Den här studien har visat att en balans mellan syntetisk och analytisk läsutvecklingsmodell är viktig för elevens läsutveckling på sitt andraspråk (Damber, 2010; Kovelman, Salah-Ud-Din, Berens & Petitto, 2015). Då resultatet varit tvetydigt i vilken läsutvecklingsmodell som är mest framgångsrik verkar svårigheten ligga i att hitta den optimala balansen mellan dessa för bästa möjliga läsutveckling i ett andraspråk. Den analytiska läsutvecklingsmodellen har främst visat sig gynnsam för elever som har grundläggande färdigheter i andraspråket, eller grundläggande läskompetenser i modersmålet, medan den syntetiska läsutvecklingsmodellen visat sig vara framgångsrik för elever som inte redan har grundläggande läskompetenser (Kovelman, Salah-Ud-Din, Berens & Petitto, 2015). Detta visar på att det är viktigt att som lärare noga kartlägga elevens tidigare kunskaper för att på bästa sätt anpassa undervisningen, och erbjuda rätt grad av stöttning. Den elev som lär sig genom ett andraspråk följer
nödvändigtvis inte samma läsutvecklingsmönster som förstaspråkseleven, vilket innebär att trots att eleven fortfarande lär sig avkoda på sitt andraspråk ändå kan tillgodogöra sig undervisningen i läsförståelse, med rätt grad av stöttning (DaSilva Iddings & Rose, 2012; Gibbons, 2013).
Trots att majoriteten av artiklarna visat att en analytisk läsutvecklingsmodell är mest framgångsrik för elevens läsutveckling (Sperling, Barwasser & Grünke, 2019; DaSilva Iddings & Rose, 2012; Siping, 2013; Siping & Wang, 2015), är det viktigt att tänka på att
29 avkodningsförmågan på andraspråket måste utvecklas och automatiseras för att få läsflyt, vilket i sin tur gynnar läsförmågan (Gibbons, 2013; Liberg, Åsa af Geijerstam &Wiksten Folkeryd, 2010). Det resultatet indikerar är att den nedlagda tiden på avkodning kan förkortas och kombineras med en mer förståelsefrämjande läsundervisning.
Att förbereda eleverna inför läsning av olika texter är gynnsamt för alla elevers läsförståelse och förmåga att tillgodogöra sig textens innehåll, genom till exempel en genomgång av svåra och kulturellt bundna ord (Damber, 2010; DaSilva Iddings & Rose, 2012). Inför valet av text till eleverna är det därför viktigt att som lärare fundera vilka ord eller begrepp som kan behöva tydliggöras. Läraren behöver vara observant på att även ”förgivettagna” ord och begrepp kan behöva förklaras, då alla elever har olika erfarenheter.
Läslust är viktigt för läsutvecklingen, det kan därför vara fördelaktigt att planera in
tysläsningsstunder där eleven får läsa böcker eller texter utifrån eget intresse (Siping, 2013; Siping & Wang, 2015). Att låta eleverna välja utifrån eget intresse kan å ena sidan väcka intresse, å andra sidan kan elevens val av bok vara av för hög kognitiv utmaning, vilket istället riskerar att leda till att eleven tappar motivation och tilltro till sin egen förmåga (Gibbons, 2013; Frank & Herrlin, 2017). Därför måste läraren göra en avvägning vid valet av böcker till tystläsningsstunderna och vägleda eleven vid dennes val av bok. Läraren kan ta hänsyn till både elevens läsförmåga och den grad av stöttning som tysläsningsboken erbjuder vid läsning, i form av till exempel bilder.
Studiens resultat visar på att lärare borde tillåta och uppmuntra andraspråkseleven att utveckla och använda sitt modersmål, inte bara för att underlätta för förståelsen och utvecklandet av andraspråket, utan även för att eleven ska få en känsla av inkludering och bekräftelse
(Kovelman, Salah- Ud- Din, Berens & Pettito, 2015; Damber, 2010; DaSilva Iddings & Rose, 2012; Siping, 2013; Sipping & Wang, 2015). Studien visar också på att pararbete och arbete i mindre grupp är framgångsrikt för elevens läsutveckling i ett andraspråk (DaSilva Iddings & Rose, 2012; Damber, 2010). DaSilva Iddings & Rose (2012) visar att dessa aktiviteter blir mest framgångsrika ifall eleverna delas in i grupper där de kan använda sitt modersmål som resurs. Det förutsätter dock att eleverna delar modersmål med någon i klassen, vilket inte alltid är fallet. Det är också viktigt att ha i åtanke att det inte är klasskamraternas ansvar att lära en annan elev. Parindelningen måste därför ske på ett sådant sätt att eleverna har stöttning av varandra.
31
Referenser
Barajas Eriksson, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB. Damber, U. (2010). Reading for Life: Three Studies of Swedish Students’ Literacy Development. Linköping: Department of Behavioural Sciences and Learning Linköping University.
DaSilva Iddings, A. C. & Rose, B. C. (2012). Developing pedagogical practices for English- language learners: a design-based approach. Pedagogies: An International Journal, 7 (1), pp. 32-51.
Frank, E. & Herrlin, K. (2017). Utmaning och motivation i läsundervisningen. [Online] Available at: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/F%C3%B6rskoleklass/030_tidig-
lasundervisning/del_08/Material/Flik/Del_08_MomentA/Artiklar/M30_F- 3_08A_01_utmaning%20och%20motivation%20slut [2020-05-03]
Gibbons, P. (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kovelman, I., Salah-Ud-Din, M., Berens, M. & Petitto, L. (2015). “One glove does not fit all” in bilingual reading acquisition: Using the age of first bilingual language exposure to
understand optimal contexts for reading success. Cogent Education, 2 (1), pp. 1-12.
Lahdenperä, P. & Sandström, M. (2011). Klassrummets mångfald som didaktisk utmaning. i Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur AB, pp. 91-114.
LegiLexi. (2017). Lära barn att läsa, Stockholm: Textpalatset. [2020-05-20] Liberg, C. (2001). Läromedelstexter i ett andraspråksperspektiv - möjligheter och begränsningar. Symposium 2000 – ett andraspråksperspektiv på lärande, pp. 108-128. Liberg, C., af Geijerstam, Å. & Wiksten Folkeryd, J. (2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs-och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
32 Lindblom, A. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska: om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Läsdelegationen. (2018). Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället. Stockholm: SOU 2018:57.
Nordenfors, M. (2019). Steget från förberedelseklass en utmaning för nyanlända. [Online] Available at: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/steget-fran-forberedelseklass-en-utmaning-for-nyanlanda[2020-04- 09]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Siping, L. (2013). Should 4th Grade ELL Students Read Aloud or Silently? Empirical
Implications from Subsets of Data Taken from Two Large Databases. Theory and Practice in Language Studies 3 (11), pp. 1959-1968.
Siping, L. & Wang, J. (2015). Reading Cooperatively or Independently? Study on ELL Student Reading Development. Reading Matrix: An International Online Journal, 15 (1), pp. 102-120.
Skolverket. (2012). Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet, Stockholm: Skolverket. [2020-04-04]
Skolverket (2016). Att läsa och förstå - Läsförståelse av vad och för vad? Stockholm: Skolverket.[2020-04-20]
Sperling, M., Barwasser, A. & Grünke, M. (2019). The Effects of a Reading Racetrack Intervention on the Sight Word Fluency of Learning Disabled Elementary School Students With German as Second Language. Insights into Learning Disabilities 16(1), pp. 79-90. Swärd, A.-K., (2019). Läsundervisning: möjligheter och utmaningar. [Online]
Available at: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grunds%C3%A4rskola/039- tilltro-lasning-demokrati/del_04/Material/Flik/Del_04_MomentA/Artiklar/M39_grsar- gysar_04A_01_lasundervisning.docx [2020-05-17]
Säljö, R., 2014. Den lärande människan: teoretiska traditioner. i Lärande Skola Bildning. Stockholm: Natur & Kultur, pp. 251-309.
33 Vadasty, P. & Sanders, E. (2013). Two-year follow-up of a code-oriented intervention for lower-skilled first-graders: the influence of language status and word reading skills on third- grade literacy outcomes. Reading and writing, 26 (6), pp. 821-843.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed, Stockholm: Vetenskapsrådet. Available at: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2020- 05-01]
Winlund, A. … (2017). Elever läser. [Online]
Available at: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Grundskola/001_tolka-skriva- text/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M1_1-9_03A_elever.docx [2020-05-04] Örebro universitet. (2016). SwePub. [Online]
Available at: https://www.oru.se/ub/sok/databaser/swepub/ [2020-05-01] Örebro universitet (2018). ERIC (EBSCO). [Online]
Available at: https://www.oru.se/ub/sok/databaser/eric-ebsco/[2020-05-01]
Örebro universitet. (2019a). Linguistics & Language Behavior Abstracts. [Online] Available at: https://www.oru.se/ub/sok/databaser/llba/ [2020-05-01]
Örebro universitet. (2019b). Vetenskapliga artiklar. [Online]
Available at: https://www.oru.se/ub/sok/vetenskapliga-publikationer/vetenskapliga-artiklar/ [2020-05-01]
Örebro universitet. (2020). Sökhjälp. [Online]
Available at: https://www.oru.se/ub/sok/sokhjalp/sokteknik/vill-du-ha-farre-traffar/ [2020-05- 01]
34