Denna studie har haft som avsikt att lyfta fram barns röster och synliggöra barns perspektiv i förhållande till konflikter. Barns upplevelser av konflikter är något som är förhållandevis outforskat i tidigare forskning. Detta gör det mer begränsat för verksamma pedagoger att utgå från och förhålla sig till forskning inom detta område. Genom att få barnens röster hörda kan en inblick ges i deras livsvärldar som kan främja barns perspektiv och därmed skapa möjligheter till insikt och förståelse, vilket kan anses vara relevant för pedagoger i förskolan. Vi måste fråga barnen för att få reda på hur de upplever olika fenomen, men likaså måste vi också lyssna på vad de har att säga. I studien fanns det ett barn som uttryckte ”Jag har en tanke men det känns nog inte rätt” och ”Får man säga vad man vill?”. Vi vill att barn ska kunna uttrycka det de känner utan att ett behöva känna en oro över att säga något som förväntas av dem eller ej. Det är därmed relevant att belysa att pedagoger synliggör barns upplevelser utan att någon pekas ut som boven och skapar förutsättningar för tillit.
Utifrån denna studiens resultat framgår det att barnen upplever konflikter som känslomässiga. Därmed är det av betydelse att som pedagog möta barnen i deras känslor, istället för att ingripa genom att sätta stopp för konflikten. Resultatet indikerar även att barn kan ha svårigheter med att uttrycka sina känslor. Det kan tänkas vara en fördel för verksamma pedagoger att försöka ta något abstrakt som känslor och göra det mer konkret för barnen. Framförallt eftersom resultatet tyder på att känslorna styr barnens handlingar och kan leda till fysiskt agerande. Om pedagoger har kunskap kring hur barn upplever konflikter kan de hjälpa barnen i sina känslor och arbeta förebyggande tillsammans med barnen.
För att få en djupare förståelse, samt ett bredare spektrum av barns upplevelser och erfarenheter är det tänkvärt att utföra en liknande studie där fler barn deltar i undersökningen. Vidare forskning skulle kunna fördjupa sig i barns känslor i förhållande till konflikter, samt hur barn upplever pedagogers ingripande och vad det har för betydelse för dem.
REFERENSLISTA
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber.
Allwood, C. M., & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra
beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2. uppl.). Stockholm: Liber. Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar: Husserls och Merleau-Pontys fenomenologi (3. uppl.).
Göteborg: Daidalos.
Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Blunk, E. M., Russell, E. M., & Armga, C. J. (2017). The role of teachers in peer conflict: implications for teacher reflections. Teacher development, 21(5), 597-608. doi: 10.1080/13664530.2016.1273847
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber.
Chen, D. W., Fein, G. G., Killen, M., & Tam, H-P. (2001). Peer conflicts of preschool children: issues, resolution, incidence, and age-related patterns. Early education and development, 12(4), 523-544. doi: 10.1207/s15566935eed1204_3
David, K., Murphy, B., Naylor, J., & Stonecipher, K. (2004). The effects of conflict role and intensity on preschoolers' expectations about peer conflict. International journal of behavioral
development, 28(6), 508-517. doi: 10.1080/01650250444000216
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens
betydelse (4. uppl.). Stockholm: Liber.
Fejes, A, & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). Stockholm: Liber.
Hakvoort, I. (2010). Bara bråk? Bygg en pyramid. I M. Palm (red.), Låt oss tvista igen!: om
konflikthantering i förskola och skola (s. 19-26). Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Hakvoort, I., & Friberg, B. (Red.). (2015). Konflikthantering i professionellt lärarskap (3. uppl.). Malmö: Gleerup.
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk
Husserl, E. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm: Thales. Johansson, B. (2013). Forskning om barn: intervju. I B. Johansson & M. Karlsson (red.), Att
involvera barn i forskning och utveckling (s. 57-77). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, B., & Karlsson, M. (2013). Inledning. I B. Johansson & M. Karlsson (red.), Att
involvera barn i forskning och utveckling (s. 11-26). Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv: forskare och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 42-57.
Johansson, E., & Emilson, A. (2016). Conflicts and resistance: potentials for democracy learning in preschool. International journal of early years education, 24(1), 19-35. doi: 10.1080/09669760.2015.1133073
Karlsson, R. (2009). Demokratiska värden i förskolebarns vardag. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från https://gupea.ub.gu.se//handle/2077/20057
Kazura, K., & Flanders, R. (2007). Preschool children ́s social understanding: a pilot study of goals and strategies during conflict situations. Psychological reports 101(2), 547-554. doi: 10.2466/ pr0.101.2.547-554
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i
kvalitativa metoder (s. 68–80). Stockholm: Liber.
Majorano, M., Corsano, P., & Triffoni, G. (2015). Educators' intervention, communication and peers' conflict in nurseries. Child care in practice, 21(2), 98-113. doi: 10.1080/13575279.2014.1001812
Pálmadóttir, H., & Johansson, E. M. (2015). Young children’s communication and expression of values during play sessions in preschool. Early years, 35(3), 289-302. doi: 10.1080/09575146.2015.1048429
Porat, A. (2011). Conflict resolution among children in a kindergarten class inspired by the Reggio
Emilia approach. (Doctoral thesis, Anglia Ruskin University, Cambridge). Hämtad från https://
arro.anglia.ac.uk/276333/
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.
Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 70–84.
Qvarsell, B. (2003). Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: godhetsmaximering eller kunskapsbildning?. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1–2), 101–113
Singer, E., Van Hoogdalem, A-G., De Haan, D., & Bekkema, N. (2012). Day care experiences and the development of conflict strategies in young children. Early child development and care,
182(12), 1661-1672. doi: 10.1080/03004430.2011.640753
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.
Szklarski, A. (2004). Empirisk fenomenologi. Nordisk psykologi, 56(4), 274-288. doi: 10.1080/00291463.2004.10637449
Szklarski, A. (2019). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (s.148-164). Stockholm: Liber.
Tamm, A., Tõugu, P., & Tulviste, T. (2014). The influence of individual and situational factors on children’s choice of a conflict management strategy. Early education and development, 25(1), 93–109. doi: 10.1080/10409289.2013.778164
Thelamour, B. (2013). Preschoolers' prosocial behaviors after peer conflict: an examination of
teacher socialization, peer homophily and friendship (Dissertation, Michigan State University,
Educational psychology and educational technology).
Thornberg, R. (2006). The situated nature of preschool children's conflict strategies. Educational
psychology, 26(1), 109-126. doi: 10.1080/01443410500341064
Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Unicef. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
BILAGOR
Bilaga 1
Till vårdnadshavare i förskolan angående examensarbete
Hej! Jag är en student från förskollärarutbildningen på högskolan i Halmstad och skriver just nu mitt examensarbete. Med mitt examensarbete vill jag närma mig barns upplevelser av konflikter i förskolans vardag. Avsikten är att bidra till en bredare förståelse så att pedagoger kan utveckla sitt kunnande att bemöta barns konflikter utifrån barns perspektiv. Intervjuer kommer utföras med barnen med frågor som berör deras erfarenheter av konflikter, samt sådana känslor som förknippas med konflikter. Jag kommer att dokumentera intervjuerna genom videoinspelning och det
uppskattas ta ca 10-15 minuter per intervju. De barn som väljer att medverka kommer informeras om att deras deltagande är frivilligt, att de inte behöver svara på alla frågor, samt att de har
möjlighet att avbryta när som helst. Det insamlade materialet kommer att användas på ett sådant sätt att barn och pedagoger inte kan identifieras under det pågående arbetet eller i färdigt
examensarbete. Endast jag kommer att använda materialet och vid avslutat examensarbete kommer allt raderas. Jag önskar få svar så snart som möjligt om ert ställningstagande.
Om ni har frågor angående detta får ni gärna höra av er till mig!
Vänliga hälsningar,
Jasmin Persson
Mail: jasper16@student.hh.se
Kryssa i JA eller NEJ nedan och skriv under. Klipp av svarstalongen och lämna in.
□ JA, jag/vi ger tillstånd för mitt/vårt barn att delta i intervjuer som dokumenteras.
□ NEJ, jag/vi vill inte att mitt/vårt barn deltar i intervjuer som dokumenteras.
Vårdnadshavare för:
Bilaga 2
Samtalsguide
• Berätta vad jag heter, varför jag är där och syftet med studien.
• Berätta om barnens rättigheter under samtalet, frivilligt, behöver inte svara på alla frågor, de kan avbryta när som helst osv.
• Berätta om att samtalet dokumenteras och varför, samt be om deras samtycke till att bli filmade. • Informera om att barnen är anonyma, att de behöver ha ett hemligt namn, be dem välja sitt eget
fiktiva namn om de vill.
• Se till så att alla barnen som medverkar får chans att svara på frågorna som ställs!
Inledande frågor
• Vad heter ni och hur gamla är ni? • Vad betyder det att vara osams?
Erfarenheter av egna konflikter
• Berätta om en gång när ni varit osams med någon på förskolan. • Vad gör ni när ni är osams?
• Hur vet ni att ni är osams? • Vad brukar ni vara osams om?
• Hur gör ni för att bli sams igen? Hur löser ni det?
• När ni inte är osams längre, vad händer då/vad gör ni då? • Vad gör fröknarna när ni är osams?
Upplevelser av egna konflikter
• Hur känns det att vara osams med någon? Hur känns det i kroppen? • Vad tycker ni om att vara osams?
• Vad är det som gör att man blir osams med någon tror ni? • Hur känns det att bli sams med någon? Hur känns det i kroppen?
Andras konflikter
• Har ni någonsin sett andra barn vara osams på förskolan? • Vad gör ni om ni ser att några är osams med varandra?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se