Didaktiska implikationer

Det vår studie kan bidra med till våra verksamma förskollärarkollegor är att det i största mån är gynnsamt att ha mindre antal barn i barngrupperna. Samtidigt har det framkommit i den föreliggande studien att det finns aktiviteter där det är gynnsamt med en större grupp barn, exempelvis samarbetsövningar. Detta kan däremot främst appliceras på en

äldrebarnsavdelning, då det framkom att det inte är gynnsamt för yngre barn att ingå i aktiviteter som kräver många barn. Förskollärarna som deltog i vår studie anser att mindre barngrupper med färre antal barn är att föredra i förskolan. I vår studie framkom det även att lokalernas/byggnadernas utformning var en bidragande faktor till att förskollärare kan tycka att det är svårt att skapa lärmiljöer för att gynna olika stora barngrupper. Förskollärarnas uppfattningar var att lokalerna och byggnaderna var mer anpassade för mindre barngrupper än större. Vilket de vidare förklarade som en problematik då det idag är majoriteten stora

barngrupper som förekommer på förskolorna. Detta är något som vi förskollärare inte kan påverka, utan vi får skapa lärmiljöer utefter de förutsättningar vi har i verksamheten. En del förskollärare uttryckte att balansen mellan antalet barn och antalet pedagoger är en avgörande faktor för vad en stor barngrupp är.

Sida 34 av 41

REFERENSER

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. Starrin, B. &

Svensson, P. (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s.111-136) Lund:

Studentlitteratur.

Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Asplund Carlsson, M., Kärrby, G., & Pramling Samuelsson, I. (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola - en kunskapsöversikt. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Liber.

Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Bratterud, Å., Sandseter, E. B. H, Seland, M. (2012). Barns trivsel och medvirkning i

barnehagen. Barn, foreldre och ansattes perspektiver. (Rapport 21/2012). Skriftserien fra Barnevernets utviklingssenter i Midt-Norge. NTU Samfundsforskning AS:

Barnevernets utviklingssenter. omslag barns trivsel og medv barneh - forside.pdf (ntnu.no)

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber.

Dahlberg, G. & Åsén, G. (2012). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

de Jong, M. (2014) Förskolans fysiska miljö. Riddersporre, B. & Persson, S. (red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. (2:a uppl. s. 253 - 269) Förlag: Natur & Kultur.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Emmoth, K. (2014). Grunden läggs i förskolan. Förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. (Licentiatuppsats, Umeå universitet, Umeå). Hämtad från https://www.avhandlingar.se/avhandling/5f02f804f8/

Sida 35 av 41 Engdahl, I. (2007). Med barnens röst: ettåringar "berättar" om sin förskola.

Licentiatavhandling i barn- och ungdomsvetenskap Stockholm : Lärarhögskolan i Stockholm, 2007. Stockholm. Microsoft Word - Rapport nr 40 Engdahll.doc (su.se)

Eriksson Bergström, S. (2013) Rum, barn och pedagoger Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Avhandling, Umeå universitet. Hämtad: 2020-11-14

https://www.researchgate.net/publication/282855862_Rum_barn_och_pedagoger_-_om_mojligheter_och_begransningar_i_forskolans_fysiska_miljo

Fejes, A & Thornberg, R. (red.). (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2. uppl.) Stockholm:

Liber.

Hillén, S., Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Husserl, E. (2004). Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi. Stockholm:

Thales.

Johansson, E (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. (2:a uppl.). Stockholm: Skolverket.

Kihlbom, M., Lidholt, B. & Niss, G. (2009). Förskola för de allra minsta: på gott och ont.

Stockholm: Carlsson.

Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik — en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift Vol. 17, No. 2-3, Jönköping University Press 2007, ISSN

1101-7686. Fenomenografiskdidaktik (tomaskroksmark.se)

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi.

Linder, L. (red.) (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget.

Lindgren, G. (1994). Fenomenologi i praktiken. Starrin, B. & Svensson, P. (red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (s. 91-110) Lund: Studentlitteratur.

Sida 36 av 41 Melker, K. (2014). Storarbetslag i förskolan. Hinder och möjligheter. Masteruppsats i Barn

och ungdomsvetenskap. Institutionen för Pedagogik, kommunikation och lärande.

Göteborg: Göteborgs universitet. GUPEA: Storarbetslag i förskolan - Hinder och möjligheter

Munton, T., Mooney, A., Moss, P., Petrie, P., Clark, A., & Woolner, J. (2002) Research on ratios, group size and staff qualifications and training in early years and childcare settings. Thomas Coram Research Unit: Institute of Education, University of London.

http://dera.ioe.ac.uk/4642/1/RR320.pdf

Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Malmö:

Kommissionen för ett socialt hållbart, Malmö. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa (mau.se)

Pramling Samuelsson, I., Williams, P., & Sheridan, S. (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 9.

https://doi.org/10.7577/nbf.1012

Pramling Samuelsson, I., Wagner T, J., & Eriksen Ødegaard, E. (2020) The Coronavirus Pandemic and Lessons Learned in Preschools in Norway, Sweden and the United States: OMEP Policy Forum. International Journal of Early Childhood (2020) 52:129–

144 https://doi.org/10.1007/s13158-020-00267-3

Renwick, M., & McCauley, L. (1995). Group size in kindergartens: issues arising from changes to group size and other policy developments in Wellington region Free Kindergarten Association 1994. Wellington: New Zealand Council for Educational Research. ED391587.pdf

Rosenqvist, A. (2014) Förskollärares beskrivningar av barngruppsstorlekar i förskolan, Licentiatuppsats, Göteborgs universitet. Hämtad: 2020-11-13

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37516/1/gupea_2077_37516_1.pdf

Seland, M. (2011). Livet i den fleksible barnehagen. Oslo: Universitetsförlaget.

Sida 37 av 41 Skalická, V., Belsky, J., Stenseng, F., Wichstrøm, L. (2015) Reciprocal Relations Between

Student-Teacher Relationship and Children's Behavioral Problems: Moderation by Child-Care Group Size. Child Dev. 2015 Sep-Oct;86(5):1557-70. doi:

10.1111/cdev.12400. Epub 2015 Aug 6. PMID: 26248001. Reciprocal Relations Between Student-Teacher Relationship and Children's Behavioral Problems:

Moderation by Child-Care Group Size - PubMed (nih.gov)

Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande:

kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm: Skolinspektionen

Skolverket (2016). Barngruppers storlek i förskolan - en kartläggning. Rapport. Hämtad:

2020-11-15 https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2016/barngruppers-storlek-i-forskolan

Skolverket (2017). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Måluppfyllelse i förskolan.

hämtad: 2021-01-11 https://www.skolverket.se/publikationer?id=3749

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vassenden, A., Thygesemb, J., Brosvik, B.S., Alvestad, M., & Abrahamsen, G. (2012).

Barnehagens organisering og strukturelle faktorers betydning for kvalitet. IRIS rapport 2011/029. Microsoft Word - IRIS-rapport_2011.029 (regjeringen.no)

Williams, P., Sheridan, S., Harju-Luukkainen, H., & Pramling-Samuelsson, I. (2015). Does group size matter in preschool teacher’s work? The skills teachers emphasise for children in preschool groups of different size. Journal of Early Childhood Education Research, 4(2), 93-108. http://jecer.org/does-group-size-matter-in-preschool-teachers-work-the-skills-teachers-emphasise-for-children-in-preschool-groups-of-different-size/

Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2016). Barngruppens storlek i

förskolan: konsekvenser för utveckling och kvalitet. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Sida 38 av 41 Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2019) A Perspective of Group Size on

Children’s Conditions for Wellbeing, Learning and Development in Preschool, Scandinavian Journal of Educational Research, 63:5, 696-711, DOI:

10.1080/00313831.2018.1434823 Hämtad:

https://www-tandfonline-com.ezproxy.bib.hh.se/doi/pdf/10.1080/00313831.2018.1434823?needAccess=true

Sida 39 av 41

Bilaga 1