6. Operationalisering och teoretiska begrepp
7.5 Diffusa intressen – demokratisk process som utmanande
Distinktionen mellan specifikt och diffust relaterar till intressen från en intresseorganisations medlemmar, som olika mobiliseringsstrategier utförs för. Specifika intressen urskiljs genom tydlig strukturering och en engagerad medlemsskara som arbetar tillsammans för att främja organisationens kärnfrågor. Dock kan bredden av medlemsskaran samtidigt påverka hur organisationen i längden kan koppla ärenden till politisk verksamhet:
Alla drivs väl av samma utgångspunkt, men däremot så, lika många medlemmar som vi har, lika många lösningar kring hur vi ska ta oss till något slags idealsamhälle eller vad det idealsamhället är. /
Jordens Vänner
Jordens Vänner pekar på hur en spridd medlemsskara kan orsaka problematik för deras styrelse att precisera organisationens operationalisering. Stora skillnader i åsikter hos
medlemmar bidrar till en fragmenterad karaktär inom organisationen, och kombinerat med en oförmåga att producera selektiva incitament kan göra deras intressen svårare att mobilisera (Beyers 2004, s. 216). Organisationer kan därför använda sig av uppmärksamhet för att skapa en uppfattning att de försvarar en värdefull menighet, snarare än en specifik kärnfråga. Om Jordens Vänner drivs av en utgångspunkt grundad från deras internationella styrelse, kommer den styrelsen behöva se till alla medlemmarnas sammanfogade åsikter om exempelvis ett idealsamhälle. Som tidigare skrivet kan organisationens svenska gren begränsas av styrelsens riktlinjer. Men i citatet ovan kan även tolkas som att den svenska grenen styrs av hur deras medlemskrets, nationell som internationell, har fragmenterade åsikter.
Spridda åsikter som påverkar organisationens operationalisering beskrivs även hos Naturskyddsföreningen:
Vad som görs och bestäms i kretsarna beror väldigt mycket på vilka som är engagerade inom de olika kommunerna. Så det ser olika ut inom olika kretsar, både hur saker bestäms och vad man gör. Men det
bygger alltid på lokalt engagemang. / Naturskyddsföreningen
Lokalt engagemang kan delvis tolkas som specialiserade medlemsskaror som engagerat försöker påverka lokala beslutsfattare, men det kan även belysas i synen på att påverka organisationen i fråga. I citatet nedan utvecklas det inomorganisatoriska engagemanget från medlemmarna, tillsammans med jämförandet av en annan typ av organisatorisk struktur:
Det som jag tycker är den största fördelen med oss är att det fungerar som en kraft i samhället. Skillnaden med Greenpeace som exempel inte är en demokratisk organisation. Jämför med
30
Greenpeace är vi inte bara en insamlingsorganisation, utan vi har medlemmar som aktivt engagerar sig. / Naturskyddsföreningen
Den demokratiska processen tillåter alla medlemmar att ge förslag på förändring till det arbete som organisationen ska inrikta sig på och prioritera. Det tillåter
Naturskyddsföreningen att agera på basis av deras medlemmars åsikter, men det kan samtidigt problematisera arbetet att mobilisera både sakfrågor och medlemmar. Rätten att uttrycka sig snarare än att använda strategier för att direkt influera beslutsfattare, och
fokuserar på voice som deras främsta inflytningsstrategi, är drag som kategoriseras till diffusa intressen (Beyers 2004, s. 217). I en demokratisk organisation har organisationens
medlemmar möjligheter att påverka styrelsearbetet, och med spridda åsikter kommer även en åsiktspridning inom styrelsen existera. Dock framkommer det i citatet ovan som en fördel för Naturskyddsföreningen, som härleds till en kraft i samhället. Det pekar på att organisationen värdesätter en splittrad medlemskrets i landet, där engagemanget inte nödvändigtvis behöver vara fokuserade på ett fåtal kärnfrågor utan kan kollektivt uttrycka organisationens allmänna värden i en mindre kapacitet.
På frågan vilka som bestämmer ämnen för organisationen att belysa, fortsätter
Naturskyddsföreningen understryka vikten av ett demokratiskt styre och det ansvar som följer med det:
Det är medlemmarna. Det är så att vi demokratiskt har tagits fram och vartannat år har vi årsstämma med riks. Det är helt demokratiskt. Man får hela tiden tänka efter som förtroendevald att det är riksstyrelsen som bestämmer såklart nu under mandatperioden, men de har fått uppdrag att hålla sig
till uppdragen som de fått från medlemmarna. / Naturskyddsföreningen
Och återigen beskriver fragmenteringen i åsikter hos medlemmarna som en utmaning:
Det är väldigt spretigt också. Den ena vill det här och den andra vill det här … Det kan vara ett hinder. För det ser man motioner på vårt årsmöte … då ser man väldigt olika synvinklar, och alla vill såklart köra sitt race och vi har öppet för alla. Många brinner för olika frågor vilket kan bli rörigt och det kan vara en nackdel. När man har samarbete med någon kan inte vi bara säga “yes” för vi måste
fråga om alla vill, eller om medlemmarna vill. / Naturskyddsföreningen
I Naturskyddsföreningens svar uppmärksammas inte begränsningen av strukturell position som påverkar organisationen att välja en mobiliseringsstrategi över en annan, men kan relateras till möjliga kostnader och fördelar med strategierna. Med en väljarskara som är utspridd och mindre koncentrerad, är möjligheter till access inte lika självklara då voice är
31
mer kostnadskrävande från en politikers perspektiv (Beyers 2004, s. 215). Varierande åsikter inom diffusa intressen fokuserar mer på antingen informations- eller protestpolitik som främsta sättet att influera policyprocesser, och Naturskyddsföreningens breda och generella följarbas förklaras uttrycka miljöåsikter utan en tydligt strukturerad avsikt. Att direkt influera en implementeringsprocess genom lobbying blir på så sätt mer problematiskt, och
användandet av voice mer utbrett.
Även om Jordens Vänner, precis som Naturskyddsföreningen, är en demokratisk miljöorganisation kan skillnader i organisationernas internationella etablering påvisa särskilda faktorer som påverkar operationaliseringen hos både styrelsen och medlemmarna:
Varje organisation är så pass fristående att de har sina egna strukturer, de har sina egna sätt att arbeta med frågor. Det är inte så att vi alltid jobbar med samma typ av frågor. Allting ska ju rymmas inom
vår värdegrund men inom varje organisation. Det skulle i sådana fall vara om det var en väldigt specifik fråga som vi hade jobbat mycket med. / Jordens Vänner
Medan Naturskyddsföreningen måste ge gehör för sina nationella medlemmar för att ses som en åtråvärd miljöorganisation att vara medlem i, är utmaningen för Jordens Vänner inte direkt anknuten till medlemsfrågan. Istället visar organisationen, trots en någorlunda nationell autonomi, att det kan finnas begränsningar i särskilda sakfrågor. Trots att Jordens Vänner inte uttryckte sig omfattande i frågan om konkret medlemsinflytande på deras styrelse, kan det tolkas att deras internationella strukturer inte påtvingar dem att marknadsföra sig som en organisation där nödvändigtvis alla medlemmar kan påverka en styrelse. Istället fokuserar organisationen på att inkludera medlemmarna i andra sorters engagemang:
Om du som medlem satsar på en fråga så stöttar vi dig i det, och det upplever jag inte att det är lika lätt i andra organisationer. Det är väldigt mycket att det måste gå via styrelser eller att det inte står i
någon verksamhetsplan … så där har vi en väldigt mycket större flexibilitet. / Jordens Vänner
Flexibiliteten av att som medlem kunna direkt engagera sig i de frågor och genom de uttryck som är viktiga och tillgängliga, både via resurser och kunskap, anses av Jordens Vänner som fördelaktigt. Oförmågan från Naturskyddsföreningen att producera direkt incitament för medlemmar att känna att de får utrymme att påverka, kan i längden problematisera deras möjligheter till effektiva voice-strategier. Att miljöorganisationer arbetar inom och
tillsammans med olika nätverk utvecklas av tidigare studier (Wapner 1995, Nasiritousi 2019), och att i vilken organisation som påverkas kan ibland handla om just styrelseprocesser:
32
Sen tror jag att väldigt många som är med i Jordens Vänner också är medlemmar hos oss. Men att de har valt att engagera sig hos dem för att man trivs i deras möteskultur. / Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen pekar på att grupper som stöttar arbetet för miljöfrågor gör det genom flertal nätverk och via medlemskap i flera organisationer, där engagemang genom flera kanaler kan ha större effekt för förändring. Den starka nationella etablering som
organisationen besitter kan bidra till legitimitet gentemot den svenska befolkningen och kan då uppfattas som en viktig aktör att stötta genom ekonomiska medel. Jordens Vänners flexibilitet och öppna förhållningssätt till den enskilda individens åsikter bidrar till ett större personligt engagemang. Flexibiliteten kan dock medföra att medlemsskarans åsikter och viljor blir till diffusa intressen som ofta leder organisationen in på voice strategier. Det personliga engagemanget från individer är dock en viktig faktor för lyckade voice-strategier, som i slutändan kan ge organisationen tillgång till access. Återigen kan det vara en lärdom som Jordens Vänner erhållit genom sitt internationella nätverk.
8. Slutsatser och diskussion
Miljöorganisationers roll i policyprocesser har under åren förändrändrats och utvecklats, där ENGO:s idag är en viktig aktör oavsett nivå. Styrningskaraktären av environmental
governance tillåter samtidigt fler parter att föra diskussioner om klimatrelaterade ämnen. Den här studien ämnade att studera hur två internationellt olika svensketablerade
miljöorganisationer verkar för att främja sina miljöpolitiska mål, samt vilka utmaningar och fördelar som organisationerna tycktes uppfatta i deras arbete. Den primära slutsatsen som studien lyckats urskilja är inriktandet på lokala respektive nationella nivåer, där en
differentiering mellan vad organisationerna inriktade sig på existerar. I syfte att tydligare visa på slutsatser, delas kapitlet upp utefter studiens två frågeställningar.
Hur kan arbetet för att påverka miljöpolicy i Sverige skilja sig åt mellan en svensk miljöorganisation och en internationellt baserad miljöorganisation?
Naturskyddsföreningen, med deras starka och breda svenska medlemskrets, inbegriper hur viktiga lokala valkretsar är att influera på basis av medlemmarnas engagemang. Att påverka policyskapare genom lobbyism var dock inte den främsta aspekten, utan valdes bort i
förfogande till indirekta strategier i form av utbildningar och kunskapsspridning med och för lokalbefolkning. Detta understryker Diani & Donati’s (2007) studie om att ENGO:s inriktar
33
sig på påtryckningar med aktiviteter snarare än professionell lobbyism. Även Jordens Vänner betonade värdet av voice-strategier, med störst fokus på demonstrationer. Båda
organisationerna betonade vikten av samarbete, men med olika aktörer.
Naturskyddsföreningen samarbetade inte nödvändigtvis för att direkt influera policyskapare utan snarare rekrytera fler medlemmar och samtidigt utbilda dem i organisationens
värderingar. På så sätt kan de både behålla sin status och garantera att deras väljarkretsar kontinuerligt praktiserar den kunskap som organisationen förespråkar. Nasiritousi, Hjerpe & Linnér (2014) betonar hur symboliska värden är attraktiva för miljöorganisationer, och genom att fokusera på sin följarskara resulterar det i att de placerar sitt symboliska värde i medlemsantalet, där genom en ökad medvetenhet och formulering av åsikter stärker Naturskyddsföreningens symboliska status. Jordens Vänner samarbetade i form av nätverk och stöd, där essensen var att synas och höras tillsammans. Genom olika nätverk legitimerar beslutsfattare även Jordens Vänners arbete, där organisationen trycker på ett internationellt ifrågasättande av den policy i Sverige som de ämnar påverka. Arbetet i nätverk av Jordens Vänner stödjer den tidigare forskning (Wapner 1995) som betonar hur internationella nätverk med icke-statliga aktörer kan ha en påverkan på nationell policy.
Vilka utmaningar och fördelar att påverka svensk miljöpolicy finns det för miljöorganisationer i Sverige som är olika internationellt etablerade?
En konkret utmaning som Jordens Vänner var tvungna att förhålla sig till är direkt relaterat till deras internationella etablering. Friends Of The Earth International har en tydlig och ibland direkt påverkan på hur Jordens Vänner operationaliserar inom svensk miljöpolicy, men kan både ses som utmaningar och fördelar. Flexibiliteten i deras medlemsengagemang tolkar vi som en medveten strategi, där ett diffust intresse kan generera större möjligheter till lyckade voice-strategier som i längden kan resultera i access till policyprocesser och beslutsfattares inre krets. Detta kan ses som en vital lärdom, som är hämtad från en
internationell etablering. Även jämförelser med miljöpolicys i andra länder där deras nätverk verkar, var till fördel för Jordens Vänner och resulterade oftast i policypåverkan.
Naturskyddsföreningens fördelar var av en annan karaktär. Organisationens tydliga administrativa styrelse på olika nivåer bidrar till en reell strukturell fördel, som ger både deras medlemmar och utomstående aktörer (exempelvis beslutsfattare) rätt kunskap vid rätt tillfälle. Även fast Naturskyddsföreningen är väletablerade i svensk environmental
34
problematik att artikulera och operationalisera särskilda sakfrågor som organisationen vill ha inflytande kring.
Miljöorganisationer och miljöpolicys är alltid i förändring med nya aktörer, nya problem samt nya lösningar. Då vi inser att den här studien har försökt att belysa relevanta sidor av svenskbaserade ENGO:s, förstår vi samtidigt att bilden idag troligtvis inte ser ut på samma sätt i framtiden. Dock betonar vi vikten för framtida studier att fortsätta addera till
forskningsområdet av miljöorganisationer och environmental governance. Att intervjua fler organisationer hade möjligtvis genererat en mer nyanserad bild av området. Att även inkorporera ett tjänstemannaperspektiv på studien, där intervjuer med offentligt anställda i miljöpolicys kan bidra till bilden av hur environmental governance ser ut från båda parternas perspektiv.
35
9. Referenslista
Alcock, F. (2008). Conflicts and Coalitions Within and Across ENGO Community. Global Environmental Politics, 8:4, 66-91, DOI: 10.1162/glep.2008.8.4.66
Arts, B., Leroy, P., van Tatenhove, J. (2006). Political Modernisation and Policy Arrangements: A Frameword for Understanding Environmental Policy Change. Public Organization Review, 6, 93–106, DOI: 10.1007/s11115-006-0001
Berny, N. & Rootes, C. (2018). Environmental NGOs at a crossroads? Environmental Politics, 27:6, 947-972, DOI: 10.1080/09644016.2018.1536293
Binderkrantz, A. & Pedersen, H. (2016). What is access? A discussion of the definition and measurement of interest group access. European Consortium for Political Research. DOI: 10.1057/eps.2016.17
Beyers, J. (2004). Voice and Acess, Political Practices of European Interest Associations. European Union Politics, 5:2, 211-240, DOI: 10.1177/1465116504042442
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB. Stockholm.
Carmen Lemos, M. & Agrawal, A. (2006). Environmental Governance. Annual Review of Environmental and Resources, 31(1), 297-325, DOI:
10.1146/annurev.energy.31.042605.135621
Chairney, P. (2012). Understanding Public Policy. Theories and Issues. (1st.ed). New York: Palgrave Macmillan
Charnovitz, Steve. 1996. Participation of Non-Governmental Organizations in the World Trade Organization. University of Pennsylvania Journal of International Economic Law 17: 331-357
Diani, M., Donati, P. (2007). Organisational change in Western European Environmental Groups: A framework for analysis. Environmental Politics, 8:1, 13-34, DOI:
36
DN 2017. Röstlund, Lisa. Greenpeace blockerade SCA:s största pappersmassafabrik. Dagens Nyheter. Hämtad: 2020-04-07. https://www.dn.se/nyheter/sverige/greenpeace-blockerade- scas-storsta-pappersmassafabrik/
DN 2020. Kihlberg, Jannike. WWF-undersökning: Klimatet oroar svenskar mest. Dagens Nyheter. Hämtad: 2020-04-07. https://www.dn.se/nyheter/klimatet-oroar-svenskar- mest/?forceScript=1&variantType=large
Europeiska Miljöbyrån 2019. Begränsningar av klimatförändringar. Hämtad: 2020-04-12.
https://www.eea.europa.eu/sv/themes/climate/intro
Gemmill, B., & Bamidele-Izu, A. (2002). The Role of NGOs and Civil Society in Global Environmental Governance. I Global Environmental Governance: Options & Opportunities, Esty, D., & Ivanova, M. (red.), 77-101
Haplerin, S., & Heath, O. (2017). Political Research: Methods and Practical Skills. Oxford Press. New York.
Hysing, E. (2014 a). A Green Star Fading A Critical Assessment of Swedish Environmental Policy Change. Environmental Policy and Governance, 24, 262-274, DOI: 10.1002/eet.1645
Hysing, E. (2014b). How Public Officials Gain Policy Influence - Lessons from Local Government in Sweden. International Journal of Public Administration, 37:2, 129-139, DOI: 10.1080/01900692.2013.836662
Jepson, P. (2005). Governance and accountability of environmental NGOs. Environmental Science & Policy, 8, 515-524, DOI: 10.1016/j.envsci.2005.06.006
Jordens Vänner 2020. Organisation. Hämtad: 2020-04-15. https://jordensvanner.se/om- jordens-vanner/organisation/
Kronsell, A., Khan, J., & Hildingsson, R. (2019). Actor relations in climate policymaking: Governing decarbonisation in a corporatist green state. Environmental Policy and
Governance, 29(6), 399–408, DOI: 10.1002/eet.1867
Larsen, A., K. (2007). Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Gleerups Utbildningar AB. Malmö.
MEA 2020. Overview of the Milliennium Ecosystem Assessment. Hämtad: 2020-04-27.
37
Möller, T. (2009). Lobbyism i den svenska riksdagen. http://www.precis.se/wp- content/uploads/2012/06/RAPPORT-Lobbyism-i-den-svenska-riksdagen1.pdf
Nasiritousi, N. (2019) NGOs and the Environment. Routledge Handbook of NGOs and International Relations, 329-340
Nasiritousi, N., Hjerpe, M. & Linnér, B.-O. (2014). The roles of non-state actors in climate change governance: understanding agency through governance profiles. International Environonmental Agreements, 16, 109–126, DOI: 10.1007/s10784-014- 9243-8
Naturskyddsföreningen 2020. Ideellt arbete som räddar falkar, skyddar skogar och jagar miljöbovar. Hämtad: 2020-05-15. https://www.naturskyddsforeningen.se/om/foreningen
SVT 2019. Globala klimatstrejker samlar miljontals. Hämtad: 2020-04-07.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/globala-klimatstrejker-samlar-miljontals
Wapner, P. (1997). The Transnational Politics of Environmental NGOs. The United Nations and the Global Environment, November 14-15, 1997, New York City. DOI:
http://archive.unu.edu/ona/PDF/Papers/Wapner,%20Paul%20PAPER.pdf
Wapner, P. (1995). Politics beyond the State: Environmental Activism and World Civic Politics. World Politics, 47:3, 311-340, DOI: https://www-jstor-
org.db.ub.oru.se/stable/pdf/2950691.pdf?refreqid=excelsior%3A06612b43122652d01be17b0 aa67dc2ee WWF 2018. Klimatkompassen 2018. Hämtad: 2020-04-01. https://wwwwwfse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2019/01/wwf-klimatkompassen-2018-18- 9765.pdf?fbclid=IwAR2ee5t0MUvFabJM4OyMN0LQ37drh_OVoA3vmXLosxpceca787O7 KNgWQHU
Poloni-Staudinger, L. (2008). Are consensus democracies more environmentally effective? Environmental Politics, 17:3, 410-430, DOI: 10.1080/09644010802055634
38
10. Bifogad fil A - Intervjuguide
Inledningsfrågor
Vad har du för befattning på Jordens Vänner/Naturskyddsföreningen?
Hur länge har du jobbat med eller inom organisationen?
Organisationens arbete
Vad skulle du säga är organisationens främsta mål och visioner? • Är det en enhetlig åsikt inom organisationen?
Vilka aktörer och problem inom ert arbete tycker ni är mest relevanta att påverka? • Vem eller vilka bestämmer det?
Hur fungerar samarbetet med andra intresseorganisationer i Sverige?
Kan du förklara lite hur idealbilden för ett samarbete med andra intresseorganisationer skulle kunna se ut?
• Vad är det som skiljer sig i praktiken?
Vilka restriktioner anser ni möjligtvis försvårar ert arbete? • Finansiella?
• Tillstånd? • Relationer? • Planering?
Samarbete och anseende
Hur stort anseende tycker ni att Jordens Vänner/Naturskyddsföreningen har i Sverige?
Hur stort anseende tycker du att Jordens Vänner/Naturskyddsföreningen har utomlands?
Hur ser ett samarbete med andra miljöorganisationer ut när ni arbetar… • … lokalt?
• … regionalt? • … globalt?
Eftersom miljöfrågan har en global omfattning, kan er organisation känna en press från andra likvärdiga, internationella organisationer att främja specifika mål eller prioritera särskilda strategier?
Vad har ni för egenskaper gentemot andra miljöorganisationer som anses fördelaktiga i att nå era mål?
39
vi tittar på er organisation, vad anser du skulle kunna vara mer eller mindre fördelaktigt med arbete på olika nivåer?
Tror du det är lättare att influera i Sverige om organisationen har ett starkt internationellt erkännande?
Tycker ni den miljö-organisatoriska arenan i Sverige är rättvis?
• Att miljöorganisationer får lika stor möjlighet och utrymme att påverka/influera?
Strategier att påverka
Vår studie kommer utgå från en teori kopplat till en uppdelning av strategier betecknade Access och Voice. Access (tillgänglighet) refererar till en sorts direktkontakt med tillgång till särskilda grindvakter och möjligheten att förmedla information direkt till beslutsfattare, medan Voice snarare handlar om att bilda opinion och skapa en debatt genom mer publika aktioner som demonstrationer.
I ert arbete, känner du igen dig i den uppdelningen? • Arbetssysslor? Särskilda avdelningar?
Upplever du att ni arbetar mer eller mindre med den ena eller den andra? • Vad hade ni helst arbetet med?
• Och vad möjligtvis stoppar det?
Vilket sätt anser ni är det främsta sättet att influera relevanta aktörer?
Vad tror du offentligt anställda värdesätter för egenskaper hos organisationer som eran för att ge tillgång att inflyta?
I studier om icke-statliga organisationers utveckling med arbete tillsammans och gentemot civilsamhället, har ENGO:s historiskt använts framgångsrikt i fem specifika roller i
policyprocesser., Känner ni att er organisation fyller kriterierna, samt hur fungerar er operationalisering vid...
• Att samla in och sprida information? • Att konsultera om utveckling av policys? • Medverka i implementering av policys? • Bedöma och övervaka?
• Agera förespråkare för en rättvis klimatpolitik?
NGO:s, och miljöorganisationer i synnerhet, har fått en mer central roll i
implementeringsprocessen under de senaste 25 åren. Tycker/känner du att organisationens arbete förändrats under de senaste åren?
• Vad tror ni kan ha påverkat en möjlig förändring? • Hur tror du det kommer se ut kommande årtiondet?
Avslutningsfrågor
Tycker du frågorna vi ställt speglar din bild av svenska miljöorganisationer?
40