Digital radio

Utvecklingen av digitala sändningstekniker för ljudradio skapar möjlighet att förbättra tillgängligheten och öka mångfalden i program-utbudet.

Resultat

Under tre år har Radio- och TV-verket följt utvecklingen av digital radio och i dialog med branschen tagit fram underlag för att bedöma olika tekniker. Myndigheten redovisade i juni 2008 rapporten Framtidens radio – slutrapport, i vilket arbetet redovisas. Verket konstaterar i rap-porten att radiomediet behöver utvecklas för att möta konsumenternas önskemål om ett större utbud av radiokanaler över hela landet. Utveck-lingsmöjligheterna i FM-bandet är begränsade och en omplanering av FM-frekvensanvänd-ningen skulle bli kostsam och endast marginellt öka utrymmet för nya kanaler och tjänster.

Ytterligare sändningsmöjligheter skapas enklast och snabbast i det frekvensutrymme som är av-satt för digital radio.

I november 2008 lämnades betänkandet Kommersiell radio – nya sändningsmöjligheter (SOU 2008:96). Där föreslås ett nytt regelverk för digital kommersiell radio.

Analys och slutsatser

Förslagen i betänkandet har remissbehandlats och utgör underlag för arbetet med den nya radio- och tv-lagen. Regeringen har för avsikt att återkomma med en proposition under mandat-perioden.

13.4.5 Presstöd

Syftet med presstödet är att värna mångfalden på dagstidningsmarknaden.

Resultat

Presstödet, som lämnas i form av driftsstöd och distributionsstöd, har under 2008 uppgått till totalt 502,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,7 procent av dagspressens totala utgivningskost-nader. Driftsstödet har uppgått till 432,5 miljo-ner kronor och betalats ut till 78 tidningar, varav 23 är hög- och medelfrekventa (3–7 nr/vecka) och 55 lågfrekventa (1–2 nr/vecka). I distribu-tionsstöd har 70,3 miljoner kronor utbetalats till 139 tidningar, varav 102 är hög- och medelfre-kventa och 37 lågfremedelfre-kventa.

Det totala antalet dagstidningar och dess sammanlagda upplaga har minskat under den senaste femårsperioden. Antalet tidningar som får driftsstöd har dock ökat något. Ökningen har skett inom gruppen endagstidningar.

Utgifterna för presstödet har minskat mellan 2007 och 2008, vilket beror dels på att det sär-skilda distributionsstödet för lördagsutdelning har upphört, dels på att kostnaderna för distri-butionsstödet har minskat på grund av sjun-kande tidningsupplagor.

Analys och slutsatser

Den samlade effekten av driftsstödet och av det samarbete som bedrivs på flera orter mellan första- och andratidningar är att andratidningar-nas ekonomiska ställning har förbättrats, vilket är en viktig orsak till att den redaktionella mång-falden har kunnat bevaras.

Efter ett antal mycket goda år försämrades dagspressens ekonomiska situation under de sista månaderna 2008, som en följd av konjunk-turnedgången. I detta läge är driftsstödet av stor betydelse för många tidningar.

Riksdagen beslutade i juni 2006 om nya vill-kor för driftsstödet till dagstidningarna (prop.

2005/06:201, bet. 2005/06:KU40, rskr.

2005/06:367). Dessa ändringar trädde i kraft den 1 januari 2009. Europeiska kommissionen genomför för närvarande en granskning av driftsstödets förenlighet med statsstödsreglerna.

13.4.6 Taltidningar

Syftet med stödet till radio- och kassettidningar, s.k. taltidningar, är att ge synskadade och andra som inte kan läsa en tryckt tidning möjlighet att ta del av dagstidningarnas innehåll.

Resultat

Kostnaderna för taltidningsverksamheten upp-gick under 2008 till 132,4 miljoner kronor. Vid utgången av året utgavs sammanlagt 96 taltid-ningar. Av dessa är 82 taltidningar i inläst version (67 radiotidningar, 10 kassettidningar och 5 CD-tidningar) och 19 är talsyntestidningar. Fyra tid-ningar kom ut som både radio- och talsyntestid-ning och en tidtalsyntestid-ning gavs ut som både radio- och kassettidning. Under året har en taltidning star-tats och en lagts ned.

Antalet taltidningsabonnemang uppgick i slutet av 2008 till 8 772, varav 7 359 avsåg radio-tidningar, 357 kassetradio-tidningar, 202 CD-tidningar och 854 talsyntestidningar. Det totala antalet tal-tidningsabonnenter har ökat under 2008.

Ökningen gäller radio- och talsyntestidningarna, medan övriga har minskat.

Könsfördelningen bland abonnenterna är totalt sett relativt jämn, även om talsyntesabon-nenterna till större delen utgörs av män.

Den regionala spridningen av taltidningar bedöms av Taltidningsnämnden vara god. Mer än hälften av landets alla dagstidningar ges i dag ut även som taltidningar.

Under 2006–2008 höjdes anslaget för stöd till radio- och kassettidningar tillfälligt med 25 mil-joner kronor för att genomföra ett utbyte till nya radiotidningsmottagare. Under 2008 lever-erades 1 929 nya mottagare som samtliga är för-beredda för Internetdistribution. Vid ingången av 2009 återstod endast ett fåtal äldre radiotid-ningsmottagare bland abonnenterna.

Taltidningsnämnden påbörjade 2006 ett utbyte av de datorer som använts för att lyssna på talsyntestidningen mot nya mottagare i form av mobiltelefoner. I slutet av 2008 hade mobil-telefoner levererats till i stort sett samtliga abon-nenter.

Taltidningsnämnden fick den 31 januari 2008 i uppdrag av regeringen att genomföra en översyn av taltidningsverksamheten och att i samarbete med Talboks- och punktskriftsbiblioteket iden-tifiera möjligheterna för ökad samverkan mellan

myndigheterna. Myndigheterna redovisade sina uppdrag till Kulturdepartementet den 12 november 2008 genom rapporterna Framtida inriktning för taltidningsverksamheten i Sverige och Samverkan för ökad tillgänglighet. Myndig-heterna föreslår bl.a. att staten ska upphöra att ge bidrag till inläsning och redigering av taltid-ningar, och fortsättningsvis endast stödja tal-tidningar som produceras med talsyntes. Ett annat förslag är att post- och radiodistributionen ska upphöra, och att taltidningar och talböcker i stället ska distribueras via Internet i ett sam-ordnat distributionssystem.

Analys och slutsatser

Stödet till radio- och kassettidningar fyller en viktig funktion i samhället genom att garantera utgivning av och tillgång till taltidningar. Efter flera års minskning har antalet taltidningsabon-nenter ökat både under 2007 och 2008. En viktig förklaring till vändningen är sannolikt det utbyte av äldre radiotidningsmottagare som Taltid-ningsnämnden inledde 2006. Även övergången till mobiltelefoner istället för datorer för mot-tagning av talsyntestidningar har lett till ett ökat antal abonnenter.

De rapporter som Taltidningsnämnden och Talboks- och punktskriftsbiblioteket lämnade i november 2008 är viktiga underlag i arbetet med att utforma statens framtida engagemang inom taltidnings- och talboksverksamheterna.

Regeringen avser att återkomma i frågan under mandatperioden.

13.4.7 Barn och unga i mediesamhället Medier har stor genomslagskraft, vilket är sär-skilt viktigt att uppmärksamma när det gäller barn och unga. Utgångspunkten för regeringens arbete med att skydda barn och unga mot skad-ligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan är FN:s barnkonvention som föreskriver att barn ska ha en generell rätt till yttrande- och infor-mationsfrihet, men samtidigt skyddas mot information och material som är till skada för deras välfärd. För olika medier gäller olika regel-verk och system för skydd av barn och unga.

Resultat

Statens biografbyrå granskar filmer och video-gram som är avsedda att visas vid allmän sam-mankomst eller offentlig tillställning samt fast-ställer åldersgränser för de filmer som granskas enligt lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Åldersgrän-serna sätts utifrån en bedömning av om filmerna kan vålla barn i olika åldersgrupper psykisk skada. Av de långfilmer som granskades under 2008 blev 23 procent helt barntillåtna medan 46 procent av filmerna blev förbjudna att visas för barn under 15 år. Under de senaste tre åren har både andelen filmer som blivit barntillåtna och andelen filmer med åldersgräns från 15 år hållit sig på ungefär samma nivå.

Medierådet (U 1990:03, Rådet mot skadliga våldsskildringar) arbetar med att minska riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga i enlighet med de tilläggsdirektiv som rådet fick i juni 2003 (dir. 2003:75). Under 2008 drev Medierådet sitt tredje EU-finansierade projekt med syfte att skapa en säkrare användning av Internet bland barn och unga. Arbetet genom-förs tillsammans med BRIS, och i samverkan med Internetbranschen samt andra myndigheter och organisationer.

Medierådet har även fortsatt att under 2008 driva kampanjen Det unga Internet, med ett stort antal regionala seminarier på olika orter i Sverige. Denna gång har seminarierna riktats mot personal från socialtjänst och elevhälsovård samt mot skolledare och rektorer.

Medierådet arrangerar i februari varje år Safer Internet Day, i samverkan med Internetbran-schen och övriga EU-länder. Målet är att upp-märksamma det europeiska samarbetet och visa på metoder för att skapa ett säkrare Internet inom Europa.

Under 2008 har Medierådet tagit fram elva nya verktyg för informationsspridning, samt omarbetat och uppgraderat sin webbplats, som utgör en viktig kanal för spridning av informa-tionsmaterial. Medierådet har också publicerat den kvantitativa studien Ungar & Medier 2008. I undersökningen, som är en uppföljning av 2006 års studie, intervjuas 2 000 barn och unga i åldern 9–16 år samt 2 000 föräldrar med barn i samma åldersgrupp. En nyhet var att 2008 års studie innehåller frågor kring hur allmänheten uppfat-tar graden av självreglering inom mediebran-schen.

Enligt radio- och tv-lagen (1996:844) får inte tv-program, som innehåller verklighetstroget våld eller pornografiska bilder, sändas vid vissa tider och på sådant sätt att det finns en bety-dande risk för att barn kan se dem. Gransk-ningsnämnden för radio och TV har i uppdrag att i efterhand granska programinslag utifrån både lagstiftningen och sändningstillståndens bestämmelser om bl.a. mediets genomslagskraft.

Fyra av de ärenden som Granskningsnämnden behandlade under 2008 fälldes med hänvisning till bestämmelserna om mediets genomslags-kraft.

Inom EU finns det gemensamma åldersmärk-ningssystemet PEGI (Pan-European Game Information) som utvecklats av spelbranschen med stöd av EU sedan 2003. Den svenska bran-schen är ansluten till systemet. En PEGI-märkning för online-spel kom 2007. I märk-ningsprocessen utgår utgivarna från ett formulär med frågor om spelets innehåll ur såväl rättslig aspekt som med hänsyn till förekomst av våld, sex och annat känsligt bild- eller ljudinnehåll.

Beroende på svaren tilldelas spelet automatiskt en åldersmärkning och symboler för det inne-håll, som renderar spelet en viss klassificering.

Branschorganisationen ISFE (Interactive Soft-ware Federation of Europe) äger och förvaltar systemet, och utfärdar licenser till utgivare.

Organisationen har flera hjälpkommittéer knutna till sig, till exempel en rådgivande kom-mitté där flera deltagande länder, bland annat Sverige, är representerade med experter. Inom EU-samarbetet har expertkonferensen För en kreativ generation genomförts i Göteborg i juli 2009. Mötet syftade till att öka kunskapen om hur man på politisk nivå och genom utbyte av goda exempel bl.a. kan öka kännedomen om ungas medievanor.

Analys och slutsatser

Med utgångspunkt i nuvarande lagstiftning bedömer regeringen att Statens biografbyrås arbete med filmgranskning, innebärande att alla biograffilmer som visas offentligt har prövade åldersgränser, uppnår målen.

Medierådets verksamhet bidrar till en ökad kunskap om barns och ungas mediesituation.

Regeringen bedömer att den ökade kunskapen och insatserna för att stärka självregleringen

inom området, minskar riskerna för skadlig mediepåverkan på barn och unga.

Med utgångspunkt i Granskningsnämndens efterhandsprövning gör regeringen bedöm-ningen att programbolagen har god kunskap om och efterlever gällande bestämmelser om bl.a.

mediets genomslagskraft.

PEGI-märkningen för on-linespel, som kom 2007, minskar risken att barn och unga kommer i kontakt med olämpliga online-spel.

Regeringen beslutade i maj 2008 om en över-syn av lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan. Utgångspunkten för den särskilda utredaren var att nuvarande lagstiftning och insatser ska anpassas till utvecklingen av nya medier och nya medievanor. Uppdraget redovi-sades i juni 2009 genom betänkandet Avskaf-fande av filmcensuren för vuxna – men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig medie-påverkan (SOU 2009:51). Betänkandet har remitterats och bereds vidare i Regeringskansliet.

13.4.8 Uppföljning av medieutvecklingen Information om utvecklingen inom medieområ-det gör medieområ-det möjligt att bland annat följa resulta-ten i förhållande till de mediepolitiska målen.

Resultat

Flera aktörer arbetar med att ta fram informa-tion om utvecklingen inom medieområdet.

Radio- och TV-verket har i uppdrag att löpande förse Kulturdepartementet med information om utvecklingen inom medieområdet, samt publi-cera statistik och annan information beträffande ägande- och branschstrukturer, teknik samt ekonomi. Myndigheten publicerar bl.a. den årliga rapporten Medieutveckling.

Granskningsnämnden för radio och TV läm-nar varje år minst en rapport om radio- och tv-företagens programverksamhet. Under 2008 har två rapporter publicerats: Svenskt TV-utbud 2007, som på nämndens uppdrag har genomförts av institutionen för journalistik och masskom-munikation vid Göteborgs Universitet (JMG), samt Kommersiell lokalradio – en kartläggning till och med 2007, med fokus på åren 2001–2007

då tillstånd enligt gamla och nya regler har fun-nits parallellt.

Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet informerar om forsk-ningsresultat på medieområdet. Nordicom tar också fram mediestatistik, bl.a. genom skriften Mediebarometern, som belyser medieanvänd-ning i Sverige. Sedan början av 2000-talet utar-betas även en särskild Internetbarometer. Där-utöver kartlägger Nordicom mediemarknaden och analyserar aktuella trender inom medieom-rådet.

Presstödsnämnden publicerar årligen skriften Dagspressens ekonomi, som beskriver utveck-lingen på dagspressmarknaden.

Medierådet publicerar årligen statistik och rapporter om barns och ungas medievanor.

Europeiska Audiovisuella Observatoriet är ett organ knutet till Europarådet, till vilket Sverige årligen bidrar med medel. Observatoriet arbetar med jämförbar europeisk statistik på det audio-visuella området.

Analys och slutsatser

Behovet av kunskap om massmediernas roll i samhället blir större i samband med att den tek-niska utvecklingen leder till en ständig föränd-ring av mediemarknaden. Regeföränd-ringen bedömer att den uppföljning av medieutvecklingen som sker på mediemyndigheterna och institutionerna är viktig bl.a. för att kunna följa resultaten i för-hållande till de mediepolitiska målen och ge ett underlag för regeringens ställningstaganden på området. Tillgång till kvalitativ forskning och dokumentation om medieutvecklingen skapar förutsättningar för beslut som syftar till en star-kare mediemarknad präglad av tillgänglighet, mångfald och konkurrens.

13.4.9 Internationellt samarbete