Digitala Innovationer

Digital innovation beskrivs av Nambisan, Lyytinen, Majchrzak & Song (2017) som användning av digital teknik under en innovationsprocess och att begreppet används för att beskriva kombinationen av digital teknik med resultatet av innovation. I det empiriska materialet får man en insyn på hur blockkedjetekniken kan komma att förändra bland annat tjänster, processer och strukturer inom offentlig sektor. En tjänsteinnovation definieras enligt Bertot, Estevez och Janowski (2016) som en ny eller

markant förbättring av en existerande tjänst. Respondent 2 menar att blockkedjan bör ses just som en teknologi för att möjligen göra befintliga tjänster bättre och effektivare eller skapa helt nya tjänster som förenklar och förbättrar för Sveriges medborgare. Utifrån påståendet kan det anses att blockkedjan kan ligga till grund för tjänsteinnovationer.

Ett exempel på ny tjänst som blockkedjan skulle kunna skapa är för att rösta vid val. Då skulle medborgare kunna rösta anonymt med ett digitalt röstkort. Att val och valprocesser är ett intressant och potentiellt användningsområde framgår av både teorin och empirin. Via blockkedjans egenskaper skulle oföränderliga register för val kunna skapas, och ökad transparens skulle kunna uppnås där medborgare tänkbart skulle kunna följa rösträkningen i realtid under dagen. Då röstningen skulle räknas via en distribuerad databas skulle blockkedjan i detta val även resultera i en organisatorisk innovation, som enligt Bertot et al (2016) innebär att förändringar i organisationsstrukturer eller rutiner. Innovationen skulle uppstå då det inte längre skulle behövas personer som räknar röster. Detta skulle istället kunna skötas via blockkedjans distribuerade databas och dess konsensusmekanismer. Av teori och empiri har det framgått att det finns hinder som behöver tacklas för att använda blockkedjan inom valprocessen och därav för att skapa dessa innovationer. En utmaning är att medborgare kan påverkas av andra inom ett digitalt kontext. En annan utmaning är att även om tjänsten skulle kunna fungera och vara säker mot manipulation så behöver medborgarna ha tillit till tjänsten.

Från det teoretiska och empiriska materialet har det framkommit att blockkedjan skulle kunna användas för att skapa individcentrerat dataägarskap, där medborgaren kontrollerar sin egen data och kan utbyta den med motparter genom sitt godkännande. Det är troligt att denna typ av dataägande skulle baseras på en ny identitetstjänst som medborgaren använder sig av för att kontrollera sina uppgifter. Detta kan tolkas som en tjänsteinnovation, där blockkedjan skapar en ny tjänst för medborgarna. Alketbi, Nasir & Talibs (2018) berättar att de blockkedjebaserade identitetstjänsterna kan eliminera behov av förmedlare för verifikation och validering genom konsensusprotokoll, och därav leda till eliminering av tredje part och minskade kostnader. Respondent 4 och 6 nämner att just denna typ av identitetstjänster kan leda till förändringar i myndigheternas struktur och arbetssätt, då många myndigheter lever på att administrera uppgifter. Detta tyder på att blockkedjebaserade identitetstjänster även skulle kunna skapa organisatoriska innovationer. Ett hinder till att introducera nya eller förbättrade tjänster kan vara det digitala utanförskapet som respondent 2 berättade om. Om medborgarna inte har den tekniska kunskapen som krävs och efterfrågar nya nya tjänster som exempelvis kan innefatta individcentrerat dataägarskap, blir det svårt att introducera en sådan tjänst då medborgare väljer att inte använda den. Tjänster bör anpassas för att medborgarna skall klara av och vela använda sig av de.

Respondent 2, 4 och 6 menar att blockkedjan kan leda till förändringar i myndigheternas strukturer. Enligt respondent 2 kan blockkedjan skapa säkra system som opererar vid sidan av myndigheter, vilket skapar utrymme för att förbise myndighetsutövning. Detta kan bidra till att blockkedjan kan förändra behovet av myndighetet eller dess struktur. Respondent 4 berättar att om blockkedjan kan leda till att nya aktörer byggs upp, där några myndigheter skulle kunna slås ihop, försvinna eller att dess arbetsuppgifter förändras och t.ex. handlar mer om att ansvara för en plattform med data än att ansvara för tjänster som istället kan utföras av andra. Argumenten ovan tyder på att blockkedjan kan resultera i organisatoriska innovationer.

Att blockkedjan kan resultera i organisatoriska innovationer stärks av respondents 1 uttalande om att Skatteverket, som i nuläget arbetar mycket med kontrollera information, i en blockkedjevärld istället skulle ägna sig åt att arbeta mer med kontroll av processer och system då man vet att själva informationen är korrekt om den genomgått en viss process. Exemplet med att en myndighets roll förändras till att ansvar för en plattform med data istället för att tillhandahålla tjänster kan även vara ett exempel på en förvaltningsinnovation, som innebär ett nytt sätt att genomföra förvaltning (Bertot et al, 2016). Om myndigheter slås ihop, försvinner eller dess arbetsuppgifter förändras är det troligt att de behöver interagera med organisationer, medborgare och andra myndigheter på andra sätt än tidigare. Enligt detta resonemang skulle blockkedjan indirekt kunna skapa systematiska innovationer, som enligt Bertot el al (2016) är nya eller förbättrade sätt att interagera med organisationer.

Blockkedjan skulle kunna skapa kommunikationsinnovationer, som enligt Bertot et al (2016) är implementation av en ny metod för kommunikation och stödjande för organisationen eller dess tjänster och varor. Påståendet kan stärkas av att Skatteverket undersökt möjligheten att ersätta kassamaskinens hårdvara med en mjukvara baserad på blockkedjeteknik för lagring av transaktioner. De har även undersökt möjligheten till digitala kvitton med hjälp av blockkedjan, vilket skulle kunna minska risken för bedrägerier. Andra tillämpningsområden för blockkedjan som respondenten var positiv inställd till var personalliggare, fullmakter och behörigheter. En blockkedjebaserad personalliggare skulle vara mycket svårare att förvanska. Ovanstående exempel skulle kunna stödja Skatteverket och deras arbetsuppgifter.

Respondent 5 och 6 är båda inne på att blockkedjan kan komma innebära med fortsatt digitalisering i den offentliga sektorn. De anser att arbetssätt och processer som hanteras via pappersarbete skulle kunna förändras och gå över till att skötas digitalt. Respondent 5 var också inne på att dessa digitala processer förhoppningsvis blir snabbare och enklare i jämförelse med manuella processer. Respondent 3 menar att blockkedjan kan komma att ersätta centrala databasers roll som förtroendeskapande mekanism, likt centrala databaser ersatte böckernas och pärmarnas roll en gång i tiden. Utifrån dessa resonemang kan man se en likhet med vad Bertot et al (2016) beskriver som administrativ processinnovation, som innebär implementation av nya produktionsmetoder och tillhandahållande av tjänster och varor eller signifikant förbättrade jämfört med befintliga processer. Detta då en implementation av blockkedjan kan förändra hur man hanterar information i processer och även förenkla och snabba upp processer.

Ett annat exempel på administrativa processinnovationer som blockkedjan skulle bidra med är att den kan möjliggöra bättre förtroende för verksamheter genom att användas inom processer som automatiserats genom maskiner och AI. Detta skulle enligt respondent 3 i sin tur leda till fler automatiserade processer, eftersom man kan ha ett bättre förtroende för processerna. Om fler processer automatiseras skulle detta leda kunna leda till förändringar i organisationers strukturer och därmed skapa organisatoriska innovationer. Det är sannolikt att anställda kan förlora sina jobb eller att arbetsuppgifterna skiftar till att hantera systemen istället för processen som numera är automatiserad. Därav kan de administrativa innovationer som blockkedjan skapar i sin tur leda till organisatoriska innovationer. Det framkommer även av respondent 4 och 5 att blockkedjan i kombination med AI kan skapa nya sätt lösa de uppgifter som görs med hjälp av IT dagsläget. Detta skulle kunna innebära möjlighet till tjänsteinnovationer där blockkedjans möjligheter att skapa bland annat säkerhet och transparens gör att nya tjänster kan skapas eller förbättras.

7. SLUTSATSER

Syftet med studien var att undersöka hur blockkedjan kan påverka digital transformation av Sveriges offentliga sektor. I denna studie har författarna kommit fram till att blockkedjan har potential att påverka den digitala transformationen av Sveriges offentliga sektor, där teknologin medför flertalet olika möjligheter och användningsfall. Dock har flera typer av utmaningar identifierats som i nuläget hindrar den offentliga sektorn från att kunna nyttja den potential som blockkedjans möjligheter medför. Studien visar på att de möjligheter som teknologin medför har potential att skapa flera olika digitala innovationer som kan komma att förändra hur tjänster, processer, och strukturer i offentlig sektor kan komma att se ut i framtiden vilket bidrar till den digitala transformationen.

Med hjälp av följande forskningsfrågor har syftet kunnat besvaras:

● Vilka möjligheter finns med blockchain-teknologin inom offentlig sektor?

● Vilka utmaningar finns med användning av blockchain-teknologin inom offentlig sektor? ● Vilka typer av digitala innovationer kan blockchain bidra med inom den offentliga sektorn? I studien har det identifierats att blockkedjan kan användas för ett brett spektrum av användningsområden inom offentlig förvaltning. Mycket tyder på att det skulle gå att tillämpa teknologin för alla typer av transaktioner och informationsutbyten mellan regering och medborgare om detaljerade användningsfall arbetas fram. Blockkedjans spårbarhetsegenskaper kan vara till nytta t.ex. ur ett miljöperspektiv, då man skulle kunna spåra varors ursprung, dess behandlingsprocesser och miljömärkningar. Något som det visats intresse för i Sverige är individcentrerat dataägarskap, där en blockkedjelösning kan ge medborgare möjlighet att äga sin egen data och rätten att dela den med vem de vill. Det har påvisats att blockkedjans distribuerade natur kan drastiskt minska risk för manipulering och cyberattacker samt öka transparens mellan myndigheter och medborgare, vilket i sin tur skulle kunna öka medborgarnas förtroende för offentlig sektor, dess system och de tjänster de tillhandahåller till medborgarna. Ett intressant område där blockkedjan har potential att användas är vid val, där teknologin eventuellt kan skapa ett säkrare och mer demokratiskt valsystem än dagens. En annan möjlighet är att blockkedjan skulle kunna användas i kombination med andra teknologier såsom AI och IoT, där den skulle kunna stärka förtroende för processer utan mänsklig inblandning.

Utmaningar som kunde identifieras i studien är prestandautmaningar, kunskaps- och erfarenhetsbrist, interoperabilitet, legala, digitalt utanförskap, ekonomiska, förtroende och hur man ska avgöra vilken typ av blockkedja som ska användas samt hur den ska användas. I nuläget kan användning av publika blockkedjor medföra en rad utmaningar: dess konsensusalgoritmer kräver mycket datorkraft vilket kan skapa höga kostnader, samt att de har begränsad transaktionsvolym och hastighet. Privata och hybrida ses som mer användbara och kan ha bättre prestanda, dock finns risk att förlora den decentralisering och transparens som publika blockkedjor skapar. Av studien framgår att det är viktigt att prova sig fram och arbeta fram specifika användningsfall snarare än att analysera teori. Policyinnovation är viktig att arbeta med parallellt med utveckling av teknologin för att tackla kunskaps- och erfarenhetsbristen. Då blockkedjan kan påverka många områden måste reglering ske på olika håll, och ett paradigmskifte lagstiftare behöver tänka på är att förtroende genom publika blockkedjan är friare från centraliserade kontroller. Det behöver regleras kring vem som styr, leder, och har ansvar när det gäller tekniken, förvaltning och utveckling av informationen som hanteras.

Digital transformation definieras enligt Parviainen et al (2017) som förändringar i arbetssätt, arbetsroller och affärsutbud som orsakas av adoption av digital teknik i en organisation eller dess arbetsmiljö. Digital transformation skapas utifrån kombination av flera digitala innovationers effekter, vilket ger stora möjligheter till förändring i bland annat processer, tjänster, strukturer som antingen förändrar eller kompletterar organisationen och dess arbetsmiljö eller hela dess industri eller sektor (Hinings, Gegenhuber & Greenwood, 2018). Blockkedjan har potential att skapa digitala innovationer som förändrar tjänster, processer, och strukturer i offentlig sektor. Innovationer som blockkedjan anses kunna skapa i offentlig sektor är tjänsteinnovationer, organisatoriska innovationer, förvaltningsinnovationer,

systematiska innovationer, kommunikationsinnovationer samt administrativa processinnovationer. Det har påvisats att blockkedjan skulle kunna förbättra nuvarande tjänster eller skapa helt nya, t.ex. individcentrerat dataägarskap. Det individcentrerade dataägarskapet är ett av flera exempel som visade sig ha potentialen att resultera i förändring i organisationers struktur, genom att myndigheter skulle kunna försvinna eller arbetssätt och arbetsroller förändras. Istället för att förvalta informationen skulle myndigheter förvalta system. Blockkedjan har även potential att förändra processer, t.ex genom att pappersarbete kan övergå till att skötas digitalt. Ett annat exempel är en kombination av blockkedjan och AI som skulle kunna leda till att förtroende för automatiserade processer ökar, vilket i sin tur kan leda till fler automatiserade processer. Ovan nämnda exempel visar på att blockkedjans möjligheter kan skapa innovationer som bidra till den digitala transformationen av offentliga sektorn i Sverige. Vad som i nuläget hindrar blockkedjan från att börja appliceras inom offentlig sektor är den rad olika utmaningar man står inför.