Digitala läromedel i grundskolan

4.3.1 En analys av utvalda filmer från SLIEducation

Från Sli (www.sli.se) har vi valt ut två filmer där Afrika finns med. Den första filmen från Sli hette “Afrika – explainer”. Explainer är en kort film där något ska förklaras snabbt samt skapa ett intresse. I filmen får elever bekanta sig med Afrika i helhet där bland annat fattigdom, djur och religioner tas upp. Meningen med filmen är att det ska ge möjlighet för eleverna att fördjupa sig i Afrika. Den startar med att berätta om antal länder, invånare, hur stort det är och jämför då med Europa. Att det jämför med Europa gör det lättare för eleverna att relatera och förstå. Vidare in nämns högsta berg, största sjö och sedan deras största

handelspartner för att fortsättningsvis gå in på att Afrika är världens fattigaste världsdel, däremot skiljer det sig på norra och södra Afrika. Därefter tar det upp söder om Sahara öknen som exempel, som är den fattigaste delen av Afrika och berättar att de lever på mindre än 20 kronor om dagen. Här läggs det enbart fokus på söder om Sahara, alltså på den negativa delen istället för att visa båda. Detta menar också Palmberg (2000) är ett problem i sin forskning hon tidigare gjort och att det bidrar till en negativ syn. Vidare presenterar de stora och farliga djur för att därefter berätta om vilka religioner som är de största i världsdelen. De nämner kristendom som den största följt av islam. Fortsättningsvis berättar de om medellivslängden och återigen tar de upp att det varierar över världsdelen, återigen ger de enbart söder om Saharaöknen som exempel. Att de igen enbart ger ett exempel bidrar inte till en rättvis bild

32 och vi anser att de enkelt hade kunnat visa båda delarna eller iallafall varierat. Filmen jämför Afrika söder om Saharas medellivslängd med Sveriges och berättar sedan om den vanligaste dödsorsaken för människorna söder om Sahara. Det går snabbt igenom demokrati och diktaturer i Afrika samt att människans ursprung kommer där ifrån. Sista 30 sekunderna berättar de om att europeiska kolonialmakterna tog över nästan hela Afrika på 1800-talet och att under belgiska kungens styre dog över tio miljoner i Kongo.

“Under 1900-talets andra hälft tvingades de europeiska kolonialmakterna att lämna länderna i Afrika” (Afrika-Explainer)

Här beskriver de vidare om att kolonialmakterna var tvungna att lämna länderna i Afrika. Det nämns dock inte av vilken anledning. De hade kunnat nämnt något om detta för att eleverna ska få djupare förståelse samt för att visa att frihetsrörelserna gav resultat. Det krävs inte alltid långa förklaringar. Bilderna och de filmklipp som visas genom filmen är väldigt varierande. Det visas bilder från byar, städer, naturområden och det varierar med vuxna och barn i bilderna.

Den andra filmen från Sli heter “Världsdelar – Afrika” och den är dessutom publicerad i det digitala läromedlet hos Gleerups. Filmen är en minut och 58 sekunder lång med ett varierat innehåll av information. I filmen berättar de om invånarantal, stora städer, Nilen och pyramiderna som ett viktigt turistmål. Vidare nämner de rika naturtillgångar och lyfter samtidigt att Afrika trots det innehar några av världens fattigaste länder. Efter det är filmen slut och det kommer ingen vidare förklaring till varför det är fattigt trots deras rika

naturtillgångar. Detta kan leda till frågetecken hos eleverna som i sin tur kan skapa en negativ syn. I Gleerups material däremot finns det tillhörande frågor till filmen “Afrika är rikt på naturtillgångar, kan du nämna någon?” och “Ändå har Afrika några av världens fattigaste länder, vad beror det på tror du?” Om dessa frågor används skapar de diskussion och ger en möjlighet för läraren att få fram varför det är fattigt i vissa delar av Afrika trots rika

naturtillgångar. Det läggs ett stort ansvar på att läraren här ger eleverna rätt verktyg till en bra diskussion och de sedan får ta del av fakta om varför det faktiskt är på ett visst sätt. Kamali (2006) upplyser om lärarens maktmedel i undervisningen för att kunna utveckla samt förbättra elevers föreställningar om verkligheten. Det blir i detta fall extra viktigt om lärare använder sig av filmen på Sli där det inte finns frågor som tillhör. Bilderna som visas genom filmen visar stora städer, fina naturområden, bilar och grävmaskiner och en varierande bild av människorna där, detta upplever vi ger en bra föreställning av Afrika.

33

4.3.2 En analys av höstterminen 2020:s Lilla aktuellt skola

Vid analysen av Lilla aktuellt skola (UR) har som nämnts tidigare en fråga skickats ut i två olika Facebookgrupper för lärare om de använder sig av det eller inte. En klar majoritet svarade att de använde detta program i sin undervisning. Lilla aktuellt skola är ett program producerat av UR (Utbildningsradion). Vid analysen av de avsnitten som hittills publicerats denna termin kan vi inte iaktta några nyheter överhuvudtaget från Afrika. Däremot

observerade vi att lilla aktuellt, som är ett kortare program som publiceras varje dag, tar upp Afrika och poliovaccinet. Vad är då anledningen till att det inslaget inte kommer med i Lilla aktuellt skola, hur kommer det sig att det inte skulle vara viktigt för eleverna i skolan att få inblick i något samhällsviktigt av det slaget?

När vi undersökt programmet har vi observerat att det varit inslag från andra delar av världen. Exempelvis har det nämnt en hel del om USA, visserligen är det av stor vikt och det påverkar även oss här i Norden, men resten av världen stannar inte upp. Det finns fortfarande annat att rapportera om, kanske är det av ännu större vikt när USA får ta den stora plats som det gör i media.

I och med att Lilla aktuellt skola är ett media som många använder sig av i skolan besitter de en stor makt av vad som visas medialt och vad som förmedlas fram till elever. Dessutom tror vi att det är ett enkelt program att vända sig av som lärare när en vill lyfta samhällsfrågor och visa nyheter. Detta kan även vara bra att visa i skolan eftersom alla elever inte tittar på några nyheter överhuvudtaget på andra platser. Vi anser då att SVT har en makt över lärare som anförtror sig till SVT och tar för givet att de väljer att visa en helhet av det nyhetsflöde och rapportering som sker.

Ur ett interkulturellt perspektiv blir det problematiskt då vi, trots att vi inte letade efter specifikt detta, kunde observera att de visade väldigt få elever med någon typ av

invandrarbakgrund och de flesta nyheter som var om utlandet var i negativ bemärkelse, bortsett från USA och valet. Detta gör att många elever i den svenska skolan inte kan identifiera sig med den nyhetsrapportering som visas av SVT då deras “grupp” inte finns representerade. Som tidigare nämnt i bakgrunden skriver Lahdenperä och Sandström om att

34 läraren ska utveckla och förbättra elevers attityder till andra grupper genom det material och de undervisningsmetoder de väljer. På grund av tidsbristen som lärare idag tvingas arbeta med är risken stor att det litar på att SVT visar en bred och rättvis bild av världen och därför inte reflekterar över innehållet nämnvärt.