Direkta åtgärder för ökat välbefinnande på arbetsplatsen

8.1.1 Minskad arbetstid

I och med den kortare arbetstidens koppling till återhämtning kan det ligga något i att bland de 84 respondenter som känner att de inte hinner återhämta sig efter en arbetsdag så vill lite mer än 80% av dem ha kortare arbetstid. I allmänhet bland respondenterna så ville cirka 53% av dem ha någon typ av arbetstidsförkortning, med 6 timmars arbetsdag under 5 dagar i veckan i ledning över 8 timmars arbetsdag under 4 dagar i veckan. Med andra ord så vill en viss majoritet hellre ha kortare arbetsdagar än fler lediga dagar per vecka.

8.1.2 Val av åtgärder - krav-kontroll-stödmodellen

Denna modell gav upphov till tre svarsalternativ i val av åtgärder för en trivsammare arbetsplats: “Arbetsbelastning anpassad efter anställdas arbetstid, för att ej ta med jobbet hem”, “En social företagskultur där man kan få stöd från kollegor och chefer” och

“Flexibilitet i val av uppgifter och fördelning av arbetstid”. De två förstnämnda alternativen fick en större majoritet röster, med lite mer än 60 röster var, vilket gör dem till de två mest framröstade alternativen. Med en mycket svag ledning över övriga alternativ utöver

svarsalternativet om sex timmars arbetstid så var även möjlighet till flexibilitet på jobbet högt värderat. Enligt modellen är rätt balans av alla tre faktorer viktiga för en trivsam arbetsplats, vilket skulle kunna förklara varför det tredje alternativet, som inte fick lika stor mängd som de andra två, ändå hamnade högt upp. Dessa resultat kan indikera på att den generella arbetaren känner ett särskilt behov av bättre stöd och minskade krav på dagens arbetsplats.

8.1.3 Val av åtgärder - ansträngnings-belöningsmodellen

Ansträngnings-belöningsmodellen hade ett alternativ, “Belöning för ett väl utfört arbete. Det lönar sig mer att vara ambitiös”, som i antal röster inte stack ut mycket från övriga åtgärder som kan öka trivseln på arbetsplatsen. Modellen handlar om att en ansträngning måste belönas på ett lämpligt sätt för att minska riskerna att obalans ger upphov till ohälsa. En grundläggande belöning för arbete är lön, och så länge den anställde sköter sitt arbete väl så ska denne erhålla kontinuerlig belöning för detta. För att ta ett steg bort mot sådant som tas

41

för givet har frågan i sig särskilt fokus på att särskilt stora ansträngningar ska löna sig. Antalet röster kan indikera på att antingen känner en del anställda att det är tillräckligt att bara utföra arbetsuppgifterna som förväntat, att responsen på väl utförda arbetsuppgifter i regel redan är tillräcklig eller så kanske modellen är värd att ifrågasätta i och med att ambition kanske inte alltid måste bemötas med särskilda belöningar. Att belöna

ansträngningar bör dock fortfarande inte underskattas för att uppnå en trivsam arbetsplats då denna modell är värderad på samma nivå som många andra viktiga saker.

8.1.4 Val av åtgärder - övriga alternativ

Följande av generella rekommendationer för förbättrad arbetsmiljö har betydelse av likartad omfattning oavsett vilka det handlar om då majoriteten hamnade inom spannet 30–39 röster. Endast “Arbetsförmåner som företagshälsovård, arbetskläder, resekort” värderades märkbart då denna bara fick 13 röster. Med andra ord kan detta innebära att arbetsförmåner i regel redan upplevs som tillräckliga, alternativt inte ses som lika viktiga att ta hänsyn till, och därmed i nuläget inte behöver mycket fokus. Högst värderad av alla alternativen här var “Kommunikation sker mellan kollegor, avdelningar och arbetsnivåer”. Resultaten kan indikera på att det generellt sett är av betydelse att visa hänsyn till de generella

rekommendationerna för en förbättrad arbetsmiljö, särskilt kommunikationen.

8.1.5 Val av åtgärder jämförs mot minskad arbetstid

Röstmässigt stack tre alternativ ut från resten bland vilka förändringar som skulle kunna öka välbefinnandet i arbetslivet: “Arbetsbelastning anpassad efter anställdas arbetstid, för att ej ta med jobbet hem”, “En social företagskultur där man kan få stöd från kollegor och chefer” och “Minskad arbetstid - där arbetsdagen består av 6 timmars arbetsdag, 5 dagar i veckan”. De två förstnämnda har både märkbart fler röster än de andra alternativen och är kopplade till krav-kontroll-stödmodellen. Det tredje handlar om att förkorta arbetstiden per arbetsdag. Den större majoriteten av resterande alternativ fick 30–40 röster, vilket gör de andra någorlunda viktiga, men inte av högsta prioritet.

Det finns olika sätt att tolka dessa resultat på. Sett enbart från de två svarsalternativen som har stark majoritet av rösterna så är hänsyn till krav-kontroll-stödmodellen viktigast för en trivsam arbetsplats. Med hänsyn till antalet personer som valde någon form av

arbetstidsförkortning överhuvudtaget så har dock arbetstidsförkortning stor betydelse. En möjlighet är även att en kombination av arbetsförkortning och förbättring av arbetsmiljön är

42

bättre än att göra en enskild satsning på det ena eller det andra. Att arbetstidsförkortning behöver kombineras med lämpliga anpassningar i arbetsmiljön för bästa resultat är inte ett okänt fenomen. Som tidigare nämnt under återhämtning som en effekt av minskad arbetstid så nämns det att minskad arbetstid inte leder till någon förbättring i upplevd stress om den som arbetar känner att arbetsbördan är för stor för att enbart utföra på arbetstid och tar med sig arbetet hem. Ges den anställde en rimlig arbetsbörda efter att kortare arbetstid införts så finns en chans att detta inte uppstår och att mer tid kan läggas på sådant den anställde hellre gör utanför arbetstiden istället. Även en respondent poängterade från egen erfarenhet att sex timmars arbetsdag ensamt inte ökar trivseln och minskar stressen, utan andra faktorer har också betydelse.