• No results found

6. Direktinvesteringar

6.1 Direktinvesteringsflöden

Tabell 6.1 och Diagram 6.1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar mellan 2011 och 2020. Inflöden avser nettot av de investeringar som utländska före-tag gjort i Sverige. Utflöden avser nettot av de svenska föreföre-tagens investeringar ut-omlands.

2020 resulterade svenska direktinvesteringar i utlandet i ett utflöde på 286 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med utflödet 2019, vilket var 147 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige

uppgick 2020 till 240 miljarder. Det är en ökning jämfört med inflödet 2019 då det var 96 miljarder.

Tabell 6.1 – In- och utflöden av direktinve-steringar

Flöden (netto), miljarder kr Inflöde Utflöde

Det senaste decenniet har de svenska företagens investeringar utomlands över-stigit de utländska företagens investe-ringar i Sverige under alla år förutom 2016. För en relativt liten, avancerad ekonomi som Sverige är denna situation inte förvånande utan kan ses om en indi-kation på att svenska företag framgångs-rikt dragit nytta av sina konkurrensförde-lar vid expansion bortom en förhållande-vis liten hemmamarknad.

Vad är en direktinvestering?

En direktinvestering är en form av inter-nationella kapitalflöden som vanligtvis av-ser kapitaltillskott till företag i andra länder än där det investerande företaget har sitt yttersta ägande. För att en direktinveste-ring ska uppstå ska ett företag, direkt eller indirekt, äga minst 10 procent av aktieka-pitalet eller rösterna i ett företag eller kom-mersiell fastighet i ett annat land. En di-rektinvestering syftar till kontroll och görs ofta genom förvärv av existerande företag men kan även utgöras av nyetableringar, fusioner, expansioner eller följdinveste-ringar. Utländska direktinvesteringar i Sverige är de investeringar som utländska företag gör i företag belägna i Sverige, där det investerande företaget skaffar sig en ägarandel på minst 10 procent och på så sätt får möjlighet till kontroll och inflytande över förvaltningen i dessa företag. Detta kan, till exempel, gälla investeringar i ma-joritetsägda företag (dotterföretag) eller förvärv av större minoritetsposter i företag som investeraren har en väsentlig intres-segemenskap med. Svenska direktinve-steringar i utlandet är på motsvarande sätt de investeringar som svenska företag gör i företag i andra länder. Kapitalflöden som inte antas ge upphov till ägarinflytande be-nämns portföljinvesteringar och berörs inte i denna rapport.

46 Diagram 6.1

6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige

Tabell 6.2 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter investerings-post. Som tidigare nämnts uppgick nettoinflödet 2020 till 240 miljarder, vilket var en ökning med 145 miljarder jämfört med 2019. Ökningen beror på att inflödet av lång-fristiga lån och återinvesterade vinstmedel ökade, samt på att posten kortlång-fristiga lån var mindre negativ. Posten eget kapital minskade däremot.

Tabell 6.2 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter investeringspost Flöden (netto), miljarder kr

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Eget kapital 96,5 133,1 96,9 22,8 44,4 -48,8

Långfristiga lån -54,2 15,9 14,7 -48,7 15,2 166,3 Kortfristiga lån -28,0 -27,6 -31,2 -8,1 -48,0 -24,4 Återinvesterade vinstmedel 57,0 42,6 55,6 70,7 84,1 147,4 Direkta investeringar i

Sverige totalt 71,2 163,9 135,9 36,7 95,6 240,5

Tabell 6.3 visar värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land för åren 2019 och 2020. Huvuddelen av investeringarna kommer från andra EU-länder, vilka sammantaget svarade för ett inflöde om 176 miljarder förra året. De tre enskilt största positiva inflödena kom från Luxemburg, USA och Nederländerna. I relation till Frankrike, Irland och Schweiz var det ett negativt nettoflöde, dvs. desin-vestering. Notera att flödena från ett specifikt land kan variera kraftigt över tid och att revideringar av statistiken kan vara mycket stora.

0 50 100 150 200 250 300

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Mdr SEK

Utländska direktinvesteringar

Flöden, 2011 - 2020 Utflöde Inflöde

47

Tabell 6.3 – Utländska direktinvesteringar i Sverige efter region och land*

Flöden (netto), miljarder kr.

2019 2020 Skillnad

Nord- och Centralamerika -11,1 38,2 49,3

Oceanien 0,2 0,3 0,1

Sydamerika 0,2 0,4 0,2

OECD 74,0 219,9 145,9

Världen totalt (exkl. Sverige) 95,6 240,5 144,8

Länder*

* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas.

Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen

6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet

Tabell 6.4 visar värdet på utländska direktinvesteringar från Sverige till utlandet upp-delat efter investeringspost. 2020 uppgick det positiva utflödet som sagt till 286 mil-jarder kronor. Det var en ökning med 139 milmil-jarder jämfört med 2019. Alla poster förutom kortfristiga lån ökade.

48

Tabell 6.4 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter investeringspost Flöden (netto), miljarder kr

2015 2016 2017 2018 2019 2020

Eget kapital 47,8 -5,4 115,1 -33,7 9,1 122,1

Långfristiga lån 9,5 58,4 47,1 65,0 19,6 30,8

Kortfristiga lån 8,3 -37,1 -3,3 30,0 36,3 -38,9

Återinvesterade vinstmedel 44,4 24,4 75,1 93,8 82,1 171,7 Direktinvesteringar i utlandet

totalt 110,0 40,2 233,9 155,0 147,1 285,7

Tabellerna 6.5 och 6.6 visar värdet på svenska direktinvesteringar utomlands (netto-flöden) efter region och land. En övervägande del av investeringarna går till andra OECD-länder. De tre största positiva nettoflödena gick till USA, Storbritannien och Nederländerna. De mest negativa nettoutflödena, dvs. desinvesteringar, gällde Ryssland, Hong Kong och Malta.

Tabell 6.5 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter region Flöden (netto), miljarder kr

2019 2020 Skillnad (mdr)

Regioner

Afrika 4,3 0,8 -3,5

Asien 33,1 -3,5 -36,6

EU28 24,2 56,3 32,1

Europa exkl EU28 45,3 71,8 26,5

Nord- och Centralamerika 26,0 156,3 130,2

Oceanien 1,6 0,6 -1,0

Sydamerika 12,5 3,3 -9,2

OECD 118,4 308,9 190,5

Världen totalt (exkl. Sverige) 147,1 285,7 138,6

49

Tabell 6.6 – Svenska direktinvesteringar i utlandet efter land Flöden (netto), miljarder kr

2019 2020 Skillnad

* Länder där värdet på nettoinvesteringen är större än 1,0 miljard, alternativt mindre än minus 1,0 miljard för senast inkluderade period. Länder med värde inom detta intervall (-1<1 miljard) exkluderas.

Anm: Om uppgifter för enskilda länder inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställningen

50

6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch

Tabell 6.7 visar inflöden av utländska direktinvesteringar i Sverige och utflöden av svenska direktinvesteringar i utlandet efter bransch.27 För flera näringsgrenar är sta-tistiken över direktinvesteringar sekretessbelagd. För de branscher som det finns of-fentlig statistik gällde de största inflödena Kunskapsintensiv service och ningsindustri (LMT) och de största utflödena Kunskapsintensiv service och Tillverk-ningsindustri (MHT).

Tabell 6.7 – Direktinvesteringsflöden efter bransch Flöden (netto), miljarder kr

Bransch Inflöde Utflöde

Kunskapsintensiv service 9,1 144,8 50,2 124,6

Annan service -1,8 1,7

Ej branschfördelade 41,0 98,0 -0,1 165,4

Anm: Branschindelning, koder enligt SNI2007: Utvinning (SNI 01-09), Tillverkningsindustri LMT (SNI 10-18, 23, 27, 31-33), TillverkningsindustriMHT (SNI 24-26, 28-30), Energi (SNI 35-39), Bygg (SNI 41-43), Handel och logistik (SNI 45-56) Kunskapsintensiv service (58-75, 77-82), Annan service (SNI 84-99). Om uppgifter för enskilda branscher inte kan lämnas av sekretesskäl alternativt statistisk osäkerhet har beloppen utelämnats från sammanställ-ningen

Related documents