Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2020

(1)

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Helåret 2020

(2)

(3)

Mdr SEK Förändring (%) Andel 2017 2018 2019 2020 2019/

2018

2020/

2019 2020

Världen Export Totalt 2 023 2 210 2 407 2 203 8,9 -8,5 100 Varor 1 410 1 570 1 667 1 562 6,2 -6,3 100

Tjänster 613 640 740 640 15,8 -13,5 100

Import Totalt 1 897 2 099 2 202 1 997 4,9 -9,3 100 Varor 1 314 1 473 1 495 1 367 1,5 -8,6 100

Tjänster 583 626 707 630 13,0 -10,9 100

Inre mark- naden¹

Export Totalt 1 413 1 545 1 643 1 476 6,3 -10,2 67,0 Varor 1 016 1 138 1 184 1 093 4,0 -7,7 69,9

Tjänster 397 408 459 383 12,6 -16,5 59,8

Import Totalt 1 488 1 632 1 713 1 565 5,0 -8,7 78,4 Varor 1 062 1 185 1 199 1 128 1,2 -5,9 82,5

Tjänster 426 447 515 437 15,0 -15,1 69,4

EU28 Export Totalt 1 184 1 299 1 376 1 247 6,0 -9,4 56,6

Varor 864 966 1 001 920 3,6 -8,0 58,9

Tjänster 321 332 376 327 13,0 -13,1 51,0

Import Totalt 1 344 1 470 1 538 1 405 4,6 -8,6 70,4

Varor 956 1 056 1 065 997 0,8 -6,4 72,9

Tjänster 388 414 472 408 14,2 -13,6 64,8

EU27 2020²

Export Totalt 1 035 1 133 1 197 1 091 5,6 -8,9 49,5

Varor 766 865 895 826 3,4 -7,7 52,9

Tjänster 269 268 302 265 12,8 -12,4 41,4 Import Totalt 1 260 1 312 1 377 1 265 5,0 -8,1 63,4

Varor 940 975 990 933 1,5 -5,8 68,2

Tjänster 320 337 388 333 15,1 -14,2 52,8

Norden Export Totalt 519 557 603 544 8,2 -9,8 24,7

Varor 356 396 425 408 7,4 -4,2 26,1

Tjänster 163 161 177 136 10,0 -23,3 21,3

Import Totalt 380 425 440 390 3,4 -11,2 19,5

Varor 264 306 309 286 1,0 -7,3 20,9

Tjänster 116 120 131 104 9,7 -20,5 16,6

Östersjö- länderna³

Export Totalt 842 922 981 891 6,4 -9,1 40,5

Varor 619 696 734 692 5,5 -5,7 44,3

Tjänster 223 226 246 199 9,1 -19,3 31,1

Import Totalt 843 937 965 856 2,9 -11,3 42,9

Varor 646 730 731 661 0,2 -9,6 48,3

Tjänster 197 207 234 195 12,8 -16,6 30,9

1EU (28), Island, Liechtenstein och Norge 2EU (28) exklusive Storbritannien och Nordirland

3CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland

För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informat- ionen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel.

Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel.

(4)

Utrikeshandeln från betalningsbalansen

2017 2018 2019 2020

Varor Värde (Mdr SEK)

Export 1 410,5 1 570,0 1 666,9 1 562,1

Import 1 313,7 1 473,5 1 495,2 1 367,3

Nettohandel 96,8 96,6 171,7 194,8

Export till EU(28) 863,9 966,3 1 000,7 920,3

Import från EU(28) 955,7 1 056,5 1 065,2 996,8

Nettohandel EU(28) -91,8 -90,2 -64,5 -76,5

Förändring (%)

Export 8,4 11,3 6,2 -6,3

Import 8,8 12,2 1,5 -8,6

Export till EU(28) 8,0 11,9 3,6 -8,0

Import från EU(28) 9,2 10,5 0,8 -6,4

Tjänster Värde (Mdr SEK)

Export 612,6 639,6 740,5 640,5

Import 583,3 625,7 706,8 629,8

Nettohandel 29,3 13,9 33,7 10,6

Förändring (%)

Export -1,7 4,4 15,8 -13,5

Import 10,3 7,3 13,0 -10,9

Direktinvesteringar

2017 2018 2019 2020

Flöden (Mdr SEK)

Svenska DI i utlandet 233,9 155,0 147,1 258,7

Utländska DI i Sverige 135,9 36,7 95,6 240,5

Tillgångar (Mdr SEK)

Svenska DI i utlandet 3 172,6 3 544,0 3 817,3 3 798,6

Utländska DI i Sverige 3 018,1 3 050,2 3 169,7 3 343,0

(5)

Enheten för internationell 2021-03-18 Dnr: 2021/00491 handelsutveckling

Sammanfattning – helåret 2020

Bytesbalansen visade ett överskott på 259 miljarder kronor, motsvarade 5,2 pro- cent av BNP. Detta var ungefär samma nivå som under 2019.

Handelsutvecklingen 2020 – Enligt statistik från betalningsbalansen minskade ex- porten av varor och tjänster med 8,5 procent jämfört med 2019. Importen av varor och tjänster minskade med 9,3 procent.

Enligt primärstatistiken för varuhandel minskade varuexporten med 1,0 procent i volym och med 6,0 procent i värde. Varuimporten minskade med 3,7 mätt i volym och med 8,6 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 1 428 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 1 374 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed positivt och uppgick till 54 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt handelsnetto på 15 miljarder 2019.

… export efter handelspartner – Europa som helhet tog emot 72 procent av Sveri- ges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 57 procent. Exporten var lägre till samtliga världsdelar 2020 jämfört med 2019. Mest minskade exporten till Oceanien m.fl. (-23 procent), följt av EU28 (-6,9 procent) och Övriga Europa (-6,5 procent). Till såväl Afrika som Amerika minskade exporten med 3,9 procent och till Asien med 0,6.

… import efter handelspartner – 84 procent av Sveriges import kom från Europa och 72 procent från EU. Importen minskade från samtliga världsdelar jämfört med 2019. Importen minskade med 6,1 procent från EU, 16 procent från Övriga Europa.

Mest minskade importen dock från Afrika (-54 procent) och Oceanien m.fl. (-27 procent). Från Asien och Amerika minskade importen med 10 respektive 7,6 procent.

… export efter varugrupp – Energivaror och Verkstadsvaror var de varugrupper som bidrog mest till det minskade exportvärdet. Exporten för Kemivaror och Övriga varor ökade däremot med 2,9 respektive 2,0 procent. Räknat i volym var det bara exporten av Verkstadsvaror och Mineralvaror som minskade, med 6,7 respektive 0,8 procent. Energivaror och Kemivaror ökade i volym med 6,4 respektive 5,4 procent i volym.

… import efter varugrupp – Importen minskade i värde för alla varugrupper. Vär- deminskningen drevs i huvudsakligen av Verkstadsvaror och Energivaror, dvs.

dessa varugrupper gav störst negativt bidrag till värdeförändringen. Mätt i volym minskade importen för alla varugrupper förutom Energivaror och Kemivaror, vilka ökade med 1,2 respektive 1,0 procent.

Tjänstehandeln – Tjänsteexporten minskade med 14 procent och tjänsteimporten med 11 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 632 miljarder och tjänsteim- porten till 629 miljarder, vilket gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 3,4 miljarder kronor. Det var posten Resor som allra mest bidrog till den negativa utvecklingen, både vad gäller exporten och importen.

… export efter handelspartner – Tjänsteexporten till EU utgjorde 52 procent av den totala tjänsteexporten. USA, Storbritannien och Norge var de tre största motta- garna.

(6)

… import efter handelspartner – Tjänsteimporten från EU utgjorde 65 procent av total tjänsteimport. USA, Storbritannien och Tyskland var de största enskilda leve- rantörsländerna.

Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet – ökade från 147 till 286 miljar- der kronor.

Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige – ökade från 96 till 240 miljar- der kronor.

Direktinvesteringstillgångar – Vid utgången av 2020 uppgick de svenskägda di- rektinvesteringstillgångarna i utlandet till knappt 3 800 miljarder, en minskning med 0,5 procent jämfört med vid årets början. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till knappt 3 340 miljarder, vilket är en ökning med 5,5 procent.

(7)

Innehåll

1. Om rapporten ... 1

2. Turbulent handel under coronaår ... 2

2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2020 ... 2

2.2 Sveriges utrikeshandel under coronaåret 2020 ... 5

2.2.1 Släpande tjänstehandel och förändrade logistikmönster ... 5

2.2.2 Handel med vårdprodukter – fördelning, förändring och importkoncentration ... 8

3. Bytesbalansen ... 13

3.1 Bytesbalansen ... 13

3.2 Handelsbalans ... 13

4. Varuhandel ... 15

4.1 Sveriges export och import av varor ... 15

4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning ... 15

4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp ... 16

4.1.3 Nettoexport av varor ... 19

4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp ... 19

4.2 Sveriges varuhandel med EU28 och den inre marknaden ... 23

4.2.1 Export ... 23

4.2.2 Import ... 26

4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU ... 29

4.3.1 Svensk export ... 29

4.3.2 Svensk import ... 33

5. Tjänstehandel ... 37

6. Direktinvesteringar ... 45

6.1 Direktinvesteringsflöden ... 45

6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige ... 46

6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet ... 47

6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch ... 50

6.2 Direktinvesteringstillgångar ... 50

6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ... 52

6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet ... 55

Bilaga 1 – Utrikeshandel, export och import av varor – januari-december 2020, i lö- pande och fasta priser (SCB)

(8)

1

1. Om rapporten

I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för helåret 2020. Tidsserier inkluderas för att belysa ut- vecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad re- dovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekono- miska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal.

Notera att vi i rapporten redovisar både detaljerad varuhandelsstatistik och tjänste- handelsstatistik (primärstatistik) och statistik för varu- och tjänstehandel som hämtas från betalningsbalansen. Statistiken från betalningsbalansen är inte helt jämförbar med primärstatistiken eftersom källorna bygger på olika definitioner¹. Därutöver kor- rigeras tjänstehandeln i betalningsbalansen för att överensstämma med nationalrä- kenskaperna.

Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln och tjänstehandeln i denna rapport bygger på primärstatistiken eftersom den innehåller mer information, bl.a. om handelspartner och varugrupp respektive tjänsteslag. För varuhandeln finns denna statistik också redovisad på månadsbasis. Statistiken från betalningsbalansen används däremot för att räkna samman total svensk handel av varor och tjänster (se de sam- manfattande tabellerna i början av rapporten). Det är inte möjligt att göra en sådan beräkning utifrån primärstatistiken eftersom man då missar vissa kategorier samti- digt som viss handel kommer att räknas dubbelt.² Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder.

I denna rapport syftar EU, om inget annat anges på EU28, dvs. Storbritannien är in- kluderad i aggregatet trots att landet sedan 31 januari 2020 formellt inte längre är ett EU-land. Enligt utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien fortsatte landet att vara med i EU:s tullunion och inre marknad till och med utgången av 2020.³

Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Här finns även ett fördjup- ningsavsnitt om Sveriges handelsutveckling mot bakgrund av coronapandemin. Ka- pitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för varuhandel och kapitel 5 för tjänstehandeln. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-13 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation ’Utrikeshandel, export och import av varor’, där även det senaste kvarta- lets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder fram- går.

1 Läs mer i BPM6-manualen som finns på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter- amne/Finansmarknad/Amnesovergripande-statistik/Betalningsbalansen-BoP/215212/Implementering-av-nya-betal- ningsbalansmanualen/Fragor-och-svar-om-BPM6/

2 Framförallt missar man kategorin merchanting, den handel som uppstår när ett företag baserat i Sverige köper och säljer varor utomlands, utan att varan passerar svensk gräns.

3 The EU-UK Withdrawal Agreement - https://ec.europa.eu/info/european-union-and-united-kingdom-forging-new- partnership/eu-uk-withdrawal-agreement_en

(9)

2

2. Turbulent handel under coronaår

2.1 Handelns utveckling fjärde kvartalet 2020

Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik⁴ minskade Sveriges varuexport med 2,2 procent fjärde kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019. Varuimpor- ten minskade med 5,3 procent. I volym (dvs. rensat för prisförändringar) ökade varuexporten med 5,0 procent och importen med 2,4 procent.

Värdet på varuexporten uppgick fjärde kvartalet 2020 till 377 miljarder och för varuimporten 369 miljarder. Varuhandelsnettot blev därmed negativt och uppgick till mi- nus 7,7 miljarder.

Diagram 2.1

4 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges.

-30 -25 -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25

1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4

2017 2018 2019 2020 2021

Förändring över motsvarande period föregående år (%)

Förändring i svensk varuexport

(januari 2017 - januari 2021)

Månadsvis Kvartalsvis

(10)

3 Diagram 2.2

Tillväxttakten för utrikeshandeln varierar kraftigt från månad till månad men prelimi- nära siffror visar en stark nedgång för varuexporten i januari 2021 (-14 procent) efter en svag ökning i december 2020 (diagram 2.1). Även varuimporten minskade markant i januari 2021 (-10 procent). I december 2020 minskade varuimporten med 1,3 procent jämfört med motsvarande månad föregående år (diagram 2.2).

Exportchefsindex⁵ uppgick första kvartalet 2021 till 64,9, en betydande ökning sedan fjärde kvartalet 2020, då den var 60,1. Index ligger därmed nu klart över det hi- storiska genomsnittet och indikerade ett optimistiskt stämningsläge bland exportfö- retagen vid tidpunkten för undersökningen.

Sveriges varuexportutveckling (-2,2 procent) under fjärde kvartalet var något mindre negativ än den aggregerade exportutvecklingen för EU:s 27 medlemsstater⁶. Den totala varuexporten från EU till länder utanför unionen minskade med 3,7 procent jämfört med motsvarande kvartal 2020. Utvecklingen var även i paritet med den i Tyskland (-1,8 procent) och Finland (-2,4 procent). Varuexporten från USA utveckla- des däremot något mer negativt (-5,4 procent) än för övriga jämförda länder (Dia- gram 2.3).

5 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. Att index är 50 betyder att det är lika många exportföretag som tror på en förstärkning som på en försvagning av exportutvecklingen.

6 Statistiken i diagram 2.3 för EU:s export är hämtad från Eurostat och gäller EU(27), dvs. exklusive Storbritannien.

-30 -20 -10 0 10 20 30

1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1 3 5 7 9 11 1

kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4

2017 2018 2019 2020 2021

Förändring över motsvarande period föregående år (%)

Förändring i svensk varuimport

(januari 2017 - januari 2021)

Månadsvis Kvartalsvis

(11)

4 Diagram 2.3

Diagram 2.4 visar utvecklingen för varu- och tjänstehandeln sedan 2011 enligt statistik från Betalningsbalansen. Enligt den statistiken minskade varuexporten med 1,7 procent fjärde kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019, medan tjänsteexporten minskade med 4,7 procent.

Diagram 2.4 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30

kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv2 kv3 kv4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4 kv 1 kv 2 kv 3 kv 4

2017 2018 2019 2020

Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%)

Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse

(2017 - 2020)

EU27 (Extern) Finland Tyskland USA Sverige

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

kv1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4kv

1kv 2kv

3kv 4

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Miljarder kronor

Svensk export av varor och tjänster

Statistik från betalningsbalansen

Varuexport Tjänsteexport

(12)

5

Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper minskade Sveriges BNP med 0,3 procent i löpande priser och med 1,7 procent i volym (dvs rensat för prisförändringar) under det fjärde kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Net- toexportens bidrag till BNP-tillväxten var positiv, den bidrog med 1,2 procentenheter i löpande priser och med 0,9 procentenheter i volym.

2.2 Sveriges utrikeshandel under coronaåret 2020

Den 11 mars 2020 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) det nya coronaviruset som en global pandemi. Utöver mänskligt lidande har pandemin inneburit stora påfrestningar på det internationella handelssystemet.

Nedan följer en redogörelse för hur varu- och tjänstehandeln har utvecklat sig samt hur logistiska mönster har påverkats av coronapandemin. I avsnitt 2.2.2. redovisas hur svensk handel med personlig skyddsutrustning, läkemedel och medicinteknik utvecklats under helåret 2020. Beräkningarna⁷ är baserade på data från SCB, Trafik- verket, Transportstyrelsen, Swedavia och Öresundsbrokonsortiet och har legat till grund för kollegiets högfrekventa handelsstatistikrapportering under 2020 och 2021.⁸

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att tjänstehandeln har haft betydligt svårare att återhämta sig än varuhandeln. Godstransporter över Öresundsbron har varit oförändrade och delar av flyggodstrafiken har dirigerats om och gått via passagerar- plan. Svensk import av personlig skyddsutrustning steg men var summerat över helåret 2020 inte överdrivet stor i förhållande till tidigare år, vilket tyder på att delar av efterfrågan tillgodosågs av lager och inhemsk produktion.

2.2.1 Släpande tjänstehandel och förändrade logistikmönster

För Sveriges del började krisen och osäkerheten i världsekonomin göra avtryck på handelsflödena framför allt från mars. Bottennoteringar för varu- och tjänsteflöden nåddes under årets andra kvartal då osäkerheten i den svenska ekonomin var som störst.⁹ Trots negativa tillväxttal under sommaren och hösten i relation till motsvarande period föregående år återhämtade sig varuhandeln betydligt snabbare än tjänstehandeln. En förklaring till detta torde vara de ihållande nationella restriktioner som har förhindrat människor att resa fritt över gränser och deras effekter på exempelvis hotell- och restaurangnäringarna.

7Beräkningar är gjorda på nominella värden och därmed är eventuella prisförändringar inte tagna i be- aktning.

8Dessa månadsvisa uppdateringar går att hitta här: https://www.kommerskollegium.se/om-handel/corona-import-export/statistik-om-utrikeshandelns-utveckling/

9Konjunkturinstitutet (2021): http://statistik.konj.se/PxWeb/pxweb/sv/KonjBar/KonjBar__indikatorer/In- dikatorm.px/

(13)

6 Diagram 2.1

Anm. Varuhandel och tjänstehandel från SCB:s primärstatistik.

Diagram 2.2 visar utrikes flygfrakt till och från Swedavias flygplatser i total fraktvolym. Volymmässigt är flygets andel av godstransporterna liten (betydligt lägre än en procent).¹⁰ Andelen av värdet av godstransporterna uppges dock vara betydligt högre¹¹ och flyget beskrivs också som ett viktigt komplement till andra transportsätt.

Flygfrakt används för högvärdiga varor, känsliga eller lättfördärvliga varor samt tidskritiska varor. Några exempel på varor som transporteras med flyg är läkemedel, in- sulin och vacciner, medicinsk utrustning, lättfördärvliga livsmedel som vissa frukter och grönsaker samt växter och blommor. Även reservdelar och komponenter kan fraktas med flyg eftersom de kan vara tidskritiska varor för olika delar av tillverk- ningsindustrin som producerar varor med korta ledtider.

En stor förändring som skedde under 2020 var att passagerarresor med flyg i stort sett upphörde till följd av nationella restriktioner, såsom inreseförbud. Enligt tjänste- handelsstatistiken föll reseexporten och -importen med 54 respektive 58 procent.

Flygtransportstjänster specifikt hade en nedgång på 58 respektive 69 procent i jäm- förelse med 2019.

Vad gäller flyggodstransporter sker dessa vanligtvis med såväl fraktplan som passa- gerarplan. Ungefär 40-45 procent av godstransporterna går med passagerarflyg, enligt Trafikverket. I Diagram 2.2 framgår att godsfrakt utförd av passagerarflyg minskade kraftigt från slutet av februari (vecka 9) medan samma skarpa nedgång däre- mot inte går att se för renodlade fraktflyg. Tvärtom syns istället en ökning från mitten av april (vecka 16) till en nivå som stabiliserade sig. Enligt Swedavia förklaras denna utveckling av att flygbolagen lyckades anpassa sig till rådande situation – med kraf-

10 Enligt statistik över fraktvolymer med olika transportslag i Trafikanalys (2016). Godstransporter i Sve- rige, Rapport 2016:7.

11 IATA:s uppskattning på global nivå är att flygfrakten står för en procent av den totala godsfrakten och 35 procent av värdet av godsfrakten. Enligt branschföreningen Svenskt Flyg står flygfrakten för

25-30 procent av det svenska exportvärdet.

-30 -25 -20 -15 -10 -5 0 5 10

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Förändring från motsvarande period föregående år (%)

Varu- och tjänstehandelsutveckling 2020

Varuimport Varuexport

Tjänsteimport (kvartalsdata) Tjänsteexport (kvartalsdata)

(14)

7

tigt vikande efterfrågan på passagerarresor – och istället registrera om sina passa- gerarplan och styra över verksamheten mot att utföra godstransport. Med detta sagt går det dock inte att utesluta att delar planerad flyggodstransport dirigerats om och gått via andra transportslag.

Diagram 2.2

Källa: Transportstyrelsen

Diagram 2.3

Källa: Öresundsbrokonsortiet.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53

kv1 kv2 kv3 kv4

Fraktvolym (ton)

Utrikes flygfrakt till och från Swedavias flygplatser

Fraktflyg Passagerarflyg

4 per. glid. med. (Fraktflyg) 4 per. glid. med. (Passagerarflyg)

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60

1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 53

kv1 kv2 kv3 kv4

Förändring från motsvarande vecka föregående år (%)

Förändring i antalet Öresundsbropassager

Vecka 1-53, 2020

Lastbilar Personbilar

4 per. glid. med. (Lastbilar) 4 per. glid. med. (Personbilar)

(15)

8

I Diagram 2.3 kan vi följa vägtrafiken över Öresundsbron per vecka under 2020.

Som en direkt följd av att Danmark införde inreserestriktioner i mitten av mars (vecka 11) minskade antalet personbilar som passerade Öresundsbron drastiskt. Ef- ter en bottennotering i mitten av april, då personbilstrafiken var cirka -80 procent lägre jämfört med motsvarande vecka föregående år, började personbilstrafiken sakta att återhämta sig under sommaren, för att sedan minska igen i slutet av okto- ber (från vecka 43), som följd av att Danmark införde nya inreserestriktioner (flera svenska regioner förklarades i karantän pga. ökad smittspridning). I slutet av december beslutade även Sveriges regering att delvis stänga gränsen mot Danmark.

Totalt över helåret 2020 minskade personbilstrafiken med 42 procent jämfört med 2019. Även detta får antas haft inverkan på den negativa utvecklingen av tjänste- handeln. Trafiken med lastbilar påverkades däremot inte mer än marginellt och den eventuella minskning som kan skönjas kan lika väl bero på att bron var avstängd under korta perioder på grund av svåra väderförhållanden och olyckor som på coro- navirusförknippade orsaker. Summerat över helåret 2020 minskade godstrafiken över bron endast med 0,6 procent.¹²

2.2.2 Handel med vårdprodukter – fördelning, förändring och importkon- centration

Tre dagar efter att WHO förklarat det nya coronaviruset som en global pandemi beslutade EU-kommissionen att utfärda en särskild genomförandefördordning¹³ där det fastställdes krav på att uppvisa tillstånd för export av vissa produkter inom personlig skyddsutrustning, såsom ansiktsskärmar, skyddsglasögon, skyddsutrustning för mun och näsa samt skyddsdräkter.¹⁴ Att begränsa exporten av dessa produkter ansågs som en nödvändighet för att tillgodose den kraftigt växande efterfrågan på dessa inom unionen.

Även runt om i Sverige, bland kommuner och regioner, rådde det stor brist på viktig skyddsutrustning för vård- och omsorgspersonal. Utöver personlig skyddsutrustning steg även efterfrågan kraftigt på läkemedel och medicinteknik (t.ex. respiratorer).¹⁵

12 Öresundsbrokonsortiet (2021): https://www.oresundsbron.com/sv/info/press/godstrafiken-blev-ljusglimt-under-ett- handelserikt-ar-pa-bron

13 (EU) 2020/402: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32020R0402&from=SV

14 I slutet av april förlängdes förordningen och då togs några varor som i den tidigare förordningen var tillståndsplik- tiga bort, till exempel ansiktsskärmar. Den 26 maj löpte förordningen ut och därefter behövdes inget tillstånd för att exportera personlig skyddsutrustning för medicinskt bruk till länder utanför EU.

15 Dagens Nyheter (2020): https://www.dn.se/ekonomi/risk-for-brist-pa-mer-an-skyddsutrustning/

Svenska Dagbladet (2020): https://www.svd.se/tusentals-respiratorer-borta-sedan-90-talet

(16)

9 Diagram 2.4

Diagram 2.4 visar utvecklingen över Sveriges utrikeshandel med personlig skyddsutrustning.¹⁶ På importsidan syns en kraftig uppgång under det andra och fjärde kvartalet 2020 med nivåer på 20-60 procent högre än motsvarande månader föregå- ende år. På exportsidan syns en svagare utveckling under tiden exportförbudet var i kraft. Om detta berodde på förbudet kan dock inte fastslås i den här analysen. Sum- merat över helåret 2020 uppgick exporten av personlig skyddsutrustning till omkring 11 miljarder kronor, en ökning med 14 procent i jämförelse med helåret 2019. Impor- ten under 2020 uppgick till cirka 15 miljarder, vilket var en ökning med 20 procent i jämförelse med 2019. Detta var en tydlig ökning, men med tanke på den stora brist som ansågs råda under delar av året tyder detta på att delar av efterfrågan stillades av lager och inhemsk produktion.

16 Kommerskollegiums definition av personlig skyddsutrustning är baserad efter de KN-nummer på åttaställig nivå som listades i EU-förordningen om exporttillstånd (16-25 maj). Observera dock att förordningen enbart gäller delar av de angivna KN-numren. Handelsstatistiken som här visas inkluderar därför även vissa produkter som inte är för medicinskt bruk.

-20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70

Förändring från motsvarande månad föregående år (%)

Sveriges handel med personlig skyddsutrustning

Enligt EU-förordning 2020/402

Export Glid. medelvärde (kvartal) Import Glid. medelvärde (kvartal)

(17)

10 Diagram 2.5

Läkemedelsexporten steg kraftigt under årets första tre kvartal, för att under årets senare del falla till nivåer lägre än motsvarande period föregående år. I jämförelse med föregående år steg exporten av läkemedel totalt sett under 2020 med 9,5 procent och uppgick till 115 miljarder. Denna ökning var dock lägre än den som skedde under 2019 då exporten av läkemedel steg med 28 procent. Importen av läkemedel uppgick under 2020 till 51 miljarder, vilket var en ökning med 8,8 procent i jämfö- relse med föregående år.

Exporten av medicinteknik steg kraftigt under 2020 och uppgick till omkring 9,9 miljarder, en ökning med 26 procent i jämförelse med föregående år. Även importen steg och uppgick till omkring 13 miljarder, vilket var en ökning med 8,9 procent från jämfört med 2019.

-30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70

Sveriges handel med läkemedel

SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter

(18)

11 Diagram 2.6

Tabell 2.1 Sveriges import av vårdprodukter rangordnad efter värdeandel per handels- partner, helåret 2020

Varugrupp Rangord-

ning* Handelspartner Värdeandel (%) Ackumulerad värdeandel (%)

Skyddsutrustning 1 (1) Kina 27 27

Skyddsutrustning 2 (2) Tyskland 13 39

Skyddsutrustning 3 (3) Storbritannien 6 45

Skyddsutrustning 4 (4) Danmark 6 51

Skyddsutrustning 5 (6) Malaysia 5 57

Läkemedel 1 (1) Tyskland 20 20

Läkemedel 2 (2) Danmark 14 34

Läkemedel 3 (3) USA 13 46

Läkemedel 4 (4) Belgien 11 58

Läkemedel 5 (5) Nederländerna 9 67

Medicinteknik 1 (1) Tyskland 23 23

Medicinteknik 2 (2) Nederländerna 20 43

Medicinteknik 3 (3) USA 8 51

Medicinteknik 4 (4) Belgien 8 59

Medicinteknik 5 (6) Kina 8 67

Övriga varor 1 (1) Tyskland 18 18

Övriga varor 2 (2) Norge 11 29

Övriga varor 3 (3) Nederländerna 10 38

Övriga varor 4 (4) Danmark 6 45

Övriga varor 5 (5) Kina 5 50

Anm. Värdeandel avser produktens andel av totala importvärdet för respektive vårdproduktskategori.

* Rangordning inom parentes gäller för helåret 2019.

-20 -10 0 10 20 30 40 50 60

Sveriges handel med medicinteknik

SITC 774 - Elektromedicinska instrument och apparater SITC 872 - Medicinska instrument och apparater och dyl.

(19)

12

Tabell 2.1 visar de sammanlagda importandelarna från de fem största leverantörs- länderna i relation till den totala handeln för respektive vårdproduktskategori. Det enskilt största leverantörslandet av personlig skyddsutrustning under 2020 var Kina som totalt stod för 27 procent av importvärdet. Efter Kina placerar sig Tyskland och Storbritannien. Tillsammans stod dessa tre länder för 45 procent av den samlade importen av personlig skyddsutrustning. Även 2019 var det dessa tre länder som var de största leverantörerna av importen av samma varugrupp. Importen av medicinteknik och läkemedel – som är varor med mer komplicerade värdekedjor – har en högre ”importlandskoncentration” då det är fem länder som står för två tredjedelar av all import för respektive varugrupp. Även i detta fall var koncentrationen i princip densamma som under 2019.

Svensk export av personlig skyddsutrustning gick främst till Norge, följt av Finland och Tyskland. Läkemedelexporten gick i stor utsträckning till länder utanför EU, varav en tredjedel till USA och Kina. Den största delen medicinteknik exporterades till Nederländerna, därefter till USA, Norge, Danmark och Tyskland. På samma sätt som för importsidan var exporten av dessa produkter koncentrerad till ungefär samma länder som föregående år.

Tabell 2.2 Sveriges export av vårdprodukter rangordnad efter värdeandel per handels- partner, helåret 2020

Varugrupp Rangord-

ning* Handelspartner Värdeandel (%)

Ackumulerad värdeandel (%)

Skyddsutrustning 1 (1) Norge 18 18

Skyddsutrustning 2 (3) Finland 12 31

Skyddsutrustning 3 (2) Tyskland 12 43

Skyddsutrustning 4 (4) Danmark 11 54

Skyddsutrustning 5 (6) Storbritannien 7 61

Läkemedel 1 (1) USA 18 18

Läkemedel 2 (2) Kina 15 33

Läkemedel 3 (3) Tyskland 12 45

Läkemedel 4 (4) Japan 7 52

Läkemedel 5 (6) Norge 5 57

Medicinteknik 1 (3) Nederländerna 20 20

Medicinteknik 2 (2) USA 12 32

Medicinteknik 3 (1) Norge 11 42

Medicinteknik 4 (4) Danmark 8 50

Medicinteknik 5 (5) Tyskland 7 57

Övriga varor 1 (1) Norge 11 11

Övriga varor 2 (2) Tyskland 11 22

Övriga varor 3 (4) Danmark 8 30

Övriga varor 4 (3) Finland 7 37

Övriga varor 5 (5) USA 7 45

Anm. Värdeandel avser produktens andel av totala exportvärdet för respektive vårdproduktskategori.

* Rangordning inom parentes gäller för helåret 2019.

(20)

13

3. Bytesbalansen

3.1 Bytesbalansen

Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 259 miljarder helåret 2020, motsvarade 5,2 procent av BNP. Det är ungefär samma nivå som under 2019 (Diagram 3.1).

Diagram 3.1

3.2 Handelsbalans

¹⁷

Helåret 2020 uppgick Sveriges handelsbalans till 195 miljarder, vilket var 23 miljarder mer än under 2019. Handelsbalansen uppgick till 3,9 procent av BNP, tjänsteba- lansen 0,2 procent och kapitalavkastningen till 2,8 procent.

17 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen ”handelsbalans” för statistik från Betalningsbalansen och ”nettoexport” när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses.

0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel av BNP (%)

Sveriges bytesbalans

2010 - 2020

Vad är bytesbalansen?

Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och lö- pande transfereringar. Handelsbalan- sen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala be- talningsbalans, vilket är en samman- ställning över landets samtliga ekono- miska transaktioner med omvärlden.

(21)

14 Diagram 3.2

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Andel av BNP (%)

Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster

2010 - 2020

Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning

(22)

15

4. Varuhandel ¹⁸

4.1 Sveriges export och import av varor

Helåret 2020 minskade Sveriges varuexport med 1,0 procent mätt i volym och med 6,0 procent mätt i värde jämfört med 2019. Varuimporten minskade med 3,7 procent mätt i volym och med 8,6 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeför- ändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna reflekterar pris- och växelkursförändringar.

Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick 2020 till 1 428 miljarder kronor och varuimporten till 1 374 miljarder kronor. Handelsnettot var därmed positivt och uppgick till 54 miljarder, vilket kan jämföras med ett positivt handelsnetto på 15 miljarder 2019.

4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning

Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom respektive utom EU för åren 2016-2020. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien¹⁹, EU28 samt Övriga Europa.

Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr

2016 2017 2018 2019 2020 Föränd-

ring (%) Export 1 192,6 1 304,8 1 441,8 1 518,4 1 427,7 -6,0 intra-EU(28) 705,1 771,2 858,1 878,6 817,9 -6,9 extra-EU(28) 487,4 533,6 583,7 639,8 609,7 -4,7 Import 1 207,6 1 315,6 1 482,3 1 503,5 1 373,8 -8,6 intra-EU(28) 865,3 940,9 1 038,0 1 053,7 989,5 -6,1 extra-EU(28) 342,3 374,7 444,3 449,8 384,3 -14,6

Anm: Import enligt avsändningsland.

Helåret 2020 gick 72 procent av den svenska varuexporten till Europa. EU:s värde- andel uppgick till 57 procent. Asien och Amerika tog emot 13 respektive 11 procent av Sveriges export.

Exporten var lägre till samtliga världsdelar 2020 jämfört med 2019. Mest minskade exporten till Oceanien m.fl.²⁰ med 23 procent följt av EU28 (-6,9 procent) och Övriga Europa (-6,5 procent). Till såväl Afrika som Amerika minskade exporten med

3,9 procent och till Asien med 0,6.

Svensk import kommer i huvudsak från Europa (84 procent av total import) och mer specifikt från EU-länderna (72 procent). Importen minskade från samtliga världsde- lar jämfört med 2019. Importen minskade med 6,1 procent från EU, 16 procent från

18 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken).

19 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess.

20 Det var exporten till ”de fria haven” och Australien som drev ökningen för Oceanien m fl.

(23)

16

Övriga Europa. Mest minskade importen dock från Afrika (-54 procent) och Ocea- nien m.fl. (-27 procent). Från Asien och Amerika minskade importen med 10 respektive 7,6 procent.

Diagram 4.1

Diagram 4.2

4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp

Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineral-

0 10 20 30 40 50 60 70

EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl

Andel (%)

Svensk export

Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland

2019 2020

0 10 20 30 40 50 60 70 80

EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl

Andel (%)

Svensk import

Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland

2019 2020

(24)

17

varor (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummiva- ror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. maskiner, elektro- varor, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textil- och konfektion).

Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen för- klaras av prisförändringar, vilket exempelvis är vanligt för energi- och mineralvaror.

Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp.

Diagram 4.3

Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – export Förändring (%)

Värdeandel 2020

Volymutveckling för Export

Värdeutveckling för Export

Exportandel 2019 3 kv

2020 4 kv

2020 2020 2019 3 kv 2020

4 kv

2020 2020

10,1 Skogsvaror 2,9 -1,3 2,0 2,6 3,2 -7,6 -0,5 -3,3

10,1 Mineralvaror -1,9 -1,9 9,7 -0,8 3,6 -9,0 8,6 -4,9 15,5 Kemivaror 11,0 -4,4 -5,6 5,4 15,8 -9,7 -13,3 2,9 4,9 Energivaror -4,9 -10,1 3,0 6,4 -9,8 -39,7 -30,1 -33,1 44,6 Verkstadsvaror -0,4 -2,6 7,4 -6,7 4,9 -6,7 1,3 -7,9

14,8 Övriga varor 4,9 4,6 8,1 4,5 8,7 0,5 2,4 2,0

100 Totalt 1,6 -2,3 5,0 -1,0 5,3 -8,8 -2,2 -6,0 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.

2020 minskade Sveriges varuexport med 1,0 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar) och med 6,0 procent mätt i värde, jämfört med 2019. Räknat i värde ökade exporten av Kemivaror och Övriga varor med 2,9 respektive 2,0 procent. Energivaror och Verkstadsvaror var de varugrupper som bidrog mest till det minskade exportvärdet. Räknat i volym var det bara exporten av Verkstadsvaror och

0 10 20 30 40 50

Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Svensk export

Exportandelar fördelade på varuområden

2019 2020

Andel(%)

(25)

18

Mineralvaror som minskade, med 6,7 respektive 0,8 procent. Exporten av Energiva- ror och Kemivaror ökade med 6,4 respektive 5,4 procent i volym. Skillnader mellan volym- och värdeutvecklingen reflekterar en kombination av prisförändringar och växelkurseffekter.²¹

Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling – import Förändring (%)

Värdeandel 2020

Volymutveckling för Import

Värdeutveckling för Import

Importandel 2019 3 kv

2020 4 kv

2020 2020 2019 3 kv 2020

4 kv

2020 2020 2,8 Skogsvaror -4,5 -7,5 -0,5 -5,1 -1,7 -12,7 -5,8 -9,0 7,1 Mineralvaror -7,2 -11,9 1,5 -10,1 -5,0 -16,1 -2,3 -13,1

13,3 Kemivaror 3,4 -0,6 1,9 1,0 5,2 -5,3 -3,1 -1,5

7,8 Energivaror -8,3 -3,5 2,0 1,2 -9,4 -37,6 -32,9 -32,4 44,8 Verkstadsvaror 0,1 -3,5 1,2 -6,6 2,8 -5,6 -1,9 -7,3 24,1 Övriga varor 1,7 -0,3 5,9 -0,8 5,3 -4,4 -1,7 -2,5 100 Totalt -0,9 -3,1 2,4 -3,7 1,4 -9,6 -5,3 -8,6 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år.

2020 minskade varuimporten med 8,6 procent i värde och med 3,7 procent i volym jämfört med 2019. Värdeminskningen drevs i huvudsakligen av Verkstadsvaror och Energivaror, dvs. dessa varugrupper gav störst bidrag²² till värdeförändringen.

Diagram 4.4

21 Se rapporten ”Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar, kvartal 1-3 2018” för en diskussion av skillnaderna mellan värde- och volymutveckling.

22 Värdeandelen multiplicerat med förändringen.

0 10 20 30 40 50

Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt

Svensk import

Importandelar fördelade på varuområden

2019 2020

Andel (%)

(26)

19

4.1.3 Nettoexport av varor

Diagram 4.5

Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2011 till 2020. Helåret 2020 uppvisade Sverige ett exportöverskott i varuhandeln på 54 miljarder vilket kan jämföras med ett exportöverskott på 15 miljarder 2019.

I förhållande till andra EU-länder har Sverige emellertid ett exportunderskott. För helåret 2020 uppgick det till -172 miljarder, vilket är ett 3,6 miljarder mindre underskott än 2019. I varuhandeln med länder utanför EU hade Sverige däremot nettoex- portintäkter på 225 miljarder.²³

4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp

Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för 2019 respektive 2020.

Nettoexporten var negativ för varugrupperna Energi och Övrigt (där bl.a. livsmedel ingår), i likhet med 2019. För övriga varugrupper var däremot handelsnettot positivt.

Skogsvaror gav det största exportöverskottet, följt av Mineralvaror och Kemivaror.

Störst förändring av handelsnettot skedde för Energivaror vars underskott minskade från 55 miljarder 2019 till 38 miljarder 2020.

23 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU när den går via något annat EU-land.

-240 -200 -160 -120 -80 -40 0 40 80 120 160 200 240 280

Mdr kr

Sveriges nettoexport

Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2020