Diskrimineringsombudsmannens befogenheter vid tillsyn

Diskrimineringsombudsmannens huvudsakliga uppgift är att försöka få de som omfattas av diskrimineringslagen att frivilligt följa den (DL 1:4 st. 1). Hur det ska gå till framgår inte av lagen, men det skulle till exempel kunna vara att utbildningsanordnaren blir informerad om de lagar och regler som gäller.148

145 _{Prop. 2007/08:95 s. 364.}

146 _{Diskrimineringsombudsmannens årsredovisning 2017 s. 26.} 147 _{Diskrimineringsombudsmannens årsredovisning 2017 s. 31.} 148 _{Gustafsson s. 129.}

Om en utbildningsanordnare inte fullgör sina skyldigheter frivilligt kan Diskrimineringsombudsmannen ta till vissa tvångsmedel. Vilket tvångsmedel som kan komma ifråga beror på arten av överträdelse. Om utbildningsanordnaren har utsatt en elev för diskriminering, kan Diskrimineringsombudsmannen, med elevens eller vårdnadshavarnas tillstånd, föra elevens talan om diskrimineringsersättning. Det gäller även om en elev har utsatts för trakasserier eller sexuella trakasserier och det beror på att utbildningsanordnaren inte har fullgjort sitt utrednings- och åtgärdsansvar (DL 5:1 st. 1).

4.9 Sammanfattade slutsatser

I detta kapitel har tillsynen av skolans verksamhet behandlats. Eftersom både skollagen och diskrimineringslagen reglerar hur skolhuvudmannen ska motverka kränkande behandling och trakasserier har både skollagens och diskrimineringslagens bestämmelser diskuterats. Enligt skollagen har Skolinspektionen ett tillsynsansvar som innebär att kontrollera om skolverksamheten uppfyller de lagar och föreskrifter som finns på områden. I tillsynen ingår det att fatta beslut om åtgärder som kan behövas för att huvudmannen ska kunna åtgärda eventuella fel och brister som upptäcks vid en tillsyn.

Under år 2016 genomfördes en kvalitetsgranskning som specifikt granskade skolors arbete för att motverka kränkande behandling på internet. Syftet med kvalitetsgranskningar är bland annat att påvisa särskilda utvecklingsområden. Att Skolinspektionen valde att genomföra en granskning på detta område kan tolkas som att skolorna har svårigheter att bedriva ett tillfredsställande arbete gällande kränkande behandling på internet. Granskningens resultat var inte helt oväntad då det visade sig att de utvalda skolorna inte hade tillräcklig kunskap för att bedriva ett framgångsrikt arbete mot kränkande behandling på internet. Resultatet av granskningen kan tolkas som att arbetet mot kränkande behandling på internet behöver förbättras.

Om Skolinspektionens tillsyn visar att en skola har brister och fel i arbetet mot kränkande behandling har Skolinspektionen en rad åtgärder som kan vidtas. Ett föreläggande anses som den mildaste graden av åtgärd då den endast används vid mindre allvarliga överträdelser. Den allra yttersta åtgärden är ett så kallat tillfälligt verksamhetsförbud som innebär att en huvudman är förbjuden att driva verksamheten vidare. För att ett sådant beslut ska fattas måste det föreligga en allvarlig risk för elevernas hälsa. I ”Lundsbergsfallet” utfärdade Skolinspektionen ett tillfälligt verksamhetsförbud då det hade kommit till kännedom att skolan inte utredde eller åtgärdade allvarliga kränkningar som skedde på skolans elevhem. Det finns således möjligheter för Skolinspektionen att vidta åtgärder mot en skola som inte uppfyller de krav som finns gällande arbetet mot kränkande behandling.

Att den vanligaste anmälningsgrunden till Skolinspektionen under 2017 var kränkande behandling torde tyda på att det finns många skolor som behöver förbättra sitt arbete mot kränkningar. Skolinspektionens granskning från 2016 tyder också på att arbetet mot kränkande behandling på internet är i behov av förbättring. Att Skolinspektionen har genomfört en sådan granskning måste anses vara till hjälp för hur skolor ska kunna utveckla

arbetet mot kränkningar, det vill säga vilka områden som speciellt är i behov av förbättring. Denna granskning är ett typexempel på sådana hjälpmedel som Skolinspektionen kan ta till för att förbättra skolverksamheten och se till att lagar och föreskrifter följs. I ”Lundsbergsfallet” meddelades ett tillfälligt verksamhetsförbud för skolan som inte ansågs uppfylla de krav som finns att motverka och åtgärda kränkande behandling. Ett tillfälligt verksamhetsförbud är den absolut yttersta åtgärden och vidtas bara i extrema fall. Skolinspektionens tillsyn är viktigt för att skolverksamheten ska kunna utvecklas och ständigt förbättras men också för att säkerställa att verksamheten följer de lagar som finns uppsatta på området.

5 Avslutande slutsatser

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad en skola har för ansvar vid kränkande behandling på internet. Utrednings- och åtgärdsskyldigheten har analyserats genomgående för att försöka ge en förklaring för hur långt skolans ansvar sträcker sig i förhållande till kränkningar som sker utanför skolans verksamhet. För att en skola ska hållas ansvarig måste kränkningarna ha skett i samband med verksamheten. Detta begrepp har visat sig vara något svårtolkat i förhållande till kränkande behandling på internet.

För att ett beteende ska klassas som kränkande måste beteendet kränka en elevs värdighet utan att vara diskriminering. Beteendet får således inte ha någon koppling till en diskrimineringsgrund för att klassas som kränkande behandling enligt skollagen.149 Ett kränkande beteende på internet ska därför kränka någons värdighet utan att vara diskriminering. Det kan röra sig om kränkande meddelanden eller bilder som publicerats på internet. Beteendet behöver dock inte vara straffbart enligt brottsbalken för att klassas som kränkande behandling. De olika begreppsbildningar som finns inom området gör att det kan vara svårtolkat att utläsa vilka beteenden som omfattas av de olika begreppen. Slutsatsen av detta är dock att samtliga begrepp, till exempel nätmobbning eller näthat, förutsätter att beteendet kränker någons värdighet och därmed omfattas av skollagens definition av kränkande behandling. Dock skulle det behövas ett förtydligande vad som klassas som kränkande behandling på internet av till exempel Skolinspektionen. Det skulle underlätta för både elever och personal som då skulle tydligt veta vilka beteenden som inte är acceptabla och vilka beteenden som ska utredas vidare.

En skola är skyldig att utreda och åtgärda kränkningar som har ett samband med verksamheten. Vilka beteenden som har ett samband med verksamheten är dock en bedömningsfråga från fall till fall. Det viktiga här är att kränkningen påverkar eleven i sin skolgång, det är dock inte alltid enkelt för skolpersonalen att göra bedömningen vad som omfattas av begreppet. I och med internets utveckling behöver skolpersonalen utbildas i hur elever umgås på internet. Enligt Skolinspektionens granskning från 2016 måste skolpersonalen fortlöpande utbildas i hur ungdomar umgås på internet. Granskningen påpekade också att skolpersonalen måste bli bättre på att anmäla påstådda kränkningar vidare

till huvudmannen då mindre än hälften av anmälningarna utreds vidare. Tolkningen av detta är att skolpersonalen kan ha svårigheter i att avgöra vilka beteenden på internet som är kränkande eller inte. Därför är det viktigt att förtydliga både vilka beteenden som omfattas av skollagens definition av kränkande behandling och hur långt skolans ansvar sträcker sig. Det finns inte några bestämmelser som anger vilka åtgärder som kan vidtas vid kränkande behandling på internet. Detta ger skolorna egna tolkningsutrymmen i vilka åtgärder som är relevanta för eleverna i den specifika situationen. Varje specifikt fall kräver olika omfattade utredningar och åtgärdsprogram. Vad som dock är viktigt är att skolan har uppföljningssamtal med de inblandade eleverna för att säkerställa att kränkningarna upphör. Uppföljningen är en viktig del i att förhindra fortsatta kränkningar och därmed en del i att uppfylla skolans skyldigheter enligt skollagen.

Slutsatsen av detta arbete är att området är i behov av nya lagar för att säkerställa att elever har ett starke skydd mot kränkande behandling på internet. Ett förslag skulle dock vara att inkludera kränkande behandling på internet bland elever i skolåldern i en specifik lag. Lagtexten måste uppdateras för att hänga med i den ständiga utvecklingen som sker i och med att tekniken utvecklas. Det måste understrykas att kränkande behandling på internet är ett stort problem som måste uppmärksammas och erkännas i lagtexten. Det är ett komplext område och av största vikt att förhindra att skolelever inte blir utsatta för kränkningar. Kränkande behandling kan leda till psykisk ohälsa som i sin tur kan leda till att en elev inte klarar av studiemålen.

Avslutningsvis behövs det en starkare och tydligare lagstiftning på området. En tydligare begreppsbildning är nödvändig för att det ska underlätta för både elever och skolpersonal. Personalen måste förbättra sitt arbete mot kränkande behandling för att se till att skollagens utrednings- och åtgärdsskyldighet efterföljs. Framtiden får utvisa om en ny lag kommer stiftas eller om skollagen kommer att förtydligas och därmed även uttryckligen omfatta kränkande behandling på internet.

Källförteckning

Lagar och förordningar

Lagar

Arbetsmiljölag (1977:1160) Brottsbalk (1962:700)

Diskrimineringslag (2008:567) Lag (1985:206) om viten

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag om ändring i diskrimineringslagen (2014:958) Skadeståndslag (1972:207)

Skollag, 1962 års (1962:319) Skollag, 1985 års (1985:1100) Skollag (2010:800)

Förordningar

Förordning (2011:555) med instruktion för statens skolverk Förordning (2011:556) med instruktion för statens skolinspektion

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 1984/85:96 Med förslag till lag om viten m.m. Prop. 1992/93:220 En ny läroplan för grundskolan etc.

Prop. 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Prop. 2006/07:69 Förbättrad ordning, trygghet och studiero i skolan. Prop. 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering.

Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.

Prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter

Skrivelser

Regeringens skrivelse 2009/10:79, En tydlig och rättssäker tillsyn

Övrigt

Litteratur

Dunkels, E., Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet, Gothia Fortbildning AB, 2016 (Cit: Dunkels)

Dunkels, E., Vad är särskilt med kränkningar på nätet?, i Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar, Skolverket, Taberg Media Group, 2013. (Cit: Dunkels Skolverket). Flygare, E., och Johansson, B., Mobbning och kränkningar på nätet – omfattning och effekter av skolans insatser, i Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar, Skolverket, Taberg Media Group, 2013 (Cit: Flygare & Johansson)

Frisén, A., och Berne S., Nätmobbning – Handbok för skolan, 1:a upplagan, Natur och Kultur 2016 (Cit: Frisén & Berne).

Gustafsson, A., Kränkande behandling i skolan – Den rättsliga regleringen av kommunens ansvar, Uppsala 2013. (Cit: Gustafsson)

Rimsten, O., Diskriminering och kränkande behandling i skola och förskola, andra upplagan Norstedts Juridik AB, 2010. (Cit: Rimsten)

Sackemark, A., och Schultz, M., Näthat – Rättigheter & Möjligheter, 2:a upplagan, Karnov Group Sweden, 2015 (Cit: Sacekmark & Schultz)

Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare - Ämne, material, metod och arguementation, 2 upplagan, Norstedts juridik, 2011 (Cit: Sandgren)

Zipernovszky, H. och Raddock, E., The Incrasing Significance of Cyberbullying – A pilot study to identify the problem, i Religious Education in a Mediatized World, Nord, I och Zipernovszky, H (ed.), Kohlhammer Verlag, 2017 (cit: Zipernovszky & Raddock)

Rättsfall

Avgöranden från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen

NJA 2001 s. 755 (Cit: ”Grumsfallet”)

Högsta Förvaltningsdomstolens beslut den 25 juni 2014, mål nr. 8148-8150-13. (Cit: ”Lundsbergsfallet”).

Rättsfall från tingsrätter och hovrätter

Göteborgs tingsrätts dom den 27 augusti 2010, mål nr. T 12262-08. (Cit: ”Göteborgsfallet” (Kärraskolan))

Göteborgs tingsrätts dom den 27 maj 2011, mål nr. T 1463-09. (Cit: ”Göteborgsfallet” (Herrgårdaskolan)).

Göteborgs tingsrätts dom den 25 juni 2013, mål nr.B 705-13. (Cit: ”Instagramfallet”) Kalmars tingsrätts dom den 7 december 2012, mål nr. T 2323-09. (Cit: ”Vimmerbyfallet”) Hovrättens för Västra Sverige dom den 25 oktober 2012, mål nr. T 3021-11. (Cit: ”Göteborgsfallet” (Herrgårdaskolan)).

Göta hovrätts dom den 11 december 2013, mål nr. T 48-13. (Cit: ”Vimmerbyfallet”).

Skolinspektionen

Skolinspektionen Beslut 2017-12-15 dnr 44-2017:9632, Beslut för förskoleklass, grundskola och fritidshem efter tillsyn i Svenska Interkulturella Skolan i Stockholms kommun

Övrigt material

Diskrimineringsombudsmannens Årsredovisning 2017, dnr LED 2018/97, Handling 1. Skolans ansvar för nätkränkningar, Skolinspektionen 2017-06-13.

(https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Stallningstaganden/Krankande- behandling/Skolans-ansvar-for-natkrankningar/) (Senast granskad 2018-03-05).

Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling, Skolinspektionens rapport 2010:1, dnr 40-2009:1745.

Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet, Skolinspektionen Kvalitetsgranskning 2016 (Cit: Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet). Skolinspektionen, Tillsyn och granskning, riktad tillsyn 2016-05-30.

(https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Riktad-tillsyn/) (Senast granskad 2018-03-26).

Statens Skolinspektion, Årsredovisning 2017, dnr 10-2017:8394. (Cit: Skolinspektionens årsredovisning).

Svenskarna och sociala medier 2016 – En del av undersökningen Svenskarna och internet 2016, Pamela Davidsson, 1:a upplagan (Cit: Svenskarna och sociala medier)

Ungar och medier 2017, statens medieråd (Cit: Ungar och medier) Utvärdering av metoder mot mobbning, Skolverket, rapport 353, 2011.