J U R I D I C U M
Kränkande behandling på internet
Utifrån skollagens bestämmelser
Emil Sjöholm
VT 2018
RV101A Rättsvetenskaplig masterkurs med examensarbete, 30 högskolepoäng
Examinator: Ulf Lundqvist Handledare: Jessica Jonsson
Sammanfattning
Under de senaste åren har internetanvändningen ökat betydligt i det svenska samhället, speciellt bland svenska ungdomar. Eftersom internet och sociala medier har en så stor betydelse i ungdomarnas liv har är internet även blivit en naturlig del i skolan. Internet används mycket i undervisningen men också i kommunikationen mellan såväl lärare och elev som elever emellan. Den stora internetanvändningen är dock inte enbart positiv, utan kränkningar på internet har blivit vanligare. Kräkningarna kan vara anonyma och få en stor spridning, vilket gör att skolan måste hitta nya metoder och lösningar för att motverka och åtgärda kränkande behandling på internet. Skolan har en skyldighet att motverka och åtgärda kränkande behandling. Definitionen av kränkande behandling är ett beteende som kränker en elevs värdighet utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen. Kränkande behandling på internet förekommer ofta utanför skoltid, varför den stora frågan i detta arbete är hur skolan ska förhålla sig till sådana kränkningar, det vill säga om skolans utrednings- och åtgärdsansvar aktualiseras. Svaret på den frågan är inte enkel utan är en bedömningsfråga där svaret varierar från fall till fall. Skolan har en skyldighet att utreda och åtgärda kränkningar som har ett samband med verksamheten. Ett sådant samband kan vara om kränkningen utförs av någon i den berörda elevens klass eller om kränkningen på något annat sätt har en tydlig påverkan på elevens skolgång. Syftet med detta arbete är att ta reda på vad skolan har för ansvar och skyldigheter vid kränkande behandling på internet. Tyngdpunkten kommer att ligga på att utreda vad som kan definieras som en internetkränkning samt att utreda vad begreppet samband med verksamheten innebär. Skolinspektionens tillsynsansvar kommer att behandlas i förhållande till skolor som inte uppfyller de krav som finns gällande kränkande behandling.
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 5 1.1 Introduktion till ämnet ... 5 1.2 Syfte och frågeställning ... 7 1.3 Avgränsningar ... 7 1.4 Metod och material ... 8 1.5 Terminologi ... 9 1.6 Disposition ... 102 Definition av kränkande behandling på internet ... 10
2.1 Översikt ... 10 2.2 Skollagens definition av kränkande behandling ... 11 2.3 Diskriminering enligt diskrimineringslagen ... 12 2.4 Internetkränkningars specifika karaktärsdrag ... 14 2.5 Kränkningar på internet kontra näthat ... 16 2.6 Sammanfattade slutsater ... 18
3 Skolans skyldigheter vid kränkande behandling på internet ... 19
3.1 Översikt ... 19
3.2 Det främjande arbetet ... 19
3.3 Skolans förebyggande åtgärder ... 20
3.3.1 Det kartläggande och målinriktade arbetet ... 20
3.3.2 Dokumentationskrav ... 21
3.4 Anmälningsplikten ... 22
3.5 Utredningsskyldigheten i samband med verksamheten ... 23
3.5.1 Skyndsamhetskravet ... 23
3.5.2 Begreppet ”samband med verksamheten” ... 23
3.6 Åtgärder mot konstaterade kränkningar ... 26
3.6.1 Generella bestämmelser ... 26
3.6.2 Omedelbara och tillfälliga åtgärder ... 27
3.6.3 Störande föremål ... 27
3.6.4 Utredning, särskilt stöd och varning ... 28
3.6.6 Elevhälsan ... 29
3.6.7 Övriga disciplinära åtgärder ... 29
3.7 Sammanfattade slutsatser ... 30
4 Tillsyn av skolans verksamhet ... 32
4.1 Översikt ... 32
4.2 Omfattningen av skolinspektionens tillsynsansvar ... 33
4.3 Skollagens definition av tillsyn ... 33
4.4 Olika typer av tillsyn enligt skollagen ... 34
4.4.1 Regelbunden och riktad tillsyn ... 34
4.4.2 Anmälningsärenden ... 35
4.5 Tematisk kvalitetsgranskning ... 36
4.6 Uppföljning och utvärdering ... 38
4.7 Skolinspektionens befogenheter vid tillsyn ... 38
4.7.1 Historia ... 38
4.7.3 Statliga åtgärder för rättelse ... 40
4.7.4 Tillfälligt verksamhetsförbud ... 40
4.8 Diskrimineringsombudsmannen ... 41
4.8.1 Allmänt om Diskrimineringsombudsmannen ... 41
4.8.2 Innebörden av Diskrimineringsombudsmannens tillsyn ... 42
4.8.3 Diskrimineringsombudsmannens befogenheter vid tillsyn ... 42
4.9 Sammanfattade slutsatser ... 43
5 Avslutande slutsatser ... 44
Förkortningslista
AML Arbetsmiljölag (1977:1160)
BeL Lagen (2006:67) om diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, barn- och elevskyddslagen
BEO Barn- och elevombudet
BrB Brottsbalk (1962:700) DL Diskrimineringslagen (2008:567) DO Diskrimineringsombudsmannen f. Följande sida ff. Följande sidor JK Justitiekanslern
JO Riksdagens ombudsmän eller Justitieombudsmannen
p. Punkt
Prop. Proposition
s. Sida
SFS Svensk författningssamling
Skolinspektionen Statens skolinspektion
SkolL Skollagen (2010:800)
Skolverket Statens skolverk
1 Inledning
1.1 Introduktion till ämnet
I dagens svenska samhälle har i princip varje person tillgång till internet och sociala plattformar genom en mobiltelefon, surfplatta eller dator. Bara de senaste åren har det skett en kraftig ökning när det gäller användning av sociala medier i en mobiltelefon.1 Sociala medier är särskilt populära hos den yngre delen av befolkningen. Under år 2016 använde 61 procent av barn mellan 12-15 år Instagram dagligen och 84 procent använde applikationen någon gång under året.2 Detta måste ses som att en klar majoritet av de svenska ungdomarna använder Instagram. Liknande siffror hittas när det kommer till Facebook; 96 procent av barn mellan 13-16 år har ett Facebook-konto och 71 procent av ungdomarna använder Facebook varje dag.3 Den dagliga användningen av en mobiltelefon av ungdomar mellan 13-16 år under 2016 var 54 procent och 62 procent använde internet mer än tre timmar per dag.4
Att många barn och unga har denna tillgång till sociala plattformar har bidragit till att det har blivit en självklar del i deras vardag. Den ständiga tillgången till internet i en mobiltelefon eller surfplatta gör att gränsdragningen mellan att vara uppkopplad eller inte är i det närmaste obefintlig. Internet blir därmed en naturlig del av skolmiljön och en del i skolundervisningen.5 Barn och elevers användande av sociala medier och vad de gör på internet står oftast utan insyn från någon vuxen. Detta gör att vuxna har svårt att se hur de unga beter sig på internet. På grund av den dåliga insynen i ungdomarnas internetanvändning har kränkningar som sker på internet blivit svåra att upptäcka och, i skolans fall, utreda. Den snabba utvecklingen som har skett genom att sociala medier har blivit en del av ungdomars vardag gör att det ställs andra krav på skolan, eftersom de inte kan vara närvarande på samma sätt på sociala medier som i den fysiska skolverksamheten
Arbetet mot mobbning och kränkande behandling har funnits rättsligt reglerat ända sedan grundskolereformen år 1962.6 Det var genom denna reform som den allra första skollagen trädde i kraft.7 I skollagen från 1962 fanns det ett krav på att alla som var verksamma inom skolan skulle ”främja trivsel och arbetsglädje” samt att varje elev skulle ”eftersträva ett gott förhållande till övriga elever”.8 Det första uttryckliga kravet på åtgärder mot kränkningar kom 1 juli 1994 genom en lagändring av den dåvarande skollagen. Kravet innebar att alla som var verksamma inom skolan skulle ”bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta
1 Svenskarna och sociala medier, s. 9. 2 Svenskarna och sociala medier, s. 14. 3 Zipernovszky & Raddock s. 247. 4 Unga och medier s. 8.
5 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s 8. Internet används ofta i skolundervisningen
också, till exempel har många skolor någon slags gemensam läroplattform och i vissa fall (i de högre åldrarna) en gemensam Facebook-sida.
6 Gustafsson s. 36. 7 SFS 1962:319. 8 Gustafsson s. 36.
andra för kränkande behandling”. Syftet med lagändringen var att poängtera skolans ansvar vid kränkande behandling.9 År 1998 ändrades regleringen igen och det uppgavs att alla som var verksamma inom skolan skulle motverka alla former av kränkande behandling, som mobbning och rasistiska beteenden, men också främja jämställdhet mellan könen.10
Den 1 april 2006 infördes den första specialregleringen på området i form av lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (barn- och elevskyddslagen). Genom denna lag infördes ett diskrimineringsförbud på skolområdet, något som inte hade funnits tidigare. Detta förbud var riktat mot huvudmän och skolpersonal (BeL 9-12 och 14 §§). Förbudet omfattade samtliga diskrimineringstyper, alltså direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier.11 I
lagen fanns det även ett krav på att främja lika rättigheter och att motverka diskriminering genom förebyggande åtgärder samt åtgärder mot upplevda trakasserier (BeL 5-8§§). Barn- och elevskyddslagen omfattade också kränkningar som inte utgjorde diskriminering. Den typen av kränkningar kallades i lagen för ”annan kränkande behandling”, och definierades som ett uppträdande som var kränkande för ett barns eller en elevs värdighet, men som inte hade något samband med någon av diskrimineringsgrunderna.12
Den stora nyheten med barn- och elevskyddslagen var att en huvudman kunde bli skadeståndsskyldig i förhållande till elever om huvudmannen gjorde några lagöverträdelser. Detta var tidigare möjligt, då enligt skadeståndslagen (1972:207). Det skadeståndsrättsliga ansvaret omfattade både kränkning och annan skada, det vill säga personskada, sakskada och ren förmögenhetsskada (BeL15 §). En annan nyhet med lagen var att de organ som hade tillsyn över att lagen följdes också kunde föra en elevs talan om skadestånd (BeL 20§).13 Inom
Skolverket grundades ett Barn- och elevombud som skulle fullgöra Skolverkets uppgifter när det gällde att tillvarata barns och elevers enskilda rätt. Barn- och elevombudet skulle även föra en elevs talan vid en eventuell process.14 När de statliga skolmyndigheterna reformerades
9 Prop. 1992/93:220 s. 87.
10 Gustafsson s. 37 samt ÄSKolL 1:2 st. 3 p. 1-2.
11 De diskrimineringstyper som var reglerade i barn- och elevskyddslagen var direkt diskriminering
(BeL 9§), indirekt diskriminering (BeL 10§), trakasserier (BeL 11§) och instruktioner att diskriminera (BeL 12§). Sexuella trakasserier var inräknat som trakasserier enligt BeL 11§. Vid denna tidpunkt var dock inte bristande tillgänglighet en diskrimineringstyp, utan den tillkom genom en lagändring, se SFS 2014:958.
12 Dessa grunder var etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder och kön, se BeL 2§. Könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder fanns inte som diskrimineringsgrund när barn- och elevskyddslagen stiftades, men däremot finns dessa två grunder i den nuvarande diskrimineringslagen.
13 Det var Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen
mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Handikappombudsmannen och Statens skolinspektion som skulle genomföra tillsynen inom sina respektive områden, se BeL 16§. Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen avvecklades dock i samband med att Diskrimineringsombudsmannen startade sin verksamhet genom införandet av diskrimineringslagen (2008:567).
år 2008 flyttades Barn- och elevombudet från Skolverket till Skolinspektionen, som också har övertagit tillsynen av verksamheten.15
I och med att barn- och elevskyddslagen upphävdes 1 januari 2009 flyttades bestämmelserna rörarande ”annan kränkande behandling” till kapitel 14a i 1985 års skollag (1985:1100) och bestämmelserna om diskriminering ersattes av diskrimineringslagen (2008:567).16 År 2010 kom en ny skollag (2010:800) som ersatte 1985 års skollag.
Skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling finns i lagens sjätte kapitel. Kränkande behandling är, enligt SkolL 6:3 ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Enligt skollagen har skolan vissa skyldigheter att förebygga och förhindra kränkande behandling, men också en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot sådan behandling.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur skolans ansvar ser ut vid kränkande behandling som sker på internet. För att ta reda på hur ansvaret ser ut kommer skolans ansvarsplikt och utredningsskyldighet att behandlas. Det är huvudmannen som ansvarar för att skolan ska förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Anmälningsplikten och utredningsskyldigheten aktualiseras endast om kränkningarna har ett samband med verksamheten varför detta begrepp kommer vara av stor betydelse för att kunna besvara frågeställningen. Kränkande behandling på internet förekommer ofta utanför skolans verksamhet och således måste ha ett samband med skolverksamheten för att kunna utredas av huvudmannen. Vad som menas med begreppet samband med verksamheten och hur långt skolans utrednings- och åtgärdsskyldighet sträcker sig kommer att behandlas i detta arbete. Tillsynen av skolans verksamhet kommer även att behandlas i detta arbete. Det är Skolinspektionen som bedriver tillsyn över att skollagens bestämmelser följs. Av de anmälningar som Skolinspektionen tog emot under 2017 var kränkande behandling den vanligaste anmälningsorsaken.17 Därför kommer tillsynsdelen i detta arbete att fokusera främst på hur tillsynen av skolors arbete mot kränkande behandling går till.
1.3 Avgränsningar
Begreppsbildningen inom ämnet kan vara något komplicerad. För att tydliggöra kommer detta arbete att redogöra för kränkande behandling på internet. Utgångspunkten är den kränkande behandling som definieras i SkolL 6:3. Enligt SkolL 6:10 ska kräkningen ha skett ”i samband med verksamheten” för att skolans utrednings- och åtgärdsansvar ska aktualiseras. Detta begrepp kommer att diskuteras djupare i arbetet. Kränkningar som sker i skolmiljö och på internet i skolmiljö har en tydlig koppling till skolverksamheten, varför tyngdpunkten i arbetet kommer att vara på kränkningar som i huvudsak sker på fritiden men som på något vis kan kopplas till skolverksamheten. Kränkningar som sker i skolmiljö eller på internet under
15 Se förordning (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. 16 SFS 2008:567.
skoltid kommer att tas upp som en jämförelse med kränkningar som kan förekomma på internet utanför skoltid. Det ska dock sägas att det inte helt går att separera kränkningar på internet med andra kränkningar som sker i skolverksamheten. Målet med arbetet är att ta upp kränkningar som sker mellan elever i grundskoleåldern.
Diskrimineringslagens bestämmelser om trakasserier och sexuella trakasserier är relevanta för att kunna identifiera vad som klassas som kränkande behandling enligt skollagen. De övriga diskrimineringstyperna direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet och instruktioner kommer därför inte att tas upp i detta arbete.
För att förklara närmare skillnaden mellan begreppet näthat och det som i skollagens mening klassas som kränkande behandling, kommer olika brottsrubriceringar från brottsbalken (1962:700) att tas upp. De olika brotten kommer att figurera som exempel på vad som kan klassas som näthat. Utöver det kommer inte brottsbalkens bestämmelser att diskuteras djupare då det inte har någon relevans för skollagens definition av kränkande behandling.
Om en skola åsidosätter sina skyldigheter som finns i skollagen kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig, se SkolL 6:12. Det skadeståndsrättsliga ansvaret vid kränkande behandling i skolan kommer inte att tas upp i detta arbete. Att få skadestånd om en skola inte uppfyllde sina skyldigheter var nyheten med barn- och elevskyddslagen när den infördes år 2006.
Det är Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen som har i uppgift att se till att skollagens respektive diskrimineringslagens bestämmelser följs.18 Eftersom tyngdpunkten i
detta arbete ligger på att redogöra för skollagens bestämmelser av kränkande behandling kommer också tyngden ligga på Skolinspektionens tillsyn över att skollagens bestämmelser följs. Tillsynen enligt diskrimineringslagen kommer att tas upp men inte i samma utsträckning som Skolinspektionens tillsyn. Diskrimineringsombudsmannens arbete kommer att behandlas för att visa på vad det finns för skillnader och likheter från Skolinspektionens tillsynsarbete. Tillsynsmyndigheter som till exempel arbetsmiljöverket, JO och JK kommer inte heller att analyseras.
1.4 Metod och material
Arbetet genomförs med en rättsvetenskaplig metod, vilket är en bättre metod att använda för att besvara frågeställningarna i detta arbete än den mer traditionella rättsdogmatiska metoden. Att beteckna metoden som rättsdogmatisk kan i sig ge upphov till förvirring. Den rättsvetenskapliga metoden anses vara mer fri och vidare än den rättsdogmatiska metoden.19 Rättsvetenskaplig metod är i det här fallet mer lämpligt att använda eftersom metoden både innefattar rättskälleläran, men att tyngdpunkten i detta arbete ligger på att analysera gällande rätt.20 Med gällande rätt avses en analys av rättskällorna, som traditionellt är lag, förarbeten, rättspraxis och doktrin.
18 SkolL 26:3 och DL 4:1. 19 Sandgren s. 53.
De lagar som först och främst är relevanta för detta arbete är skollagen och diskrimineringslagen. Dessa lagtexter kommer att analyseras utifrån arbetes frågeställningar. I avsaknaden av prejudicerande domar på området, alltså domar som är prövade av Högsta domstolen, kommer arbetet till stor del att grundas på förarbeten och underrättspraxis. Både rättsfallen och förarbetena kommer att fungera som exempel på skollagens och diskrimineringslagens bestämmelser samt bidra till en djupare förståelse i hur lagtexten ska tolkas. Den doktrin som kommer att användas ska förtydliga och komplimentera lagtexten där det är nödvändigt och i den mån det är möjligt.
Utöver den traditionella rättskälleläran kommer även uttalanden och granskningar från Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen att ta upp en stor del av diskussionen i arbetet. Dessa kommer att förtydliga de exempel på åtgärder hur kränkande behandling på internet ska förhindras och förebyggas. De kommer även att användas för att påvisa hur skolans arbete mot internetkränkningar ser ut i dagsläget. Skolinspektionens årsredovisning gällande tillsynen av skolans verksamhet kommer att vara av stor betydelse för diskussionen i det fjärde kapitlet.
Genom hela arbetet kommer Skolinspektionens granskning ”Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet” att diskuteras. Det som framkommer av granskningen kommer att kopplas till relevanta paragrafer ur skollagen och rättsfall. Granskningen kommer även att tydliggöra de svårigheter och utmaningar som finns när det kommer till skolors arbete mot kränkande behandling på internet.
I de rättsfall som nämns i arbetet är de berörda elevernas namn inte omnämnda. Det är ett av de etiska avväganden som har gjorts i detta arbete. Rättsfallen kommer att redogöras för på ett sätt som gör att det inte ska vara möjligt att utläsa vilket kön eleven tillhör. Författaren anser att könstillhörighet inte är av relevans för ämnet och syftet med detta arbete.
1.5 Terminologi
I arbetet kommer olika begrepp som är kopplade till skolan att förekomma. Det är därför viktigt att ge en förklaring över begreppen redan här. De förbud om kränkande behandling som hittas i skollagen gäller i förhållande till barn och elever (SkolL 6:9). Enligt SkolL 6:3 är en elev den som söker annan utbildning än förskola enligt skollagen. Barn är den som deltar i eller söker plats i förskolan eller annan pedagogisk verksamhet.
Bestämmelserna gällande kränkande behandling är tillämpliga på både utbildning och annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen (SkolL 6:1). Med utbildning menas, utöver den undervisning som sker i skolan, i princip all form av verksamhet som anordnas av huvudmannen och äger rum under skoldagen. Begreppet omfattar det som sker på raster såväl som det som händer i skolmatsalen. Externa verksamheter är också inkluderade i definitionen. Det kan handla om till exempel studiebesök och lägerskolor.21
21 Prop. 2009/10:165, del 2 s. 633.
Förbuden i skollagen är riktade mot huvudmannen och personalen (SkolL 6:9 och 6:11). Huvudman för en grundskola kan vara en kommun eller en enskild person (SkolL 2:2 och SkolL 2:5). Det ska i varje kommun finnas en eller flera nämnder som ska fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen. Friskolor kallas en skola som har en enskild fysisk eller juridisk person som huvudman (SkolL 1:3).
Med begreppet personal menas både anställda och andra uppdragstagare i utbildningsverksamheten (SkolL 6:3). Det är huvudmannen som ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i skollagen, i tjänsten eller inom ramen för uppdraget (SkolL 6:5). Uppdragstagare kan vara alla former av uppdragstagare, men till exempel sådana som arbetar på en skola på grund av ett entreprenadavtal.22
1.6 Disposition
Arbetet är uppdelat i totalt fem kapitel. Följande kapitel, arbetets andra kapitel, behandlar definitionen av kränkande behandling på internet med utgångspunkt ur skollagens definition av kränkande behandling. Definitionen av vad som klassas som kränkande behandling är viktigt för att senare avgöra vilket beteende som omfattas av skolans åtgärds- och utredningsansvar. Det tredje kapitlet tar upp skolans ansvar och skyldigheter i förhållande till kränkande behandling på internet. Kapitlets tyngdpunkt är hur begreppet ”samband med verksamheten” ska tolkas sett till kränkningar som skett på internet sat vad det finns för åtgärder att vidta vid konstaterade kränkningar. I arbetets fjärde kapitel behandlas tillsynen över skolans verksamhet. Kapitlet fokuserar främst på hur Skolinspektionens arbete ser ut. Arbetet avslutas med några övergripande slutsatser i kapitel fem.
2 Definition av kränkande behandling på internet
2.1 ÖversiktBegreppet ”annan kränkande behandling” omnämndes första gången i och med att barn- och elevskyddslagen trädde i kraft år 2006. När den lagen sedan ersattes år 2009 flyttades alla bestämmelser som gällde begreppet annan kränkande behandling till 1985 års skollag. Bestämmelserna i barn- elevskyddslagen som rörde diskriminering, flyttades i sin tur till diskrimineringslagen. År 2010 ersattes 1985 års skollag med en ny skollag, där bestämmelserna gällande kränkande behandling nu kan hittas i det sjätte kapitlet. Skollagen redogör för hur en skola ska styras, hur undervisningen ska bedrivas och hur kränkande behandling ska åtgärdas. I SkolL 6:3 hittas det att kränkande behandling är ”ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barn eller en elevs värdighet”. Diskrimineringslagen är därmed viktigt för att kunna vidare utreda vad som är kränkande behandling i skollagens mening.
Syftet med det här kapitlet är att ge en bild över hur internetkränkningar kan definieras. Kapitlet är viktigt i den fortsatta diskussionen kring skolans ansvar och skyldigheter vid
kränkande behandling på internet, då det är nödvändigt att konstatera vilket beteende som skolan måste utreda eller åtgärda enligt skollagen.
Det finns ingen uttrycklig lagtext som definierar vad kränkande behandling på internet är för något. Därför är utgångspunkten i detta kapitel att utifrån skollagens bestämmelser gällande kränkande behandling försöka ge en förklaring till vad som kan vara kränkande behandling på internet. I avsnitt 2.2 kommer skollagens definition av vad som klassas som kränkande behandling att diskuteras. Då diskrimineringslagen är av betydelse för att kunna definiera kränkande behandling enligt skollagen, kommer dessa bestämmelser att tas upp i avsnitt 2.3. I avsnitt 2.4 kommer internetkränkningars typiska karaktärsdrag att diskuteras. Näthat är ett vanligt begrepp som ofta förekommer i det dagliga samtalet. Därför kommer detta begrepp att diskuteras och jämföras med skollagens definition av kränkande behandling i avsnitt 2.5. Kapitlet avslutas sedan med några sammanfattade slutsatser i avsnitt 2.6.
2.2 Skollagens definition av kränkande behandling
Enligt SkolL 6:3 är kränkande behandling ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. För att få en tydlig bild av vad som avses med kränkande behandling enligt skollagen är det nödvändigt med en förklaring av vad som är diskriminering enligt diskrimineringslagen. Detta för att se vad som skiljer de olika begreppen åt.
I diskrimineringslagen kan det hittas sex olika typer av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera (DL 1:4). Dock är det främst trakasserier och sexuella trakasserier som är relevanta för skollagens definition av kränkande behandling, då det är de enda av diskrimineringstyperna som uttryckligen i lagtexten anger att ett uppträdande kränker någons värdighet. Trakasserier förutsätter att det kränkande eller diskriminerande uppförandet har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder (DL 1:4 p. 4). Sexuella trakasserier avser istället att trakasserierna är av sexuell natur (DL 1:4 p. 5). Både trakasserier och sexuella trakasserier förutsätter att uppförandet kränker någons värdighet.23
Kränkande behandling enligt skollagen ska inte ha någon koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kränkande beteendet kan ske någon enstaka gång men det kan även upprepas över en längre tid. Då kallas beteendet för mobbning. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Mobbning är kränkningar som sker systematiskt och upprepade gånger samt under en viss tid. Begreppet kränkande behandling är i sig mer omfattande än begreppet mobbning då det även
23 Gustafsson s. 50 ff.
omfattar händelser som sker en enstaka gång. Det beteende som kallas mobbning är i rättsliga sammanhang en del av begreppet kränkande behandling.24
Kränkande behandling kan vara kommentarer om någons övervikt, hårfärg eller att kalla någon plugghäst. Fysiska beteende som till exempel sätta krokben eller att rycka någon i håret kan också vara kränkande behandling i lagens mening, likväl som psykiska kränkningar som bland annat ryktesspridning eller utfrysning.25 Den kränkande behandling som en elev utsätts för måste vara märkbar och tydlig. Eleven som blir utsatt för kränkningen måste känna sig kränkt för att det över huvud taget ska röra sig om kränkande behandling. Det måste också stå klart för den som utfört kränkningen att dennes handlande har kränkt personen som har fått utså kränkningen.26 Om den som har utfört kränkningen inte förstår att dennes beteende uppfattas som kränkande måste det förklaras för honom eller henne.27
Vad som inte kan anses vara kränkande behandling är bagatellartade händelser som kan ses som naturliga i det skede där de förekommer och vanliga bråk mellan barn i de lägre åldrarna. Det beror på det krav som finns att det ska röra sig om uppträdanden som kränker elevens värdighet. Därför är det skillnad mellan en retsam jargong och kränkande behandling. En elev är för den skull inte kränkt i lagens mening så fort han eller hon är inblandad i ett bråk eller en konflikt. Bråket eller konflikten måste vara ömsesidigt för att det inte ska röra sig om kränkande behandling. 28
Bestämmelserna i skollagen och propositionen bakom lagen utgår från fysiska kränkningar som sker i skolmiljön. Med fysiska kränkningar avses sådana kränkningar som sker ansikte mot ansikte. Vid tidpunkten när skollagen och barn- och elevskyddslagen skrevs hade utvecklingen av internet bara börjat och sociala mediers ”storhetstid” var ännu inte kommen. Internetkränkningar var därmed inget som lagstiftaren ansåg var nödvändigt att uttryckligen regleras eller omnämnas vid denna tidpunkt. Om propositionen hade skrivits idag, hade lagstiftaren förmodligen även tagit upp kränkningar på internet och problematiserat det. 2.3 Diskriminering enligt diskrimineringslagen
I diskrimineringslagen finns det sex olika typer av diskriminering: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakassera och instruktioner att diskriminera. Det är dock endast nödvändigt att behandla begreppen trakasserier och sexuella trakasserier för att kunna avgöra vad som är kränkande behandling i skollagens mening, då det är de typer av diskriminering som förutsätter att någons värdighet har blivit kränkt. Vad som gäller för samtliga typer av diskriminering, förutom sexuella trakasserier, är att det ska finnas ett samband mellan ett visst handlande och någon av de sju diskrimineringsgrunderna, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
24 Gustafsson s. 51.
25 Prop. 2009/10:165 del2 s. 693. 26 Prop. 2005/2006:38 s. 137.
27 Prop. 2009/10:165 del 2 s. 693 och prop. 2005/06:38 s. 136. 28 Rimsten s. 109.
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder. Om det rör sig om sexuella trakasserier, ska uppförandet vara av sexuell karaktär (DL 1:4).
Diskriminering innebär att en elev missgynnas av en huvudman, rektor eller skolpersonal av skäl som har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Begreppet ”diskriminering” används då det finns någon form av maktförhållande mellan de inblandande parterna. Således är det endast rektorn, huvudmannen eller skolpersonalen som kan diskriminera en elev. Enligt lagens mening kan då inte två elever diskriminera varandra.29 Om en elev istället uppträder kränkande mot en annan elev och kränker dennes värdighet, så handlar det om trakasserier. Uppträdandet måste ha en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier definieras enligt diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan innefatta fysiska, verbala och andra uppträdanden. Det måste, precis som kränkande behandling enligt skollagen, röra sig om tydliga och märkbara kränkningar.30 Uppträdanden som typiskt sett är trakasserier kan förekomma på internet, så som nedsättande tillmälen, rasistiska texter, bilder och märken. Det kan även röra sig om nedsvärtning, förlöjliganden eller förnedrande kommentarer om utseende. Attityder och skämt som inte riktar sig mot en eller flera individer omfattas i princip inte av regleringen. Nedsättande uttalanden som riktas till en större grupp kan betraktas som diskriminering, om det är någon i gruppen som gjort klart att yttrandena har uppfattats som kränkande.31 Uttalanden som riktas till en större grupp kan förekomma i den fysiska miljön liksom på internet. Det är den som blir utsatt som avgör om uppträdandet är oönskat eller kränkande. Den som trakasserar måste vara medveten om hans eller hennes beteende kränker någon på ett sådant sätt som kan utgöra trakasserier. I likhet med kränkande behandling enligt skollagen bör den trakasserade tydliggöra för den som trakasserar att beteendet upplevs som kränkande.32 Vidare måste det också klargöras för den som har trakasserat att dennes uppförande är oönskat eller kränkande om personen inte har insett det själv. Det är viktigt att poängtera att sådana uttalanden eller beteenden som nämnts också kan utföras av elever i skolåldern.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet (DL 1:4 p. 5). Uppträdandet kan vara verbalt, icke-verbalt eller fysiskt. Verbala uppträdanden kan vara bland annat ovälkomna förslag eller påtryckningar om sexuell samvaro. Icke-verbala uppträdanden kan till exempel vara att visa pornografiska bilder.33 Det kan exempelvis röra sig om sexuella anspelningar eller oönskade sexuella kontakter.34 Vid sexuella trakasserier behöver alltså inte uppträdandet ha någon koppling till diskrimineringsgrunderna, vilket är en förutsättning för att trakasserier ska föreligga. Uppträdandet måste vara av sexuell natur. Beteendet måste, precis som vid trakasserier, vara oönskat och den som trakasserar måste
29 Frisén & Berne s. 67
30 Jfr Prop. 2007/08:95 s. 493 och prop. 2005/06:38 s. 137. 31 Prop. 2007/08:95 s. 493.
32 Prop. 2007/08:95 s. 493. 33 Prop. 2007/08:95 s. 494. 34 Dunkels Skolverket s. 158.
vara medveten om att hans eller hennes beteende kränker någon. Sexuella trakasserier kan även förekomma på internet. Både verbala och icke-verbala uppträdanden torde även kunna förekomma på internet som till exempel ovälkomna förslag eller påtryckningar. Dessa beteenden kan förekomma bland ungdomar i skolåldern.
Vid både trakasserier och kräkningar på internet är det vanligare att uppträdandet är kopplade till någon av diskrimineringsgrunderna än det är vid fysiska kränkningar35 på skolans område. Etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön och könsöverskridande identitet kan nämnas som några av de vanligaste diskrimineringsgrunderna som orsak till kränkningar på internet.36 Anledningen till detta kan antas vara att umgängesklimatet mellan elever idag har blivit hårdare.37 Den anonymitet som person får i och med internet kan också bidra till att det är ett hårdare klimat på internet. Anonymiteten kan göra att en elev får bättre självförtroende än vad denne skulle ha på till exempel skolgården och därför kan använda ord som är kopplade till en diskrimineringsgrund utan att slippa ansvar för det.
I Skolinspektionens granskning Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på
nätet medger både elever och personal att elevernas språkbruk är en ständigt aktuell fråga.
Den hårda jargong som eleverna har mellan varandra har ofta en koppling till någon av diskrimineringsgrunderna, främst kön, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Språket på internet är enligt eleverna själva grövre än språket som används ansikte mot ansikte eftersom eleverna känner sig mer anonyma på internet. Avsaknaden av en direkt reaktion från den andra personen är också en faktor till att eleverna känner att de kan använda en hårdare jargong på internet. Acceptansen för ett kränkande språkbruk är även högre på internet än det är ansikte mot ansikte.38
2.4 Internetkränkningars specifika karaktärsdrag
Till skillnad från kränkningar som sker fysiskt i skolan kräver kränkningar som sker på internet ingen interaktion ansikte mot ansikte. Kränkningarna behöver inte nödvändigtvis upphöra när eleven fysiskt lämnar skolan då de kränkande handlingarna sker på en annan arena än skolan.39 Enligt Flygare och Johanssons artikel Mobbning och kränkningar på nätet har den typ av kränkande behandling som sker på internet stora likheter med ryktesspridning, som klassas som kränkande behandling enligt skollagen.40 Den som skriver kränkande kommentarer om någon på internet kan vara anonym och på så sätt kan ett rykte startas utan att någon vet vem som startade det. Konsekvenser av ryktesspridning kan vara att en person får sitt rykte förstört eller skadat.
35 Med fysiska kränkningar avses sådana kränkningar som sker ansikte mot ansikte. 36 Flygare & Johansson, s 140 f.
37 Frisén & Berne s. 58 f.
38 Skolors arbete mot kränkande behandling s. 14. 39 Flygare & Johansson, s. 135.
40 Se Mobbning och kränkningar på nätet – omfattning och effekter av skolans insatser, i Kränkningar
Hur kan kränkande behandling på internet se ut? Enligt Elza Dunkels artikel Vad är särskilt
med kränkningar på nätet kan några exempel vara att använda en mobiltelefon för att skicka
en kränkande text eller bild, att ta bilder eller filma en person för att använda i ett kränkande syfte (genom att ta bilden eller videon i smyg eller använda sig av befintliga bilder) och ringa kränkande eller tysta samtal. Kränkningar kan även förekomma via att någon skickar kränkande e-post-meddelanden eller sms, kränker någon i en chatt eller att någon skriver eller laddar upp något på en webbplats i syfte att kränka någon annan, till exempel genom att lägga ut information på ett kränkande sätt. 41 I Ann Frisén och Sofia Bernes bok Nätmobbning återges exempel på internetkränkningar och dessa är hot om våld eller dödshot, trakasserier, förtal, uthängning, utfrysning och nätstalking.42 Någon uttrycklig definition av vad kränkande behandling på internet är saknas, utan svaret måste sökas i doktrinen. Många uppträdanden som utgör kränkande behandling är också straffbara enligt brottsbalken.43 Viktigt att bära med sig är att kränkande behandling enligt skollagen inte är begränsade till att omfatta enbart straffbara beteenden.44
Den som har blivit utsatt för kränkningar på internet har svårare att reagera direkt på kommentarerna som i ett fysiskt möte. I och med att tekniken utvecklas skulle det kunna sägas att det går att reagera på kränkningar som sker på internet lika fort som i ett fysiskt möte. På grund av att internet har blivit mer lättillgängligt har det också blivit lättare att se vad det kränkande beteendet får för reaktioner, hos både förövaren och den som blir utsatt. Den som blir utsatt för en kränkning på internet kan numera skicka ett direkt svar i en gruppchatt eller i ett kommentarsfält bara sekunder efter att den kränkande kommentaren skrivits. Det ska dock sägas att det inte alltid behöver gå så snabbt. En person kan omöjligt ha uppsikt över kommentarsfällt eller forum där eventuella kränkningar kan förekomma. Detta gör att elaka kommentarer och bilder kan få en enorm spridning utan att förövarna kan avläsa vilka omedelbara konsekvenserna av sitt handlande är och direkt respons från den som blir utsatt kan även dröja.45
Anonymiteten är ett av de karaktärsdrag som är speciella just för kränkningar som sker på internet. Förövaren kan alltid gömma sig bakom anonymiteten och behöver inte möte den som blir utsatt för kränkningarna. Personen som blir utsatt för kränkningarna har svårt att värja sig mot detta eftersom kränkningarna kan nå ut till en större publik än vid kränkningar som sker i den fysiska skolmiljön. I motsats till kränkningar som sker i skolan tenderar kränkningar som sker på internet att spridas utanför skolans miljö och nå personer utanför skolan.46
Av det som har framförts ovan är det så kallade ”Instagramfallet” ett typexempel på internetkränkningar.47 I rättsfallet hade ett konto skapats (”gbgsorroz”) på Instagram som
41 Dunkels Skolverket, s. 154 f. 42 Frisén & Berne s. 59 ff. 43 Se mer i avsnitt 2.5.
44 Prop. 2009/10:165, del 2 s. 693. 45 Flygare & Johansson s. 135. 46 Zipernoszky & Raddock, s. 254 f.
uppmanade till att lämna tips på ”orrar” (”horor” eller ”slampor” på det turkiska språket) i Göteborgsområdet. Tipsen skulle komma in via Kik som är ett chattprogram där användare kan skicka bland annat textmeddelanden och fotografier till varandra. Från att uppmaningen lades upp till att kontot stängdes ned inkom en stor mängd tips. Tipsen publicerades på Instagram med ett fotografi av den utpekade personen och en skriftlig kommentar om honom eller henne. Administratören av Instagram-kontot tog skrämdumpar (ett fotografi av det som visas på användarenhetens skärm) av utvalda tips och publicerade sedan dessa på kontot.48 Kontot var från början offentligt, vilket innebar att inläggen var tillgängliga för alla användare på Instagram oavsett om de följde kontot eller inte. Ett offentligt konto kan även ses av personer som inte har ett Instagram-konto vilket gör att spridningen av inläggen blev ännu större. Dock gjordes kontot privat och den omedelbara tillgången till inläggen begränsades på det sättet bara till de användare som hade ansökt om att få följa kontot. Inläggen har kunnat sparas i digital form och därmed kunnat spridas vidare på internet genom till exempel skärmdumpar. På så sätt fick inläggen en stor och okontrollerad spridning. De personer som blev uthängda på instagramkontot blev ”chockade och ledsna” när de fick kännedom om att kränkande uppgifter hade publicerats om dem på instagram. Samtliga personer som hade blivit uthängda uppfattade uppgifterna som kränkande.
Enligt vad som har redovisats i detta kapitel är ”Instagramfallet” ett typexempel på hur internetkränkningar kan te sig. Det var ett anonymt konto som spred kränkande uppgifter via sociala medier, där de uppgifter som fanns publicerade kunde nå en enorm publik. Den som var utsatt för kränkningen hade ingen chans att värja sig eller försvara sig mot kränkningen. Den utsatta personen hade dessutom ingen aning om vem eller vilka som låg bakom kontot samt vem som hade skickat in ett så kallat ”tips”. För att återkoppla till vad som har tagits upp angående Flygare och Johanssons artikel har ”Instagramfallet” visat att kränkande behandling på internet har stora likheter med ryktesspridning. Uppgifterna som publicerades på Instagram-kontot var nödvändigtvis inte sanna och syftade till att få någons rykte förstört. Det som publicerades spreds sedan vidare till ytterligare personer, varav den tydliga likheten med ryktesspridning uppstår. Att både Instagram-kontot och uppgiftslämnarna var anonyma samt den enorma spridningen av uppgifterna gör att det blir ett tydligt exempel på hur internetkränkningar kan te sig. Viktigt att poängtera här är att detta rättsfall inte har någon koppling till skolan, skolans utredningsansvar eller någon annan av skolans skyldigheter. I detta arbete fungerar fallet som ett tydligt exempel på hur internetkränkningar kan förekomma.
2.5 Kränkningar på internet kontra näthat
Ett vanligt begrepp som hörs i det vardagliga samtalet är näthat. Det är dock ingen juridisk term utan ett samlingsbegrepp som omfattar olika typer av brott och kränkande beteenden. Vad som kännetecknar näthat är trakasserier och hot på internet, och det kan röra sig om att
48 Ett inlägg som publiceras på instagram kan spridas vidare utan att kontoinnehavaren har någon
kontroll över detta. Det är vanligt att det sker genom en skärmdump. Detta sparas som ett fotografi och kan sedan spridas vidare som ett meddelande, bli publicerat på en blogg eller delat på till exempel Facebook, Instagram eller Twitter.
någon skriver en kränkande eller hatisk kommentar till eller om någon annan.49 Vanliga brott som ungdomar kan utsättas för på internet är olaga hot, ofredande, förtal, förolämpning och sexuellt ofredande. Samtliga brott hittas i brottsbalken. Det finns inga specifika lagar för hot, kränkningar eller trakasserier som förekommer på internet utan det är samma lagar som gäller för internet och samma beteenden som uppkommer i den fysiska miljön, till exempel i skolan. Några av de brottsrubriceringar som kan förekomma som näthat är olaga hot, ofredande, förtal, förolämpning och sexuellt ofredande. Olaga hot hittas i BrB 4:5 och innebär att hota att göra något brottsligt mot någon annan, till exempel att misshandla någon. Hotet måste vara allvarligt menat, måste framkalla rädsla för liv, hälsa eller egendom. Ofredande regleras i BrB 4:7 och innebär att någon beter sig hänsynslöst mot en annan person, till exempel genom att lägga ut nedsättande kommentarer om någon på internet eller skicka kränkande sms vid upprepade tillfällen. Förtal hittas i BrB 5:1 och innebär att någon blir utpekad som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. För att förtal ska vara aktuellt krävs det att handlingen ska syfta till att andra ska känna missaktning mot personen. Det spelar ingen roll om uppgiften är falsk eller inte. Förtal kan bli aktuellt när en person sprider kränkande kommentarer, bilder eller filmer till andra på internet. Brottet förolämpning hittas i BrB 5:3 och ska vara ägnad att såra mottagaren. Skillnaden mellan förtal och förolämpning är att vid förolämpning riktas meddelandet enbart till mottagaren medan vid förtal ska meddelandet ha spridits vidare till andra. Sexuellt ofredande hittas i BrB 6:10 och innebär att någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller får sin sexuella integritet kränkt. Det kan till exempel röra sig om att någon skriver ett inlägg med sexuellt innehåll på ett socialt forum.50
Ordet ”näthat” förknippas idag främst när det gäller de hat och hot som riktas mot offentliga personer på internet. Det förekommer inte alltför sällan hatiska och aggressiva yttranden i kommentarsfält på en offentlig persons sociala plattform. Näthat kan också uttryckas i form av att någon baktalar någon eller ett skämt som inte uppskattas av mottagaren. Av vad som framkommit ovan är det inte någon större skillnad på det som betecknas som ”näthat” och det som i den här uppsatsen kallas för ”kränkande behandling på internet”. En elev som har blivit utsatt för näthat av andra elever i sin klass är också utsatt för kränkande behandling enligt skollagens bestämmelser.
Skillnaden här mellan näthat som utövas av skolelever och det näthat som utövas av vuxna är att vuxna kan dömas för något av de brott som räknats upp tidigare i detta avsnitt. Ett barn under 15 år kan aldrig bli dömd för ett brott i lagens mening, se BrB 1:6. När det förekommer att skolelever utsätts för näthat faller det på skolan att utreda och finna lämpliga åtgärder för att i framtiden motverka att sådana beteenden förekommer bland elever. Om det i stället är vuxna som utövar näthatet faller det på polis och åklagare att utreda de eventuella brott som begåtts. Att det i lagens mening är ett brott är inte relevant för att skolan ska utreda eller åtgärda näthatet utan förutsättningen här är att beteendet har kränkt en elevs värdighet.
49 Se Dunkels s. 26 f. och Sackemark & Schultz s. 15 f. 50 Se Frisén & Berne s. 182-189.
2.6 Sammanfattade slutsater
Detta kapitel har försökt ge en så tydlig bild som möjligt av vad som kan definieras som kränkande behandling på internet sett utifrån skollagens definition av kränkande behandling. Då varken skollagen eller propositionen bakom lagen ger en tydlig definition över vilka beteenden som kan klassas som kränkande behandling på internet måste utgångspunkten vara att beteendet kränker en elevs värdighet. Kränkande behandling klassas som ett beteende som kränker en elevs värdighet utan att vara diskriminering. Vid tidpunkten då skollagen och propositionen bakom lagen skrevs var utvecklingen av sociala medier bara i startgroparna, varför det kan tolkas som att lagstiftaren inte ansåg att kränkningar på internet var ett problem som behövde omnämnas. Om propositionen hade skrivits idag hade den förmodligen tagit upp kränkande behandling på internet då det anses vara ett mycket större problem idag.
Kränkande behandling på internet kan vara kränkande meddelanden eller bilder som publiceras eller skickas på internet. Många av de beteenden som kan klassas som kränkande behandling på internet kan också vara straffbart enligt brottsbalken. Att ett beteende är straffbart är dock ingen förutsättning för det ska vara frågan om kränkande behandling. Begreppet näthat omfattar många typer av brottsformer men gemensamt för samtliga brottsliga beteenden som omfattas av begreppet är att de kränker någons värdighet. Det är således ingen skillnad på det som klassas som näthat och kränkande behandling på internet utan beteenden som kränker en persons värdighet faller in under båda begreppen.
En utav de stora skillnader mellan kränkningar som sker på internet och kränkningar som sker på skolgården är att på internet kan en kränkning få en större spridning utanför skolan. Förövaren kan också vara anonym. Ett tydligt exempel på detta är ”Instagramfallet” där kränkande uppgifter om ett antal personer publicerades på ett anonymt konto på Instagram. Rättsfallet innehöll samtliga komponenter som är typiska för kränkande behandling på internet; kontot som publicerade inläggen var anonyma, inläggen fick en enorm spridning och att personerna som blev uthängda fick sin värdighet kränkt. Händelserna i ”Instagramfallet” har inga kopplingar till en skolverksamhet och omfattas därför inte av skollagens bestämmelser. Det utesluter dock inte att något liknande han hända i samband med en skolverksamhet i framtiden.
Kränkande behandling på internet måste få en tydlig definition i lagtexten. De olika begreppsbildningar som finns på området, till exempel näthat, internetkränkningar eller nätmobbning, gör att det finns en otydlighet i vad som omfattas av de olika begreppen. Tolkningen av begreppen är att de omfattar samma beteenden, det vill säga sådana beteenden som kränker en persons värdighet. En tydlig förklaring över vad som kan vara kränkande behandling på internet skulle underlätta för skolelever att veta om de är utsatta för kränkningar eller inte. En sådan förklaring skulle exempelvis kunna ges genom en lagändring eller ett styrdokument från Skolinspektionen eller Skolverket.
3 Skolans skyldigheter vid kränkande behandling på internet
3.1 ÖversiktEnligt skollagen har huvudmannen och skolan ansvar och skyldigheter att motverka kränkande behandling. Syftet med detta kapitel är att behandla skolans utrednings- och åtgärdsskyldighet. Huvudmannen och skolpersonalen har en skyldighet att agera när de får kännedom om att en elev har blivit utsatt för kränkande behandling. Skolpersonalen måste anmäla de misstänkta kränkningarna till huvudmannen. När huvudmannen får kännedom om kränkningarna måste denne utreda omständigheterna skyndsamt.
Skolans utrednings- och åtgärdsskyldighet träder endast in om de påstådda kränkningarna har ett samband med skolverksamheten. Den stora frågan i detta kapitel är om skolan har en skyldighet att utreda kränkningar som sker på internet utanför skoltid eller om det faller utanför utredningsskyldigheten.
För att motverka att kränkningar sker ska skolan bedriva ett främjande arbete. Detta kommer att diskuteras i avsnitt 3.2. Skolan måste vidta förebyggande åtgärder för att förhindra att kränkningar uppkommer och detta kommer att behandlas i avsnitt 3.3 Utredningsskyldigheten vilken träder in när en kränkning har ett samband med skolverksamheten kommer att diskuteras i avsnitt 3.4. I samma avsnitt kommer även begreppet samband med verksamheten att analyseras. Skolans åtgärdsskyldighet träder också in när det är fråga om kränkningar som sker i samband med verksamheten. Denna skyldighet kommer att behandlas i avsnitt 3.6. Kapitlet avslutas med några sammanfattade slutsatser i avsnitt 3.7.
3.2 Det främjande arbetet
Skolornas arbete mot en skola fri från kränkningar kan delas upp i tre delar; det främjande, det förebyggande och det åtgärdande arbetet.51 Det främjande arbetet finns reglerat
kontinuerligt i hela skollagen. Främst relevant för detta arbete är SkolL 1:5 där det står ”var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling”.52
Ett främjande arbete bidrar i längden till en trygg skolmiljö, både den fysiska likväl den på internet. Enligt Skolinspektionens granskning Skolors arbete mot trakasserier och kränkande
behandling på nätet ska skolorna främja för ett positivt umgängesklimat både ansikte mot
ansikte och på internet. För att genomföra det främjande arbetet ska de normer som finns i skolan ifrågasättas och synliggöras. Skolans personal behöver därmed generella kunskaper om hur elevernas internetanvändning ser ut, likväl hur eleverna umgås på internet för att kunna genomföra det främjande arbetet.53
51 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s. 12.
52 I SkolL 1:4 nämns det att utbildningen inom skolväsendet ska främja till alla barns och elevers
personliga utveckling.
53 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s. 12. Se även Avsnitt 1.5 för vad som menas
Relationsfrämjande insatser mellan elever har enligt Skolinspektionen visat sig vara verksamma mot kränkningar på internet. Insatserna har syftat till att skapa närhet och tillitsfulla relationer mellan eleverna, som är viktigt i kommunikationen både i det fysiska samtalet och på internet. Några exempel på sådana insatser kan vara att elever får öva på sin sociala kompetens eller att fundera över värderingar. Eftersom kränkningar som förekommer på internet är svårare att upptäcka än kränkningar som sker i den fysiska skolmiljön är det viktigt att eleverna har ett förtroende för de vuxna på skolan och berättar om de har blivit utsatta för något kränkande på internet. För att bygga upp ett förtroende hos eleverna kan personalen ha en öppen kommunikation om hur unga använder internet.54 Normer som vad gemene man anser vara normalt och onormalt är ofta grunden till varför kränkningar uppstår. Kränkningar som förekommer både på internet och i den fysiska skolmiljön kan vara ett sätt att fastställa normer, till exempel vad som anses vara maskulint eller feminint. Därför är det viktigt, enligt Skolinspektionen, att skolorna bedriver ett normkritiskt arbete, främst i samband med elevers internetanvändning, men också för ett positivt kommunikationsklimat på internet.55
3.3 Skolans förebyggande åtgärder
3.3.1 Det kartläggande och målinriktade arbetet
Enligt SkolL 6:6 är en huvudman skyldig att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Bestämmelserna om hur det målinriktade arbetet ska genomföras hittas i SkolL 6:7-8. Det är huvudmannen som är ansvarig för att se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ansvarar också för att det varje år upprättas en plan över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling i skolan. Skolans arbete mot kränkande behandling kan delas upp i tre steg; kartlägga elevernas trygghet och deras uppfattning om förekomsten av kränkande behandling, analysera kartläggningens resultat och utvärdera detta samt att sätta upp konkreta och uppföljningsbara mål med utgångspunkt i analysen.56
Det hittas liknande bestämmelser i diskrimineringslagen, men med benämningen aktiva åtgärder. Dessa hittas i DL 3:1. Med aktiva åtgärder menas att det ska finnas ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering. Arbetet ska också verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Hur arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras hittas i DL 3:2. Arbetet innebär att utbildningsanordnaren57 ska undersöka om det finns risker för diskriminering, repressalier eller andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Det innebär också att vidta förebyggande och främjande åtgärder som skäligen krävs och följa
54 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s. 12 f. 55 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s. 14. 56 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s. 15.
57 En utbildningsanordnare definieras enligt DL 2:5 som ”den som bedriver verksamhet som avses i
upp och utvärdera arbetet. Enligt DL 3:3 ska arbetet med aktiva åtgärder genomföras fortlöpande. Bestämmelserna innebär i princip samma som skollagens bestämmelser; ett målinriktat arbete som ska bedrivas för att förhindra kränkande behandling. Dock nämner ingen av lagarna något om hur arbetet mot kränkningar på internet ska hanteras.
3.3.2 Dokumentationskrav
Skollagen ställer vissa krav på hur planerna mot kränkande behandling ska vara utformade. Enligt SkolL 6:8 är ett av kraven att det ska upprättas en ny plan varje år. Ett annat krav är att det ska finnas en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Det finns dessutom ett krav på att planerna ska innehålla en redogörelse för vilka av de åtgärder som behövs för att förhindra och förebygga kränkande behandling som ska påbörjas eller genomföras under det kommande året. Varje plan måste innehålla en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Planerna ska fokusera på både akuta ingripanden liksom förebyggande och uppföljande verksamheter. Vidare ska planerna också innehålla rutiner som hur skolpersonalen ska agera, hur ansvarsfördelningen ska se ut och hur olika händelser ska dokumenteras.58
Enligt diskrimineringslagen ska utbildningsanordnaren varje år skriftligen dokumentera arbetet med aktiva åtgärder. Dokumentationen måste innehålla en översikt över de åtgärder som planeras för att främja lika rättigheter och möjligheter samt för att förebygga och förhindra trakasserier. Ett krav på att eleverna ska medverka i arbetet med aktiva åtgärder hittas i DL 3:19. Tidigare benämndes denna dokumentationstyp som likabehandlingsplan. En likabehandlingsplan skulle ha samma innehåll som det dokumentationskrav som finns idag. En likabehandlingsplan omfattade inte heller samtliga diskrimineringsgrunder, vilket dagens arbete med aktiva åtgärder gör.59
Dokumentationstyperna skiljer sig inte nämnvärt från varandra utan det finns stora likheter med de planer som ska sättas upp enligt respektive lag. De båda planerna sätter krav som ska hjälpa till i arbetet mot kränkningar. En annan likhet är att det ska fokusera på de åtgärder som ska genomföras i arbetet mot kränkningar. Olikheten är att planerna har två olika fokus; planen enligt skollagen fokuserar på arbetet mot kränkande behandling, medan dokumentationen enligt diskrimineringslagen ska fokusera på elevernas rättigheter. Det finns dock inget i någon av lagarna som specifikt nämner någon plan om kränkningar som sker på internet. Enligt Skolinspektionens granskning från 2016 framkom det att det var relativt ovanligt att ha planer för att förebygga kränkningar på internet. I granskningen hade bara någon enstaka skola upprättat en särskild plan för kränkande behandling på internet. Det vanligaste var att de upprättade planerna enligt skollagen och diskrimineringslagen också omfattade trakasserier och kränkande behandling på internet.60
58 Prop. 2009/10:165, del 2 s. 659 och prop. 2005/06:38 s. 139. 59 Prop. 2015/16:135 s. 96.
3.4 Anmälningsplikten
Enligt SkolL 6:10 har all skolpersonal som får kännedom att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten en skyldighet att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att anmälda påstådda kränkningar till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de påstådda kränkningarna och vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta kränkningar. SkolL 6:10 gäller också i de fall där en elev anser sig blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på det sätt som avses i diskrimineringslagen.61 Anmälningsplikten
gäller oavsett om kränkningen sker i den fysiska skolmiljön eller om den sker på internet.62 Tydliga rutiner för hur ärenden gällande kränkande behandling ska hanteras måste finnas på varje skola. I Skolinspektionens granskning från 2016 framkommer det att rutinerna fungerar, men att strax över hälften av uppgifterna rörande kränkande behandling når rektorn eller huvudmannen. Några av orsakerna till detta antogs vara att skolans rutin innebär att anmälan till rektorn alltid sker genom en utpekad funktion, till exempel genom elevens mentor eller annan personal på skolan, och att skolorna själva värderade allvaret i det inträffade och därefter hur situationen ska utredas och dokumenteras.63
Det finns inga speciella riktlinjer för hur anmälan ska gå till gällande kränkande behandling på internet utan reglerna omfattar samtliga kränkningar som sker i samband med verksamheten. Anmälningspliktens syfte är att säkerställa att huvudmannens utrednings- och åtgärdsansvar blir tillräckligt effektiv. Huvudmannen måste få kännedom om upplevda kränkningar för att en utredning ska kunna inledas och för att eventuella åtgärder ska kunna vidtas. Då det inte heller finns några krav på hur personalen ska ha fått kännedom om misstänkta kränkningar, bör anmälningsplikten gälla oavsett om personalen fått kännedom om kränkningar via en anmälan eller genom personliga iakttagelser.64 På så vis kan upptäckter som görs av personalen utanför skoltid, exempelvis om personalen observerar kränkningar på internet, anmälas till huvudmannen för vidare utredning.65
Personalen måste hålla sig uppdaterade och uppmärksamma på elevernas beteende och ”jargong” samt att se till att skolmiljön inte bjuder in till ett kränkande beteende. Detta påpekades i ett rättsfall, ”Göteborgsfallet” (Kärraskolan) där domstolen hänvisade till denna skyldighet. Domstolen menade att personalen på en skola inte kan hålla sig omedvetna om vad som pågår mellan eleverna genom att undvika att tolka tecken på att en elev anser sig ha
61 Prop. 2009/10:165, del 1 s. 332.
62 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s. 18. 63 Skolors arbete mot kränkande behandling på nätet s. 19 f. 64 Gustafsson s. 82.
65 Eftersom internet används flitigt nu för tiden i skolundervisningen kan kränkningar förekomma på
exempelvis en läroplattform eller på en gemensam facebooksida. Detta gäller främst om det rör skolelever i de högre åldrarna, till exempel 12-15 år.
blivit utsatt för kränkande behandling.66 Skolan hade i detta fall fått en god kännedom om att eleven ansåg sig vara utsatt för kränkningar av andra elever.
Skolpersonalen måste således vara uppmärksam på elevernas beteende för att upptäcka kränkande behandling. Vidare måste skolan och dess personal hålla sig uppdaterade och uppmärksamma på hur eleverna beter sig mot varandra på internet och hur elevernas internetvanor ser ut. Sett till det som sades till ”Göteborgsfallet” (Kärraskolan) kan det tolkas att det finns en plikt att skolan måste ständigt vara uppdaterade gällande hur elever umgås på internet för att kunna utläsa om en elev har blivit utsatt för kränkningar eller ej.
3.5 Utredningsskyldigheten i samband med verksamheten
3.5.1 Skyndsamhetskravet
En huvudman som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de påstådda kränkningarna. I de fall där det har konstaterats kränkningar är huvudmannen även skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att kränkningarna ska stoppas och inte upprepas i framtiden (SkoL 6:10 st. 1). Huvudmannens ansvar aktualiseras dock redan när skolpersonalen har fått kännedom att en elev känner sig utsatt för kränkande behandling. 67 Motsvarande bestämmelser hittas i diskrimineringslagen och omfattar trakasserier och sexuella trakasserier.68 Det ska dock nämnas att det inte finns något uttryckligt krav på att en utredning enligt diskrimineringslagen ska ske skyndsamt, men det framgår av propositionen bakom lagen att en utredning ska inledas utan dröjsmål.69
Hur skyndsamt en utredning ska inledas beror dock på omständigheterna i det enskilda fallet. Det är viktigt att betona att uppgifter om upplevda kränkningar måste tas på allvar och att omständigheterna alltid måste utredas. Motstridiga uppgifter eller om en elev inte vill eller kan ange de som uppträtt på ett kränkande sätt kan inte anses vara en grund för att inte utreda omständigheterna närmare.70
3.5.2 Begreppet ”samband med verksamheten”
3.5.2.1 Allmänt om begreppet
Enligt SkolL 6:10 måste kränkningen ha ett samband med skolverksamheten för att huvudmannens utrednings- och åtgärdsskyldighet ska aktualiseras. Innebörden av begreppet
66 ”Göteborgsfallet” (Kärraskolan) Se Göteborgs tingsrätts dom den 27 augusti 2010, mål nr T
12262-08 och Hovrättens för Västra Sverige dom den 6 juli 2011, ml nr T 3724-10. De tecken som skolan hade fått i detta fall som tydde på att kränkande behandling hade ägt rum var bland annat att den utsatte eleven hade blivit inbjuden till en fest och uppmanades att klä upp sig för att inbjudan bara en kort stund senare bli indragen. Eleven hade även blivit utfryst vid en tidigare skola. Den nuvarande skolan hade, enligt hovrätten, fått en god kännedom om att eleven var utsatt för kränkningar. Bland hade elevens mamma informerat för skolan om att eleven hade ringt till mamman och berättat om pågående kränkningar.
67 Gustafsson s. 86. 68 Se DL 2:7.
69 Prop. 2007/08:95 s. 297 och s. 510. 70 Gustafsson s. 98.
