10. 1 Texten- Språklig tillämpning hos Carlberg, Wahlström, Roos,
Brisman och Boréus
10.1.1 Carlberg
Carlbergs text ”Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt - monolog av en motståndare” har placerats inom temat för ”Könsbaserad samhällshierarki”. Genomgående i texten finner vi kritik mot staten där referenser till religion uttrycks. Inom dessa resonemang tillämpas även begrepp och formuleringar som förstärker positiva eller negativa värderingar. Detta kan vi se i reflektionerna där Carlberg beskriver kvinnorna som svaga revben, mannen som Guds avbild, och tanken på att dåvarande könsnormer skulle överskridas, där mannen tar sig stereotypiskt kvinnliga angelägenheter vore att likna vid ett hån mot det gudomliga. På ett sätt belyser detta resonemang en slags glorifiering av denna samhällhierarki.
10.1.2 Brisman
Brismans översättning och tillämpning av texten När Penelopes mamma skulle omvändas innehåller begrepp såsom ”hedningar”. Då detta är en text som inkluderats i rösträttskvinnan Evelyn Sharps bok Rebel Women, vilket behandlar denna politiska kamp i England, kan vi därmed konstatera att begreppet ”hedningar” likställs vid deras politiska motståndare.
10.1.3 Borelius
I sina texter diskuterar Borelius en sned uppfattning om att det religiösa innehållet skulle tunnas ut och minska i betydelse. Någonting som i samma artikel lyfts upp att vara en direkt felaktighet. Det förklarades snarare vara på det viset att religionen i sig var minst lika levande då som tidigare. Problematiken låg snarare, som författaren själv uttryckte det, hos
”klårfingriga fritänkare” vilka i artikeln beskylls för att inte vara förmögna att analysera och tolka den kristna läran korrekt. Dessutom beskrivs detta fenomen, i vilket dessa dogmer på ett eller annat sätt förvridits, som ”formelfanatism”. Genomgående i Borelius text kan vi utläsa ett försvar av kristendomen och en stark kritik gentemot personer som hon verkade anse inte hade förmågan att ta sig an och bearbeta dessa former av texter och resonemang.
I Wahlströms texter framkommer formuleringar som delvis uppmanar till en lojalitet gentemot den kristna läran och kvinnorättsrörelsen, men även aktivism. Genomgående dras paralleller till religion. Wahlström beskriver själva rörelsens politiska kamp och synsätt på omvärlden som en slags åskådning, som kräver offer. Någonting som hon och ”barnen” (LKPR:s medlemmar) beskrevs vara väl införstådda i. Dessutom förklarar hon att de
personerna som inte är beredda att ta konsekvenserna som aktivismen kan följas av (att offra) snarare värderar en typ av yttre lycka- vilket beskrivs som hedniskt. Vidare resonerar
Wahlström genom dikten ”De segrande” kring att det är med hjälp av ”de svaga” (kvinnorna) och deras tro som riket till slut ska skapas. Genom att utläsa texten på detta vis kan vi även uppmärksamma ett missnöje med de uppgifter som tilldelats kvinnan i hemmets trygga vrå. Diktens formuleringar tyder snarare på att hon är kapabel till betydligt mer än så.
10.1.5 Roos
I texterna som Roos författat kan vi utläsa bland annat en genomgående frustration över kvinnors sociala situation och den problematik som medföljt. Någonting som kristendomen, likt staten inte förmått styra upp. Dessutom förklarar hon att den politiska rösträtten främst borde intressera kvinnor som anammat den kristna läran. Eftersom rättvisa åt alla är någonting som utövarna av denna livsåskådning strävade efter att uppfylla. Samtidigt beskriver hon den utveckling Sverige under denna tidsperiod genomgått i förhållande till dessa aspekter - svaga tas inte till hänsyn, till skillnad från vad som förespråkas i det Gamla testamentet.
10.2 Diskursiv praktik
När vi nu kommit fram till denna beståndsdel av uppsatsen är det dags att diskutera eventuella samband mellan de olika texterna som publicerats. Trots att det rör sig om olika former av texter såsom artiklar och dikter, är dessa fortfarande publicerade i tidskrifter som föll inom samma tidsram. Dessutom rör det sig om en likartad målgrupp de är riktade mot - främst en kvinnlig sådan. De delar även målsättning, att diskutera och på olika vis sträva efter att gynna den kvinnliga rösträttsrörelsen samt skapa debatt. Det faktum att texterna ingår i samma typ av diskurs är någonting som kan bekräftas genom att se till de begrepp som tillämpats av de olika författarna.
Ser vi till den språkliga tillämpningen i relation till religiositet och den kristna kyrkan kan vi genomgående konstatera att en förbittring gentemot den patriarkala tolkning som förespråkats
och därmed även praktiserats, genomsyrar texterna. Formuleringar som tillskriver kvinnan egenskaper som svaghet, omhändertagande, irrationalitet. Samtidigt var mannen menad för någonting större än så. Att inte ta hänsyn till detta ställningstagande skulle vara likt med att håna det heliga. Vilket åter belyses i de referenser som dras till stora manliga namn inom kristendomen för att sedan likställa det med namn på vanliga medborgare. Vilket även åskådliggör den självklara inställningen till religion som utspelade sig under tidsepoken. Aktörerna tillämpar även referenser till religion för att legitimera sitt politiska mål, väcka intresse, engagemang och uppmanar fler att sätta sig in i den politiska frågeställningen. Genom exempel från den kristna livsåskådningen förklaras det dessutom att denna kamp var värd uppoffringar av olika slag- och faktiskt skulle komma att kräva det.
Vidare har Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtts drivande aktörer formulerat sig kring religion i relation till den biologiska könstillhörigheten på följande vis. Kvinnan benämns vid återkommande begrepp som svag, ett revben, okunnig, tjänstgörande, naiv. Utöver dessa urval av specifika idéer, finner vi även beskrivningar som mer eller mindre skildrar dessa kvinnor som offer inför samhället utifrån flera olika perspektiv och
sammanhang. Detta kan kopplas till den del av Hirdmans teori som benämns vid
”hushållskontraktet”. Det var mannen i huset som var myndig och fick det slutgiltiga ordet. Tar vi nu en närmare titt på hur dessa rösträttskvinnor tänkte specifikt kring just religion, finner vi följande begrepp: kontrakt, livsförnyelse, levande, rike, kallelse, genombrott av
högre liv, allvishet, makt. Dessutom finner vi resonemang som förklarar att den kristna läran
har förvrängts med hänsyn till de styrande politikernas egna intressen. Fortsättningsvis beskrivs politiska motståndare och ”kristendomsfiender” som hedniska. Det är inte direkt någon av aktörerna som urskiljer sig på ett betydande vis inom dessa diskussioner och begreppstillämpningar. Delvis rör sig dessa samtal sig kring en genusdiskurs, men även en religiös och politisk sådan. Dessa tre diskurstyper förekommer hos samtliga av de centrala aktörerna som studerats under arbetet. Med dessa faktorer i åtanke kan vi även fastslå att författarna har byggt sina resonemang och påverkats av varandra i denna process- någonting Fairclough betecknar som ”manifest intertextualitet”.101
10.3 Social praktik
Den sista delen i Faircloughs tredimensionella modell är den sociala praktiken. Inom ramarna för denna rubrik kommer bland annat de sociala och kulturella kontexter vilket präglade denna tid och därmed aktörerna att diskuteras.102 Texterna vittnar om en uppfattning av den kristna lärans kärna som positiv- om inte direkt nödvändig. Det beskrivs hur en korrekt tolkning av kristendomen har fallit i glömska. Genuskontraktet som Hirdman kommit att formulera vittnar om bestämda stereotypiska roller, egenskaper, mm. baserade på
könstillhörigheten- och nyckeln till förändring ligger därmed i undvikandet av dessa tilldelade roller. Det finns element i texterna där LKPR:s aktörer i retoriken kliver ut så smått från dessa gränser. Detta när könsrollerna och värdet i dessa roller ifrågasätts, den manliga normen kritiseras och det kvinnliga uppdraget som begränsas till hemmets ramar klandras. Dock kom denna utveckling att stanna just där. Vilket även innebär att trots den kritik som lyfts, trots de sprickor i kontraktet som åskådliggjorts resulterade det aldrig i mer än debatter och artiklar. Detta eftersom deras retoriska avståndstagande av genuskontraktet aldrig riktigt omsattes i praktiken på samma sätt som exempelvis de engelska aktivisterna gjorde. Därmed kan även det vara en förklaring till LKPR:s kärleksfulla förhållning till den kristna läran, snarare än ett fördömande av den.
Utefter det resultat som presenterats kan vi fastslå att i det material som granskats inte visat sig finnas en allvarlig rådande kritik mot livsåskådningen i sig. Snarare har materialet visat på att kritiken riktats mot exempelvis politiska beslut och legitimerandet av dessa genom
religiösa referenser. De begrepp som tillämpats av dessa aktörer vid fokus på religionen och dess kärna finner vi kontinuerligt vara av positivt laddad karaktär. Anmärkningar riktas snarare mot kyrkan och staten. Någonting som dessutom stämmer överens med Hammars hypotes om användningen av religiösa läror inom dessa typer av ideologier.
Som uppmärksammats i kapitlet om tidigare forskning kom Hammer i boken Emancipation
och religion- den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860– 1900 delvis fram till den komplexitet som ämnet faktiskt innehar. Å ena sidan fanns det
plattformar där dessa typer av frigörelser kan mötas på, men å andra sidan fanns det skikt som kritiserade denna typ av förhållning, och förespråkade istället en åtskiljning av dessa två områden.103 Detta återspeglar en tillgivenhet till den kristna läran samt viljan inom organisationen att tillämpa sin tolkning, eller kanske snarare de politiska motståndarnas
102 Winther, Diskursanalys som teori och metod, s.90
”felaktiga” tolkning av den kristna läran, som ett verktyg inför denna kamp att tillämpa. Det material som tillämpats för denna specifika studie talar för en samhällsskildring av de politiska kvinnorna som instabila, irrationella, och i behov av sina förmyndare. Följaktligen kan religionens centrala roll tolkas vara ett resultat av detta faktum. Det var där kvinnorna gavs utrymme för att utveckla en slags social och offentlig plattform. Det var även hon som till stor del förmedlade denna åskådning inom hemmets ramar - trots att vi sedan tidigare fått ta del av den hushållshierarkin där mannen fick sista ordet. Därmed blir det kanske heller inte märkligt att det var till religionen rösträttskvinnorna vände sig och det var religionen de använde sig av som verktyg i kampen om denna politiska frågeställning.
10. Sammanfattning
Syftet med detta arbete var att undersöka hur centrala aktörer inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt formulerade sig kring religion och hur detta kan tänkas ha påverkat rörelsen. Därmed ämnade jag att besvara följande frågeställningar.
• Hur formulerade sig drivande aktörer inom LKPR angående ämnet religion? • Varför kan detta tänkas ha formulerat sig på sådant vis?
• På vilket sätt kan det religiösa förhållningssättet ha påverkat organisationen och dess kamp?
Utan att ha studerat ämnet tidigare skulle det inte vara orimligt att tänka sig LKPR som en rörelse där intresset för religion och dess fortlevnad inte var något vidare omfattande. Trots allt talar vi om en dåtida progressiv rörelse inom vilken möjlighet för kritik riktat specifikt mot religion var evident. Men snarare visar dessa uttalanden som redovisats i arbetet på det motsatta. Religion skildras i dessa texter som en så pass central stöttepelare, inte endast för samhället i stort, utan även för enskilda individer och LKPR som rörelse, att ett tomrum med högsta sannolikhet skulle uppstå ifall detta element tunnas ut. Om någonting kan vi snarare konstatera att LKPR följde fotspåren av den tidigare nämnda ”humanitetsreligionen”. En annan sak vi kan klarlägga är att trots det faktum att kritik uttrycks i texterna, riktas det inte direkt mot religionen i sig, utan snarare mot kyrkan och staten som låtit religion användas för att motarbeta kvinnorna och deras rättigheter. Om något så försvarar och vittnar aktörerna istället om sin kärlek och lojalitet gentemot kristendomen och Gud. Det görs genom att beskriva kristendomen som en kallelse, det diskuteras att kristendomens kärna som man bör återgå till kommer att fortleva, och de normer som byggts med exkluderande funktion ifrågasätts. Det handlar helt enkelt delvis om att hitta tillbaka till livsåskådningens egentliga
innebörd- samt att modernisera och anpassa dess praktik i förhållande till lagstiftning, arbetsmöjligheter, och andra samhälleliga faktorer som påverkats och legitimerades av den kristna läran. Som tidigare nämnt befinner vi oss, inom studien, i en tidsepok där religionen är ett så pass centralt element i livet att det snarare vore märkligt om rösträttskvinnorna endast formulerade sig kritiskt, utan att även belysa sin kärlek- om så genom halmstrån. Om något visar detta resultat på religionens betydelse även inom en partiobunden progressiv feministisk organisation.
Med tanke på deras syfte och målsättning, den radikalism som under 1800-talets slut strömmade, ifrågasättandet av kyrkan och den kristna läran som den då formulerades, uttalanden från religionskritiska och stora filosofer, hade det varit lätt att dra en förhastad slutsats om att kvinnorättsrörelsen endast ansåg religionen som någonting förtryckande. Kanske allra minst skulle en tro att denna livsåskådning sågs som en del av lösningen på det problem i vilket kampen hade sina rötter- vilket dessa skrifter och formuleringar tydde på. Anledningen till att rösträttskvinnorna formulerat sig på dessa vis, kan vara många. För det första finns det ett genuskontrakt som befolkningen behöver ta hänsyn till- först när detta kontrakt bryts kan en förändring i förhållande till ojämlikheten ske, menade Hirdman. Även om det finns tillfällen i texterna där könsroller som legitimerats genom den kristna läran uttrycks och kritiseras- sker ingen sådan förändring med rörelsen i praktiken. Vilket kan tänkas baseras på att det inte ses som att könsrollerna i sig är den huvudsakliga
problematiken- utan snarare värderandet som de resulterar i. Detta kan delvis förklarar den något komplexa relation som rösträttsaktivisterna stod inför. De kunde delvis förhålla sig inom detta kontrakt, samtidigt som de förespråkade politiska reformer.
Som tidigare nämnt rör det sig om en tid där den kristna kyrkan och dess dogmer ifrågasätts, till följd av urbanisering och de sociala rörelser som kom att sträva efter bättre arbetsvillkor, löneavtal, mm. Vi vet om att en slags folkhemsutopi formades - varigenom nya
samhällsklasser bildades. Samtidigt runt om i Europa lever stora delar av befolkningen vid existensminimum. Militanta aktivister i England gör uppror, Finland klubbar igenom för den politiska rösträtten för kvinnor. Dessutom har det förklarats i uppsatsarbetet att kyrkan under denna tid var en av de få plattformarna som kvinnan hade möjlighet att ta sig an, vilket också kan vara en förklaring till varför aktörerna värnade om denna institution. Samtliga kontexter utgör anledningar till att dessa artiklar, mm låtit sig utformas på sådant vis. Den frustration vi fått ta del av, den lojalitet vi läst om- och den kritik gentemot staten som förekommit- har alla agerat grund för dessa språkliga utformningar.
Sedan ett tidigare uppsatsarbete inom detta ämnesområde med en historisk-politisk ingångsvinkel har jag ofta ställt mig frågan om hur det kommer sig att Suffragetterna i England med sina krigsliknande metoder begärde förutsättningar för jämställdhet, samtidigt som de svenska aktivisterna i jämförelse genomförde petitioner och bad snällt om chansen att påverka sitt eget liv. Detta trots det faktum att det har funnits ett kontinuerligt
kommunikationsutbyte dessa organisationer emellan, och ett ganska starkt intresse för dessa aktivister från de svenska kvinnosakskvinnornas håll. Med utgångspunkt från tidigare studier skulle jag beskriva deras iakttagande som en skräck-blandad förtjusning. Det skulle inte vara omöjligt att kristendomen var så pass central och genomsyrande i rösträttsorganisationen, dess medlemmar och texter, att det kom att bli en av anledningarna till att dessa svenska aktivister, trots sina ögon mot England, valde att inte gå hand i hand med Women´s social and political union. Genom fredliga tillvägagångssätt och diplomatiska debatter skulle den kristna
livsåskådningen vara ett verktyg i skapandet av detta politiska projekt. Vad som hade kunnat vara intressant för framtida studier är exempelvis att studera manliga rösträttsaktörers
förhållande till religion under denna tid för att se hur dessa skildrar ämnet, i vilken omfattning det skildras, varför och om religion på något sätt tillämpades som ett verktyg även inom denna politiska kamp.
11 Didaktisk reflektion
Vad gäller den didaktiska diskussionen i relation till det ämne som valts ut för arbetet har jag för tydlighets skull, applicerat detta på religionskunskap 1 för gymnasiet. Då min studie delvis vidrör ämnen som demokrati och jämställdhet skapar det en möjlighet att tillämpa detta underlag i situationer och främjandet av värdegrundsarbetet.104
I det centrala innehållet som redovisas för religionskunskap1 talas det om att eleverna ska tillhandahållas kunskaper gällande: ”Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet”,105 ”Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel religiösa skrifter, traditioner, sociala medier samt historiska och nutida händelser”,106 mål som mitt arbete skulle kunna svara gentemot. Studien skulle kunna tillämpas vid ett eller fler undervisningstillfällen där eleverna får ta del av några av de skrifter som studerats. Utifrån dessa kan diskussioner i
104 Skolverket, läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan, Skolans värdegrund och uppgifter
105 Skolverket, läroplan, program och ämnen i gymnasieskolan, Religionskunskap
förhållande till den verkliga innebörden av texten, såväl som reflektioner kring hur religion påverkat individer, identiteter, och hur rörelsen kan ha påverkat medlemmars tankar kring religion äga rum. Genom att se till detta, och ta olika faktorer såsom finansiella och politiska i beaktning, kan eleverna dessutom få en fördjupad förståelse för religionens roll i samhället och även samhällets påverkan på individen och religionen. Detta skulle också kunna vara ett lämpligt verktyg i ett försök av att belysa skillnader, men även likheter, mellan religiösa och icke-religiösa livsåskådningar.107
107 Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, s.107
Referenser
Källmaterial:
Borelius, Hilma, ”Lifstrons religion”, Dagny, 1906:11
Brisman, Ester, ”När Penelopes mamma skulle omvändas”, Rösträtt för
kvinnor, 1912:3
Carlberg, Frigga, ”Några skäl varför kvinnorna icke skola ha politisk rösträtt - monolog av en motståndare”, 1913
Numan, ”Gudarnas själavandring”, Morgonbris, 1921:2
Roos, Anna, ”De kristna kvinnorna och rösträtten”, Rösträtt för kvinnor, 1913:21
Wahlström, Lydia, ”De segrande”, Rösträtt för kvinnor, 1918:1 Wahlström, Lydia, ”Kvinnorörelsens utveckling och motståndarnas
efterblivenhet- några synpunkter ur ett anförande vid Stockholmsföreningens 10-årsfest”, Rösträtt för kvinnor, nr 1912:11
Sekundärlitteratur:
Eriksson, Gunnar, Västerlandets idéhistoria 1800–1950, Gidlund, Stockholm, 1983
Hammar, Inger, Emancipation och religion: den svenska kvinnorörelsens
pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860–1900, Carlsson, Diss. Lund:
Univ. Stockholm, 1999
Hammar, K. G., Liberalteologi och kyrkopolitik: kretsen kring Kristendomen
och vår tid 1906- omkr. 1920 "Kristendomen och vår tid”, Gleerup, Diss.
Lund: Univ. Lund, 1972
Hedenborg, Susanna & Wikander, Ulla, Makt och försörjning, Studentlitteratur, Lund, 2003
Hirdman, Yvonne, Att lägga livet tillrätta: studier i svensk folkhemspolitik, Carlsson, Stockholm, 1989
Hirdman, Yvonne, Den socialistiska hemmafrun och andra kvinnohistorier, Carlsson, Stockholm, 1992
Hirdman, Yvonne, Genus: om det stabilas föränderliga former, 2., [rev.] uppl., Liber, Malmö, 2003
Lennerhed, Lena (red.), Från Sapfo till cyborg: idéer om kön och sexualitet i
historien, Gidlund, Hedemora, 2006
Löfstedt, Malin (red.), Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i
skolan, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011
Rönnbäck, Josefin, Politikens genusgränser: den kvinnliga rösträttsrörelsen
och kampen för kvinnors politiska medborgarskap 1902–1921, Atlas, Diss.
Stockholm: Univ., 2004, Stockholm, 2004
Sanner, Inga, Att älska sin nästa såsom sig själv: om moraliska utopier under