7. Slutsats och diskussion
7.2 Vilka diskurser verkar kring ansvaret för att eleverna i grundskolans tidigare år får den kunskap de behöver om kost
och näringslära?
I vår studie är det till synes ett flertal diskurser som verkar kring detta ansvar. Många av de tillfrågade anser att det är pedagogerna som i olika utsträckning bär ansvaret, men att det även beror på pedagogens intresse hur mycket tid som läggs på just detta ämne. Detta är även den diskurs som flest av de tillfrågade pedagogerna befinner sig i. I enkäten framkom det att många av de tillfrågade anser att man ska samordna undervisningen kring kost och näringslära på skolan. De anser att alla aktörer inom skolans verksamhet bör vara med och bidra till elevernas kunskaper. I läroplanens kapitel om värdegrund står det att hälsa ska finnas med som ett begrepp som ska genomsyra verksamheten (Skolverket, 2011).
I svaren från enkäten och i intervjuerna, påpekar pedagogerna hur viktigt samarbetet med vårdnadshavarna är. Pedagog D menar att “utan ett samarbete kan vi inte skapa de bästa förutsättningarna för våra elever.” Av de pedagogerna som svarade på vår enkät kan vi dra slutsatsen att cirka en tredjedel anser att ansvaret ligger hos pedagogerna medan ungefär en fjärdedel anser att det är alla vuxnas inklusive föräldrarnas ansvar. Vi kan inte utifrån de svaren vi erhållit göra några generaliseringar, men kan ändå utläsa att pedagogerna tycker att det borde finnas ett samarbete mellan alla vuxna som berör eleverna.
Vi tänker att en och samma pedagog kan anse att det är den pedagog som undervisar ämnet som bär ansvaret, men även att det i slutändan är mer än en som ansvarar för undervisningens innehåll, då ämnet undervisas av olika pedagoger i olika ämnen. Skolan och hemmet måste mötas och samarbeta kring detta viktiga ämnesområde. Samarbetet är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå sambandet mellan näring och fysiskt samt psykiskt välmående. Både den äldre och den nuvarande läroplanen påpekar att ett samarbete med hemmet är nödvändigt för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning. Föräldrar och vårdnadshavare behöver förstå att de försämrar förutsättningar för sina barn att ta del av undervisningen, när de serverar dem frukost bestående av kakor eller Redbull.
Våra tankar kring att pedagogerna sitter på en makt bekräftas i både enkät och intervju. En slutsats vi kommer fram till är att det behövs tydligare riktlinjer i läroplanen vad som ska
37
undervisas i grundskolans tidigare år i ämnesområdet kost och näringslära. Vi anser att undervisningen i dagens skolor inte når upp till begreppet likvärdig utbildning. Det grundar sig återigen i våra tankar om makt, då det visar sig vara pedagogens intresse och erfarenhet som påverkar undervisningen. Därför anser vi att, å ena sidan eftersom Lgr11 anses vara så viktig för oss pedagoger, bör dess struktur förtydligas för att uppnå en högre grad av likvärdig utbildning för alla elever. Men å andra sidan befinner sig ju då den slutgiltiga makten hos pedagogen själv, då det är den som i slutändan förmedlar kunskaperna till eleverna.
7.3 Metoddiskussion
De brister vi ser med vår studie är att vi inte fått möjlighet att observera så många lektioner som vi från början hade ambition att göra. Det vore intressant att få observera alla de pedagoger vi intervjuat för att se vad undervisningen innehåller och vad de grundar sitt lektionsinnehåll på. Med hjälp av både enkät, observation och intervju i vår studie fick vi en stor mängd empirisk data som gav oss möjlighet att stärka trovärdigheten i vår studie.
Vi tänker att en fortsättning på arbetet skulle kunna vara att jämföra ett större antal skolor, där urvalet har styrts av elevernas resultat i de olika ämnena. Det vore även intressant att
undersöka mer om Finlands sätt att undervisa i ämnet.
7.4 Yrkesprofession
Vi finner detta ämne relevant för oss då vi står inför vårt kommande yrke. Med kunskap från forskning att kosten påverkar den kognitiva förmågan anser vi det vara nödvändigt att
undervisa eleverna i grundskolans tidigare år inom ämnesområdet kost och näringslära. Det är relevant för att öka deras kunskaper och därigenom hjälpa dem att göra bättre val för sin hälsa och sitt välmående i framtiden. Hur mycket ansvar ligger på oss själva som pedagoger och hur mycket tid bör vi lägga på denna undervisning?
38
Enligt skollagen ska undervisningen grunda sig på relevant forskning. När det som i detta fall finns ett forskningsgap kring undervisningsinnehållet i grundskolans tidigare år drar vi slutsatsen att pedagoger får använda sig av det sunda förnuftet.
Ska vi se på undervisningen som en del i det livslånga lärandet, så bör vi fundera på vad det är eleverna behöver ha med sig för att kunna göra de bästa möjliga valen för sin fysiska,
psykiska samt sociala hälsa (Jacobsson-Thedin 2004). Även om vi ger människor kunskapen, kan de fortfarande välja att ignorera den. Vi är väl medvetna om att kunskap och handling inte alltid går hand i hand. Men! om vi inte får kunskapen, får vi inte heller möjligheten att göra några val och kan då inte påverka vår framtid i samma utsträckning. Kunskap ger makt! Omni omnes omnibus - allt, till alla, överallt.
39
Referenser
Backman, E. Larsson, H. Redelius, K. (2004). Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott
och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Börjesson, M. Palmblad, E. (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. 1. uppl. Malmö: Liber. Carraway-Stage, V. Hovland, J. Showers, C. Dıaz, S. Duffrin, M. (2015). Food-based science curriculum yields gains in nutrition knowledge. Journal of School Health, 85 (4), ss. 231-240. Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en
interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund: Univ.
Fairclough, N. (1995). Critical Discourse Analysis. Boston: Addison Wesley.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrapport.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18915/skolbarns-halsovanor-sverige-2013-
14.pdf [2017-01-23]
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Friskis & Svettis, Röris. http://web.friskissvettis.se/roris-och-mini-roris/r%C3%B6ris [2017- 03-08]
Hörnell, A. Lind, T. Silfverdal, S-A. (2009). Maten i skolan - långt mellan kostråden och verkligheten. Läkartidningen, 106 (5), ss. 287-290.
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11251 [2017-01-23]
Jacobsson-Thedin, B. (2004). Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa?
Svenskidrottsforskning, 04 (4), ss. 35. http://centrumforidrottsforskning.se/wp-
40
Jordbruksverket. (2007). Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll: Uppgifter
t.o.m. år 2005. Jönköping: Statens Jordbruksverk.
Kalvin, Hälsocirkel, Kost. http://kalvin.mu/kalvins-haelsocirkel-1/kost/ [2017-02-16] Kroksmark, T. (2013). De stora frågorna om skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. Brinkmann, S. (2009). Interviews Learning the Craft of Qualitative Research interviewing California: SAGE Publication, In.
Lantz, A. (2006). Intervjumetodik. Studentlitteratur. Lund.
Larsson, H. Meckbach, J. (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Lpo 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdep.
Lundström, M. (2011). Decision-making in health issues: teenagers' use of science and other discourses. Diss. Malmö: Malmö Högskola.
Magnusson M, Berg C, Mårild S. (2013). Barn måste få chans till hälsosamma vanor. Ledande politiker bör ta ansvar för att motverka fetma hos barn. Läkartidningen, 110 (37),
1592-3. http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/HY/%5BCCHY%5D/CCHY.pdf [2017-
02-13]
Nationalencyklopedin, Diskurs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diskurs
[2017-02-14]
Nilsson, A. (2002). Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk? Skolverket. Stockholm: Liber.
41
Orre, J U. (2012). I Finland är hälsa ett eget ämne. mi Vida, för lärare i hem- och
konsumentkunskap och idrott och hälsa. http://tidningenmivida.se/i-finland-ar-halsa-ett-eget-
amne/ [2017-01-24]
Perikkou, A. Kokkinou, E. Demosthenes B. (2015). Teachers Readiness to Implement Nutrition Education Programs: Beliefs, Attitudes, and Barriers. Journal of Research in
Childhood Education, 29 (2), ss. 202-211.
Porsman, C. Paulún, F. (2003). Mat för ditt barn. Stockholm: Fitnessförlaget. Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Örebro universitet.
Redelius, K. Larsson, H. (red.) (2005). Leve idrottspedagogiken!: en vänbok tillägnad Lars-
Magnus Engström. Stockholm: HLS förlag.
Regeringens proposition 2002/03:35. (2002). Mål för folkhälsan.
http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal-
for-folkhalsan [2017-02-13]
Region Skåne. (2014). Folkhälsorapport: Barn och föräldrar i Skåne 2014: baserad på
Folkhälsoenkät Barn och föräldrar i Skåne 2013: en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Malmö: Region Skåne.
Ringström, J. (2014). Diskursanalys: En analys av andra ordningen eller en andra rangens analys? I Thelander, J. (red.) Den metodologiska labyrinten: erfarenheter och vägval inom
samhällsvetenskaplig forskning. Kristianstad: Kristianstad University Press, ss 113-124.
Skollagen. (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola? https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2
42
Skolverket. (2013). Vad styr verksamheten? https://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-
utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.190428
[2017-03-02]
Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlag.
Taras, H. (2005). Nutrition and Student Performance at School. Journal of School Health, 75
(6), ss. 199-213. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1746-1561.2005.00025.x/epdf
[2017-01-23]
Unicef. (2015). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen [2017-01-17]
Utbildningsstyr. (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Helsingfors: Utbildningsstyr.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-05-04]
Winther Jørgensen, M. Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
43