Natur, miljö, samhälle
Examensarbete i Naturorientering, teknik och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivåKostens påverkan på den kognitiva förmågan
Undervisning i kost och näringslära i grundskolans tidigare år
Dietary influences on cognitive ability
Teaching of diet and nutrition in primary school
Josephine Allrin
Linnea Andersson
Grundskollärarexamen med inriktning mot F-3, Examinator: Helen Hasslöf
240 högskolepoäng Handledare: Mats Lundström
3
Förord
Från dag ett på utbildningen har vi, Josephine och Linnea, varit i samma basgrupp och skrivit alla grupparbeten tillsammans. Resultatet av detta har varit mycket gott och det föll sig därför naturligt att vi skulle skriva examensarbetet ihop. Vi är båda mycket intresserade av kost och hälsa och det har resulterat i att vi båda är värdar och tränar inom Friskis & Svettis. En hälsosam livsstil är något vi anser vara viktigt att förmedla till elever.
Vi har valt att inte dela upp arbetsuppgifterna mellan oss, utan vi har läst och skrivit allting tillsammans. Vi vill tacka de pedagoger som ställt upp för att dela med sig av sina tankar och erfarenheter till vår studie. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Mats Lundström som med mycket humor och kunskap stöttat och hjälpt oss under arbetets gång.
5
Abstract
Vad fokuserar pedagogerna på i undervisningen om kost och näringslära i grundskolans tidigare år och hos vem ligger ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver? Blir
utbildningen likvärdig när pedagogerna utgår från sina egna erfarenheter och intressen? Den analys vi vilar på i vår studie är inspirerad av diskursanalys. Detta angreppssätt hjälper oss även i insamling och urval av vårt empiriska material. Vi har använt oss av enkät, intervju och observation som metod.
Resultatet av diskursanalysen i vår studie visar att innehållet i undervisningen i grundskolans tidigare år skiljer sig åt. Innehållet beror på hur pedagogen tolkar Lgr11 och vilka intressen och erfarenheter densamme har. Materialet ”Tallriksmodellen” är ett väl använt material för en del pedagoger, medan andra anser att den är förlegad. Ansvaret för undervisningens innehåll och elevernas kunskaper ligger enligt de tillfrågade pedagogerna hos alla vuxna som berör eleverna. Teoretiskt sett ligger ansvaret hos Regeringen och Skolverket. I slutändan är det trots allt den undervisande pedagogen som har makten över vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna.
Nyckelord: Diskurs, Elever, Hälsa, Kognitiv förmåga, Kost, Makt, Näringslära, Skola, Undervisning.
6
7
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9 2. Syfte och frågeställningar ... 11 3. Teoretiska perspektiv ... 12 3.1 Läroplanen ... 12 3.2 Likvärdig utbildning ... 13 3.3 Diskurs ... 13 3.3.1 Diskursanalys ... 14 4. Tidigare forskning ... 16 4.1 Det pedagogiska arbetet med kost och näringslära ... 16 4.2 Ämnets innehåll över tid ... 17 4.3 Hälsa som eget ämne i Finland ... 18 5. Metod ... 19 5.1 Enkät ... 19 5.2 Observation ... 20 5.3 Intervju ... 21 5.3.1 Intervjuguide -Transkribering ... 21 5.4 Diskursanalys ... 22 5.5 Urval ... 23 5.6 Etiska ställningstagande ... 23 6. Resultat och analys ... 25 6.1 Diskurser ... 25 6.1.1 Erfarenhetsbaserad undervisning ... 25 6.1.2 Att välja vad man äter ... 26 6.1.3 Osäkra riktlinjer ... 30 6.1.4 Ett delat ansvar ... 31 7. Slutsats och diskussion ... 33 7.1 Vad anser pedagoger i grundskolans tidigare år att undervisningen om kost och näringslära ska innehålla? ... 33 7.1.1 Likvärdig utbildning? ... 35 7.2 Vilka diskurser verkar kring ansvaret för att eleverna i grundskolans tidigare år får den kunskap de behöver om kost och näringslära? ... 36 7.3 Metoddiskussion ... 37 7.4 Yrkesprofession ... 37 Referenser ... 398 Bilaga 1 Mail och enkätfrågor ... 43 Bilaga 2 Intervjufrågor ... 45
9
1. Inledning
I vår litteratursökning till det självständiga arbetet på grundnivå fann vi att det fattas mycket forskning och kunskap kring kopplingen mellan kost och kognitiv förmåga. Några studier har visat att frukosten inte har så stor betydelse för elevers prestationer som påståtts utan att det är det samlade näringsintaget under hela dagen som påverkar elevers prestationer (Taras, 2005). Det finns även studier om skolbarns hälsovanor som visar motsatsen. De visar att barn och ungdomar som har en dålig hälsa också har lägre allmänt välbefinnande, sämre
skolprestationer och större svårigheter att få vänner, jämfört med dem som har en bra hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2014).
Barn är beroende av vuxnas livsvillkor och omsorg. Allt som påverkar vuxna påverkar även barn (Region Skåne, 2014). Det övergripande folkhälsopolitiska målet i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Dessvärre ökar skillnaderna mellan olika samhällsgrupper och därmed blir hälsan också varierande i samhället (Regeringens proposition, 2002).
Det är viktigt med ett balanserat näringsintag för barns utveckling och även för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Matvanorna i Sverige har försämrats i alla åldrar sedan 80-talet. Energimängden har ökat med runt 4 %, där en ökad konsumtion av fett och socker är en bidragande orsak (Jordbruksverket, 2007). Detta kan till viss del förklara varför övervikten hos barn ökar, tillsammans med att det sker minskad vardaglig aktivitet och att utbudet av energirik mat är i princip obegränsad (Magnusson, Berg & Mårild, 2013).
Studier visar att energiintaget påverkar blodsockernivån. Elever med brist på energi som blir okoncentrerade har därmed sämre förutsättningar att lära och minnas i skolan (Porsman & Paulún, 2003) FN:s barnkonvention slår i § 24 fast, barns rätt till näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning, rent dricksvatten och undervisning i näringslära (Unicef, 2015). Det är viktigt att ge eleverna möjlighet att förstå sambandet mellan näring och fysiskt samt psykiskt välmående.
10
Det vi vet är, att skolan når alla svenska barn och därför är en viktig plattform för att förmedla kunskapen för att ge elever möjlighet till en hälsosam livsstil och få dem att förstå sambanden mellan deras näringsintag och deras prestationer i skolan (Hörnell, Lind & Silvferdal, 2009). I styrdokumenten finner vi att undervisningen i NO för F-3 ska innefatta “Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra” (Skolverket, 2011, sid. 157). Enligt våra iakttagelser ute i praktiken tycks det se oerhört olika ut vilken kunskap eleverna får med sig inom ämnet, då det verkar upp till pedagogerna att tolka och förmedla. Det medför att den kunskap och utbildning eleverna får med sig inte blir likvärdig.
Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi kan läsa i Skollagen 1 kap § 5 att “de nationella styrdokumenten ger läraren utrymme att välja innehåll och metoder för att nå målen. Detta kräver ett vetenskapligt förhållningssätt i bemärkelsen att kritiskt granska, att pröva och att sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Arbetet i skolan med att välja innehåll och metod och att värdera resultatet ska därför präglas av ett
vetenskapligt förhållningssätt och kunskaper som grundar sig på relevant forskning och beprövad erfarenhet“ (Skollagen, 2010, sid. 223).
Med denna vetskap anser vi att en vår studie skulle kunna ge oss lite mer information om vad pedagogerna i grundskolans tidigare år lägger fokus på ute i verksamheterna. Det är viktigt inför vår yrkesprofession, då det är kunskap för livet.
11
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de tillfrågade pedagogerna undervisar om kost och näringslära i grundskolans tidigare år. Vidare är syftet att synliggöra olika diskurser med hjälp av diskursanalys som på ett överskådligt sätt tydliggör pedagogers agerande i skolans verksamheter utifrån ansvaret om vilken kunskap eleverna bör få med sig när de lämnar grundskolans tidigare år.
Följande frågeställningar kommer att behandlas:
• Vad anser pedagoger i grundskolans tidigare år att undervisning om kost och
näringslära ska innehålla?
• Vilka diskurser verkar kring ansvaret för att eleverna i grundskolans tidigare år får den kunskap de behöver om kost och näringslära?
12
3. Teoretiska perspektiv
Vi börjar detta kapitel med att redovisa läroplanen, därefter följer ett avsnitt om likvärdig utbildning. Slutligen följer ett avsnitt om begreppet diskurs och diskursanalys.
3.1 Läroplanen
I följande avsnitt beskrivs läroplanens innehåll. Huvudregeln är att regeringen beslutar om kursplaner för grundskolan medan kunskapskraven beslutas av Skolverket (Skolverket, 2013). I första kapitlet i Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det att “även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas” (Skolverket, 2011, sid. 10). Kapitel 2 tar upp att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola “har fått kunskaper om och förståelse av den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället” (Skolverket, 2011, sid. 14).
Eleverna ska i skolan ges förutsättning att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa. De ska dessutom genom undervisning i ämnet Idrott och hälsa utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och kunna ta ställning i frågor som rör både idrott, hälsa och livsstil. I det centrala innehållet under ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-3, står det om ord och begrepp för och samtal om upplevelser av hälsa. I årskurs 4-6 tillkommer fysisk aktivitet, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild. Det är först i årskurs 7-9 som sambandet mellan rörelse, kost och hälsa uppmärksammas (Skolverket, 2011).
Under Naturorienterande ämnen för årskurs 1-3 tar läroplanen upp betydelsen av bland annat mat och motion för att må bra. I årskurs 4-6 belyses hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av kost och motion (Skolverket, 2011).
13
3.2 Likvärdig utbildning
Skolverket slår fast att i Sverige har alla elever enligt lag rätt till en likvärdig utbildning. Var man bosätter sig och varierande i sociala och ekonomiska hemförhållanden ska inte påverka vilken undervisning en elev får. Utbildningen ska hålla en hög kvalitet för alla. Elevers olika bakgrund och andra förutsättningar ska inte heller påverka (Skolverket, 2012). Rapporten visar att skillnader i resultat mellan skolor kan till viss del bero på att skolorna varierar i utbildningskvalitet. Det kan också bero på att skolorna är segregerade utifrån socioekonomisk och etnisk bakgrund.
Studiemotiverade elever väljer i högre grad skolor där det finns andra studiemotiverade elever. Detta val blir enklare eftersom det fria skolvalet existerar. Eleverna påverkar varandra och läraren har också höga förväntningar. Konsekvenserna för en likvärdig utbildning blir allvarliga och skillnaderna mellan skolorna bara ökar (Skolverket, 2012).
Kroksmark (2013) menar att alla riksdagspartier anser att den främsta förutsättningen till att vi ska kunna leva ett gott och lyckligt liv är ett kompetent och välutbildat folk. Han menar även att alla ska ha samma möjlighet till samma sorts utbildning.
3.3 Diskurs
“Diskuʹrs (franska discours ’samtal’, ’yttrande’, ’tal’, av latin discuʹrsus ’samtal’, egentligen ’kringlöpande’) betyder i dagligt tal samtal, dryftning. I filosofiska och besläktade sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp, t.ex. den moraliska, den vetenskapliga eller den religiösa diskursen, eller formen hos en sådan helhet” (Nationalencyklopedin).
I vårt samhälle finns det diskurser som på olika sätt är relaterade till hälsa. En analys av diskurser innebär en granskning av olika formella texter såsom lagar och policydokument, men även nyhetsmedia och intervjuer. De valda diskurserna blir föremål för analys och resultat samt kopplade till aktuell forskning (Friberg, 2012).
14
I Nationalencyklopedin beskrivs det att en allmän och användbar betydelse av begreppet diskurs har vuxit fram. Den bygger på uppfattningen att hela vår relation till verkligheten uttrycks genom olika diskurser. De styr vår verklighetsuppfattning så att vi blir fångade i dem. Våra tankar och vårt handlande styrs av i vilken diskurs vi befinner oss och missförstånd kan uppstå om vi inte befinner oss i samma diskurs i samtal med andra.
Fairclough (1995, sid. 21) menar att förståelsen av socialt liv som praktiker, definierade som ”rutingjorda sätt, knutna till en specifik tid och plats, i vilka människor använder (materiella och symboliska) resurser för att agera tillsammans i världen.” Ur ett teoretiskt perspektiv ger det en möjlighet att synliggöra människors agerande. Börjesson & Palmblad (2007)
instämmer med ovanstående och förklarar diskurs som att göra en prövning av påstående mot fakta, ord och verklighet. All kunskap är socialt konstruerad och kan därför aldrig yttras i en verklighet som bara tolkas på ett sätt. En frekvent definition på begreppet diskurs är att det är ett bestämt sätt att strukturera, diskutera och förstå världen. I många väsentliga avseenden är historiebeskrivningar perspektivbundna. När diskursiva strukturer skapas är det bra att
överblicka en längre tidsperiod. Det är ett effektivt sätt att iaktta variationer av det som vi idag tar för givet, till exempel när det gäller hälsa.
3.3.1 Diskursanalys
Begreppet diskursanalys är ett relativt nytt fenomen som har fått ett betydande genomslag inom samhällsvetenskaperna. Inom områden som litteratur- och filmforskning har man däremot under längre tid försökt urskilja stilar, genrer, uttrycks- och presentationsformer. I detta finns en tydlig medvetenhet om, och ett intresse för det perspektivbundna i tillvaron (Börjesson & Palmblad, 2007).
Lundström (2011) beskriver att begreppet är språkbaserat och därför hör hemma i
socialkonstruktivistiska fältet. Han menar att all form av språk inkluderas och så även den skrivna texten. Det material som är tillgängligt för diskursanalytikern är texten, inte själva händelsen. Samma gäller för en intervju, som då är ett samtal om personens erfarenheter, föreställningar och tankar kring händelsen (Ringström, 2014).
Börjesson & Palmblad (2007) menar att diskurser kan avgränsa och utesluta, men samtidigt också ge oss raster som hjälper oss att kunna urskilja vad som är sant, relevant, rimligt och möjligt. Polisen, Försäkringskassan och Skolverket är stora aktörer som påverkar och skapar
15
kategoriseringar och definitioner av sociala problem. Forskare utgår ofta ifrån dessa och överlämnar därmed tolkningsföreträdet till aktörerna och till olika typer av politiska och moraliska diskursers. Winther Jørgensen och Phillips, (2000) har även de sedan tidigare påpekat att det sker en ständig social strid om definitioner av samhälle och identitet, därmed skapas och förändras olika diskurser hela tiden och kommer att fortsätta göra det. När vi tillhör en speciell diskurs får vi också vissa särskilda förväntningar på oss, hur vi bör handla inom dessa.
Utanför en diskurs finns något som Winther Jørgensen och Phillips, (2000) beskriver som det
diskursiva fältet. Detta är allt det som inte får plats i den enskilda diskursen. Mellan dessa
begrepp menar de att ännu ett begrepp kan införas, diskursordning. Här befinner sig flera diskurser i ett socialt sammanhang där de delvis täcker samma ämne, men ger ett innehåll var och en på sitt eget sätt. Skolan kan vara en sådan, där många olika diskurser verkar. I ett sådant fall som skolan kan diskurserna bidra till att skapa maktförhållande mellan olika personer/grupper.
16
4. Tidigare forskning
Under vårt sökande av litteratur till det självständiga arbetet på grundnivå om hur
undervisning i kost och näringslära inom naturvetenskap går till i grundskolans tidigare år, kom vi underfund med att det finns ett forskningsgap. Hörnell, Lind och Silfverdal (2009) menar att det saknas mycket kunskap om kopplingen mellan kost, hälsa och skolresultat och att det är ett ämnesområde som det behöver forskas mer inom.
I detta kapitel redogör vi först för tidigare forskning kring hur undervisning bedrivs kring kost och näringslära, ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Nästa avsnitt tar upp ämnet över tid. Till sist kommer ett avsnitt om ämnet Hälsokunskap i Finland.
4.1 Det pedagogiska arbetet med kost och näringslära
Forskning visar att näring spelar en stor roll i barns fysiska och kognitiva utveckling och även inför deras fortsatta hälsa som vuxna (Perikkou, Kokkinou & Demosthenes, 2015). Eftersom skolan är den verksamhet som möter barn och unga stora delar av deras vardag, har
pedagogerna en viktig roll i att påverka deras kost- och näringsintag och även deras relation till hälsa och välmående. Skolan och pedagogerna måste vara bra förebilder för barnen. Perikkou, Kokkinou och Demosthenes (2015) lät lärare på Cypern svara på en enkät där de fick berätta om undervisningen om näringslära. En stor del av lärarna berättar att intresse och kunskap inom området påverkar undervisningen. Enligt lärarna var även tidsbristen en bidragande faktor till att undervisning om näringslära inte är så stor.
Hörnell, Lind och Silfverdal (2009) förklarar att syftet med att införa skolmaten i Sverige på 1940-talet var att förbättra näringstillståndet för de ekonomiskt svagaste och de mest
undernärda eleverna. Detta skulle då underlätta inlärningen och öka närvaron i skolan. Författarna menar att det saknas mycket kunskap om kopplingen mellan kost, hälsa och skolresultat. Frukost är den mest studerande måltiden. För de som äter frukost innebär
17
Många pedagoger anser att idrott och fysisk aktivitet leder till hälsa. En del anser att hälsa är något som handlar om kostvanor, avslappning, droger mm. Ska vi se på undervisningen som en del i det livslånga lärandet, så bör vi fundera på vad det är eleverna behöver ha med sig för att kunna göra de bästa möjliga valen för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa (Larsson & Meckbach, 2007).
4.2 Ämnets innehåll över tid
Quennerstedt (2006) förklarar att 1900-talets första del kännetecknas av ett ökat fokus på barns hälsa i skolan. Flera nya ämnen tillkommer såsom hälsolära, kroppsvård, skolbad och även införande av skolmat i skolverksamheten. Hälsobudskapet i skolan var tänkt att få barnen att sprida det vidare ut i hemmen. Detta var en viktig hälsopolitisk tanke för samhället. Under 30- och 40-talet hade elever idrott fyra gånger i veckan. Idrottsundervisningen i skolan har under 90-talet minskat från ca 756 klocktimmar till 500 timmar i grundskolan (Ericsson, 2003). 1994 kom ämnet att heta Idrott och hälsa. Ämnet får ett delvis nytt innehåll och den största skillnaden är hälsoperspektivet (Redelius & Larsson, 2005).
Idag undervisas fortfarande begreppet hälsa som innefattar näringslära, i ämnet Idrott och hälsa (Backman, Larsson & Redelius, 2004). Jacobsson-Thedin (2004) menar även hon att den största delen av undervisningen i ämnesområdet näringslära läggs under ämnet Idrott och hälsa i dagens skolor. Inom undervisningen i NO tar man upp vad som är nyttigt, viktigt och hur kroppen ser ut. Även lite sjukdomar, kost och motion tas upp.
Skolverkets publikation Är Pippi en hälsoupplysare eller hälsorisk beskriver att begreppen kring hälsa är “infekterade” av naturvetenskapliga traditioner. De menar att definitionen av hälsa inte innefattar livskvalitet utan bygger på molekyler, fettceller och sjukdomar. Enligt WHO’s beskrivning om livskvalitet har det med smaken, estetiken, trivseln och den självklara kvaliteten att göra (Nilsson, 2002).
Carraway-Stage, Hovland, Showers, Diaz & Duffrin (2015) förklarar det stora trycket som finns på de traditionella skolämnena och att lyckas bra i dem. Hon menar att många viktiga ämnen såsom näringslära kommer vid sidan av. Författarna tar upp ett förslag om att integrera näringslära med andra ämnen för att få mer tid till detta viktiga ämne.
18
4.3 Hälsa som eget ämne i Finland
Orre (2012) skriver utifrån en intervju med pedagogen Kaisa Hemming-Kyrö om ämnet Hälsokunskap i skolorna i Finland. Bör vi se Finland som vår förebild? Syftet med
Hälsokunskap i Finland är att utveckla elevens kognitiva, sociala, emotionella, funktionella och etiska färdigheter. Ämnet ska beröra den teoretiska delen så att hemkunskap och idrott kan lägga mer kraft på den praktiska. Det pratas dock mest om kost och sexuell hälsa i årskurs 7-9, medan ämnet hälsokunskap i årskurs 1-4 är en del i Miljö och Naturvetenskap (Orre, 2012).
I den finska läroplanen Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004 för årskurs 1-4 står det att: Eleven skall lära sig känna begrepp, termer och handlingssätt som anknyter till hälsa, sjukdom och hälsofrämjande och lära sig att göra hälsofrämjande val (Utbildningsstyr, 2004).
19
5. Metod
I detta kapitel kommer det att redogöras för de metoder som används i vår studie. Den
empiriska datan samlades in genom enkät, intervju samt observation för att finna svar på våra frågeställningar. Syftet var att få reliabilitet och relevans i vår studie. De kommande avsnitten kommer att bestå av metoderna: enkät, observation samt intervju. Nästföljande avsnitt
behandlar diskursanalys, som användes som analysverktyg för att besvara våra
frågeställningar. I avsnittet urval redogörs hur vi tänkt och genomfört de val som gjordes under vår studie. Till sist följer ett avsnitt som redogör för de etiska ställningstagande som gjorts i vår studie.
5.1 Enkät
Med en enkät hoppades vi finna svar på vad pedagoger anser vara viktigt att undervisningen ska innehålla i ämnesområdet kost och näringslära. Denna metod valdes för att kunna redovisa vår data både ur ett kvantitativt och kvalitativt sätt utifrån våra frågeställningar. Svaren samlades in genom en surveyundersökning där respondenterna fick en webbadress via e-post till Surveymonkey. Bryman (2011) beskriver att respondenternas svar automatiskt laddas ner till en databas, vilket gör proceduren med sammanställningen smidigare. Bryman beskriver även för och nackdelar med online-enkäter. Fördelarna förklaras bland annat med: låga kostnader, snabba responser, attraktivt format samt att undersökningen inte begränsas geografiskt. Nackdelarna beskrivs med: låg svarsfrekvens, motivationen behöver vara stark hos respondenten samt att de kan komma att tvivla på om enkäten verkligen kommer att behandlas konfidentiellt.
I bilaga 1 finns det mail med informationen kring enkäten som skickade ut till rektorer på skolorna i en större stad i Skåne, samt följer de frågor som användes i vår enkät till pedagogerna. Mailet skickades ut till sammanlagt 132 rektorer och däribland biträdande rektorer. Utformningen av enkäten gjorde det möjligt att få fram både kvalitativ och kvantitativ data vilket ökar reliabiliteten för vårt resultat.
20
Bryman (2011) menar att kvantitativa data kan omvandlas i siffror och avläsas i ett statistiskt syfte. Det gör det möjligt att räkna ut medelvärde och dra slutsatser utifrån insamlad data. Utifrån vår enkät vill vi bland annat undersöka hur stor andel av respondenterna som anser att de själva bär ansvaret utifrån läroplanen att eleverna får den kunskap de behöver i
ämnesområdet kost och näringslära. I sin beskrivning av kvalitativa data skriver Bryman att öppna frågor kan ge mer informationsrika svar och kan därmed ge bättre kvalitet på
informationen. I enkäten ställde vi även öppna frågor där vi bad pedagogerna motivera sina svar på frågorna om vad de anser ämnet ska innehålla. Enkäten som skickades ut gav svarsfrekvensen 22. Den låga frekvensen kan delvis bero på att det finns både rektorer och biträdande rektorer på samtliga skolor i staden. En annan faktor som kan påverka vår låga svarsfrekvens är att många enkäter anländer till skolorna vid detta tillfälle och pedagogerna prioriterar inte att lägga tid på att svara.
5.2 Observation
Det vore givande att besöka och observera pedagoger i olika skolor som arbetar med ämnet kost och näringslära, för att se hur det skiljer sig åt. Bryman (2011) beskriver att iaktta men inte delta i en miljö resulterar i en icke-deltagande observation. Vi använde oss av en så kallad ostrukturerad observation då den är anpassad för vårt ändamål eftersom den inte innehåller ett observationsschema. Den syftar till att notera hur deltagarna i en miljö beter sig och att ge en typ av berättande beskrivning av detta beteende. Vårt syfte med observationerna var att få en mer konkret bild av hur undervisningen inom kost och näringslära inom
grundskolans tidigare år kan bedrivas. Vi använde oss av ett så kallat fokuserat urval då vi observerat en viss person under en bestämd tidsrymd och observatören registrerar det som är av intresse (Bryman, 2011). Totalt gjordes två observationer under studien. Första
observationen gjordes med en idrottslärare i årskurs två. Den andra med en förskollärare. På grund av den snäva tidsramen som vi haft till förfogande under detta arbete kunde vi inte genomföra mer än två observationer. Vi väljer trots detta att använda observationerna eftersom de kan ge oss en liten inblick om hur pedagogerna i grundskolans tidigare år undervisar. I slutet av bilaga 1 återfinns det mail vi skickade till pedagogerna vi var intresserade av att träffa för intervju och observation.
21
5.3 Intervju
Genom intervjuer med verksamma pedagoger hoppades vi få en överblick i hur
undervisningen i kost och näringslära bedrivs i grundskolans tidigare år. Vad är innehållet i lektionerna samt vad är pedagogernas syfte att eleverna ska få med sig för kunskap?
Insamling av data genom intervjuer ökar validiteten i vår studie. När intervjuer ska utföras finns det olika riktningar att gå. Kvalitativ och kvantitativ, vi valde att lägga fokus på intervjuerna ur ett kvalitativt synsätt vilket innebär att intresset är riktat mot respondentens ståndpunkter. Det finns en betoning på det generella och tyngd på respondenternas egna uppfattningar och synsätt, vad respondenten finner relevant och viktigt står i fokus (Bryman, 2011). Svaren från de pedagoger vi valde att intervjua kunde komma att skilja sig åt och därför valde vi att utgå från en kvalitativ riktning av den empiriska metoden. Frågorna vi utgick ifrån under vår intervju finns i bilaga 2.
Tillvägagångssättet brukar vara mindre strukturerat i kvalitativ forskning (Bryman, 2011). Med semistrukturerade intervjuer menas att intervjuaren och respondenten turas om att prata och är flexibla i strukturen. Vi hade en lista med specifika ämnesfrågor som vi ville ha svar på men respondenterna kan under stor frihet själv styra. Bryman menar att de faktorer som styr de olika strukturerna kan vara att intervjuguiden blir till ett hinder eller att respondenten behöver styras tillbaka till det ursprungliga ämnet för att resultatet ska bli kvalitativ data i slutändan. Sju pedagoger intervjuades i vår studie. Efter fyra intervjuer såg vi en tydlig gemensam ståndpunkt. En viss mättnad av empirisk data upplevdes redan då, men vi valde att fullfölja alla de inbokade intervjuerna då frekvensantalet kom att öka reliabiliteten i vår studie. Med mättnad menas att ytterligare datainsamling inte tillför någon ny kunskap (Lantz, 2006). Det var även två av de sju pedagogerna som valdes ut för observation.
5.3.1 Intervjuguide -Transkribering
Forskare med kvalitativa studier brukar oftast spela in intervjuerna för att sedan transkribera dem, detta för att kunna fånga respondenternas svar i deras egna ord. Väljer man att bara ta anteckningar tappar man lätt speciella fraser och uttryck (Bryman, 2011). Intervjuerna med respondenterna spelades in med en diktafon för att få ut så bra resultat som möjligt. Det blir då lättare att fokusera på intervjun istället för att anteckna samtidigt (Kvale & Brinkmann, 2009).
22
Efter de inspelade intervjuerna transkriberades materialet genom att spela upp och samtidigt skriva i ett Word dokument.
5.4 Diskursanalys
Som analysmetod har vi inspirerats av diskursanalys för att få fram vårt resultat. I studien behandlas olika samhällsdiskurser utifrån vår andra frågeställning. De diskurser som kan komma att visa sig är till exempel föräldrar, skolan, läroplanen, pedagogers intresse och erfarenheter, rektorer, politiker samt Skolverket. Pedagoger och rektorer kan komma att befinna sig inom samma diskurs och alltså då ha samma tankesätt. En person/grupp kan också befinna sig i flera olika diskurser i samhället, detta sker ofta under dagens lopp utan att
personen tänker på det (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Media är ett exempel, som kan stå för god hälsa/ideal, men även har reklam för snabbmat. Ett annat exempel är hemmet, där
en och samma person kan vara både mamma, fru och dotter samtidigt.
Empirin i enkäten analyserades och vi färgmarkerade olika ord och begrepp vi fann hörde samman eller skilde sig åt. Orden vi markerade var bland annat erfarenhet, läroplaner, innehållet i undervisningen, ansvaret, intresse samt ledningen. Utifrån färgmarkeringarna kunde vi utläsa de olika diskurserna som vi sedan valt att sammanfatta i fyra olika delavsnitt i vår studie, Erfarenhetsbaserad undervisning, Ett delat ansvar, Osäkra riktlinjer och Att välja
vad man äter.
I enkäten fann vi diskursen som kom att handla om Erfarenhetsbaserad undervisning då många pedagoger menar att det är just erfarenhet och pedagogens intresse som till stor del styr innehållet i undervisningen. Vi fann även en diskurs vi valde att kalla Ett delat ansvar. Här samlade vi all data som tog upp vems ansvar det är att eleverna får de kunskaper de behöver inom ämnet. Analysen från den insamlade data från intervjuerna och observationerna följde således samma mönster. Här fann vi även diskursen som kom att handla om Osäkra riktlinjer då pedagogerna som deltagit i vår studie menar att de ofta går tillbaka i äldre läroplaner för att få en tydligare bild på vad eleverna behöver få med sig. Den sista diskursen Att välja vad man
23
undervisning i ämnet kost och näringslära. Efterhand som vi genomförde alla intervjuer och observationer synliggjordes diskurserna.
5.5 Urval
Det första urvalet genomfördes redan innan enkäten skickades ut. Vi valde att skicka ut den till skolorna i en kommun i en större stad i Skåne. En stor kommun kan komma att ha olika förutsättningar i undervisningen beroende på upptagningsområde och det socioekonomiska förutsättningarna. När databehandlingen av enkätens resultat sammanställts gjordes ett andra urval och vi analyserade svaren för att välja ut de pedagoger som å ena sidan gav intressanta svar å andra sidan var villiga att ställa upp på en intervju och observation. Urvalsramen vi utgick ifrån blir alla de svar vi fick in på vår online-enkät. Bryman (2011) beskriver att forskaren gör sitt urval utifrån en önskan om att observera och intervjua personer som är relevanta för forskningsfrågorna.
Vidare valdes sju av de 22 svaren från enkäten ut för intervju/observation. Urvalet gjordes utifrån de pedagoger som valde att skriva sina kontaktuppgifter på enkäten, se Bilaga 1. Pedagogerna arbetar på olika skolor som vi väljer att fingera namnen på och därför kommer att kallas skola A-G i vår studie. Skola A och B ligger centralt i kommunen, skola C, D, F och G ligger i utkanten av kommunen och skola E ligger i en förort till staden.
5.6 Etiska ställningstagande
De etiska ställningstagande som gjorts i vår studie grundar sig på Vetenskapsrådets fyra huvudkrav: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Kvale & Brinkmann (2009) beskriver vikten av att redan tidigt redogöra för alla parter om vad materialet ska komma att användas till. Ett mail skickades ut till rektorerna i den kommun vi valde att fokusera på i vår studie. Det informerades i mailet att alla svar var anonyma men att de som var intresserade fick lov att lämna sina uppgifter för vidare kontakt. Det är viktigt att tydligt berätta att de som ska delta i intervjuerna och under observationerna kommer förbli konfidentiella och vad som kommer att undersökas vid de
24
tillfällena. Informationen som deltagarna lämnar i studien kommer att raderas efter
25
6. Resultat och analys
I detta kapitel kommer vi att redogöra för de resultat som framkommit under analysen av den insamlande empirin i vår studie. Först tas de diskurser som synliggjorts i vår studie upp. Här visar sig resultatet av enkät, observation och de intervjuer vi gjort med pedagoger i
grundskolans tidigare år.
Redan efter fyra intervjuer såg vi en tydlig gemensam uppfattning hos pedagogerna. Vi kan även påstå att vi redan då fann en viss mättnad av empirisk data. Utifrån resultatet av våra intervjuer framgick det att pedagogerna anser sig ha makt över sin undervisning, men att de samtidigt känner sig maktlösa inför stress och påtryckningar om ämnen som anses vara viktigare. Många av de tillfrågade pedagoger lutar sig på innehållet i tidigare läroplaner samt sina egna erfarenheter, då de anser att innehållet i dagens läroplan är mer öppet för tolkning. Samtliga pedagoger förklarar att de undervisar om kost och näringslära i ämnen NO, Idrott och Hälsa samt lite i Hem- och konsumentkunskap.
6.1 Diskurser
I detta avsnitt presenterar vi de diskurser vi funnit i vår studie kring vad som styr
utformningen av undervisningen: Erfarenhetsbaserad undervisning, Att välja vad man äter, Osäkra riktlinjer och Ett delat ansvar. I dessa olika delavsnitt visar sig vårt resultat av all data i vår studie. Avsnitten kan komma att gå in i varandra eftersom diskurserna samspelar och påverkar varandra.
6.1.1 Erfarenhetsbaserad undervisning
Första diskursen utgår ifrån att pedagogerna i vår studie bygger till stor del sin undervisning på erfarenheter och intresse, detta för att de anser att dagens läroplan är väldigt öppen för tolkning. En del av pedagogerna menar att de lutar sig tillbaka på tidigare läroplaner som innehåller tydligare riktlinjer.
26
I enkäten på frågan “Anser du dig ha tillräckliga kunskaper inom ämnet för att undervisa i
det?” svarade endast en pedagog (Fig.1)
“Nej, jag skulle behöva en fortbildning. Mycket går på sunt förnuft och
allmänbildning.” Mer analys kring detta kommer senare i avsnittet om likvärdig utbildning.
Pedagog C förklarar att hon tidigare
arbetade som lärare i Idrott och hälsa och har ett gediget
intresse, vilket resulterar i att hennes elever får goda kunskaper i ämnet genom mycket praktiskt arbete som till exempel att hon gärna lagar grönsakssoppa med eleverna i sin undervisning.
6.1.2 Att välja vad man äter
Nästa diskurs vi uppmärksammar är undervisningsinnehåll där exempelvis tallriksmodellen är en omdiskuterad undervisningsmetod. I svaren från denna diskurs fann vi även svaret på vår första frågeställning. Det framkom av vår empiri att några anser att tallriksmodellen är det enda rätta att undervisa om till elever i grundskolans tidigare år.
Andra pedagoger har kasserat den och menar att energibehovet hos barn varierar oerhört och därmed kan man inte generalisera näringsintaget.
Pedagog B på B-skolan använder sig av Kalvinmaterialet (Kalvin) och hans Hälsocirkel (Fig.2) med fyra bitar som innehåller sömn, sinnen, rörelse och kost. Under observationen kunde vi se att hon utgår
från den äldre tallriksmodellen och tilldelar dessutom grönsakerna det minsta fältet i peacetecknet. (Fig.3)
Fig.1. Cirkeldiagram över svarsfördelningen av 22 inkomna svar från enkäten utifrån ovanstående fråga.
Fig.2 Bild. Kalvins hälsocirkel Kalvin.mu.
27
Pedagog B ändrar innehållet på den tallriksmodell hon använder i sin undervisning, det vill säga att hon byter plats på grönsakerna och proteinet beroende på vilken årskurs eleverna befinner sig i. Hon motiverar detta med att de flesta elever inte är så glada för sallad och att det lilla fältet är lättare att uppnå än de stora. I Kalvinmaterialet framkommer det att protein ska få den minsta platsen på
tallriksmodellen. Pedagog B förklarar även att all mat ska ta lika stor plats om man utgår ifrån area. Det vill säga att arean på exempelvis två
korvar ska vara densamma som potatismoset, och samma area ska också grönsakerna få. Detta framgår inte på Kalvins hemsida, utan materialet hänvisar endast till tallriksmodellens olika delar.
“Drygt en tredjedel av tallriken bör vara grönsaker eller rotfrukter. En lika stor del bör vara potatis, pasta, ris, eller bröd och den lilla delen som blir över fyller man med kött, fisk eller ägg. I fall du är mycket aktiv kan du ibland behöva lite extra energi och då bör halva tallriken fyllas med potatis, pasta, ris, eller bröd. Den andra hälften bör delas upp i två lika stora delar; en fjärdedel med
grönsaker och rotfrukter och en fjärdedel med kött, fisk eller ägg” (Kalvin).
Pedagog B har tolkat materialet på sitt eget sätt vilket kan medföra att undervisningen inte blir likvärdig. Vi återkommer till detta i avsnittet likvärdig utbildning.
I enkäten på frågan “Anser du att eleverna
behöver mer kunskap kring kosten och dess påverkan på deras hälsa och vardag?” fick vi
följande svar (Fig.4). De pedagoger som på den här frågan svarar nej, anser alltså att eleverna inte behöver ha mer kunskap inom detta ämne i de tidiga årskurserna.
Forskning visar att näring spelar en stor roll i barns fysiska och
kognitiva utveckling och även inför deras fortsatta hälsa som vuxna (Perikkou, 2015).
Fig.3 Tallriksmodellens version, även kallad ”peacetecknet” som förtydligar tallrikens indelning.
Fig.4 Cirkeldiagram över svarsfördelningen av 22 inkomna svar från enkäten utifrån ovanstående fråga.
28
Eftersom skolan är den institution som möter barn och unga större delen av deras vardag, har pedagogerna en viktig roll i att påverka deras kost- och näringsintag och även deras relation till hälsa och välmående. Skolan och pedagogerna måste vara bra förebilder för barnen.
I enkäten ställde vi även frågan -“Vad anser du att ämnet kost och näringslära ska
innehålla?”. Nedan följer exempel på svar som representerar pedagogernas inställning till
innehållet:
• “Kost och näringslära ska ge; - kunskap om bra mat, så man väljer sunda alternativ -
tips på bra frukostar, luncher, mellanmål och middagar - kunskap om hur kroppen fungerar och hur mat omvandlas i kroppen och omsätts till energi - kunskap om hur träning och kost samspelar för ett välbefinnande - kunskap om sjukdomar som är relaterade till kosten - kunskap om hur bantning bör göras och om sjukdomar som hör till bantning (anorexi etc.)”
• “Kunskaper om vad en väl sammansatt kost är, tallriksmodellen, varför vi behöver de
olika beståndsdelarna, hur man själv gör nyttiga mellanmål och frukostar, vad godis och läsk är och vad det gör med oss, fördjupade kunskaper om frukt och grönsaker och vad de gör med oss.”
• “Att det finns olika kosthållningar och hur de kan se ut. Och framförallt hur kosten påverkar kroppen och då menar jag inte att man pratar om tallriksmodellen utan att man går igenom vad som egentligen händer i kroppen om man exempelvis äter socker.”
I intervjun under frågan om vad undervisningen bör innehålla förklara Pedagog A att “det är inte mycket som är pedagogiskt anpassat för den här årskursen.” Hon skulle vilja prata om exempelvis sockrets påverkan på kroppen. Många pedagoger anser att tidsbristen är en stor faktor i valet av planering, de önskar att mer tid och engagemang funnits på skolorna. Pedagog F tycker att det finns mycket material att hämta, både i böcker och på internet. Hon är mycket intresserad av ämnet och lägger mycket tid på elevernas hälsa.
29
Hon menar att ämnet är viktigt eftersom alla har en kropp att relatera till, kan jag i
undervisningen utgå från elevernas erfarenheter. Hon går ut på promenader och gör andra praktiska aktiviteter med eleverna.
Vi observerar Pedagog G som just när vi kommer ut har ett temaarbete kring kroppen. Hon börjar lektionen med att repetera vad skelettet och musklerna gör i vår kropp. För att orka röra på oss behöver vi ju äta, gärna vanlig mat menar pedagogen.
Hon visar ett kollage (Fig.5) med bilder på olika sorters mat och dricka och frågar eleverna “vad på bilden är inte så bra att äta mycket av?”. Hon stryker efter hand de saker eleverna tycker ska bort, de kommer fram till att dem innehåller
mycket socker. Pedagogen vill inte påstå att man aldrig får äta dessa saker, utan tycker att det får vara okej i måttlig mängd. De sakerna som stryks från kollaget är glass, godis, chips och läsk. Några minuter av lektionen går åt till att diskutera att chips faktiskt är gjort av potatis. Kvar på kollaget får fisk, kött, pasta, ägg, mjölk, vatten, bröd och grönsaker vara kvar. Eleverna får med sig en utmaning till matsalen, de ska ta upp och äta minst två
sorters grönsaker. På skolan finns ett stort salladsbord med massor att välja på. Pedagogen återkopplar efter lunchrasten och meddelar att utmaningen gick bra och att faktiskt alla elever lyckades.
I samtal med Pedagog G påpekar hon att “det är viktigt att lägga detta i tidiga åldrar så att man bygger på en bra grund.” Även hon har ett gediget intresse av hälsa som hon bygger sin undervisning utifrån. Pedagog G menar att “styrdokumenten är lite luddiga”. Det är viktigt att inte skuldbelägga utan att positivt förstärka och poängtera varför nyttig mat är bra för oss. Hon arbetar mycket med Friskis & Svettis material som exempelvis miniröris samt Hör och
gör. Friskis & Svettis menar att upptäcka rörelseglädje i de tidiga åldrarna skapar en livslång
investering för barnen. De har sedan 2003 utbildat över 25 000 lågstadielärare och fritidspedagoger i skolan. Nu finns röris i även Norge och Finland (Friskis & Svettis).
Fig.5 Pedagog G´s
undervisningsmaterial i temaarbetet kroppen. Bilder på olika sortera mat och dryck.
30
6.1.3 Osäkra riktlinjer
Följande diskurs visar att många av de pedagogerna som varit verksamma under en längre tid förklarar att de ofta går tillbaka i gamla läroplaner för att finna struktur och stöd för deras tankar om undervisningens innehåll. I Lgr80 under ämnet Idrott ett avsnitt som heter Hälsa,
Hygien och Ergonomi, står det att “Hälsa, hygien och ergonomi är förebyggande hälsovård
och därmed hela skolans angelägenhet. Samverkan sker framförallt med skolhälsovården, hemkunskapen, orienteringsämnena, skolans måltidsverksamhet samt elevernas föräldrar” (Skolöverstyrelsen, Lgr 80, 1980-1986, sid. 91). I Lpo-94 i ämnet Idrott och Hälsa kan vi läsa att eleverna ska “skaffa sig sådana kunskaper som gör det möjligt att se olika former av kroppsrörelse, mat, motion och idrott ur ett allmänt hälsoperspektiv, men också ge
förutsättningar för ett personligt ställningstagande” (Lpo 94, 1994, sid. 30) Vi finner även i ämnet Biologi under avsnittet Människan, att eleverna ska “inse betydelsen av att man sköter den egna kroppen för att främja hälsa och välbefinnande” (Lpo 94, 1994, sid. 10).
Samtliga pedagoger menar att dagens läroplan är som de beskriver ”luddig” eller öppen för tolkning. På frågan om att Finland har Hälsokunskap som eget ämne, menar pedagog A att “jag tänker att det även ska innehålla psykisk hälsa, för psykisk ohälsa ökar bland små barn. Det märks tydligt när jag ser hur många anmälningar det görs på grund av att elever mår dåligt” Många av pedagogerna i de olika intervjuerna menar detta, att just också psykisk hälsa är viktigt att prata om med elever i grundskolans tidigare år.
Vidare menar Pedagog B att ämnet Hälsokunskap inte behövs, utan att det finns underlag i läroplanen för den kunskap som hon anser att eleverna behöver få med sig. Vi frågar varifrån Pedagog B hämtar riktlinjerna om vad undervisningen behöver innehålla? Hon menar då att dagens läroplan kan tolkas olika och för att finna tydliga riktlinjer går hon ofta tillbaka i äldre läroplaner eftersom hon arbetade efter dessa tidigare i sitt yrkesliv. Även pedagog E menar att ett helt nytt ämne kanske inte behövs, men att fler tydliga punkter i Lgr11 vore en fördel. Pedagog D menar att Lgr 11 är väldigt öppet för tolkning och att hon “inte alltid utgår från styrdokumenten, jag har ju varit lärare så länge och just maten är ju jätteviktig, det har jag alltid ett tema om.”
31
6.1.4 Ett delat ansvar
Slutligen fann vi även en diskurs som verkar utifrån vem som bär ansvaret för elevernas kunskaper. Utifrån vår empiriska data visar sig dessa vara föräldrar/vårdnadshavare,
pedagoger, skolans ledning samt Skolverket. I enkäten var det mest frekventa svaret att alla pedagoger i skolan bär ansvaret för elevernas kunskaper. Få pedagoger svarade att det är huvudman, ledning och Skolverket som bär ansvaret.
I enkäten på frågan “Vem anser du bär ansvaret utifrån Lgr11 att eleverna får den kunskap de
behöver om kost och näringslära?” finner vi de samhällsdiskurser som verkar inom detta
ämne i skolan. Vi besvarar här också samtidigt vår andra frågeställning i vår studie.
Ungefär en tredjedel av de tillfrågade pedagogerna tycker att endast den pedagog som har eleverna i NO, idrott eller hemkunskap bär ansvaret att eleverna får den kunskap de behöver om kost och näringslära. De berörda ämnena och dess innehåll tolkar pedagogerna från styrdokumenten som i sin tur skolverket och regeringen ansvarar för. En tredjedel av de tillfrågade pedagogerna anser att det är alla pedagoger på skolan som tillsammans bär ansvaret. Ungefär en fjärdedel nämner att det är alla vuxna som berör eleven, inklusive vårdnadshavare/hemmet som bär ansvaret för att eleverna får den kunskap de behöver om kost och näringslära. Barn är beroende av sina vårdnadshavares livsvillkor och omsorg, allt som påverkar vuxna påverkar även barn (Region Skåne, 2014). Någon enstaka pedagog tycker även att det är personalen i skolmatsalen och skolsköterskan som har ett ansvar i denna fråga. Instanser såsom huvudman, ledning och Skolverket nämns bara ett fåtal gånger bland svaren.
Pedagog E förklarar att ansvaret för att eleverna får den kunskap de behöver “ligger främst på den undervisande läraren men också på fritidspedagoger, skolsköterska, skolmåltiden och föräldrar.” Även pedagog A svarar i enkäten att “eftersom det är en grund för alla människors välmående borde man ta upp det på något sätt i alla ämnen. Ett samarbete mellan idrottslärare och klasslärare hade varit bra!” Pedagog C menar att det är “alla vuxna ända från
förskoleklass, som eleverna möter i alla ämnen där man berör hälsa, rörelse, mat inklusive skolrestaurangen och omvärlden. Självklart också hemkunskapsläraren i de senare åren.” Hon förklarar att maten påverkar i hög grad elevernas prestationer i skolan.
32
Tyvärr ser hon att några elever inte ges de förutsättningar de behöver för en gynnsam undervisning då några föräldrar ger sina barn kakor och till och med Energidryck som exempelvis Redbull till frukost. Att näringsfattiga frukostar skapar dåliga förutsättningar är något Pedagog G också har erfarenhet av. De barn som äter frukost med fritids på morgonen anser hon borde få en bra start på dagen, dock sker detta inte alla dagar då frukosten som serveras ibland inte är så näringsrik. Här ligger ansvaret på skolmatsalen som i sin tur styrs av ledningen på denna skola.
33
7. Slutsats och diskussion
I följande kapitel kommer vi redogöra för de slutsatser som vi kan dra utifrån de svar vi fått under vår studie genom att presentera våra frågeställningar. En diskussion kring likvärdig utbildning sker i ett delavsnitt. Sedan belyses de brister vi finner i vår studie och till sist tar vi upp ett avsnitt om yrkesprofessionen.
I tidigare forskning nämns att tidsbristen är en stor faktor, det får vi även bekräftat av pedagoger i vår studie. Vi får även bekräftat att kost & näringslära tas upp i ämnena NO, Idrott och hälsa samt lite i Hem- och konsumentkunskap.
7.1 Vad anser pedagoger i grundskolans tidigare år att
undervisningen om kost och näringslära ska innehålla?
Utifrån de diskurser som framkom i vår empiriska data, tydliggörs det att det skiljer sig åt vad undervisningen om kost och näringslära innehåller i grundskolans tidigare år. Pedagogens intresse, erfarenhet och tid verkar vara de stora faktorerna som avgör vilken kunskap som förmedlas ut till eleverna. I studien av Perikkou, Kokkinou och Demosthenes (2015) berättade pedagoger att deras intresse och kunskap inom kost och näringslära påverkade
undervisningen. Även tidsbristen var en bidragande faktor. En slutsats som dras är att de samhällsdiskurser som visar sig i studien handlar således till stor del om makt, makt över undervisningsinnehåll och makt över den tid pedagogerna tilldelar ämnet.
Carraway-Stage, Hovland, Showers, Diaz & Duffrin (2015) förklarar det stora trycket som finns på de traditionella skolämnena och att lyckas bra i dem. Författarna menar att många viktiga ämnen såsom näringslära kommer vid sidan av, men att integrera näringslära med andra ämnen vore en idé, för att få mer tid till detta ämne.
Det framkom i intervjuerna att ämnet kost och näringslära undervisas i både ämnet Idrott & Hälsa och i ämnet Biologi. Hur många timmar som pedagogerna väljer att undervisa i ämnet varierar då de tolkar läroplanen på olika sätt. Några pedagoger framförde att begreppen kost
34
och hälsa finns med i kursdokumenten för Hem- och konsumentkunskap. Få skolor har dock ämnet i grundskolans tidigare år, även om det finns kunskapskrav för årskurs 1-6.
Innehållet i de tidigare läroplanerna anser både vi och pedagogerna är tydligare än i dagens. Vi tolkar det som att den gemensamma nämnaren är Skolverket och regeringen, eftersom de är ansvariga för läroplanens innehåll. Vi ser även i vår analys av läroplanerna i de olika ämnena att innehållet blivit mer öppet för tolkning. I Lgr80 kan vi läsa att samverkan sker framförallt med skolhälsovården, hem- och konsumentkunskapen, orienteringsämnena, skolans måltidsverksamhet samt elevernas föräldrar” (Skolöverstyrelsen, Lgr 80, 1980-1986, sid. 91). Innehållet i NO för årskurs 1-3 tar upp betydelsen av mat och motion för att mår bra, medan det för årskurs 4-6 belyses hur den psykiska samt fysiska hälsan påverkas av kost och motion. Vi anser att beskrivningarna för årskurs 1-3 är för otydliga och innehållsfattiga. Enligt Hörnell, Lind och Silvferdal (2009) behöver elever tidigt förstå sambandet mellan deras näringsintag och prestationer i skolan för att skapa sig en hälsosam livsstil.
Skolverket och regeringen som ansvarar för läroplanens innehåll har med all säkerhet inte medvetet försökt göra det svårare att undervisa i ämnet, men i dagsläget verkar det vara en allmän uppfattning att det till stor del handlar om att det är pedagogens intresse och egna tolkning som resulterar i vad eleverna slutligen har med sig för kunskap när de lämnar grundskolan. Några pedagoger anser däremot att i läroplanens kunskapskrav är innehållet kring kost och näringslära fullt tillräckligt för att täcka elevernas kunskapsbehov i
grundskolans tidigare år. Andra anser att de gärna sett att Hälsokunskap som är ett ämne i Finland även blev ett eget ämne i Sverige.
Materialet ”Tallriksmodellen” är ett material som förändrats över tid, den äldre versionen existerar dock fortfarande i många skolor. Pedagogernas åsikter skiljer sig avsevärt åt kring detta material då en del anser att den är det enda rätta, medan andra anser att tallriksmodellen är ett förlegat sätt att se på kosthållning. Barns näringsbehov skiljer sig åt, kunskapen till barn om vad de behöver äta för att uppnå dagsbehovet kan inte generaliseras.
Pedagogerna har en viktig roll i att påverka elevernas kost- och näringsintag och även deras relation till hälsa och välmående (Perikkou, Kokkinou & Demosthenes 2015).
35
Många av de tillfrågade pedagogerna anser att frukost är något av det viktigaste att prata om med elever i grundskolans tidigare år. Hörnell, Lind och Silvferdal (2009) menar att det saknas mycket kunskap om kopplingen mellan kost, hälsa och skolresultat. Frukost är den mest studerande måltiden. För de som äter frukost innebär kognitiva fördelar såsom minne, skolprestation, skolnärvaro, psykosocial funktion och humör. De tillfrågade pedagogerna anser även att de elever som äter frukost på skolan borde serveras frukost som tillgodoser elevernas näringsbehov. För de elever som inte äter frukost på skolan ligger ansvaret hos vårdnadshavarna.
7.1.1 Likvärdig utbildning?
Efter att ha tagit del av pedagogers erfarenheter och åsikter för vi en diskussion kring att undervisningen inte blir likvärdig. I läroplanen framgår det inte tillräckligt tydligt vad undervisningen ska innehålla. Det resulterar i att elever i dagens samhälle kan lämna grundskolan med väldigt olika kunskaper. Pedagog B använde sig av en egen tolkning av tallriksmodellen i sin undervisning. Självklart kan vi inte anklaga henne för hennes
missuppfattning av materialet, men utifrån tanken om likvärdig utbildning borde kvaliteten på undervisningen kontrolleras för att kunna försäkra att alla elever ges samma förutsättningar att lyckas.
I enkäten på frågan “Anser du dig ha tillräckliga kunskaper inom ämnet för att undervisa i
det?” svarade endast en pedagog “Nej, jag skulle behöva en fortbildning. Mycket
lektionsplanering går på sunt förnuft och allmänbildning.” Blir verkligen utbildningen likvärdig om vi bygger vår undervisning på våra intressen och erfarenheter? Skollagen säger att vetenskaplig grund och relevant forskning ska ligga till grund för innehållet i
undervisningen (Skollagen, 2010).
36
7.2 Vilka diskurser verkar kring ansvaret för att eleverna i
grundskolans tidigare år får den kunskap de behöver om kost
och näringslära?
I vår studie är det till synes ett flertal diskurser som verkar kring detta ansvar. Många av de tillfrågade anser att det är pedagogerna som i olika utsträckning bär ansvaret, men att det även beror på pedagogens intresse hur mycket tid som läggs på just detta ämne. Detta är även den diskurs som flest av de tillfrågade pedagogerna befinner sig i. I enkäten framkom det att många av de tillfrågade anser att man ska samordna undervisningen kring kost och näringslära på skolan. De anser att alla aktörer inom skolans verksamhet bör vara med och bidra till elevernas kunskaper. I läroplanens kapitel om värdegrund står det att hälsa ska finnas med som ett begrepp som ska genomsyra verksamheten (Skolverket, 2011).
I svaren från enkäten och i intervjuerna, påpekar pedagogerna hur viktigt samarbetet med vårdnadshavarna är. Pedagog D menar att “utan ett samarbete kan vi inte skapa de bästa förutsättningarna för våra elever.” Av de pedagogerna som svarade på vår enkät kan vi dra slutsatsen att cirka en tredjedel anser att ansvaret ligger hos pedagogerna medan ungefär en fjärdedel anser att det är alla vuxnas inklusive föräldrarnas ansvar. Vi kan inte utifrån de svaren vi erhållit göra några generaliseringar, men kan ändå utläsa att pedagogerna tycker att det borde finnas ett samarbete mellan alla vuxna som berör eleverna.
Vi tänker att en och samma pedagog kan anse att det är den pedagog som undervisar ämnet som bär ansvaret, men även att det i slutändan är mer än en som ansvarar för undervisningens innehåll, då ämnet undervisas av olika pedagoger i olika ämnen. Skolan och hemmet måste mötas och samarbeta kring detta viktiga ämnesområde. Samarbetet är viktigt för att ge eleverna möjlighet att förstå sambandet mellan näring och fysiskt samt psykiskt välmående. Både den äldre och den nuvarande läroplanen påpekar att ett samarbete med hemmet är nödvändigt för att eleverna ska få bästa möjliga utbildning. Föräldrar och vårdnadshavare behöver förstå att de försämrar förutsättningar för sina barn att ta del av undervisningen, när de serverar dem frukost bestående av kakor eller Redbull.
Våra tankar kring att pedagogerna sitter på en makt bekräftas i både enkät och intervju. En slutsats vi kommer fram till är att det behövs tydligare riktlinjer i läroplanen vad som ska
37
undervisas i grundskolans tidigare år i ämnesområdet kost och näringslära. Vi anser att undervisningen i dagens skolor inte når upp till begreppet likvärdig utbildning. Det grundar sig återigen i våra tankar om makt, då det visar sig vara pedagogens intresse och erfarenhet som påverkar undervisningen. Därför anser vi att, å ena sidan eftersom Lgr11 anses vara så viktig för oss pedagoger, bör dess struktur förtydligas för att uppnå en högre grad av likvärdig utbildning för alla elever. Men å andra sidan befinner sig ju då den slutgiltiga makten hos pedagogen själv, då det är den som i slutändan förmedlar kunskaperna till eleverna.
7.3 Metoddiskussion
De brister vi ser med vår studie är att vi inte fått möjlighet att observera så många lektioner som vi från början hade ambition att göra. Det vore intressant att få observera alla de pedagoger vi intervjuat för att se vad undervisningen innehåller och vad de grundar sitt lektionsinnehåll på. Med hjälp av både enkät, observation och intervju i vår studie fick vi en stor mängd empirisk data som gav oss möjlighet att stärka trovärdigheten i vår studie.
Vi tänker att en fortsättning på arbetet skulle kunna vara att jämföra ett större antal skolor, där urvalet har styrts av elevernas resultat i de olika ämnena. Det vore även intressant att
undersöka mer om Finlands sätt att undervisa i ämnet.
7.4 Yrkesprofession
Vi finner detta ämne relevant för oss då vi står inför vårt kommande yrke. Med kunskap från forskning att kosten påverkar den kognitiva förmågan anser vi det vara nödvändigt att
undervisa eleverna i grundskolans tidigare år inom ämnesområdet kost och näringslära. Det är relevant för att öka deras kunskaper och därigenom hjälpa dem att göra bättre val för sin hälsa och sitt välmående i framtiden. Hur mycket ansvar ligger på oss själva som pedagoger och hur mycket tid bör vi lägga på denna undervisning?
38
Enligt skollagen ska undervisningen grunda sig på relevant forskning. När det som i detta fall finns ett forskningsgap kring undervisningsinnehållet i grundskolans tidigare år drar vi slutsatsen att pedagoger får använda sig av det sunda förnuftet.
Ska vi se på undervisningen som en del i det livslånga lärandet, så bör vi fundera på vad det är eleverna behöver ha med sig för att kunna göra de bästa möjliga valen för sin fysiska,
psykiska samt sociala hälsa (Jacobsson-Thedin 2004). Även om vi ger människor kunskapen, kan de fortfarande välja att ignorera den. Vi är väl medvetna om att kunskap och handling inte alltid går hand i hand. Men! om vi inte får kunskapen, får vi inte heller möjligheten att göra några val och kan då inte påverka vår framtid i samma utsträckning. Kunskap ger makt! Omni omnes omnibus - allt, till alla, överallt.
39
Referenser
Backman, E. Larsson, H. Redelius, K. (2004). Mellan nytta och nöje: bilder av ämnet idrott
och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Börjesson, M. Palmblad, E. (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. 1. uppl. Malmö: Liber. Carraway-Stage, V. Hovland, J. Showers, C. Dıaz, S. Duffrin, M. (2015). Food-based science curriculum yields gains in nutrition knowledge. Journal of School Health, 85 (4), ss. 231-240. Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en
interventionsstudie i skolår 1-3. Diss. Lund: Univ.
Fairclough, N. (1995). Critical Discourse Analysis. Boston: Addison Wesley.
Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrapport.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18915/skolbarns-halsovanor-sverige-2013-14.pdf [2017-01-23]
Friberg, F. (red.) (2012). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Friskis & Svettis, Röris. http://web.friskissvettis.se/roris-och-mini-roris/r%C3%B6ris [2017-03-08]
Hörnell, A. Lind, T. Silfverdal, S-A. (2009). Maten i skolan - långt mellan kostråden och verkligheten. Läkartidningen, 106 (5), ss. 287-290.
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=11251 [2017-01-23]
Jacobsson-Thedin, B. (2004). Hälsa - vad är det i ämnet idrott och hälsa?
Svenskidrottsforskning, 04 (4), ss. 35.
40
Jordbruksverket. (2007). Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll: Uppgifter
t.o.m. år 2005. Jönköping: Statens Jordbruksverk.
Kalvin, Hälsocirkel, Kost. http://kalvin.mu/kalvins-haelsocirkel-1/kost/ [2017-02-16] Kroksmark, T. (2013). De stora frågorna om skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. Brinkmann, S. (2009). Interviews Learning the Craft of Qualitative Research interviewing California: SAGE Publication, In.
Lantz, A. (2006). Intervjumetodik. Studentlitteratur. Lund.
Larsson, H. Meckbach, J. (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Lpo 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdep.
Lundström, M. (2011). Decision-making in health issues: teenagers' use of science and other discourses. Diss. Malmö: Malmö Högskola.
Magnusson M, Berg C, Mårild S. (2013). Barn måste få chans till hälsosamma vanor. Ledande politiker bör ta ansvar för att motverka fetma hos barn. Läkartidningen, 110 (37),
1592-3. http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/HY/%5BCCHY%5D/CCHY.pdf
[2017-02-13]
Nationalencyklopedin, Diskurs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diskurs
[2017-02-14]
Nilsson, A. (2002). Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en hälsorisk? Skolverket. Stockholm: Liber.
41
Orre, J U. (2012). I Finland är hälsa ett eget ämne. mi Vida, för lärare i hem- och
konsumentkunskap och idrott och hälsa.
http://tidningenmivida.se/i-finland-ar-halsa-ett-eget-amne/ [2017-01-24]
Perikkou, A. Kokkinou, E. Demosthenes B. (2015). Teachers Readiness to Implement Nutrition Education Programs: Beliefs, Attitudes, and Barriers. Journal of Research in
Childhood Education, 29 (2), ss. 202-211.
Porsman, C. Paulún, F. (2003). Mat för ditt barn. Stockholm: Fitnessförlaget. Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa. Örebro: Örebro universitet.
Redelius, K. Larsson, H. (red.) (2005). Leve idrottspedagogiken!: en vänbok tillägnad
Lars-Magnus Engström. Stockholm: HLS förlag.
Regeringens proposition 2002/03:35. (2002). Mål för folkhälsan.
http://www.regeringen.se/49bbe3/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal-for-folkhalsan [2017-02-13]
Region Skåne. (2014). Folkhälsorapport: Barn och föräldrar i Skåne 2014: baserad på
Folkhälsoenkät Barn och föräldrar i Skåne 2013: en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Malmö: Region Skåne.
Ringström, J. (2014). Diskursanalys: En analys av andra ordningen eller en andra rangens analys? I Thelander, J. (red.) Den metodologiska labyrinten: erfarenheter och vägval inom
samhällsvetenskaplig forskning. Kristianstad: Kristianstad University Press, ss 113-124.
Skollagen. (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Likvärdig utbildning i svensk grundskola?
https://www.skolverket.se/om-
skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2
42
Skolverket. (2013). Vad styr verksamheten?
https://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet/grundskoleutbildning/grundskola/vad-styr-verksamheten-1.190428
[2017-03-02]
Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlag.
Taras, H. (2005). Nutrition and Student Performance at School. Journal of School Health, 75
(6), ss. 199-213. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1746-1561.2005.00025.x/epdf
[2017-01-23]
Unicef. (2015). Barnkonventionen. https://unicef.se/barnkonventionen [2017-01-17]
Utbildningsstyr. (2004). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Helsingfors: Utbildningsstyr.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2017-05-04]
Winther Jørgensen, M. Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
43
Bilaga 1 Mail och enkätfrågor
“Hej!Vi är två studenter på Malmö högskola som läser grundskollärarutbildningen med inriktning F-3. Vi skriver nu vårt examensarbete i fördjupningsämnet NO och fokuserar på kost & näringslära. I vår B-uppsats fann vi forskning på att kost och näringsintag i hög grad påverkar den kognitiva förmågan. Utifrån denna vetskap vill vi nu göra en studie som fokuserar på hur undervisningen ser ut i F-3 inom kost & näringslära. Vi skulle behöva få hjälp med att komma i kontakt med pedagoger i F-3 för att få svar på vår enkätundersökning. Enkäten innehåller 10 frågor och tar ca 7-10 minuter att svara på. Enkätens svar kommer att behandlas anonymt, men ett av syftena med den är att vi skulle vilja komma i kontakt med några av er för att följa upp med en intervju. Därför ber vi er som vill att lämna kontaktuppgifter i slutet av enkäten. Vi behöver ha in era svar senast 3/2. Vi är tacksamma för svar!
https://sv.surveymonkey.com/r/X3RQBJG
Mvh/Linnea Andersson & Josephine Allrin”
Frågorna som enkäten innehåller är: 1. Kön? Kvinna/Man, ålder? 2. Kommun du arbetar i?
3. Vilket år tog du din lärarexamen? 4. Vilka ämnen har du behörighet i? 5. Vilka ämnen undervisar du i?
6. Vad anser du att ämnet kost och näringslära ska innehålla? 7. Inom vilket/vilka ämnen undervisar du om kost och näringslära?
8. Vem anser du har ansvaret utifrån Lgr11 att eleverna får den kunskap de behöver om kost och näringslära? Motivera gärna.
9. Anser du att du har tillräckliga kunskaper om ämnet för att undervisa i det? Motivera gärna.
10. Anser du att elever behöver mer kunskaper kring kosten och dess påverkan på deras hälsa och vardag?
44
”Hej!
Vi skickade för ett tag sedan ut en enkätundersökning som handlade om kost & näringslära i undervisning i F-3. Vi fann ert svar intressant och skulle vilja träffa er för intervju och observation. Planerar du inom snar framtid eller kan tänka dig att ha en lektion i det berörda ämnet som vi skulle kunna observera, så vore vi väldigt tacksamma. Vid detta tillfälle vill vi även kunna ställa några frågor.
Vi vill även förtydliga att allt material kommer att behandlas konfidentiellt, ditt namn och din skola kommer inte finnas med i vår studie.
45
Bilaga 2 Intervjufrågor
1. Är det din allmänna uppfattning att skolmaten tillgodoser eleverna näringsbehov? 2. Hur märker du om en elev inte ätit tex frukost eller av skolmaten?
3. Hur påverkar det din undervisning?
4. Hälsa är ett eget ämne i bland annat Finland, vad tror du det finns för för- och nackdelar med att introducera det i Sverige?
5. Vad anser du vara det viktigaste att undervisa om inom ämnet hälsa i grundskolans tidigare år?
6. Finner du tillräckligt underlag/stöd i styrdokumenten för att kunna undervisa eleverna om det du anser att det bör kunna inom ämnet? ( Lgr11 - I det centrala innehållet under ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-3, står det om ord och begrepp för och samtal om upplevelser av hälsa.)
7. Hur många undervisningstimmar lägger du på detta ämne?
8. Hur medveten är du om kostens påverkan på den kognitiva förmågan? Känner du till någon forskning inom området?
