Resultaten visar att problemet med övertemperatur är ett faktum som brukare och byggherrar är enade om. Orsakerna till övertemperatur är väl kända och lösningar finns till hands, men dessa används inte alltid optimalt. Ett exempel är Glumslövs passivhusområde där de endast har takutsprång, och de boende är missnöjda med övertemperatur. Vi ser att det finns möjlighet till förbättringar och mer effektiva solskydd skulle kunna installeras och reducera problemet med övertemperatur i Glumslöv.
Vi fick totalt 16 intervjuer av de 35 radhusen i Glumslöv vilket ger en svarsfrekvens på 46 procent. För ett statistiskt säkerställt resultat kräv att 75 procent ställer upp på intervju vilket alltså inte nåddes, därför kan inte resultatet av studien vara representativ för samtliga boende i området, utan bara för de som ställde upp på intervjun (Trost, J. 2007).
7.1 Förklaring till resultat och jämförelse med andra studier
Som nämndes i kapitel 6.6 var 69 procent av de boende i Glumslöv drabbade av övertemperaturer under sommaren, och majoriteten var barnfamiljer. Detta kan förklaras av att barnfamiljer antagligen vill ha det lite svalare än äldre par då deär mer aktiva och inte lika frusna som äldre människor.
Vi antar att anledningen till att övertemperatur i Glumslöv fortfarande är ett faktum är på grund av att de boende inte klagar till bovärden. Då vet inte bovärden hur stort problemet är och därför inte valt att åtgärda detta. I tabell 2 framgår det att endast tre av de elva som upplevde övertemperatur hade klagat till bovärden.
Radhusområdet i Glumslöv hade ingen annan solavskärmning än takutsprång på en meter. Vi ser tydligt att majoriteten av de som upplever övertemperatur är brukare i 2- planslägenheterna, vilket vi tror tyder på att detta solavskärmningssystem inte är optimalt för ett 2-planshus. Här kunde separat solavskärmning som exempelvis markiser installerats för entréplan. Eftersom lägenheterna är hyresrätter får detta inte göras av hyresgästen utan måste installeras av bovärden. Vilket åter pekar på att de brukare som upplever övertemperatur ska vända sig till bovärden för att problemet ska kunna åtgärdas.
Tidigare studier har gjorts på Glumslövs passivhusområde, men dessa är fyra respektive fem år gamla. Vi ville följa upp problemet och se om åtgärder vidtagits och om förbättringar gjorts, men resultatet blev dessvärre sämre och studien pekar på att de boende i Glumslöv idag skulle vara ännu mer missnöjda med övertemperaturen under sommaren. Vi ser också att studien som gjorts för fyra år sedan visade på mer missnöje än den som gjorts för fem år sedan. Problemet finns alltså fortfarande, och verkar bil större.
En enkätstudie gjord 2008 av Eva Lif behandlar problemet med övertemperatur i Glumslövs passivhusområde, där enkäter skickades ut till brukarna. Studien pekar på att de boende redan då var missnöjda med övertemperatur, studien har en svarsfrekvens på 46 procent och 50 procent av dessa upplevde övertemperatur som ett problem och där problemet var störst i vardagsrummet på entréplan. Det framgår även att 37,5 procent av brukarna som svarat på enkäterna har någon form av allergi och att 50 procent utav de var astmatiker. Samtliga astmatiker påstod att de fått sina besvär efter inflyttning samt att besvären förvärras när de vistas hemma under längre perioder.
Thomas Lüddeckens och Marcus Samuelsson har gjort en enkätstudie 2009 där de har skickat ut enkäter till de tre olika passivhusområdena; Glumslöv i Skåne, Frillesås och Oxtorget i Värnamo. Det visade sig att de boende i Glumslöv var mest missnöjda med övertemperatur under sommartid och för kalla inomhustemperaturer på vintertid. Totalt 56 procent av de 18 intervjuade upplevde övertemperatur vilket är ganska likt vårt resultat. I de andra två områdena var inte lika många missnöjda med övertemperatur, men detta kan förklaras av att Oxtorget (som hade en svarsfrekvens på 65 procent och 31 procent av dessa upplevde övertemperatur) hade takutsprång och balkong vilket ger solavskärmning för entréplan. Glumslöv har som sagt ingen solavskärmning för entréplan och det var på entréplan som brukarna upplevde problemet med övertemperatur som störst. Frillesås (som hade 75 procent svarsfrekvens och 11 procent av dessa upplevde övertemperatur) har förutom balkonger även markiser på ovanvåningen vilken kan vara förklaringen till det låga antalet brukare som upplevt övertemperatur.
En tumregel i Sverige är att 80 procent av de boende ska vara nöjda för att förhållandena ska vara acceptabla, vilket inte uppfylls i någon av studierna.
7.2 Varför är resultatet viktigt?
Problemet med övertemperatur har uppmärksammats men inget har blivit åtgärdat i exempelvis Glumslöv. Vi tycker att detta ska uppmärksammas mer då vi går mot en tid där lågenergihus kommer att bli vanligare med ökat miljöfokus. Lågenergihus ska vara ett bra val att bo i både ur miljösynpunkt och människans välmående. Som behandlas i kapitel 5.1 påverkar inomhusklimatet människans välmående drastiskt, och det är hemma som man tillbringar mest tid och vill kunna koppla av.
7.3 Val av metod och metodens påverkan
Vi valde att, till skillnad från tidigare studie, att åka till Glumslövs passivhusområde för att ställa intervjufrågor till brukarna. Detta för att vi hoppades på en högre svarsfrekvens i jämförelse med tidigare studier. Tyvärr var detta inte fallet trots att vi gjorde två besök. Ytterligare en anledning till varför vi valde att hålla en intervju på plats var möjligheten till en öppen diskussion med brukarna.
Pålitligheten av studiens resultat är reducerat då vi endast lyckats intervjua 16 stycken hushåll. Resultat hade varit mer pålitligt om fler brukar valt att ställa upp på intervju. Variationen av de olika hushållen har gett en mer rättvis bedömning av problemet då hänsyn tagits till olika åldersgrupper och lägenhetstyperna.
Intervjuerna med byggherrar var tyvärr inte lika givande för arbetet som vi hade hoppats på. Vi valde därför att lägga större fokus på svaren från intervjuade brukare då det är de som upplever problemen med övertemperatur.
7.4 Ventilation
Självdragssystem är inte optimalt för lågenergihus under sommartid. Det är på grund av att under perioder med långa värmeböljor är temperaturskillnaden inte tillräcklig, vilket medför att den förorenade luften hålls kvar i huset längre och huset får en sämre luftomsättning.
Ett FTX-system är det mest förekommande i lågenergihus, detta på grund av den stora energibesparingen vintertid. FTX-systemet tar tillvara värmen från frånluften innan den lämnar huset, detta bidrar till förvärrade situationer under sommartid gällande problemet med
övertemperatur. Här skulle det kunna vara en eventuell lösning att koppla ett kylbatteri till FTX-systemet, men då är frågan om huset fortfarande uppfyller kraven för energianvändning.
7.5 Avslutning till diskussion
För att höja trovärdigheten av studien hade vi kunnat intervjua ytterligare brukare i annat lågenergihusområden och jämföra dessa mot varandra. Vi valde att endast studera lågenergihusområdet i Glumslöv då vi valt att begränsa studien till Skåne för möjligheten av att hålla en öppen intervju med brukarna och kunna ta hänsyn till deras övriga kommenterar.
Under intervjuerna med en av byggherrarna diskuterades framtida lösningar och idéer på problemet. Soldrivna hushållsapparater skulle kunna vara en lösning för att sänka energianvändningen i hushållet.
Idén med att gräva ner vattenslingor under mark och låta vattnet cirkulera och kylas av, för att sedan återvända till huset och kyla genom passivkylning, tyckte en av byggherrarna var en bra idé, dock väldigt dyr. Vid grundvattenytan är temperaturen alltid densamma, låt säga den är 8 grader. Om man då gräver ner en slang till grundvattenytan som pumpar upp vattnet till huset och låter den kyla ner luften, och sedan återvänder vattnet ner till grundvattenytan, skulle man kunna få ner temperaturen avsevärt. Även när det är vinter skulle det vara effektivt, anta att uteluften är minus 14 grader, då värms luften ändå upp innan den kommer in i huset. Sen skulle man kunna experimentera och försöka koppla denna pump som cirkulerar vattnet med solenergin man utvinner från solceller. Då kan denna gå av sig själv, utan någon extra kostnad och bli självförsörjande. Men det är oerhört dyrt att borra idag så det är verkligen en stor kostnad man får lägga.
Lönar det sig då att kosta på sitt nya hus material och tekniska finesser som sänker energianvändningen kan man undra. Johan Tell, skribent och miljöexpert, säger att den frågan är ungefär lika svår att svara på som att tipsa om vilka aktier som ska handlas idag för att ge en vinst om tjugo år. För det handlar ju om att ta en kostnad idag som ska jämföras med energipriser i framtiden. Han säger:
”Man behöver kanske inte vara en börsfantom, med tanke på jordens ökande befolkning och minskande resurser, för att förutspå att energipriserna kommer att fortsätta att stiga. Därför tror jag att varje form att satsning på mer isolering, bättre fönster och smartare lösningar
vad gäller såväl energieffektivitet lönar sig i längden.” (Johan Tell, 2011).
Den viktigaste slutsatsen som kan dras är att problem med övertemperatur fortfarande finns trots att en mängd olika lösningar finns lättillgängliga. Så man kan fråga sig hur det kommer sig att problemet fortfarande är ett faktum.
”Ofta är det ju solen som driver övertemperatur, låt då solen driva det som håller ner temperaturen.” – Lars Sjöberg