Den första personen vi intervjuade är idag teknik- och miljöchef för koncerner i Sverige med mångårig erfarenhet av lågenergihus och jobbar på Veidekke. Examinerad från Stockholm Universitet och är byggnadsingenjör i botten. Intervjun var en bandad telefonintervju där vi ställde frågor enligt bilaga 1.
6.2 Presentation av byggherre 2
Den andra personen vi tog kontakt med är rådgivare inom VVS frågor och är specialist inom ventilation och har gymnasieingenjörsexamen. Byggherren jobbar på Skanska och har 20 års erfarenhet inom ventilation, har även erfarenhet inom lågenergihusuppförande där denne behandlat skadeutredning, projekt som inte får upp värmen, övertemperatur sommartid och kalla projekt där ventilationssystemet inte håller utlovad kapacitet. Intervjun var en bandad intervju som tog plats på Skanska, Malmö. Frågor enligt bilaga 1.
6.3 Presentation av byggherre 3
Den tredje och sista intervjun hölls med en platschef på Byggmästar’n i Skåne med 15 års arbetslivserfarenhet som byggingenjör. Har under sina 15 år även arbetat som arbetsledare och entreprenadingenjör. Relevant erfarenhet som denne besitter är både ombyggnad av befintliga hus till lågenergihus och nybyggnation av lågenergihus. Frågor ställdes enligt bilaga 1.
6.4 Sammanfattning av intervjuer med byggherrar
Nedan presenteras frågorna samt en sammanfattning av samtliga byggherrars svar: Påverkar infästningar (ex. fönster, dörrar) lågenergihusens inomhusmiljö?
- Här är byggherrarna enade och menar att infästningen kan ha en viss påverkan. Dåligt planerat och utfört hus kan medföra oönskade drag/läckage samt köldbryggor. Man måste därför alltid tänka efter före så att de flesta riskerna elimineras.
Vad anser ni vara är den huvudsakliga orsaken till övertemperatur sommartid?
- Felaktig design och projektering vid uppförande av lågenergihus skulle kunna vara en bidragande faktor. Om sommaren är lång och varm kan detta påverka inomhusmiljön då husen är lufttäta, och med begränsade möjligheter att styra ventilationssystemet är det svårt att ventilera bort övertemperaturen.
Solavskärmning är en reducering av övertemperatur, är det något ni använt er av och kanske upplevt att ett solavskärmningssystem fungerat bättre än ett annat?
- Samtliga byggherrar instämmer att solavskärmning är en bra och billig reducering på övertemperatur men föredrog olika solavskärmningssystem. Första byggherren föredrog jalusier och markiser, andra byggherren takutsprång och tredje markis.
Tror ni att fönstrens riktning (väderstreck) har stor betydelse?
- Samtliga byggherrar instämmer att väderstreck har stor betydelse men påpekar att det idag finns energieffektiva fönster som gör att betydelsen inte är lika viktig idag som förr.
Från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX-system) är det vanligast förekommande ventilationssystemet i dagens lågenergihus, finns det något annat system ni tror skulle gynna inomhusmiljön?
- Här hade byggherrarna delade åsikter. FTX är att föredra då det använder lite energi. Men en byggherre menar att ett kombinerat system, med FTX på vintern och något mer vädringsbetonad system såsom självdragsventillationssystem på sommaren.
- Kan man koppla en kylmaskin till ett FTX-system? Skulle detta i så fall kunna vara en lösning?
-‐ Man skulle kunna koppla en kylmaskin till ett FTX-system tycker byggherrarna men det är för dyrt och energianvändningen stiger. Därför är det inte att rekommendera om man vill behålla lågenergihusklassningen på sin bostad. En av byggherrarna påstår även att om problem med övertemperatur kvarstår så skulle det kunna bli ett kundkrav med kylbatteri i FTX-systemet i framtiden.
6.5 Sammanfattning av intervju med brukarna i studerat bostadsområde.
Nedan i bild 11 visas en översiktritning över det studerade passivhusområdet i Glumslöv. De numrerade husen representerar husnummer och endast de som ställde upp på vår intervju är numrerade i bilden. Totalt 16 av 35 hushåll ställde upp på intervju, vilket ger en svarsfrekvens på 46 procent.
Bild 11.
Tabell 3.
Hushåll som inte har upplevt övertemperatur.
Tabell 2.
Hushåll som har upplevt övertemperatur.
I tabell 2 redovisas svaren vi fick av de hushåll som har upplevt övertemperatur och i tabell 3 redovisas resultatet av intervjuade hushåll som inte har upplevt någon övertemperatur.
Nr. Typ av hushåll
Klagat till bovärd? Orienterat mot.
Hur länge har ni bott här?
För kallt på vintern?
Hur många plan?
1 Barnfamilj Nej S 1 år Ja 2-plan
2 Barnfamilj Nej S 8 år Ja 2-plan
3 Barnfamilj Nej S 6 år Ja 2-plan
4 Barnfamilj Ja S 7 år Ja (klagat) 2-plan
5 Barnfamilj Ja S 6 år Ja 2-plan
6 Barnfamilj Nej S 5 år Nej 1-plan
7 Äldre par Nej S 6 år Ja 2-plan
8 Äldre par Nej S 5 månader Nej 2-plan
9 Barnfamilj Nej S 3 år Nej 1-plan
10 Barnfamilj Ja NV 3 år Ja 1-plan
11 Äldre par Nej S 8 år Ja 1-plan
Nr. Typ av hushåll Orienterat mot. Hur länge har ni bott här?
För kallt på vintern?
Hur många plan?
12 Barnfamilj S 7 månader Nej 2-plan
13 Barnfamilj SV 2 månader Kan inte uttala sig 2-plan
14 Äldre par S 4 år Nej 1-plan
15 Äldre par S 4 år Ja 1-plan
6.6 Hur upplever brukarna problemet med övertemperatur?
I Glumslöv var 69 procent av de intervjuade missnöjda med alldeles för höga inomhustemperaturer under sommaren, och vi kan se att majoriteten av dessa var barnfamiljer. Dessutom ser vi att av de som inte upplevde övertemperatur var tre barnfamiljer och två äldre par, värt att notera är att en av hushåll nummer 13 inte kunde uttala sig då de var nyinflyttade när vi intervjuade brukarna.
Som tidigare nämnts så har radhusen i Glumslöv ett takutsprång på en meter vilket ger en viss solavskärmning för enplanslägenheterna, men nästan ingen för tvåplanslägenheternas entréplan. Vi ser tydligt i tabell 2 att majoriteten som upplevde övertemperatur bodde i just tvåplanslägenheter och när intervjuerna hölls kom det fram att samtliga brukare upplevde det som varmast i vardagsrummet som var beläget på entréplan med stora fönster, det var även här det upplevdes som kallast under vintern. Utöver takutsprång får brukarna själv förse och bekosta lägenheterna med enklare solavskärmning som persienner och gardiner. I övrigt fanns inget permanent solavskärmningssystem installerat i konstruktionen, exempelvis markiser.
Brukarna upplevde stor skillnad på inomhusklimatet under vinterhalvåret, var det en solig vinterdag upplevdes märkbart varmare inomhustemperaturer. Ett flertal brukare upplevde även att tilluften var torr under vintern. Samtliga lägenheter hade luftsluss och det var klagomål på att de blev kalla på vintern, så pass kalla att de inte kunde förvara sina ytterkläder där under vinterhalvåret. Luftslussen blev även för varm på sommaren.
Som har behandlats i kapitel 3.2 har orientering stor betydelse på inomhusklimatet. I tabell 2 ser vi att tio av elva hushåll som upplevde övertemperatur är orienterade med stora fönsterytor mot söder.
Trots dessa problem så var det endast två hushåll som hade klagat till bovärden, samtliga brukare svarade faktisk alla ja på frågan om de var nöjda.