Diskussion - "Vi har det aldrig trångt": Idrott och hälsa-lärares upplevelser av att arbeta på

7.1 Skolverksamheten på landsbygden

I resultatet genomsyras de berättelser respondenterna har om sin skolverksamhet, av en självständighet. Verksamheten är inte beroende av kommunernas stöd i den utsträckning man skulle kunna tro, med tanke på det låga elevantal och utsatta position de flesta skolorna befinner sig i. Utifrån respondenternas upplevelser blir det tydligt att det inte förväntas att kommunerna kommer investera i glesbygdsskolorna, utan istället blir närsamhällets hjälp betydligt mer avgörande. Tjänster från privatpersoner och utomstående organisationer beskrivs som stommen i skolans överlevnad. Enligt Pettersson (2017) är ett fungerande samarbetet och utbyte av tjänster avgörande för en glesbygdsorts överlevnad. Detta är någonting som också återkommer bland respondenterna, exempelvis när Respondent 1 påpekar den mängd arbetstillfällen en skola skapar. Enligt Pettersson (2017) är skolans närvaro avgörande för om människor väljer att bosätta sig på en plats eller inte, och det belyser även de fem idrott och hälsa-lärarna. Respondenterna upplevde att de byar där

respektive skola befann sig, var minst lika viktig för kommunens överlevnad, som kommunen var för deras.

Samarbetsförmågan mellan närsamhälle och skolverksamheten kan antas vara mindre förekommande i tätorter, eftersom skolan inte utgör det nav som Pettersson (2017) beskriver att den gör på glesbygden. Detta kan resultera i att en ökad segregation skapas och det förlorar båda parter på, när de inte får lika stort utbyte från varandra som de skulle kunna ha.

Pettersson (2017) betonar även att lärarstatusen ofta är högre på glesbygdsskolor, på grund av skolan roll för närsamhället, men att glesbygdsskolans status för övriga landet är låg.

Sett till det ekonomiska stöd glesbygdsskolan saknar, spelar det ingen roll att invånarna på den gles och mycket glesa landsbygden värderar skolan högt, om övriga landet inte gör det.

För att stärka den glesa och mycket glesa landsbygdens överlevnadsvillkor är det därför viktigt att göra en nationell insats för att bevara de skolor som finns, och se till att ge det ekonomiska och resursmässiga stöd de behöver. Utan detta riskerar skolorna att behöva göra avkall på olika saker av ekonomiska skäl, likt den nedläggningshotade skolan som

Respondent 1 arbetar på där hen inte kan bruka isplanen, eller i sporthallen där det varken finns ljudanläggning, bildkanon eller internetanslutning. Detta kan till slut leda till att undervisningens likvärdighet äventyras, när lärarna inte längre kan komma på alternativa lösningar, och då är det i första hand eleverna som drabbas.

7.3 Lärares upplevelser av att arbeta på landsbygden

Det som däremot är möjligt att generalisera, är hur lärarna själva uppfattar sin situation. Trots att de skiljer sig i vilka förutsättningar som finns, så är inställningen till sin yrkesroll och utövandet av sitt uppdrag som idrott och hälsa-lärare snarlik mellan de fem respondenterna.

33 Trots att lärarna överlag är positiva över sin arbetsmiljö, finns det faktorer som påverkar lärare arbetandes på den mycket gles och glesa landsbygden som inte drabbar andra lärare i tätorter och storstäder. Den främsta faktorn är att nedläggningshot är återkommande, och bromsar upp skolverksamhetens utvecklingsmöjligheter. Den vattenläcka som kommunen inte vill laga, eller bristen på internet i sporthallen på skolan Respondent 1 arbetar på är det

tydligaste exemplen på detta.

Ekonomiska faktorer verkar inte påverka respondenterna i någon större utsträckning, kanske beror det på att närsamhället kostnadsfritt utför de tjänster som annars är kostsamma, eller det faktum att bidrag söks när skolan saknar tillräckligt med pengar? Tydligt blir i alla fall att skolverksamheten inte väntar in ett tillfälle för när den tilldelade skolpengen räcker till något utöver det vanliga, utan lösningar för att hitta finansiering eller samarbeta med utomstående är en del av den grundläggande inställningen. Den enda respondent som inte riktigt följer denna trend är respondent 2, och hen upplevde också den ekonomiska faktorn som mest

problematisk.

Lokaltillgången varierar för samtliga respondenter, och även om lokalernas eftersatta skick kritiseras, är detta inget unikt för den glesa och mycket glesa landsbygden. Lundvall och Meckbach (2007) är några av de som lyfter upp att lärare anser att den fysiska arbetsmiljön i lokalerna som brukas är undermålig. Det som däremot skiljer sig är det utrymme för

verksamheten som finns hos respondenterna. Möjligheten att klassvis bruka lokalerna, och inte bedriva undervisning samtidigt som någon annan, ger eleverna möjligheten att utnyttja hela lektionen utan att behöva köa eller vänta in. Flexibiliteten med att så få klasser använder samma lokaler breddar undervisningsmöjligheterna. Dock spelar det ingen roll hur flexibelt schemat för lokalerna är, om lokalerna i sig inte elever upp till den standard som krävs för att använda dem. Detta är ett återkommande problem för flera respondenter, exempelvis saknas ljudanläggning, internåtkomst eller bildkanon, och gör därmed lokalerna näst intill obrukbara när dessa exempel behövs. Återigen är lärarna lösningsorienterade och använder sig av en mobil stereo för ljud och klassrum med bildkanon och internet till teoripass.

7.4 Lärares upplevelser av att undervisa i idrott och hälsa

På grund av att det tidigare inte forskats på idrott och hälsa-lärare belägna på gles- och landsbygden finns det ingenting att jämföra detta utfall med. Dock går det att utifrån tidigare forskning kring idrott och hälsa-lärare i stort, dra slutsatser om hur upplevelsen skiljer sig grupperna emellan. Det blir då tydligt att några av de ramfaktorer som upplevs som de största nackdelarna med yrket generellt, istället blir de främsta fördelarna för lärarna arbetandes på landsbygden. Det blir också tydligt att målsättningen med undervisningen är samstämmig.

Elevgruppsstorleken benämns av Lundvall och Meckbach (2004) som ett av idrott och hälsa-lärarnas största svårighet inom yrket, medan respondenterna beskriver samma ramfaktor som mest positiv. Skillnaden i utfallet beror mest troligt på att elevgrupperna ser väldigt

annorlunda ut, och på så sätt påverkar undervisningen på olika sätt. Exempelvis kan slutsatsen dras av att fler elever leder till en ökad ljudnivå och mindre tid för varje enskild elev, vilket

34 också beskrivits som utmaningar för lärarna inom idrott och hälsa av både Lundvall och Meckbach (2004) samt Larsson och Nyberg (2016). Mindre elevgrupper har det motsatta utfallet, och i respondenternas beskrivningar förklaras det att den tiden som kan investeras i varje elev skapar djupare och starkare relationer som i sin tur påverkar undervisningen positivt. I Skolverkets likvärdighetsrapport (2012) står det att elever som går på

landsbygdsskolor presterar lika bra, eller till och med bättre i vissa fall, jämför med resten av landet. Där argumenteras det också för att detta är ett direkt resultat av att lärarna har mer tid för sina elever. Detta stödjs även av Giota (2001), som i sin avhandling skriver att djupare relationer skapas av att läraren möter sina elever i flera miljöer, vilket påverkar elevernas inlärning, och senare resultat, i en positiv bemärkelse.

Trots att några lärare upplever en materialbrist, som är svår att åtgärda utifrån den budget som tilldelats av huvudmannen, är den lösningsorienterade inställningen återigen tydlig.

Samarbeten med föreningsidrotten är någonting som gynnar båda parter, framför allt ekonomiskt. Respondent 2 är den enda läraren som aldrig samarbetat med någon förening eller liknande, och är också den lärare som upplevde störst problem med materialtillgången.

Detta visar på hur avgörande närsamhället är för den undervisning som bedrivs, och hur stor påverkan det har när samarbetet inte existerar.

Ett tankesätt där man vill hålla sina tillgångar för sig själv påverkar inte bara den enskilde läraren, så som Respondent 2 beskriver, utan kanske främst alla de elever som riskerar att inte få en likvärdig utbildning. Elever går eventuellt miste om en aktivitet som kunnat engagera och skapa rörelseglädje, samtidigt som det även kan beröva föreningsidrottens utbud om de inte heller har den ekonomiska möjligheten att köpa in material. I en ort där det bor få människor, är en samarbetsförmåga väsentlig för ortens överlevnad. Det går inte att tänka egoistisk, när alla är i behov av någon slags hjälp vid olika tillfällen, utan istället är det viktigt att gå ihop och bygga en stark gemenskap.

Den likhet som går att finna mellan tidigare forskning och respondenterna är relaterad till vilka målsättningar som finns med idrott och hälsa-ämnet. Att skapa en rörelseglädje och lägga grunden för en fortsatt hälsosam livsstil hos eleverna var de främsta målen med undervisningen för samtliga respondenter, vilket stämmer överens med resultaten från den tidigare forskningen på området, exempelvis Lundvall och Meckbachs (2004) studie. Ur ett sociokulturellt perspektiv, som Larsson och Meckbach introducerar, går det däremot att se liten skillnad i vad som värderas som mest värdefullt för att uppnå dessa mål. I NU-03 studien var bollspel och lekar dominerande för undervisningen (Meckbach & Lundvall, 2007), medan samtliga respondenter istället uttryckte naturvistelsen. Detta är utifrån det sociokulturella perspektivet ett utfall på de olika kulturella värderingar som präglar de olika miljöerna. Detta uttrycker exempelvis Respondent 4, genom att påpeka att naturen är en del av kulturen och att det inte går att bo på den mycket glesa eller glesa landsbygden om den inte värderas högt.

På grund av att endast fem respondenter lagt grunden för denna studie, är det svårt att göra en generell beskrivning för hela landet. Det som däremot är möjligt att generalisera, är hur lärarna själva uppfattar sin situation sett till det geografiska område de befinner sig i. Trots att

35 de skiljer sig något i vilka lokala förutsättningar som finns, så befinner sig alla i Norrbottens län glesa och mycket glesa landsbygd, vilket också ger dem några gemensamma

utgångspunkter, exempelvis den naturmiljö som präglar länet. Sett till detta är inställningen till sin yrkesroll och utövandet av sitt uppdrag som idrott och hälsa-lärare snarlik mellan de fem respondenterna.

Naturen beskrivs som den största fördelen med att arbeta på den glesa och mycket glesa landsbygden, och de som idrott och hälsa-lärare ser det som en självklar och naturlig del av ämnet att vistas utomhus under alla vädersäsonger. Respondent 1 beskriver det som en

motsvarighet till det breda utbud som kan erbjudas i tätorter och storstäder, att alla miljöer har sina fördelar och nackdelar med vad som kan inkluderas i undervisningen.

Respondent 3 tror inte att det utbud som finns i storstäder och tätorten utnyttjas desto mer, och sett till den tidsbrist som beskrivs av idrott och hälsa-lärare, framför allt i den studie Lundvall och Meckbach (2007) sammanfattar, är detta inte en ologisk tankegång. Om man sedan lägger till det faktum att få av de aktiviteter som erbjuds är någonting som är essentiellt för kursplanen, och således elevernas utbildning, blir det mer troligt att detta utbud inte

används desto mer. Respondent 5 hade önskat en större närhet till olika slags aktiviteter för att kunna visa sin elever olika versioner av idrotter och rörelseaktiviteter, och på så sätt nå fram med rörelseglädjen till fler elever. Enligt Meckbach och Lundvall (2004) är detta det främsta målet hos många idrott och hälsa-lärare, men frågan är hur många som lyckas? Det kommer alltid finnas begränsande faktorer för att nå fram till alla elever, ibland är det bristen på ett brett utbud av aktiviteter, ibland är det bristen på närhet till natur och allt den kan erbjuda.

Den faktor jag tror är mest beroende på huruvida en elev utvecklar någon slags rörelseglädje är vilket relation eleven får till idrott och hälsa, och där är läraren den tydligaste förmedlaren.

Kan man inte som lärare nå fram till en elev på grund av en bristande relation, är alla aktivitetscenter och skogsdungar irrelevanta. Giota (2001) nämner att det är i relationen mellan eleven och läraren som tryggheten skapas, och med den tryggheten i bagaget vågar eleven mest troligt prova på det mesta hen möter under idrott och hälsa-lektionerna. Med många positiva rörelseerfarenheter, precis som Nyberg och Tiden (2007) tar upp, kommer eleven i fråga våga prova på nya saker under resten av livet. Det är ett mycket mer långsiktigt och hållbart mål, än att fokusera på att erbjuda ett brett utbud, i min mening. Utifrån detta har de glesa och mycket glesa landsbygdsskolorna en enorm fördel i sina förutsättningar, även om det i sig inte utesluter att inget borde göras för att underlätta förutsättningarna sett till vissa faktorer.

Trots att alla lärare i studien upplevde sin undervisning som likvärd med övriga landet, är det värt att poängterade att det många gånger var beroende av deras unika problemlösning.

Exempelvis så hade samtliga av eleverna inte haft möjlighet till simundervisning resten av terminen, någonting som är obligatoriskt i kursplanen, om inte Respondent 1 sökt och fått bidrag från Majblommas fond. Eller om inte Respondent 3 haft möjligheten att undervisa två klasser samtidigt, hade den klassen med endast ett fåtal elever, inte fått möjligheten att ta del av kursplanen på samma villkor som övriga elever. Skolverkets likvärdighetsstudie (2012) visade att lärares kompetens för att kunna skapa behovsanpassade förutsättningar för sina

36 elever ofta är bristfällig, vilket är något några respondenter själv uttrycker när de pratar om svårigheten i att kunna anpassa sin undervisning. Dock verkar denna upplevelse grundas i brist på erfarenhet, eftersom de respondenter som uttrycker detta är de som arbetat kortast tid inom yrket och är olegitimerade. För att motverka det Skolverkets studie (2012) visat, och det några av respondenterna själva upplever, anser jag att fortbildningsmöjligheter är av största vikt. Oavsett var i landet du arbetar ska det finnas möjligheter att utvecklas och fortbildas inom sitt yrke, dels för den anställdas egen skull, men inom skolverksamheten är det också för elevernas skull. En lärare som har kunskap och kan göra medvetna val kommer påverka undervisningens kvalitet, och elevernas individuella upplevelser av ämnet, positivt.

Pettersson (2017) har lyckats formulerat en generell beskrivning av glesbygdsskolan och dess förutsättningar, men efter den här studien är det tydligt att idrott och hälsa-lärarna arbetandes på dessa skolor inte är en helt homogen grupp. Trots att de ligger relativt nära varandra sett till geografiskt avstånd, har de i flera fall helt olika utgångslägen att arbeta utifrån. Detta skiljer sig troligtvis ännu mer när glesbygdsskolor från hela landet tas in i beräkningen, vilket ytterliga bevisar att det är svårt att dra stora övergripande slutsatser om deras arbetssituation.

Trots detta går det ändå att se flera likheter också. Skulle jag få möjlighet att addera till Petterssons (2017) beskrivning, skulle jag lägga till att lärarna på den glesa och mycket glesa landsbygden, trots sina olika förutsättningar, ändå delar en övergripande

problemlösningsförmåga som är unik för dem. Trots förutsättningar som utifrån sett kan verka väldigt svårlösta, finns en beslutsamhet om att deras elever inte ska gå miste om någonting på grund av vart de går i skolan. Tvärtom ska de utöver sin respektive kursplan berikas med det kulturella arv som finns i regionen, och känna en stolthet över den glesa och mycket glesa landsbygden och allt den har att erbjuda.

7.2 Metoddiskussion

I denna studie har de fem kvalitativa intervjuer som genomförts skapat grunden för det resultat som presenterats. På grund av detta är det viktigt att reflektera över den intervjuguide som använts vid alla dessa intervjuer, och hur utformningen av den kan ha påverkat resultatet.

Sett till intervjuguidens reliabilitet går det att ifrågasätta frågornas relevans för arbetets syfte och frågeställningar. Under utformningen av den intervjuguide som använts har

frågeställningarna agerat som avgränsningar för de olika teman som ingår i studien. Detta gjordes för att säkerställa att de frågor som sedan formulerades till varje tema höll sig inom ramarna. Inom varje tema frågade jag först efter en generell beskrivning innan jag gick in på idrott och hälsa-ämnen specifikt. Orsaken till detta var för att få en övergripande bild av hur lärarna upplevde sin yrkesroll generellt, och inte endast kopplat till sitt ämne. Utfallet av detta gav blandade resultat. Några av respondenterna kunde inte separera sin upplevelse från sin roll som idrott och hälsa-lärare och sin generella uppfattning. I efterhand är detta förståeligt eftersom deras erfarenheter och upplevelser är knutna till sin roll som idrott och hälsa-lärare.

För att motverka detta utfall hade jag kunnat precisera än mer tydligt för respondenterna vad jag eftersökte, genom att efterfråga en upplevelse som inte skett i relation till idrott och hälsa-ämnet.

37 En annan aspekt som påverkade resultatet är också relaterad till reliabiliteten. Många av intervjuguidens frågor eftersökte en reflektion från respondenten om hur skillnaden mellan tätorten och den glesa/mycket gles landsbygden kan se ut. Majoriteten av idrott och hälsa-lärarna hade endast arbetat på landsbygden under hela sin karriär, och hade därför svårt att kunna reflektera över detta, eftersom de inte hade någon erfarenhet av att arbeta på en

tätortsskola. Endast Respondent 1 hade arbetat på en tätortsskola tidigare, och kunde därför ge relevanta reflektioner. Övriga respondenter refererade istället till utsagor de fått ifrån andra idrott och hälsa-lärare om de inte kunde ge en egen reflektion. Om jag, för att motverka detta utfall, istället hade valt att säkerställa att alla respondenter haft en tidigare erfarenhet av att arbeta på tätortsskolor, så hade mitt urval blivit betydligt mer begränsat. Detta hade försvårat min studie och riskerat att arbetet inte blev färdigställt i tid. Just denna aspekt var inte heller avgörande för att besvara min frågeställning eller mitt syfte, vilket innebär att den inte heller påverkar resultatet desto mer.

Arbetets validitet är hög eftersom det syfte och de frågeställningar som formulerats alltid varit närvarande genom arbetets alla faser. Exempelvis har de rubriker och underrubriker som skapats varit till syfte att tydliggöra den röda tråden och säkerställa att resultatet och den tidigare forskningen relaterats till rätt frågeställning. Den kvalitativa metod som använts har varit avgörande för att få respondenternas personliga upplevelser och erfarenheter, och på så sätt kunna besvara frågeställningarna och syftet. På grund av att jag haft avgränsande teman och säkerställt den information jag fått, går det också att anse respondenternas svar som pålitliga.

På grund av att intervjuguiden var semi-strukturerad blir reliabiliteten och validiteten påverkad. Dock anser jag att de teman jag skapat i förhand höll frågorna inom ramen för studien och på så sätt påverkade inte eventuella följdfrågor eller omformuleringar av frågorna validiteten eller reliabiliteten i något högre grad. Hade jag istället valt att använda mig av en strukturerad intervjuguide hade resultatet riskerat att bli missvisande då möjligheten att omformulera mig eller ställa ytterligare frågor, för att få en mer detaljerad beskrivning av respondenternas upplevelse, inte hade funnits.

Den analysmetod som använts är den Lindgren (2014) formulerat. Metoden har varit till stor nytta för mitt arbete. Genom att koda och kategorisera har det gått effektivt att sortera och sålla det insamlade materialet, samt se vilka gemensamma och skilda nämnare som uppstår.

Det som däremot har försvårat mitt arbete har varit den brist på tidigare forskning om lärare arbetandes på landsbygden. Utan den har det varit svårt att se om det som visat sig i det insamlade materialet varit i linje med hur övriga landsbygdslärare upplever sin yrkesroll, eller om det är stora skillnader. Det enda sättet att motverka detta är att mer forskning på området görs, där olika geografiska områden får agera fokus för forskningen. Detta för att skapa en så bred och rättvis bild av de förutsättningar och upplevelser lärare arbetandes på landsbygd har.

7.3 Slutsats och framtida forskning

Slutligen har denna studie visat att idrott och hälsa-lärare arbetandes på den glesa och mycket glesa landsbygden upplever sin undervisning vara likvärdig i samma utsträckning som skolor placerade i större städer och tätorter. De har unika fördelar, som naturtillgången, mindre

In document "Vi har det aldrig trångt": Idrott och hälsa-lärares upplevelser av att arbeta på glesbygden (Page 36-47)