Denna studie har utifrån syftet och frågeställningar analyserat vad det är som gör att en byggd miljö upplevs som estetiskt tilltalande och trivsam och jämfört med vad som byggs idag. Undersökningen har också syftat till att belysa hur utformning– och gestaltningsfrågor behandlas i det dokument som är vägledande inom detta område. Resultatet tyder på att det finns ett antal kvaliteter som har stor betydelse för hur estetiskt tilltalande och trivsam en byggd miljö uppfattas vara. Det belyser också vad som kännetecknar nybyggnationers utformning och gestaltning och går därför att jämföra med hur det förhåller sig till de identifierade kvaliteter som anses bidra till en estetiskt tilltalande och trivsam miljö. Dessutom visar det hur de identifierade kvaliteterna behandlas i Uppsala kommuns Arkitekturpolicy.
5.1.Vad som efterfrågas & Vad som byggs
Utifrån intervjuerna går det att urskilja ett antal kvaliteter som är särskilt betydelsefulla för hur pass estetiskt tilltalande en byggd miljö är, det är: skala, grönska, befintliga värden, variation, sammanhang och arkitekturstil. De kvaliteter som har identifierats i denna studie behandlas också i Nasars forskning(1994 & 1998) och i avhandlingarna av Sternudd(2007) och Tunström(2009). Dessa kvaliteter är på sätt och vis sammanflätade med varandra, det går inte att exempelvis uteslutande diskutera variation utan att man också berör sammanhang. Vidare har också olika områden i staden pekats ut som särskilt tilltalande av respondenterna och vilka egenskaper som bebyggelsen i dessa områden besitter.
När det gäller befintliga värden lyfter respondenterna från FVU och AU fram att det är viktigt att förhålla sig till de värden som redan finns, särskilt när det ska byggas nytt, exempelvis att man tar hänsyn och anpassar ny bebyggelse till den befintliga bebyggelsens skala och arkitekturstil. När det gäller ny bebyggelse och dess skala så framhävs det att vad som byggs idag tenderar att vara något högre och tätare. Dessutom har det blivit vanligare med byggandet av märkesbyggnader enligt Tjänsteperson A. Exempel på detta är höghus som tornar upp sig över den låga bebyggelsen och påverkar stadens karakteristiska siluett där det tidigare har varit Domkyrkan, Slottet och Carolina Rediviva som varit de enda byggnaderna som höjt sig över staden.
I Sternudds avhandling framgick det att människor uppskattade mer småskalig bebyggelse (ca 1-3 våningar) medans höghus var mindre uppskattat. Anledningen till varför höghus ansågs mindre tilltalande var på grund av att det inte passade in i den befintliga stadsmiljön och dess siluett, det ansågs förstöra den stadens karaktär och identitet genom att avvika från den traditionellt låga bebyggelsen (Sternudd 2007). I likhet med detta så förmedlar respondenterna från FVU och AU att en bebyggelse med låg eller måttlig skala är att föredra, delvis för att det skapar ljusa och trivsamma miljöer men också för att det hör till stadens identitet och karaktär att bebyggelsen har en måttlig skala. Att en lägre eller måttlig skala är mer eftersträvansvärt för att skapa estetiskt tilltalande och trivsamma miljöer förtydligas också utifrån de områden som vissa av respondenterna pekar ut. I både Fålhagen och Sala backe håller bebyggelsen en jämn höjd och längs med Årummet har bebyggelsen en något mer varierad skala.
Inslagen av grönska i den byggda miljön framhävs också som betydelsefull enligt respondenterna, vilket både Sternudd(2007) och Nasar(1994 & 1998) tar upp, enligt den sistnämnda så uppskattas intensivt markutnyttjande betydligt mindre av allmänheten. Detta är en aspekt som inte lyft fram av respondenterna i samma utsträckning som andra kvaliteter, men det kan dock tolkas som att gröna inslag är en kvalitet som det är ”allmänt känt” att det har en stor inverkan på hur pass estetiskt tilltalande och trivsam en byggd miljö upplevs vara, det är något som förhöjer bebyggelsens estetiska värde (Nasar 1994&1998). Gällande hur ny bebyggelse förhåller sig till detta så är det huvudsakligen respondenten från FVU som kritiserar hur denna kvalitet behandlas vid nybyggnationer och menar att det inte tillförs lika mycket gröna inslag i dessa områden som man borde.
En annan kvalitet är variation, och att skapa detta i den byggd miljön lyfter majoriteten av respondenterna fram som eftersträvansvärt och de menar att det har blivit allt mer påtagligt i nybyggda områden som exempelvis Rosendal, Östra Sala backe och längs med Råbyvägen. Att det har blivit mer varierad bebyggelse lyfter respondenten från YIMBY fram som särskilt positivt. Det gör också respondenten från AU men som anser att man inte når hela vägen och syftar då främst på arkitekturstilen och menar att det är där det brister. Hen framhäver att det som byggs idag, trots att det har en stor variation, fortfarande har ett modernistisk formspråk. Istället borde man sträva efter att bygga nytt som inspireras av mer traditionella arkitekturstilar och på så sätt skapa en estetiskt tilltalande variation. Vad som också kan vara intressant att nämna här är att respondenten från YIMBY lyfte fram en byggnad som ansågs vara ett gott exempel på nybyggnation, ett trähus i Rosendal som också uppmärksammats av Arkitekturupproret. Denna byggnad lyftes fram pga att den ansågs ha en god blandning där traditionell och modern arkitektur samspelar på ett bra sätt.
Vad respondenten från FVU däremot tar upp är att det också kan bli ”för mycket” variation – att bebyggelsen blir så pass varierad i sin utformning och gestaltning att helheten och sammanhanget går förlorat. Något som Nasar(1994) diskuterar är bebyggelsens komplexitet och ordning. Komplexitet kan liknas till variation och lyfts fram som en ytterst betydelsefull kvalitet då man genom att variera olika aspekter som skala, arkitekturstil, färg och material bidrar till att skapa en intressant och engagerande miljö som därmed uppskattas mer. Därför bör man undvika att bygga likartade och monotona områden eftersom det bedöms få motsatt effekt genom att de upplevs som tråkigt och förutsägbara (Nasar 1994). Men består den byggda miljön av alldeles för varierad bebyggelse som saknar en slags röd tråd kan det bli svårt för betraktaren att skapa sig en uppfattning om platsen. För att skapa en estetiskt tilltalande och trivsam byggd miljö gäller det att kunna hitta en balans mellan komplexitet och ordning (Nasar 1994).
Förutom att bebyggelsen bör ha en viss grad av variation så bör det också finnas en viss grad av ordning för att det ska bli så lyckat som möjligt, det behöver passa in i ett sammanhang. Det kan exempelvis innefatta att man tar hänsyn till den befintliga bebyggelsens arkitekturstil och anpassar ny bebyggelse efter den för att skapa en helhetskänsla. Utifrån respondenternas
utsagor framhävs det att ny bebyggelse framförallt präglas av en stor variation men de lyfter inte fram att den också passar in i befintlig bebyggelse. En av respondenterna från kommunen (Tjänsteperson A) tog upp att allt fler strävar efter att synas och profilera sig genom att bygga utmärkande märkesbyggnader. På liknande sätt framhåller respondenten från AU att man idag försöker bygga allt mer utmärkande och spektakulära byggnader som inte passar in i den byggda miljön i Uppsala.
Förutom de kvaliteter som respondenterna har pratat om (skala, grönska, befintliga värden, variation, sammanhang, arkitektur) så är den egna tolkningen att det finns en till aspekt som har betydelse men som inte berörs lika tydligt av respondenter, det är bebyggelsen karaktär och identitet. Som Tunström(2009) tar upp så har platsens karaktär och identitet betydelse för huruvida den upplevs som tilltalande eller ej. Vissa platser har identitetsbärande egenskaper medan vissa saknar sådana. De områdena som en del av respondenterna har lyft fram som särskilt tilltalande beskrivs besitta särskilda egenskaper som gör att de sticker ut, exempelvis lyfts Fålhagen fram på grund av sina väl gestaltade byggnader med en mycket varierad färgskala, Årummet lyfts fram på grund av den varierade arkitekturen och rekreationsvärden, och bebyggelsen i den äldre delen i Sala backe kännetecknas av en låg bebyggelse med en god blandning av fina bostäder med mycket omkringliggande grönska. Något som en av respondenterna från kommunen (Tjänsteperson B) lyfter fram i ett av citaten(s.24) är att det som kännetecknar mycket av den nya bebyggelsen är sökandet efter karaktär och stil. När det gäller hur karaktär och identitet kring en plats skapas så menar Tunström(2009) att det är något som uppstår naturlig eller växer fram över tid och det är därför som det ofta är så att platser med en äldre bebyggelse upplevs ha en mer utpräglad och säregen identitet. Det kan därmed vara svårt att planera och försöka skapa en identitet runt ett nybyggt område som människor märker av. Det är kanske först inom några decennier som dagens nybyggda områden har skapat sig en säregen identitet och karaktär som befolkningen uppskattar (Tunström 2009). Om det exempelvis ska byggas i närheten av ett område där bebyggelsen har en tydlig karaktär kan man låna någon eller vissa aspekter från den befintliga bebyggelsen för att på sätt skapa en övergång och enhetlighet, något i utformningen och gestaltningen som binder samman områdena. Utformas området med en allt för stor komplexitet kan de bli svårt att greppa dess karaktär och identitet när det inte finns någon slags gemensam nämnare som alla bebyggelse i området har gemensamt.
5.2 Analys av Arkitekturpolicy
Gällande hur bebyggelsens utformning och gestaltning behandlas inom planeringen i Uppsala så har det framförallt varit relevant att analyser kommunens Arkitekturpolicy(2017) eftersom den fungerar som en plattform för de olika aktörerna där de övergripande riktlinjerna för hur man ska utforma den byggda miljön. De kvaliteter som åskådliggjordes i första frågeställningen behandlas i någorlunda lika stor utsträckning i policyn men där begreppen variation, befintliga värden och sammanhang omnämndes vid något fler tillfällen än grönska och skala, och därmed tolkas som att de har större betydelse. Vid flertalet tillfällen lyfts det fram att det är viktigt att ta hänsyn till de värden som redan finns, exempelvis befintlig bebyggelse, att man både ska värna och utveckla och hitta ett fungerande samspel mellan gammalt och nytt. Detta ska då
bidra till en mer variationsrik miljö som framställs vara särskilt betydelsefullt för att skapa en fungerande och attraktiv byggd miljö. Men samtidigt som variation starkt förespråkas så betonas också vikten av att det måste finnas en helhetssyn och att bebyggelsen måste kunna gå att koppla till ett sammanhang, det kan både handla om det ska hänga ihop med den närliggande miljön eller med Uppsala i stort.
Samtidigt är det också intressant att nämna hur just arkitekturstil behandlas, eller rättare sagt inte behandlas i policyn. Närmaste sättet som stil tas upp är inom begreppet befintliga värden där det sägs att det är viktigt att identifiera vilka kvaliteter som är värdefulla i den befintliga miljön som är möjliga att både bevara och utveckla – att få gammal och ny bebyggelse att samspela på ett sätt som berikar miljön. Byggnader som i texten lyfts fram som viktiga för stadens karaktär är Domkyrkan, Slottet, Carolina Rediviva och Universitetshuset, som alla präglas av traditionella arkitekturstilar. Men som sagt så förmedlas det inte i textform att ny bebyggelse ska sträva efter att följa någon viss typ utav stil. Däremot är det intressant hur policyn använder sig av bilder på olika byggnader och miljöer där den övervägande majoriteten av byggnader som lyfts fram i policyn har byggts under 2000- och 2010-talet. Även om man inte uttrycker i texten att en viss typ av arkitekturstil ska eftersträvas så kan det tolkas som att bilderna istället förmedlar vad som är ”vackert” och att det är den typen av stil och formspråk som önskas.
Sammanfattningsvis visar denna studie att det finns en någorlunda enad syn bland respondenterna angående vad som kännetecknar en estetiskt tilltalande och trivsam bebyggelse utifrån Uppsala som kontext. Det kan tolkas som att det finns en medvetenhet (utifrån Arkitekturpolicyn) kring vilka kvaliteter som bidrar till att skapa en estetiskt tilltalande bebyggelse men att slutresultatet i nybyggnationer inte helt uppfyller det som efterfrågas för att det ska upplevas som estetiskt tilltalande och trivsamt. En kvalitet som det blir tydligt att ny bebyggelse uppfyller är variation, dock har några av respondenterna synpunkter på huruvida variation har tillämpats på ett bra sätt.