Syftet i min studie har varit att ta reda på om socialarbetare i Malmö stad har olika syn på hedersproblematiken och orsaken till våldet och förtrycket. Studien bekräftar rapporten från Ungdomsstyrelsen (2009) och Björktomta (2007), om att det finns olika sätt att se på hedersproblematiken.
Informanterna var eniga om att heder kretsar kring kvinnans sexualitet, informanten på Kriscentrum för kvinnor påpekade att det handlar om patriarkatet, när männen har makt över kvinnans sexualitet. Jag anser också att begränsningar av kvinnans sexualitet finns även i samhällen där hederstänkande inte är starkt, som till exempel i Sverige. Att bli kallad för hora tycker jag är ett sätt begränsa flickornas och tjejernas sexualitet, det är också ett sätt att bestraffa och kontrollera deras sexualitet.
När jag bad informanterna definiera hedersrelaterat våld fick jag flera olika förklaringar; flera utövare, våldet är sanktionerat, handlar om kontroll, våldsutövaren får beröm och blir uppbackad, flickorna är begränsade, förtryck mot mänskliga rättigheter, förövaren är en släktmedlem, dottern blir utstött ur familjen, familjen jagar henne och vill ibland döda henne, blandning mellan fysisk våld och begränsning i livsutrymme, finns i familjer i patriarkala samhällssystem. Informanterna skiljde inte på förövarna och offret.
Som vi kan se i resultatet är heder ett begrepp som omfattar en rad olika definitioner bland socialarbetare. Björktomta (2007) beskriver genom kontinuum hur brett begreppet hedersrelaterat våld är, att det kan vara allt från kontroll till mord, hon lägger fokus på kontrollen och våldet som offret utsätts för och inte förövaren eller förövarna som mina informanter gjorde.
Informanten på verksamheten Embla var väldigt försiktig med definitionen på hedersrelaterat våld. Jag märkte att förklaringen inte beskrevs med informantens egna ord, efter lite letande på internet hittade jag samma stycke på Malmö stads hemsida. Jag tycker att det var väldigt tråkigt att informanten inte kunde definiera hennes syn på hedersvåldet och att svaret var allmänt om heder och knappt någon definition. Även synen på orsaken verkade vara ett ämne hon gärna inte ville gå närmare på. Informanten menade att det fanns så många olika sätt att se på det och det var ingenting hon ville vidareutveckla.
De övriga informanternas syn på orsak varierade. Några pratade om kulturkrock medan andra förklarade det med att män var överordnade kvinnor, samt att det är ett förtryck mot mänskliga rättigheter. Dock var alla informanter noggranna med att berätta att hederstänkande och hedersrelaterat våld förekommer bland alla kulturer, religioner, samhällsklasser och att det även finns i Sverige fast det ser ut på olika sätt. Forskare är inte heller överrens om hur man ska se på orsaken till hedersrelaterat våld. Jag ställer mig kritiskt till Wikan (2009) som menar att personen som utför hedersmord skiljer sig från personen som mördar av svartsjuka. Hon menar att hedersmördaren sällan är alkohol- eller drogpåverkad, eller mentaltavvikande. Han gör sin plikt och tänker rationellt. Genom att göra skillnad på detta vis tolkar jag Wikan som att hon menar att svartsjukemördaren oftast är påverkad av alkohol eller andra droger, eller så är han avvikande på ett mentalt sätt. Jag tror inte att svenska män alltid
är påverkade av sinnesrubbade substanser eller mentalt avvikande när de slår sina flickvänner eller fruar, så som Wikan vill få det att framstå som.
Jag är enig med Lundgren (2003) som menar att Wikans syn är den typiska synen på att se mäns våld mot kvinnor. Mannen ses som alkoholiserad, mentalt störd eller kulturellt avvikande. Dessa tre sätt använder sig Wikan utav för att se på mannen som utövar våld. Lundgren menar att våld är någonting man väljer, det är ingen och ingenting som tvingar människor att utöva våld eller mörda som Kurkiala menar. Han anser att hedersmördaren har val, men att valet formas av kulturen. Jag undrar hur Kurkiala skulle förklara att det faktiskt finns familjer från en kultur där heder är central som tar avstånd av våld och förtryck. Jag undrar även hur personerna som står bakom könsteorin skulle förklara att även pojkar och män blir drabbade av våldet och förtrycket.
Genom att göra studien om socialarbetarnas syn på hedersrelaterat våld har jag märkt att definitionen på problematiken kan vara beroende av vilken syn man har till orsaken till våldet. Informanten som menar att det handlar om mäns överordning i samhället anser att man inte behöver definiera hedersrelaterat våld som begrepp, att begreppet är diskriminerande och pekar ut enbart invandrare. Om man packade ihop all form av våld mot kvinnor oberoende av form och konsekvenser efter att tjejen, eller kvinnan, söker hjälp och kallade det för förtryck mot mänskliga rättigheter skulle det vara mycket bättre. Jag är lite skeptiskt till hennes syn, jag anser att man behöver bena ut olika former av våld och utifrån det jobba på olika sätt med de utsatta.
Två av verksamheterna jobbar med tjejer och kvinnor som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld och våld i nära relation. De anser inte att det är viktigt att särskilja hedersrelaterat våld från mäns våld mot kvinnor, fast en informant ser att det finns skillnad i konsekvenserna mellan tjejen med annan etnisk bakgrund som ha blivit utsatt för hedersrelaterat våld och den svenska tjejen som har blivit misshandlad av pojkvännen eller maken. Skillnaden finns i stödet hos familjen. Den svenska tjejen får stöd hos sin familj och vänner, medans tjejen från hederskulturen inte får stöd utan istället utesluts ur familjen, som kan gå så pass långt att de jagar och vill döda henne. Hon menar vidare att det är mycket jobbigare för tjejerna som inte finner något stöd hos nära och kära.
Jag anser att flickor som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld är i behov av mera stöd. Som Kvinnoforum (2006) visar kommer dessa tjejer från starkt sammanhållna familjer där individen är underordnad, familjen betyder allt. När flickan blir utstött från familjen, för att hon har gjort någonting som resten av medlemmarna inte kan acceptera, står hon helt plötsligt ensam. Hon har ingen att vända sig till. Dessa flickor behöver mera stöd eftersom de är mer utsatta genom att de oftast inte har någon nära person att vända sig till, de är totalt utlämnade. Det blir en omställning för flickorna att helt plötsligt få klara sig på egen hand. Jag tror även att tjejer som är utsatta för hedersrelaterat våld behöver tänka mer på sitt personskydd, då det finns flera personer som vill få tag på tjejen.
Föreningen Tänk om jobbar på ett djupare plan med hedersproblematiken. Det beror på att de ser kopplingar mellan hedersrelaterat våld, droger, kriminalitet och dysfunktionellt beteende. De menar att tjejer från hederskulturen riskerar att hamna ”snett” eftersom de är mera utsatta i och med att de har blivit uteslutna från kollektivet.
Min studie visar att det finns en oenighet bland socialarbetare i Malmö stad på alla plan. Varken definitionen, synen på orsaken eller insatserna är gemensamma för olika verksamheter som jobbar med hedersrelaterat våld. Den utsatta personen skulle bli bemött på samma sätt av alla mina informanter, som menar att lyssna och tro på tjejen
33
är det viktigaste. Sen skulle insatserna och synen på det den utsatta personen har varit med om skilja sig åt.
34
8 REFERENSER
Litteratur
Bak Maren (2007) Utvärdering av Grynings skyddade boende för personer som
riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld Länsstyrelsen Västra Götalands län,
enheten för Integration och jämställdhet Rapport 2007:58
Björktomta Siv-Brit (2005) Unga kvinnor, frihet och heder Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie nr 37
Björktomta Siv-Brit (2007) Personalens möten med utsatta flickor Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie nr 48
Bryman Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö:Liber
Grubbström Ingrid (2003) Förtryck och våld i hederns namn Brottsofferjourernas Riksförbund Jönköping
Eldén, Åsa (2003). Heder på liv och död: våldsamma berättelser om rykten, oskuld
och heder. Uppsala universitet, Samhällsvetenskapligafakulteten, Sociologiska
institutionen. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis
Kurkiala, M (2005) I varje trumslag jordens puls. Stockholm: Ordfront förlag. Lundgren Eva (2003) Sviket mot Fadime Dagbladet 2003-05-20
May Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning Lund: Studentlitteratur Ouis Pernilla (2009) Fegt debattklimat hindrar arbetet mot hedersvåld http://www.newsmill.se
Sabuni Nyamko (2006) Flickorna vi sviker Folkpartiet: Stockholm
Sahlin Mona & Winberg Margareta (2000) Expertgrupp inrättas mot "hedersmord": "Kulturen ingen ursäkt" Dagens Nyheter 2000-12-08
Schyman Gudrun (2009) Idén om hedersvåld är rasistisk. http://www.newsmill.se Schlytter Astrid (2004) Rätten att själv få välja. Studentlitteratur: Lund
Schlytter Astrid, Rexvid Devin, Celepli Özlem & Nasi Bayan (2011) Heder och det
civila samhällets metoder. Arvsfonden
Sjöblom Yvonne (2006) I skuggan av Fadime och socialsekreterarnas arbete med
hedersvåld. Forskningsrapport 2006:4
35
Starrin, B & Renck, B (1996) Den kvalitativa intervjun. I: Svensson, P-G & Starrin, B (Red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Svensson Eva-Britt Ordet hedersmord är rasistiskt (2010a) http://www.newsmill.se Svensson Eva-Britt (2010b) Kulturella förklaringar hjälper inte hotade kvinnor http://www.newsmill.se
Svensson, P-G (1996) Förståelse, trovärdighet eller validitet? I Svensson, P-G & Starrin, B (Red) Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur Wikan Unni (2009) Om heder Göteborg: Diadalos AB
Rapporter
Kvinnoforum (2006) Hedersvärt Kvinnoforum
Länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län (2004) Rätten till ett eget liv -
Hedersrelaterat hot och våld. Rapport:2004:6
Länsstyrelsen i Värmland (2004) Låt oss lyssna.... Rapport 2004:4
Nationellt centrum för kvinnofrid (2010) Hedersrelaterat våld och förtryck Uppsala universitet NCK-rapport 2010:1
Rikspolisstyrelsen (2009) Hedersnormer och hedersrelaterat våld SOU (2010) Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och
forskningsöversikt. SOU 2010:84 Socialdepartementet, Statens offentliga utredningar,
Stockholm.
Ungdomsstyrelsen (2009) Tjejjourerna – en växande kraft - Insatser mot
hedersrelaterat våld och förtryck 2009:02
Internet http://hedersfortryck.se/ (2011-04-20) http://www.nck.uu.se/Kunskapscentrum/Kunskapsbanken/amnen/Hedersrelaterat_vald _och_fortryck/Hedersrelaterat_vald_och_fortryck__Kunskapsbankens_amnesguide_/ (2011-05-15) http://www.roks.se/kvinnotryck/tema-hedersvald (2011-04-20) TV
36
BILAGA
Intervjufrågor
Kan du berätta lite om er verksamhet och hur ni jobbar? Vilka är dina arbetsuppgifter?
Kan du beskriva hur ni ser på hedersrelaterat våld?
Hur gör ni bedömningen att ett fall handlar om hedersrelaterade problem? Träffar du många personer som har blivit utsatta för hedersrelaterat våld? Hur kommer ni i kontakt med de drabbade?
Vad tror du är orsaken till hedersrelaterat våld? Brukar ni diskutera i arbetsgruppen? Hur arbetar ni med de utsatta personerna och vilka insatser erbjuds de drabbade? Vad anser du är viktigt i arbetet med personer som är utsatta för hedersrelaterat våld? Kan jag återkomma med eventuella följdfrågor?