Här kommer vi diskutera resultatet av vår studie, vad vi kunde gjort annorlunda samt hur man skulle kunna gå vidare i vår forskning kring makt och styrning i förskolan.
5.1 Resultatdiskussion
Resultatet av studien visar att självreglerande barn skapas i förskolekontexten där olika makttekniker, utövade av både pedagoger och barn, tillsammans med rutiner, tid och rum samspelar. De normaliserande maktteknikerna genomsyrar verksamheten. Våra slutsatser överensstämmer med Tullgren, Permer och Permer och de andra forskarna vars studier, tillsammans med Foucaults maktteori, som vårt material vilar på.
Permer och Permers (2002) resultat visar att vägen till ansvarstagande barn kan delas i tre kategorier som alla påverkas av de olika makttekniker som de tar upp. Dessa maktekniker är till stor del samma som de vi använt oss av i vår studie och även vi har kommit fram till att dessa har stor påverkas på barnens väg mot att bli självreglerande individer. Permer och Permers (2002) tre kategorier i vägen till självreglering delar de i en del som fokuserar på att "forma det yttre beteendet hos andra", det andra utgår ifrån att "ansvar finns naturligt hos människan" och den tredje delen menar de är att "individer själva skapar sig till en ansvarsfull individ". Detta påminner oss om det vi sett när vi observerat barn och pedagoger på förskolan. I vissa situationer påverkar pedagogerna barnen med makttekniker som är tydliga och riktade till barnen direkt. Till exempel i situationen med barnens möte där pedagogen leder mötet i den riktning hon vill samt i situationen där ett barn knuffar ett annat och blir flyttat på. Permer och Permers "andra och tredje väg" påminner oss om situationer där barnen är övervakade utan att de vet om pedagogerna ser dem eller inte, tillexempel i situationen med frostslottet samt till situationer där barnen får lov att göra vissa saker beroende på tillexempel ålder.
Vi kan också se att vårt reslutat kring tid, rum och rutiners påverkan på barns självreglering stämmer överrens med Markström (2007) som menar att tid, rum och rutiner i förskolan påverkar barns vardag i verksamheten på många olika vis. Detta kan vi se tydligt i våra
38
observationer av verksamheten. Barnen begränsar sig själv och varandra utifrån tid och rutiner, "Vi ska äta frukt så vi får pärla mer sen, när vi ätit lunch".
Vi har funderat över begreppen delaktighet och inflytande, och kommit fram till att självreglering, delaktighet och inflytande hör ihop och kompletterar varandra. Att barnen känner sig delaktiga i sin vardag på förskolan är en förutsättning för att den styrning som vi sett och som Foucault utvecklat sina teorier ur ska kunna göra barnen självreglerande. Genom att låta barn vara delaktiga så blir de mer villiga att finna sig i verksamheten. När barn låter sig styras kan de också få mer inflytande och bli ännu mer delaktiga. Barn kan alltså bli indirekt styrda genom sin egen delaktighet.
5.2 Metoddiskussion
Vi valde att begränsa vår studie till en avdelning på förskolan då vi ansåg att det var
tillräckligt i förhållande till vår tidsbegränsning av studien. Studien hade eventuellt kunnat få ett annorlunda resultat om vi gjort studien på flera avdelningar beroende på hur pedagogerna på andra avdelningar använder sig av olika makttekniker samt hur barnen på de andra
avdelningarna ges möjligheter till självreglering. Om vi skulle gjort studien på flera
avdelningar eller på mer än en förskola skulle vi även kunna göra en mer jämförande analys vilket skulle ge studien ett annat fokus. Detta var dock inget vi var intresserade av att göra då vi ville få fram HUR självreglerande barn i förskolan skapas samt vilka makttekniker
pedagoger använder, inte hur detta görs olika. Det är en kvalitativ studie och vårt intresse är inte att uppnå något mätbart resultat.
Vi valde som vi nämner i vårt metodkapitel att använda oss av öppna deltagande
observationer som vi antecknat. Detta gjorde vi då vi ansåg att det var den metodteknik som passade vår studie bäst men valet att inte använda ljudupptagning eller videoinspelningar gjorde vi då vår studie ändrade riktning efter att vi gjort en stor del av våra observationer samt eftersom att vi då ansåg att det skulle ta för lång tid att lämna ut och få tillbaka blanketter där föräldrarna skrivit på om de godkänner eller inte att barnen är med i våra ljud/video-
observationer. De blanketter som pedagogerna redan fått av banens vårdnadshavare hade inte varit tillräckliga om vi hade valt att genomföra ljud/videoinspelningar, men de var tillräckliga för att vi skulle observera dem utan ljud/video. Däremot tror vi i efterhand att det hade varit givande att ha något komplement till våra anteckningar när vi sedan skulle analysera
39
materialet. Kanske hade vi då upptäckt saker som vi missat i våra anteckningar då blickar, kroppsspråk och de individer som inte är i fokus är lätta att missa.
Vi diskuterade redan från början om vi skulle göra någon typ av intervjuer med pedagogerna. Vår främsta tanke var enskilda intervjuer i kombination med fokusgrupper med arbetslaget. Vi kände dock att pedagogernas syn på makt och styrning i förskolan skulle påverka vår analys samt att när vi ändrade studiens riktning så var det inte längre relevant att intervjua pedagogerna då vi var mer intresserade av att se vilka makttekniker pedagogerna använder framför vilka makttekniker pedagogerna själva ansåg sig använda samt vad deras syn på makt och styrning är.
5.3 Avslutande reflektioner
Vi har i vår studie utgått i från Foucaults maktteorier. Det bör nämnas att detta endast är ett sätt att se på makt och styrning. Även om Foucaults teorier har fått stort genomslag och används flitigt i skolsammanhang så är det som Sune Sunesson skriver i förordet till
“Övervakning och straff” (2003) - att Foucault menar att sanning skapas i en kontext och att vi alla är med och skapar sanning. Vi måste förstå att även vi som studenter är styrda av rådande samhällsnormer och påverkade av t ex vår utbildning till förskollärare vilket därmed också påverkar hur vi tolkar vår empiri. Precis som vi nämnt i metodkapitlet, så påverkas barn och pedagoger genom vår närvaro vilket Alvehus (2013) benämner som
observatörseffekten. Det finns dock ingen anledning att tro att de styrningstekniker vi faktiskt sett inte skulle finnas om vi inte var där.
Vi har med den här studien fått en ny syn på hur barn kan styras i förskolan. Makt och styrning i förskolan är komplext och beroende av många olika faktorer som alla påverkas av varandra. Foucaults teorier tillsammans med de tidigare nämnda forskarnas avhandlingar har gett oss möjlighet att analysera vårt material och vår koppling mellan dessa och begreppen demokrati och inflytande har gett oss en större helhetsbild av hur förskolan som institution och dess aktörer regleras och påverkas av varandra och samhällets normer och värderingar.
40
Det hade varit intressant att undersöka om styrningen av barnen tagit ett annat uttryck om barnen i studien haft ett mer reellt inflytande i förskolan, vilket vi till viss del tycker saknas i verksamheten, i alla fall utifrån våra observationer. Det hade också varit givande att jämföra vår studie med en liknande studie på en förskola med mer uttalade regler. Även om det inte var något vi var intresserade av i genomförandet av vår studie så skulle det kunna ge en annan syn på vår studies resultat om man gjort liknande observationer på en annan avdelning eller en annan förskolan samt om man genomfört liknande observationer på flera andra ställen. Hade vårt resultat då varit likt resultatet av analyserna av observationer på de andra förskolorna eller hade vårt resultat varit annorlunda? Och varför hade det stämt överrens/varit avvikande? Utifrån de resultat man skulle få hade vi kunnat utveckla och vidare analysera vårt resultat och våra slutsatser.
En annan aspekt som skulle vara intressant att undersöka i relation till vår studie är om pedagogernas makttekniker påverkas av barnens kön, etnicitet, social bakgrund o.s.v. Även detta skulle kunna ge oss en annan syn på våra observationer och därmed och på vårt resultat.
41
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några
perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Läroplan för förskolan: Lpfö 98. rev. 10 (2010). Stockholm: Utbildningsdep.,
Regeringskansliet
Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) (2014).Förskollärarens metod
och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm : Univ., 2004
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Diss. Malmö : Lunds universitet, 2011 Tillgänglig på Internet:
http://dspace.mah.se/handle/2043/12151
Permer, Karin & Permer, Lars Göran (2002). Klassrummets moraliska ordning:
iscensättningen av lärare och elever som subjekt för ansvarsdiskursen i klassrummet. Diss. av
båda förf. Lund : Univ., 2002
Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: att konstruera det lekande barnet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2004 Tillgänglig på Internet:
42
Vetenskapsrådet Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf