Genom denna undersökning går det att konstatera att majoriteten av de deltagande lärarna anser att spelfilm är en väl fungerande läranderesurs i religionsundervisningen. De nackdelar som uppgavs både i enkätundersökningen och i samtliga intervjuer som genomfördes var tidsbristen. Detta är ett faktum som måste tas i beaktning när man arbetar med spelfilm i undervisningen. I och med att spelfilm i undervisningen är ett tidskrävande moment behöver man som lärare planera noggrant och ha ett genomarbetat för- och efterarbete som eleverna ska arbeta med. Åke Sahlin bekräftar lärarnas
uttalande kring hur centralt planering är när man har spelfilm som läranderesurs.Sahlin konstaterar att man som lärare måste ha en tydlig eftertanke med sin planering och att man ska ha en klar bild av vad man vill få fram med filmvisningen (Sahlin, 2001, s. 39), genom detta blir spelfilmen värd att arbeta med trots tidsaspekten.
Lärarna i undersökningen beskriver vikten med att eleverna är införstådda med syftet varför filmvisningen är en del av undervisningen. Ett sätt att skapa förståelse för filmens innehåll är användningen av begreppslistor. Med hjälp av begreppslistor sätts eleven in i ämnets kontext, men utvecklar också språket i det aktuella ämnet. Under vår
verksamhetsförlagda utbildning har vi bildat oss uppfattningen att begreppslistor är något som eleverna uppskattar. Vi anser att begreppslistor är ett bra sätt för att få eleven att förstå̊, förklara och se olika perspektiv på̊ ett snabbt och effektivt sätt. Sahlin redogör hur betydelsefullt förståelsen för centrala händelser och begrepp är när man nyttjar spelfilm som läranderesurs. Sahlin belyser vikten av att lärare skapar förståelse för filmens handling och genom att arbeta med begrepp som är centrala blir det tydligt för eleverna att spelfilmen har ett syfte i religionsundervisningen och är viktig för deras inlärning (Sahlin, 2001, s. 39). Att skapa syfte med filmvisningen är något som både de deltagande lärarna och Sahlin uppger är av yttersta vikt, detta kan således uppnås genom att låta eleverna arbeta med begrepp som centrala för den valda spelfilmen.
En av de deltagande lärarna uppgav att hen arbetar ämnesövergripande när det kommer till spelfilm i undervisningen. Denne förklarade att hen implementerar ett
ämnesöverskridande arbete inom de ämnen som hen undervisar i. Exemplet som gavs var att läraren använder film när det undervisas om förintelsen och kopplar detta till den judiska religionen och kulturen. På så sätt blir det mer tidseffektivt då man väljer
spelfilmer som går att använda som läranderesurs i flera olika ämnen. Att använda film i flera ämnen stöds i Champoux forskning där han redogör att spelfilm kan vara en
läranderesurs för att ge läraren möjligheter till en varierad undervisning, samt att spelfilmen kan fungera som ett verktyg som kan nyttjas över ämnenas gränser (Champoux, 2005, s. 66).
Sigurdson skriver om hur spelfilm kan vara ett förenklat sätt att sätta ljus på livsfrågor som till exempel godhet kontra ondska. Han lyfter Star Wars (1977) och Sagan om
ringen (2001) som förslag (Sigurdson, 2003, s. 53-54). I undersökningens enkät frågade
vi efter vilka filmer som de deltagande religionslärarna använder när de vill undervisa om livsfrågor för eleverna. Listan över dessa spelfilmer var lång och varierad. Alltifrån
Macbeth (2015) till Harry Potter (2001). Dock bör det poängteras att det nämndes
flertalet spelfilmer vars handling är hur godhet står i kontrast till ondskan och därigenom blir de relevanta för undervisningen gällande livsfrågor. Dessa filmer förenklar hur godheten och ondskan kan te sig och då i sin tur blir relevanta för
elevernas progression. En av de religionslärare som intervjuades uppgav att spelfilm är mycket tacksamt läromedel när man låter eleverna arbeta med olika livsfrågor, till exempel nämns godhet kontra ondska som ett givande och relevant ämne att visa i rörlig bild. Detta anser läraren ge eleverna andra perspektiv istället för att utgå̊ från sina egna föreställningar gällande denna livsfråga. Läraren som intervjuades uppgav att om man som ansvarig religionslärare väljer lämplig spelfilm så kan man diskutera och
problematisera människors goda och onda sidor, samt att man som individ har olika bakgrunder som påverkar ens beslut och värderingar. Läraren i intervjun redogör för vikten av val av film, Sahlin tar detta ett steg längre och diskuterar att valet av film är något man behöver välja utifrån vad gruppen anser vara relevant (Sahlin, 2001, s. 39). På så vis kan man diskutera olika livsfrågor utifrån elevernas perspektiv. Synen på vad som gör en spelfilm lämplig är samstämmig mellan de intervjuade deltagarna och vad forskningen säger. Detta kan te sig vara naturligt då lärare vill använda sig av filmer som är relevanta för elevernas progression, därmed är forskningen relativt
implementerad i de deltagandes lärares arbete med eleverna.
Många av enkätdeltagarna uppgav problematiken med att hitta spelfilmer som eleverna kan relatera till. För att göra filmerna relevanta för eleverna skulle man kunna knyta an dem till pågående samhällsfrågor. Plate skriver att man kan nyttja spelfilmer för att
belysa diverse olika samhällsproblem, detta går att koppla till urvalet av vilken spelfilm man ska använda i undervisningen. Man kan som lärare lyfta en problematik som är aktuell i samhället och anknyta detta till händelser som är angelägna för eleverna. Enligt Plate kan man använda spelfilm för att kritiskt granska och belysa normer i samhället, till exempel sexualitet, etnicitet och klass (Plate 2017, s. 150). Genom detta kan man som religionslärare antingen utmana elevernas syn på̊ dessa normer eller bekräfta de eleverna som identifierar sig som att de står utanför samhällets normer och värderingar. För att skapa engagemang kring spelfilmen kan vi som lärare använda samhällsproblem som är elevnära.
En del lärare i enkäten anser att det finns svårigheter med att välja relevanta filmer som går att använda i undervisningen. Med Plates forskning om hur man väljer filmer går det att se att man som lärare kan ha ett verktyg i sin “pedagogiska verktygslåda” för hur man ska hitta filmer som är relevanta för eleverna. Genom att man letar efter filmer som tar upp samhällsfrågor som kan vara aktuella för eleverna kan man hitta filmer som de kan knyta an till och därefter utföra ett arbete med filmen som grund (Plate 2017, s. 150). Det spelar enligt oss mindre roll om det är majoriteten eller ett mindre antal av lärarna i undersökningen som uppger att det kan vara svårt att hitta relevanta filmer. Tillämpar man Plates forskning om hur man ska gå tillväga för att hitta relevanta spelfilmer får man som lärare verktygen för att framöver kunna bedriva en givande och stimulerande undervisning för sina elever.
I intervjuerna och enkäterna framgår det att diskussion i helklass eller i mindre grupper är ett vanligt förekommande för- och efterarbete. Hur eleverna förhåller sig till
diskussion är ett viktigt perspektiv att ha i åtanke när man som lärare planerar att ha diskussion som inslag före eller efter filmen. Anders Karlsson redogör att när man för diskussioner med eleverna bör man vara medveten om att eleverna uttalar sig efter sina egna erfarenheter och normer (Karlsson, 2015, s. 77). Detta kan sedan ligga till grund för diskussion i helklass eller i grupp där elevernas syn på religion och livsfrågor utmanas. En av de intervjuade lärarna redogjorde att genom diskussioner i par, grupper och helklasser kan eleverna ta stöd av varandra eftersom de kan befinna sig på olika nivåer rent kunskapsmässigt. Genom diskussion kan eleverna få en förkunskap om de ämnen filmen behandlar. På sätt blir diskussion ett verktyg för att inhämta kunskap och
förståelse. Filmen väcker diskussion som sedan resulterar i inhämtad kunskap som i sin tur bidrar till elevens progression.
Lärarna i undersökningen redogjorde för de olika livsfrågor som de har låtit eleverna arbeta med när de nyttjat spelfilm som läranderesurs. De livsfrågor som nämndes var följande: Synen på sig själv, värdegrundsfrågor, vad som är manligt och kvinnligt, människors bakgrund, machokulturen, varför man blir den person som man är och döden. Axelsons forskning visar att spelfilm kan vara ett sätt att bearbeta livsfrågor som inte accepteras i elevernas hemmiljöer (Axelson, 2007, s. 205). Detta är en viktig aspekt som man bör ha i åtanke när man undervisar i religionsundervisningen med fokus på̊ livsfrågor. Vissa ämnen och frågor kring livet som lyfts i spelfilm kan uppfattas som känsliga för vissa elever. Detta är något som vi som lärare behöver ha i åtanke när man väljer vilken spelfilm eleverna ska se och arbeta med. Samtidigt bör man vara medveten om att spelfilm kan vara ett verktyg att bearbeta dessa frågor som annars inte hade kommit till uttryck. Löfstedt skriver att spelfilmens fördel är att man kan nyttja den på̊ ett sådant vis att livsfrågorna inte blir alltför privata för eleverna och lärarna utan snarare att man diskuterar utifrån det personliga perspektivet (Löfstedt, 2011, s. 61). Att inte vara allt för privat i diskussionen är även något som uppmärksammas i intervjuerna. I den tredje intervjun som genomfördes poängterades läraren att spelfilm i
undervisningen resulterar i att eleverna vågar och vill diskutera ämnen som ofta kan uppfattas som det personliga. Det är här läraren anser att man på̊ riktigt kommer in i elevens egna reflektioner och tankar, genom en öppen diskussion där värderingar inte ifrågasätts utan att läraren ger eleverna verktyg till att själva göra det. Det är av vikt att vi som lärare har i åtanke att vissa frågor är personliga men att filmen kan vara ett verktyg för att nå elevernas reflektioner utan att det blir allt för personligt.
De religionslärare som intervjuades uppgav att de anser att spelfilm skapar en större förståelse för det ämnet som de att eleverna ska arbeta med. Anette Svensson förklarar vad detta kan bero på̊, hon skriver i sin undersökning att eleverna anser att spelfilm är ett enklare sätt att inhämta kunskap och förståelse genom. Svensson skriver även att film är något som eleverna är bekanta med och det är en del av deras vardag och fritid (Svensson, 2015, s. 134). Som lärare har vi möjligheten att möta eleverna och ta tillvara på deras intressen och därigenom skapa ett klassrum som är fyllt av lust och vilja till att införskaffa kunskap, förståelse och empati. I Svenssons studie skriver hon om att
eleverna redan besitter en stor kunskap om film och att det är därför de efterfrågar film så pass ofta. Hon fortsätter att förklara att detta kan leda till att läraren ställer högt ställda krav på̊ eleverna när de får spelfilm inkluderad i sin undervisning (Svensson, 2015, s. 130). Detta är något man bör ta vara på̊ som lärare. Har eleverna stora kunskaper gällande film så ska man utnyttja detta och därigenom öka kraven och förväntningarna på̊ sina elever. Om man som lärare gör det ökar elevernas förmåga och de kan ta till sig kunskaper som vanligtvis inte är lika lätt att ta till sig genom något annat läromedel.
I undersökningen fick lärarna ge exempel på̊ filmer som de använder i undervisningen när de arbetar med religion och livsfrågor. Under rubriken ”Tidigare forskning”
redogörs Ola Sigurdsons syn på filmen Fight Club från 1999 (Sigurdson, 2003, s. 134). Som ett ytterligare alternativ på vilka filmer man skulle kunna nyttja på̊
religionsundervisningen år denna film ett ganska vågat förslag. Den är våldsam, den kan uppfatta glorifiera våld och sexualisera kvinnan. Men den kan också̊ användas som ett redskap för att utmana elevernas syn och reflektion över vilket samhället de lever i. Om man ställer filmens samhällskritiska handling i kontrast till Plates forskning om att film kan belysa samhällsproblem och därmed bli relevant för eleverna (Plate 2017, s. 150). Detta ger en ytterligare motivering till varför Fight Club (1999) kan användas som undervisningsmaterial. En annan relevant film som går att implementera i
undervisningen är Titanic som utkom 1997. John Lyden beskriver vilka livsfrågor som hanteras i spelfilmen Titanic. Lyden förklarar att kärlekshistorien i filmen fångar ungdomarnas intresse och får dem att känna med de val som Rose gör (Lyden, 2003, s. 177). Detta är ett tydligt och konkret exempel på̊ hur man som lärare kan välja filmer som är eller blir relevanta för eleverna och därigenom få dem att känna ett engagemang för lektionens fokusområde.
I intervjun med lärare 1 framgår det att denne anser att det kan vara svårt för samtliga elever att se en hel spelfilm som kan vara lång rent tidsmässigt. Lärare 3 bekräftar även problematiken med filmens längd, samt ger förslaget att korta filmsekvenser kan vara ett alternativ till långa spelfilmer. Problematiken som lärarna belyser gällande filmens längd är något som man måste ha i åtanke när man planerar användningen av film. Ett alternativ skulle kunna vara att se filmen i delar. Spencer Kagan och Jette Stenlev redogör för att stoppstrukturer kan vara något som är av stor fördel att använda i
lektionssammanhang (Kagan & Stenlev, 2013, s. 173). Om man som lärare nyttjar Kagans och Stenlevs stoppstruktur kan man eventuellt underlätta för de elever som har svårt att se en hel spelfilm och därmed fånga deras kunskaper om det valda ämnet. De elever som har svårt att förstå̊ syftet med att se en hel spelfilm kan bibehålla
motivationen samt förståelsen om man som lärare använder sig av stoppstrukturer när man visar spelfilm.
En infallsvinkel som har uppdagats under denna period då vi skrivit detta
examensarbete lyder följande: Har vi som lärarstudenter fått de verktyg som krävs för att nyttja ett så vanligt läromedel som spelfilm de facto är, så att samtliga elever får ta del av de möjligheter som spelfilm tillhandahåller? Genom detta arbete kan vi som författat det ödmjukt påstå̊ att vi åtminstone fått en större kunskap och förståelse för spelfilmens potential som läranderesurs.