Vårt syfte har varit att undersöka lärares och elevers tankar om betyg i årskurs sex. Våra frågeställningar har varit följande:
Vilken syn har lärare om betyg och bedömning?
Hur upplever lärarna att sätta betyg från årskurs sex?
Hur resonerar eleverna om betyg?
För att uppnå syftet valde vi att genomföra två undersökningar. En kvalitativ intervjuundersökning med lärare och en kvantitativ enkätundersökning med elever. Intervjun innehöll 16 frågor som behandlade betyg och bedömning, sex lärare deltog i undersökningen. Enkäten innehöll sju frågor varav en var öppen. Dessa skulle eleverna ta ställning till. Vi fick in sammanlagt 80 ifyllda enkäter som vi personligen delade ut i klasserna.
Resultatet i vår undersökning leder inte till någon allmän slutsats angående lärares och elevers inställning till betyg i årskurs sex. Analysen behandlar endast de lärares och elevers, i vår undersökning, tankar om betyg och bedömning.
6.1 Diskussion och analys av intervjuerna
Lärarna i vår undersökning ser bedömning som ett kontinuerligt arbete, som sker mellan elev lärare och lärare lärare. Skolverket (2011 e) skriver för att bedömningen ska kunna bli ett led i lärandet är det viktigt att den följs upp av lärare och elev, så att eleven får en tydlig återkoppling på sina arbetsprestationer. Skolverket (2011 b) definierar summativ bedömning som en elevens samlande kunskap vid ett visst tillfälle som ges tillexempel som ett betyg. Lärarna ansåg att ett betyg motsvarar en elevs prestation/ kunskapsutveckling vid en viss tidpunkt.
Erfarenheten som vi har fått genom vår verksamhetsförlagda tid säger oss att det inte fungerar såhär i skolorna. Lärarna har inte den tiden, eller tar sig inte den tiden, som behövs för att föra ett kontinuerligt samtal med eleverna om bedömning.
39
i skolan. Allard med flera (1994) och Andersson (1999) anser att betyg kan motivera eleven att prestera bättre i skolan. Då eleverna vet kriterierna för uppnå ett visst betyg motiveras de att koncentrera sig på studierna.
Vår undersökning visar att lärarna anser att betyg kan vara orättvisa i vissa tillfällen tillexempel hos den svaga eleven. Då den eleven måste kämpa för att få betyget godkänt. Elevens ansträngningar syns inte i betyget. En annan nackdel lärarna ser är att betyg kan bli en stressfaktor hos vissa elever. Andersson (2007) menar att betyg som positiv motivation endast gäller de elever som får höga betyg. De barn som är i behov av särskilt stöd och har svårare för att uppnå de högre betygen ser inte betyg som något positivt, utan snarare som ett misslyckande. Skolverket (2011 h) har studerat olika undersökningar om betyg. De har hittat olika effekter av betyg. Nackdelarna handlar främst om elevens självbild. Att konstant få låga betyg, kan befästa bilden av att vara någon som inte kan. Eftersom de tror att de inte kan, finns det ingen anledning att anstränga sig, och betygen fortsätter att vara låga och intresset sjunker. Skolverkets attitydundersökning 2009 visade att 37 procent av flickorna och 18 procent av pojkarna känner sig stressade minst en gång i veckan på grund av betygen och studieresultaten (Skolverket, 2010).
Allard med flera (1994) anser att betyg inte bör sättas innan årskurs åtta, detta för att elever i till exempel årskurs sex inte förstår innebörden med betyg och vilken prestation som krävs för ett visst betyg. I årskurs åtta är eleverna mogna nog att ta ansvar för sina egna studier och kan planera sitt arbete på ett strukturerat sätt. I våra intervjuer framgick det att lärarna var oense om när betyg ska börja ges. Ett argument mot betyg i årskurs sex var att eleverna inte var tillräckligt mogna. De ansåg även att det blir en stämpling som eleverna inte klarar av att hantera i den åldern. Argumenten för betyg i årskurs sex var bland annat att eleverna blir mer förberedda på vad som väntar när man börjar på högstadiet. En av lärarna ansåg att betyg från årskurs åtta var för sent, för att eleverna bara har ett och ett halvt år på sig att få bättre betyg. Skolverket (2012) anser att betyg från årskurs sex kommer synliggöra elevens resultat i ett tidigt skede så att meningsfulla åtgärder kan genomföras. Skolledningen får även en övergripande blick över hur resultaten i skolan ser ut. För att i sin tur kunna genomföra eventuella åtgärder.
I en utav intervjugrupperna samtalade lärarna om att betyg skulle kunna vara kulturellt betingat. I Skolverkets attitydundersökning 2009 framgick det att en av de elevgrupper som tänker mycket på sitt studieresultat är elever med utländsk bakgrund (Skolverket, 2010).
40
Vi ansåg att denna diskussion mellan lärarna var intressant. Vi tolkar deras samtal att det handlar om att föräldrarna blir mer engagerade när deras barn ska få betyg.
6.2 Analys och diskussion av enkäterna
Vår undersökning visar att 72 procent av eleverna anser att betyg är nödvändigt i skolan. Resultatet i ”Attityder till skolan 2009” visar att 91 procent av eleverna anser att betyg är en viktig faktor för att visa hur de ligger till. Undersökningen visar även att eleverna är mer positiva till betyg än vad lärarna är (Skolverket, 2010).
Det fanns de elever som såg en möjlighet att tydligare se sin kunskapsutveckling och därmed kunna sätta upp konkreta mål att sträva mot. Betyget kan ses som en morot, där de får en belöning av allt arbete som lagts ner. 94 procent av eleverna som deltog i undersökningen anser att de kommer anstränga sig mer i skolan då de får betyg. Allard med flera (1994) och Andersson (1999) anser att betyg kan motivera eleven att prestera bättre i skolan. Då eleverna vet kriterierna för uppnå ett visst betyg motiveras de att koncentrera sig på studierna.
I Skolverkets attitydundersökning 2009 framgick det att sex av tio elever ofta tänker på sitt studieresultat (Skolverket, 2010). Den elevgrupp som oftast tänkte på sina resultat var flickorna. Genom vår enkätundersökning visade det att 95 procent av eleverna anser att studieresultatet är viktigt. Eleverna i vår undersökning såg betyg som nyckeln till framtiden. Om man har bra betyg i skolan får man ett välbetalt arbete när man blir stor. Man får även en stor valmöjlighet när man ska välja utbildning sen. De flesta eleverna var oroade över att de kommer uppleva mer stress då de får betyg. Utav eleverna i vår undersökning tror 73 procent att de kommer uppleva stress i samband med betygen. I Skolverkets attitydundersökning 2009 framgick att bland flickorna är det 37 % som känner sig stressade minst en gång i veckan och bland pojkarna är det 18 % som känner sig stressade på grund av betyg och sitt studieresultat (Skolverket, 2010).
Enligt vår erfarenhet handlar inte stressen om att få betyg, utan snarare kopplat till prov och inlämningsuppgifter. Vi anser att eleverna till viss del kommer anstränga sig mer då de får betyg, men då de har tre och ett halt år kvar till slutbetyget blir det ingen stress för att uppnå önskat betyg. Vår undersökning visade att 94 procent av eleverna kommer anstränga sig mer. Vi tror inte att frekvensen är så stor i verkligheten.
41