5.3.1 Skillnader i filosofi
Empiriskt visas inte tydliga skillnader i filosofi i hög utsträckning men i analysen av de teman som vi identifierat i det empiriska materialet, har vi dragit flera paralleller till den tidigare forskning som vi presenterat i vårt analytiska ramverk. Vårt analytiska ramverk har bestått av tidigare forskning om agil projektmetodik och vilka utmaningar som kan finnas för ett agilt projekt överlag samt i traditionella projektmiljöer. Det faktum att vi lyckas dra paralleller till vårt analytiska ramverk anser vi tyder på en möjlighet att härleda till skillnader i filosofi mellan de två parterna.
På en övergripande nivå kan namnen på de teman som vi presenterat indikera på en problematik för samverkanskontexten mellan det studerade projektets två parter, speciellt med hänsyn till en agil projektfilosofi. Utmanande att ändra kravspecifikation och att bevisa uppfyllelse av krav framstår att vara i direkt motsats till agil projektmetodik där förändringar i kraven förväntas (Kisielnicki & Missiak, 2017) och dessutom välkomnar förändringarna (Girvan & Paul, 2017; Faniran et al., 2017).
”Traditionell” var ett ord som användes mycket av framförallt en respondent för att beskriva hur projektet genomfördes. Till stor del berörde det relationen i projektet till Kunden som väntade på ett färdigt system och som var väldigt noggrann med bevisning av krav. Att kravspecifikationen framstod som svårförändrad kan vi dra en parallell till de projekttrianglar som Kisielnicki och Missiak (2017) tagit fram. Kravspecifikationen verkar ha betraktats som konstant, eller åtminstone ett dokument som inte får ändras ofta utan noggrann övervägning, vilket vi hävdar bör ses som ett traditionellt perspektiv. Den affärsansvariga för projektet från Leverantörens sida ansåg att projektet i stort genomfördes traditionellt. Det fanns en ambition att få tillämpa iterativa workshoppar i projektet, något som inte landade hos Kunden. Upplevelsen var att Leverantören arbetade iterativt med systemet men inte Kunden. Att bedriva agila projekt i traditionell, vattenfallsmiljö kan enligt Gregory et al. (2016) benämnas som att bedriva agila projekt i en icke-agil miljö. Fitriani et al. (2016) kartlade många utmaningar i agila projekt och benämner den organisatoriska utmaningen som en av de med störst påverkan på projekt. Samma författare nämner också det som en specifik utmaning att bedriva agila projekt i en icke-agil miljö. I och med att tidigare forskning, och vår egen empiri, visar att agila projekt i en traditionell miljö i sig kan vara en utmaning för projektets genomförande, hävdar vi att
förutsättningarna för studiens projekt inte varit optimala. Det går dock att diskutera huruvida det är skillnad i tankesättet mellan Leverantören och Kunden. Endast en begränsad del av den analytiska referensramen har presenterat tidigare forskning som tagit upphandlingsprocessen i beaktning, som dessutom inte tagit hänsyn till projektmetodik eller filosofi. Det är därför svårt för oss i vår analys att komma fram till huruvida skillnaden i filosofi är en kulturell faktor hos Kunden i studiens projekt, eller om det är en konsekvens av upphandlingsprocessen.
5.3.2 Generella utmaningar
Vi har i analysen dragit paralleller från de identifierade utmaningarna till tidigare forskning som behandlat agil projektmetodik som ämne. Av den anledningen hävdar vi att våra identifierade teman kan betraktas som agila utmaningar, att utmaningarna har uppstått som en konsekvens av Leverantörens valda projektansats. Men den höga abstraktionsnivån på utmaningarna, som till exempel kommunikationssvårigheter mellan Kunden och Leverantören gällande krav, bjuder in till en viss diskussion kring om de faktiskt är agila utmaningar eller om de kan ses som generella utmaningar för IT-projekt oavsett tillämpad projektmetodik. Karuppiah, Marthandan och Shanmugam (2018) skriver bland annat om att kommunikation i tidigare forskning har setts som en viktig faktor som påverkar ett projekts framgång. Författarna skriver att kommunikation är en aspekt som återfinns i alla projektprocesser vilket vi menar tyder på att kommunikation inte bara är viktigt utan påverkar ett projekt i sin helhet. Detta påstående skapar möjligheten att flera identifierade utmaningar i det studerade projektet har sin grundorsak i bristande kommunikation i projektet och kan underminera den analytiska härledningen. Eftersom denna studie inte har som syfte att undersöka kommunikationsaspekten specifikt är det svårt att både bekräfta och förkasta denna möjlighet. De konsekvenser den låga förståelsen för kraven samt den strikta kravspecifikationen har haft i vårt studerade projekt, som våra respondenter har beskrivit och som vi härlett i analysen, kan potentiellt vara en konsekvens av bristande kommunikation och inte den offentliga upphandlingen. Shafiq et al. (2018) lyfter att kravställning och ändring av krav är två delar av mjukvaruutvecklingsprojekt som kräver mycket kommunikation. Denna kommunikation menar författarna påverkas av bland annat geografiska och kulturella skillnader och gör kommunikation ett utmanande område. De kulturella skillnaderna diskuterade vi om i avsnittet 5.3.1 Skillnader i filosofi och lyfte dessa som en möjlig orsak till utmaningarna som uppstått. Denna möjlighet är inte heller något som vi kan förkasta eller bekräfta, men vi hävdar att vår argumentation tydligt kopplar till upphandlingsprocessen och att den har en påverkan på ett projekts förutsättningar att lyckats. Vidare gjorde vi i den analytiska referensramen tolkningen att kommunikation är en viktig aspekt i agila projekt och av den anledningen hävdar vi att oavsett om utmaningarna kan ses som generella eller inte, är de relevanta att ta hänsyn till i agila projekt.
6 Slutsatser och kunskapsbidrag
I detta avsnitt lyfts studiens syfte och frågeställning för att återkoppla till dessa och svara på våra forskningsfrågor. Studiens slutsatser presenteras också som baserats på den empiri och den tematiska analys som vi har gjort i studien vilket leder till en sammanställning av studiens kunskapsbidrag.