Att bo litet är fullt möjligt för den som är beredd att göra medvetna val i hem och livsstil. Den största utmaningen de flesta har är att tänka om och skala ner. Att fundera på vad man verkligen behöver i sitt liv. Behoven ger ett fokus på vad som är viktigt för individen vilket verkar ge en känsla av frihet i livet genom sitt ifrågasättande. Ett mini- hus eller ett ”Tiny house” är på många sätt bara en tillbakagång till tidigare förhållanden mellan bo-yta och umgängesytor. Kanske vill färre idag betala priset som det innebär att bo i hem stora som slott. För en generation som inte längre har någon större skillnad mellan privat och offentligt, som redan lägger upp sitt privata liv på sociala medier, så är behovet av frihet kanske större än behovet av privat utrymme. Detta skulle kunna öppna vägen för ett mer socialt samhälle, där hemmet åter kan krympa till förmån för gemensamma ytor för umgänge utanför hemmet.
Dessa mindre ytor kan ta många skepnader. Romerna liksom nybyggarna i USA som drog västerut över den amerikanska kontinenten är två exempel på folk som valt att bo i hem med hjul på. Friheten att flytta sitt hem dit kosan styr gör hela proceduren
smidigare och valet lättare. Orsakerna till det då som nu var vitt skilda, men vare sig man har hjul på sitt hem eller inte, så är färre ägodelar alltid lättare att flytta. Om du dessutom har hjul på hemmet, så behöver du inte söka en ny bostad på varje plats du kommer till, det kan räcka med en yta att ställa din vagn på.
Ännu har vi varken byggt eller flyttat in i vårt väldigt lilla hus, men redan nu har det påverkat vårt köpbeteende och våra konsumtionsvanor. Vi är ett par som själva anser oss ha relativt frugala vanor. Vi lagar mat hemma och gör lunchlådor, äta ute är något vi bara gör några gånger om året. Vi shoppar inte kläder så mycket som vi investerar i ett par plagg någon eller några gånger om året, generellt sett lever vi ganska gott med små medel. Men något har hänt, i varje fall med mig. I samband med att jag rensar ut, skänker och säljer sak efter sak för att få plats på liten yta, så blir allt fler besök i affärer istället promenader och fikor med vänner. Den lyckliga känslan över att ha något nytt har istället blivit en fråga om vad man verkligen behöver för att vara lycklig samt ett nötande behov av att göra mig av med än mer saker.
Ingen, allra minst jag själv, vet var detta kommer att sluta, men en ny form av akut medvetenhet om varje enskilt tings del i ett större sammanhang har börjat ta form hos mig. Det jag förut vetat om som fakta, kan jag nu inte längre bortse ifrån. Skillnaden verkar i första hand ligga i att jag nu inte längre bara ”tänker” på det utan nu även
”känner” det. Upplevelsen är inte längre av något som sker utanför min kropp, på andra ställen, upplevelsen är här och nu, hemma innanför mina dörrar, i mitt hem.
I mitt arbete har jag insett att det nog finns två tillvägagångssätt när man funderar kring hur mycket små utrymmen skall kännas rymliga och fungera väl för användaren. Antingen skalar man bort så mycket att bara det mest essentiella finns kvar och därmed passar de flesta någorlunda, eller så anpassar man utrymmet maximalt för den specifika användaren. Kanske kan man hitta en gyllne medelväg där man delvis skalar av och delvis kan anpassa själv, som på så vis skulle kunna anpassas till flera olika typer av små hem och personer. Framförallt är diskussionen om vad vi måste ha för att må bra, ett ämne som är viktigare än någonsin förr.
Referenser
Litteratur:
• Ejdestam, Julius, Så har vi bott: om bostad och bohag genom tiderna, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1979
• Ehrnberger, Karin, Design och genus : hur vi formger produkter och hur de formar oss. - 2006. - (Uppsats : ID / MA - magister ; 2006)
• Bodin, Anders, Hidemark, Jacob, Stintzing, Martin, Andersson, Annali,
Nyström, Sven & Bodin, Anders (red.), Arkitektens handbok 2011, [Ny, utök. uppl.], Addera, Stockholm, 2011
• Sully, Anthony, Interior design: theory and process, A. & C. Black, London,
2012
• Sjöstedt, Ann, Friggebod: 15 kvadratmeter frihet, Ica, Västerås, 2010
Nedladdad PDF:
Digitala vetenskapliga arkivet:
Ehrnberger, Karin, 2006 Design och genus: hur vi formger produkter och hur de formar oss: 2006, tillgänglig på http://www.diva-portal.org citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk för att ladda ner pdf:en:
http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?dswid=628&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&sf=all&a qe=%5B%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false &noOfRows=50&language=sv&pid=diva2%3A414816&dspwid=628&jfwid=628
Brundtlandkommisionen, U.N./F.N., Brundtlandrapporten, 1987, reviderad version från 24/10 2007,http://www.unep.org/geo/GEO4/media/Brundtland_24_10_07.pdf, citerad 15/5 2015.
Olsson, Sören, Göteborgs kommun, S2020 -Vad betyder social hållbarhet?, 1/9 2012, tillgänglig på http://goteborg.se, citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk för att ladda ner pdf:en:
http://goteborg.se/wps/portal/enheter/ovrigaenheter/s2020/!ut/p/z1/vVLBboMwDP2WHXpdTAIlPUK 7odJVrEPtChcUILSZIKEkq6Z9_bJqu0yq2C7zzc9- fvaTUY72KJfsLA7MCCVZa_MsnxbYW21CHBOI_JULOA4SuMcrsnZ99DzWkNsyXIkAvvkkde_S BYFk6i5guaGPhKYOxjvvwh_VhzlsaOgEEG1nPixjHKy3TuJEgH_J_7FW- IRDAhAlo_wdylFeSdObI8oOyvBSDYdbzQsuj9xoLWo1TMBiTAp9cXUCA9evg- YW1xgwTEA6BAqli44PqlNaf8FsMMWlpFUlWFscWduWbLBzP0X7StQoc0palx6Ay3DDmrosaeW VDasrOps1vuuizB7oX71gTlD6h2HxmB32X8TL6ZQH1hQlDX8zaP9_rvTd1kZHidef3x- Cmw9bkWzy/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
Kungliga Tekniska Högskolan, Ekonomisk hållbarhet, 7/5 2014, tillgänglig på www.kth.se, citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk till sidan:
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-
utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976
Kungliga Tekniska Högskolan, Ekologisk hållbarhet, 7/5 2014, tillgänglig på www.kth.se, citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk till sidan:
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar- utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074
Energimyndigheten, Ditt hus och din uppvärmning, 11/3 2015, tillgänglig på
https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/, citerad 24/3 2015.
Statistik om boende på SCB’s hemsida:
http://www.scb.se/statistik/HE/HE0103/2006A03/HE0103_2006A03_SM_BO23SM0 801.pdf
boverkets byggregler –föreskrifter och allmänna råd: pdf hämtad från:
http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/bbr-bfs- 2011-6-tom-bfs-2015-3-konsoliderad.pdf
boverket:
http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/ plan och bygglag:
http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/lagar-for-planering-byggande-och-boende/plan-- och-bygglag-2010900/
lagar, riksdagens hemsida: Plan- och bygglag (2010:900)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan-- och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/#K9 om buller, byggtjänst: http://byggkatalogen.byggtjanst.se/ljudisolering- bullerisolering/70/sok?miljo=7&page=1 Webbsidor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hållbar_utveckling 06-03-2015
Bilder:
1) http://loading.se/forum.php?thread_id=118128&page=7. Hämtad 10/3 2015. 2)http://infontology.typepad.com/infontology/2013/09/det-räcker-inte- med-kulisser.html. Hämtad 10/3 2015.Bilder 1 och 2, ursprungligen tagna från ”Musse Pigg på camping” (Mickey's Trailer), även Musse Piggs husvagn, är en animerad kortfilm av Disney från 1938. Filmen är ett av inslagen i SVT:s julprogram ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.
3) http://www.dailygazette.com/photos/galleries/2011/oct/02/fema- housing-arrives/11694/. Hämtad 12/5 2015.
4) http://www.ashireporter.org/HomeInspection/Articles/NEW-
ORLEANS-Housing-Laboratory-of-America/1321. Hämtad 12/5 2015.
5) Energiåtgång svenskt genomsnittshus. http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din- uppvarmning/. Hämtad 20/3 2015. 6) Energiåtgång Villa krypin, egen bild.
7)Egen bild. Tidig skiss: Trappa med inbyggdförvaring.
8) Egen bild. Tidig skiss: Undersökande av mellannivåer.
9) Egen bild. Tidig skiss: Undersökande av rumsfördelning och behov.
10) Egen bild. Modell av ytterväggar i skala 1:50, till höger i skala 1:20.
11) Egen bild. Tidig skiss.
Lilla villa krypin 2015
Boyta: 14 m2, samt ca 4,5 m2 bi-area.
Total energianvändning: 1590 kilowattimmar per år
Hushållsel: 1200 kilowattimmar per år Varmvatten: 90 kilowattimmar per år Uppvärmning: 1300 kilowattimmar per år
12) Egen bild. Test-Modell fr. skiss ovan. Denna modell visade på behov av omfördelning av utrymmen.
13) Egen bild. Skiss för att undersöka alternativa sätt att röra sig i utrymmet.
14) Egen bild. Skisser för att undersöka alternativa sätt att röra sig i utrymmet.
15) Egen bild. ”Screenshot” från inspelat rollspel.
16) Egen bild. Första skissen med ungefär samma planritning som slutritningen.
17) Egen bild. Vy utifrån.
18) Egen bild. Vy sett från entrésidan, ytterväggen borttagen.
19) Egen bild. Vy kök, sett inifrån huset.
20) Egen bild. Vy inifrån kontor.
21) Egen bild. Vy inifrån kontor; läshörna.
22) Egen bild. Vy inifrån kontor, sett från läshörna.
23) Egen bild. Vy inifrån; trappa med förvaring.
24) Egen bild. Modellbygge.
25) Egen bild. Modellbygge.
26) Egen bild. Ljusinsläpp.
27) Egen bild. Ljusinsläpp.
28) Egen bild. Accoya.
29) Egen bild. Hampa.
30) Egen bild. Korkgolv
31) Egen bild. Alm
35) Egen bild. Våt-vägg Badrum
36) Egen bild. Tapet: ”Birdwatch 97891” Från ”Intrade”.
37) Egen bild. Tapet: ”Tiles 3000031” Från ”Intrade”.
38) Egen bild. Tapet: ”Themes of life TH34408” Från ”Intrade”.
2
33) Egen bild. Plan och sektionsritning
32) Egen bild. Färgval till varje rumslighet.
39) Egen bild. ”Natural wall coverings 322621” Från ”Intrade”.
Intervjuer:
1. Transportstyrelsen: Bo Göingberg, Stockholm, avdelning Väg och Järnväg sektion regelinformation och fordonsregler, telefonintervju, 25/2 2015. 2. Transportstyrelsen: Johan Ramstedt, Borlänge, avdelning Väg och Järnväg
sektion regelinformation och fordonsregler, telefonintervju, 26/2 2015, samt 2/3 2015.
3. Energimyndigheten: Magnus Jonasson, lokal i energi- och klimatrådgivare för energimyndigheten i Växjö med omnejd, telefonintervju, 13/4 2015.
https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Kommunal-energi--och- klimatradgivning/Energiradgivare/Jonasson-Magnus1/
4.
Filmer och klipp tips och filmer som hjälp mig i mitt beslutsfattande:
1. A tiny house : Milwaukee Journal Sentinel
http://youtu.be/tOfyqansRfw
2. Tiny house pioneer Jay Shafer: thinking beyond trailer parks
http://youtu.be/cwCB_WWn7bM
3. A Seattle Shipping Container Tiny House/Home... THX 1138 George Lucas inspired
http://youtu.be/k1oAL_mzZ_U
4. School Teacher's Tiny House On Wheels with a Passive Solar Foyer (small home)
http://youtu.be/amTkene5JLo
Produkter som är tänkta att användas i projektet och deras hemsidor:
Golv: http://www.golvabia.se/Produkter1/Korkgolv/Mera-kork/ https://www.lehmans.com
tvättmaskin 1 https://www.lehmans.com/p-1470-pressure-handwasher.aspx
tvättmaskin 2 https://www.lehmans.com/p-2398-lehmans-own-hand-washer.aspx
Väggar och isolermaterial:
Ytterbeklädnad: Accoya: http://www.ceos.se/sv-SE/Produktinformation/Accoya-trä
Kork isolering: Eslövs korkfabrik: http://korkfabriken.se
Hampa isolering: http://hampaprodukter.se/wp/?page_id=188
Samt: http://www.hampvaruhuset.se/se/contact.php?id=25967
Bilagor
Bilaga 1 Trafikverkets körkortsregler för vikt av släpvagnar i
Sverige.
Har du rätt körkort?
eri-no-index /eri-no-index
Kontrollera här vilken körkortsbehörighet du behöver för din släpvagn. B-körkort, alternativ 1
behövs om släpvagnens totalvikt är högst 750 kg.
B-körkort, alternativ 2
Om släpvagnens totalvikt är mer än 750 kg får inte släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt vara högre än 3 500 kg.
B-körkort, utökad behörighet B
Du får köra personbilar eller lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg. Släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt får inte vara högre än 4 250 kg.
BE-körkort
Du får köra personbilar eller lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg med en eller flera tillkopplade släpvagnar. Släpvagnens eller släpvagnarnas sammanlagda totalvikt får inte vara högre än 3 500 kg.
Övergångsregler
Körkortslagstiftningen inom Europa tillämpar ofta en princip som kallas "grandfather rights"
(farfarsrättigheter). Det innebär att gamla regler kan fortsätta att gälla för den som redan har ett körkort när nya regler införs. Ett exempel är att en B-behörighet, som förvärvats före den 1 juli 1996 ger rätt att köra personbil med en totalvikt över 3 500 kg. Men om körkortet har blivit ogiltigt och sedan utfärdas på nytt efter den 1 juli 1996 gäller inte denna rättighet. Läs mer på Körkortsportalen.
Bilaga 2
Släpfordon
eri-no-index /eri-no-index
Ett släpfordon är ett fordon som är byggt för att kopplas till ett annat motordrivet fordon (inte moped klass II) och är avsett för person- eller godstransport. Släpfordon delas in i släpvagnar, släpslädar och terrängsläp samt i lätta släpfordon och tunga släpfordon.