Rapport Villa krypin
Ett
stort
litet
hus
Ett rörligt hem i miniformat med stor frihet
Författare: Inga-Teresa Allwood Handledare: Mikael Blomqvist, Kerstin Ronnemark.
Examinator: Professor Magnus Silfverhielm
Termin: VT15
Ämne: Design och hållbar utveckling
Kandidat-Abstract
In this thesis you can read about an alternative for the interior architecture of a Tiny house on wheels.
It also explores tiny living as a possibility for some of us and looks at what a small accommodation can make for our environment, our economy and our behaviours. In my project, I have created the interior architecture of a tiny house for two people on wheels. The house is 14m2 + 4m2 in the loft and it is designed for year-round-living. A tiny house is a home with a small environmental footprint that doesn’t take up more space than it really needs. In such a small home residents must evaluate and prioritize what is truly important to them. Nothing else will fit. Next time you move, move your entire home.
Abstrakt
I detta arbete kan du läsa om ett alternativ för den fasta inredningen i ett Tiny hus på hjul.
Jag har i detta examensarbete även utforskat boende på liten yta och tittat på vad ett mindre boende kan göra för vår miljöpåverkan, vår ekonomi och våra beteenden. I mitt projekt har jag skapat inredningsarkitekturen till ett minihem på hjul för två personer som är 14m2 + 4m2 bi-area. Huset är tänkt för året-runt-boende. Ett minihus är ett hem med ett litet miljömässigt fotavtryck som inte tar större plats än vad det
verkligen behöver. I ett så litet hem måste de boende värdera och prioritera vad som verkligen är viktigt för dem. Inget annat får plats. Nästa gång du flyttar, flytta med hela ditt hem.
Utgångspunkter
Enkelt förflyttningsbar
Känsla av rymd genom utrymmen i olika nivåer och ljusinsläpp och vyer i olika siktlinjer som drar blicken utanför hemmets små väggar.
Tack
Detta arbete hade inte varit möjligt att genomföra utan hjälp från diverse kunskapsområden, därför vill jag tacka:
¡ Kerstin Ronnemark, handledare, arkitekt ¡ Johan Ramstedt, informatör, transportstyrelsen ¡ Bo Göingberg, informatör, transportstyrelsen ¡ Björn Florman, materialbiblioteket i Stockholm
¡ Magnus Jonasson, energi- och klimatrådgivare energimyndigheten ¡ Alla på bilprovningen Opus i Växjö
¡ Daniel på bilprovningen Carspect i Växjö
¡ Alla andra som stöttat mig, särskilt Anders Olsson och Ulises Cornejo, Linda Johansson och Upadhi Bohlin
Innehåll:
1 Inledning ___________________________________________________________ 3 1.1 Bakgrund ________________________________________________________ 3 1.2 Mål och Syfte _____________________________________________________ 4 1.3 Problemområde ___________________________________________________ 4 1.4 Avgränsningar ____________________________________________________ 5 1.5 Frågeställning/Problemformulering ____________________________________ 62 Teori och Metod _____________________________________________________ 7
2.1 Vad är ett Tiny house? _____________________________________________ 7 2.1.1 Historik ________________________________________________________ 7 2.1.2 Omvärldsanalys _________________________________________________ 8 2.1.3 Hållbarhet ______________________________________________________ 9 2.2 Praktiskt utförande ________________________________________________ 13 3 Resultat ___________________________________________________________ 14 3.1 Process _________________________________________________________ 14 3.1.1 Programmet ___________________________________________________ 15 3.1.2 Lagar regler och praktiska mått ____________________________________ 15 3.1.3 Modellbygge ___________________________________________________ 16 3.1.4 Materialval utsida och insida ______________________________________ 21 3.1.5 Bygga Rumslighet med färg _______________________________________ 22 3.2 Slutgiltigt resultat ________________________________________________ 23 3.3 Analys av gestaltningsarbete och resultat. _____________________________ 28
4 Diskussion: Att leva stort men bo litet __________________________________ 29 5 Referenser _________________________________________________________ 31 6 Bilagor ______________________________________________________________
Bilaga 1 Transportstyrelsens körkortsregler för vikt av släpvagnar i Sverige. _____ 37 Bilaga 2 Program för Villa Krypin. ______________________________________ 40 Bilaga 3 Citat ur kapitlet om hållbarhet. __________________________________ 42 Bilaga 4 Lagar och regler; efter telefonintervjuer. __________________________ 44 Bilaga 5 Ytmaterial: Accoya. __________________________________________ 47
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I takt med att planeten blir allt mer trångbodd och vårt boende upptar en allt större del av den inkomst vi disponerar, så ökar behovet av alternativa boendemöjligheter. För att dessa boenden skall kunna vara en del av lösningen så måste de svara på både
miljömässiga och ekonomiska hållbarhetskrav. Dessutom bör de också ge oss
åtminstone en del av den bekvämlighet vi i modern tid vant oss vid, för att det skall vara ett realistiskt alternativt för en större mängd människor i väst.
Jag har i detta examensarbete tittat på vad ett mindre boende kan göra för vår
miljöpåverkan, ekonomi och vårt beteende. I detta arbete har jag fördjupat mig specifikt på inredning av ett hem för två personer. Jag har tittat på hur man rör sig i ett litet utrymme och vad man behöver. Kanske kan det påverka hur vi planerar framtidens bostäder, inte bara gällande hem på hjul utan även för boenden i andra typer av små utrymmen. Måhända relaterar vi fortfarande till dessa hem med förändringsbara utrymmen som till ett Kalle Anka hus1 (se bilderna nedan), men att vi måste ändra hur vi ser och relaterar till boendet och boendeytan, är uppenbart.
Ett minihem är ett alternativ som skulle kunna ge upplevelsen av att detta inte är ett nedköp, utan ett intelligent uppköp, där man inte längre måste välja mellan ekonomi eller frihet, eller mellan att vara miljöbov eller miljöaktivist. Kanske kan boende på liten
1
Musse Pigg på camping (Mickey's Trailer), animerad kortfilm av Disney från 1938. Fr. v. Bild 1, 2
yta vara den medicin doktorn föreskrivit för att vi alla skall ha ”råd” att leva samtidigt som vi stolt kan leverera en fungerande planet till kommande generationer.
1.2 Mål och syfte:
Målet är att ta fram ett förslag på rumsfördelningen och inredningen i ett ”Off grid”2 mini-hus på hjul för ett ungt studerande och yrkesarbetande par, som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart för dem. Detta kommer att ske genom
undersökande av lagar och regler, av vad som är strukturellt möjligt samt planritningar och bygge av modeller. Syftet med arbetet är att undersöka hur ett litet mini-hus med så lite miljöpåverkan som möjligt ser ut, utan att kompromissa allt för mycket med den bekvämlighet som vi i väst är vana vid.
Jag kommer i kapitlet ”Teori och Metod” i detta arbete att definiera vad jag menar med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
1.3 Problemområde:
Små hus, stugor och vagnar att bo i är inget nytt fenomen. Historiskt sett har den vanligaste boendeformen varit just att bo på liten yta. Variationen på dessa hem har varit stor, allt från lerhyddor och igloos till hus på stolpar och hjul.
Begränsade resurser, geografiskt läge och kulturella normer är några av de faktorer som gynnat litet boende. Hemmets primära funktion har varit skydd från elementen och inte i första hand för umgänge och rekreation, två användningsområden som vi idag i hög grad kommit att förknippa hemmet med.3
Mat och umgängesytor har ofta delats av många. Så småningom byggdes även dessa platser in och i många fall skapades mindre bostäder för färre individer, där
matplatserna inte längre delades med utomstående.4 Historiskt sett har vi inte haft behov
av stora boningar eftersom platsen utanför varit del av livsmiljön. Naturen utanför har varit vårt sekundära hem, ett andra rum, för att inte säga vardagsrum och skafferi. I modern tid bor vi allt mer i urbana miljöer. Men inflyttningen till städerna har inte förändrat behovet av ett ”andra rum”. Behovet av att röra oss, umgås och överblicka vår
2 Det vill säga ett hus som inte måste vara uppkopplat mot kommunalt vatten, avlopp och elektricitet utan
är energimässigt och avfallmässigt självhushållande.
3 Ejdestam, Julius, Så har vi bott: om bostad och bohag genom tiderna, Rabén & Sjögren, Stockholm,
1979. sid. 9-23
omvärld finns kvar, men har istället flyttat inomhus. Därmed har våra bostäder ökat i omfång. En annan sak som bostadens yta har signalerat är status.5
Att våra hem reflekterar hur mycket makt, inflytande och pengar ägaren har, framför allt genom platsen och storleken på bygget, har länge varit vedertaget.6
Kanske kan vi nu se början på ett trendbrott. Unga vuxna idag är uppväxta med tanken på att leva i en ändlig värld med klimatförändringar som de kommer att tvingas leva med vare sig de vill eller inte. Ett stort bostadslån till en fastighet där man blir sittande de närmaste 30 åren är inte längre något som lockar som en trygghet. ”En majoritet vill att bostaden ska vara energieffektiv. Det är mycket viktigare än vacker utsikt och stor
bostadsyta”7 Att vara ekonomiskt obunden har blivit viktigare än det stora kostsamma hemmet.
Status har blivit något man sysslar med på sociala medier.
1.4 Avgränsningar
Jag tänker göra en ”case study” på ett hem på hjul och dess utformning till beställare som i detta fallet kommer att vara mig och min fästman. Avsikten med detta arbete är att ta fram modell och ritning till ett litet hus på hjul, för året-runt-boende i Sverige och så småningom kring Medelhavet, som ska kunna transporteras i 80km/h. Jag kommer att fokusera på planlösningen och den fasta inredning av hemmets insida. Utsidan och husets konstruktion kommer jag inte att gå djupare in på.
Hemmet är tänkt för boende i Sverige i ca 1-2 år och är sedan planerat att flyttas till södra Europa.
Lagar och förordningar8 gällande små bostäder och transportmedel i Sverige och Europa 2015, kommer att tas i beaktan och huset kommer att ritas och modeller byggas med dessa som grund. Utifrån dessa skisser och modeller kommer jag, tillsammans med min sambo, att välja den planlösning som passar oss bäst utifrån det program9 vi
tillsammans författat.
På grund av begränsningen av transport i 80km i timmen så kommer storleken på hemmet i hög grad bestämmas av chassit under huset, samt de vägförhållanden som råder inte bara i Sverige, utan även i Europa. Dock kommer bygget att förhålla sig till de byggnadsregler som gäller för Sverige då ekipaget kommer att byggas här.
5 Ehrnberger, Karin, Design och genus : hur vi formger produkter och hur de formar oss. - 2006. -
(Uppsats : ID / MA - magister ; 2006)
6 Ibid, se ovan.
7
http://www.ncc.se/press/cision-page/250e9d4f4b0647cc/trendbrott-vid-svenskarnas-val-av-bostad-energisnålt-viktigare-än-yta-och-utsikt/. 15 maj 2015.
8 Transportstyrelsens regler etc. se exempelvis bilaga 1 9 Program se bilaga 2
1.5 Frågeställning/ Problemformulering:
• Hur skulle ett mobilt litet hem som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart, samtidigt som det är energimässigt och avfallmässigt självhushållande kunna se ut?
• Är det möjligt för ett litet hus att fylla behoven som min fästman och jag har, för vad som behöver finnas i ett hem, som ska hålla för våra liv de kommande 5-10 åren?
2 Teori och Metod
2.1 Vad är ett Tiny house?
En definition på ett Tiny house eller ett minihus som en av grundarna till ”Small House Society”10 Jay Shafer, har uttryckt är “A tiny house is any house in which all the space
is being used well”.11 Alltså ett hem som tillgodoser den eller de boendes behov, men som inte tar mer plats än vad det absolut måste.12
Detta är en definition som är bred. Begreppet kan då vidgas till att betyda att oavsett antalet personer som bor i en bostad och hur stor den bostaden än är, kan det fortfarande ingå i vad man ser som ett minihus, så länge ingen använder mer än vad de absolut måste ha. Dock, skall tilläggas, att de flesta som pratar om minihem i första hand talar om bostäder för en eller några få personer som ofta byggs på hjul på grund av rådande byggnormer och därigenom uppnår en storlek av ca 5-25m2 eftersom de måste anpassas till diverse fordonsregler i olika länder.
2.1.1.Historik
I U.S.A. har det som kallas ”The Tiny house movement” växt sig starkt på några få år. Bakgrunden till uppkomsten av dessa små hem tillskriver man bland annat till att de nordamerikanska hemmens storlek växt, från ett genomsnitt av 165m2 år 1978, till att
bli 230,3m2 år 2007. En dryg tredje del större trots att genomsnittsfamiljen i U.S.A.
under samma period krympt.13 Rörelsen förespråkar en återgång i husstorlek till hem
som är under 1000ft2, det vill säga 93m2. Men många väljer en betydligt mindre approach, där hus på ungefär 15m2 är vanligt.
När Lloyd Kahn på 1970 talet skrev om alternativa hem som gick att bygga själv och reste runt i världen för att titta på olika typer av byggnader världen över, så gick
startskottet för ett alternativ eller återgång i tänkandet kring vad ett hem bestod i.14 Den senare perioden av intresse för mindre hem tillskrivs dock Sarah Susanka. När hennes bok om mindre hem (”The not so big house”) utgavs 1998, blåstes det återigen liv i diskussionen kring hur mycket plats vi verkligen behöver i våra hus och hem.15 Efter orkanen Katrina 2005 tog designern Marianne Cusato fram ritningar för mindre hem
10 http://smallhousesociety.net. 15 maj 2015.
11 http://www.shareable.net/blog/inside-the-rise-of-the-tiny-house-movement. 15 maj 2015. 12 Liknande beskrivningar finns på flera olika hemsidor som förespråkar litet boende.
13 Small house movement, wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Small_house_movement. 15 maj 2015. 14 boken Shelter av Lloyd Kahn utkom 1973.
som ett alternativ till F.E.M.A.-vagnarna (”Federal Emergency Management
Agency”).16 Hon kallade dem för ”Katrina cottages”, de minsta varianterna av dessa små hus ligger på 28,6m2 och tanken var att de skulle vara ett trevligare alternativ till F.E.M.A.-vagnarna.
Hon fick dock ett bredare intresse för de små hemmen än endast som nödbostäder. När den amerikanska börskraschen i augusti 2007 var ett faktum, såg många till mindre hem som ett alternativ som skulle kunna sörja för ett säkert hem. Små hem kunde ge en stabilare ekonomi, där man inte måste beräkna lån och amorteringar på 20-30 år framöver, innan man är faktisk ägare till sitt hem. Att dessa hem dessutom gör mindre ingrepp på miljön, var för många inte ett självändamål utan en bonus.17
2.1.2 Omvärldsanalys:
Om man går in på olika hemsidor och internetkanaler såsom ”Youtube”, så finns där idag ett flertal grupper och privatpersoner som kontinuerligt lägger upp och diskuterar boende på radikalt mindre yta än vad som blivit konvention. Eftersom ämnet är allt mer angeläget då ekologiska och ekonomiska kriser avlöst varandra, så har idéerna vuxit sig allt starkare i takt med människors förändrade livssituationer. På hemsidorna talar folk om att få kontroll över sitt eget boende, sin ekonomi och många har ett miljöintresse. På sidor som ”Not so big life”18, ”Tumbleweed tiny house company”19 och ”Tiny house
16 F.E.M.A. Har olika typer av villavagnar och husvagnsliknande vagnar. Oftast varianter på en enkel låda
med några fönster och en dörr. Numera ingår även ”Cusatos” små husalternativ.
17 http://www.mariannecusato.com. 15 maj 2015. 18 http://www.notsobiglife.com. 15 maj 2015. 19 www.tumbleweedhouses.com/. 14 maj 2015.
blog”20, står att läsa om allt från upplevelser av att bo smått till ritningar på hus att bygga själv eller färdiga hus man kan köpa inflyttningsklara.
De amerikanska alternativen på dessa självbyggda hem kostade år 2012 oftast mellan 20’000 och 50’000 dollar, det vill säga ca 170’000-430´000 sek i dagens värde (1 dollar= 8,6sek, mars 2015)och priset stiger ytterligare för dem som valt färdigbyggda alternativ.21
På ”Youtube” finns filmer om allt från idéer av mini-inredning till egna kanaler som bara filmar och intervjuar mini-husbyggare. Många tankar och idéer i detta arbete har dessa filmer och hemsidor med tips, idéer och misslyckanden (-det vill säga vad man ej bör göra,) som bas.
2.1.3 Hållbarhet
Som definierat ovan så är ett minihus ”ett hem som tillgodoser den eller de boendes
behov, men som inte tar mer plats än vad det absolut måste”.22 Genom denna vida
beteckning inser man snart att användaren själv måste värdera och prioritera vad som verkligen är viktigt. Det som då finns kvar är ett litet hus, med ett litet miljömässigt fotavtryck. Hemmets miljömässiga hållbarhetsaspekter påverkas på ett direkt sätt av de material man väljer i alla delar av huset. Att välja giftfria alternativ hjälper inte bara miljön generellt sätt, men även boendemiljön på ett direkt sätt, eftersom man är i närkontakt med allt på så liten yta. En stor miljömässig skillnad man inte får glömma är begränsningen som restriktionen av plats ger på övriga beteenden. I samband med att man skalar ner sitt boende, skalar man även ner mängden saker man äger. Det i sin tur påverkar vårt köpbeteende i det långa loppet, eftersom man inte blir lika villig att ta in något nytt om det innebär att man måste göra sig av med något högt älskat för att få plats med det nya.
Hållbarhet generellt: en ofta citerad definition av hållbarhet finns i ”Brundtland rapporten”. Där står om hållbarhet: “development that meets the needs of the present
generation without compromising the ability of future generations to meet their own needs”23 det vill säga utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att vara lite mer specifik kan man dela ner hållbarhet i tre delar. Social, ekonomisk och miljömässig
20 tinyhouseblog.com/. 19 maj 2015.
21 http://en.wikipedia.org/wiki/Small_house_movement. 15 maj 2015.
22 Liknande beskrivningar finns på flera olika hemsidor som förespråkar litet boende. 23 http://www.unep.org/geo/GEO4/media/Brundtland_24_10_07.pdf. 15 maj 2015.
hållbarhet. Nedan kommer jag att förtydliga vad jag menar med dessa i detta examensarbete.
Social hållbarhet: Sören Olsson, professor emeritus i socialt arbete, definierar social hållbarhet på detta sätt i en essä om ämnet:
”Social hållbarhet (…) ha en hygglig standard och leva i en trivsam miljö. (…) fördelningen av livets goda ska vara någorlunda rättvis.
Den andra (…)ha en förmåga att lösa problem som människor hamnar i.”24 Vidare skriver han:
”Hållbarhet – en generell innebörd. (…) att en stad eller nation utnyttjar naturresurser som undergräver andra områdens (och jordens) möjligheter att fungera.”25
Olsson anser att ett samhälle med för stora klyftor i längden leder till ett ohållbart samhälle. Framförallt skriver han om större strukturella skillnader. Men det är även applicerbart på individnivå. Om även den med mindre resurser i ett samhälle kan ha tillgång till välfärd, utan att för den skull utnyttja andra eller själv bli utnyttjad, så skulle kanske klasserna i ett samhälle bli mer diffusa och så småningom jämnas ut. Därmed skulle samhället kunna bli mer hållbart enligt Olssons definition.
När jag beskriver en större social hållbarhet i denna text så syftar jag på att den som själv har makten över sin ekonomi, därmed får större makt att styra över tiden i sitt liv och må bättre. Det ger i sin tur ringar på vattnet i alla sociala sammanhang individen beger sig ut i. Social hållbarhet får därmed en mer holistisk begreppsbild och blir personlig snarare än strukturell.
Ekonomisk hållbarhet: Om ekonomisk hållbarhet står att läsa på KTH:s (Kungliga Tekniska Högskolan) hemsida:
”Ekonomisk hållbarhet. (…)det finns två fundamentalt olika definitioner.
1)(…).En ökning av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital.
2)(…) Ett ökat ekonomiskt kapital kan därmed tillåtas att ske på bekostnad av en minskning av andra tillgångar i form av naturresurser, ekosystemtjänster eller välfärd.”26
24 Olsson, Sören, Vad betyder social hållbarhet?, 2012. För hela citatet; se bilaga 3 25 ibid, se ovan (sid. 2) För hela citatet; se bilaga 3
Den undre definitionen av de båda ovan baseras på det vi idag ser som sanningar om kapital och dess ökning. Vi har länge haft en orimlig önskan om oändlig ökning av tillväxt i en ändlig värld. Den övre definitionen är däremot något många idag vill skriva under på. Problemen man ofta stöter på, är att systemen vi skall uppnå detta igenom är uppbyggda i samklang med den oändliga tillväxtens toner. Det gamla systemet och nya tankarna drar inte alltid jämnt. Som designers har vi här en möjlighet, och kanske till och med en skyldighet, att vara med och tänka ut och bygga upp nya system där denna definition av ekonomisk hållbarhet kan få en plats.
Miljömässig hållbarhet: ”Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. (…). För de ekologiska systemen går det därför många gånger att definiera hållbarhet ganska väl.”27
Till skillnad från vad KTH hävdar om att en tydlig definition gör vidare uppföljning relativt lätt, så tror jag ekologin är ett av de svåraste systemen att arbeta med. För tvärtemot de två andra systemen så är miljön det enda system vi inte själva designat. Vi vet helt enkelt inte tillräckligt om det. Att istället se oss som en del av systemet, där vi får låna men inte äga, ta vara på men inte förstöra skulle kunna vara ett hälsosammare sätt att tänka. Vi lever i en värld som kanske inte kommer att hålla för oss, om vi inte stoppar oss själva från den ekonomiska tillväxt vi alltjämt jagar.
Ett minihem är en ypperlig möjlighet att som designer bidra till den rådande sociala, ekonomiska och ekologiska situationen. Ett litet hem behöver man ingen stor inkomst för att uppnå, det tar en relativt liten mängd naturresurser per person och de som bor i dessa hem säger sig uppleva stor frihet till följd de två ovanstående punkterna. Det är dessutom helt utan att räkna med de som i all denna frihet dessutom väljer att bygga på hjul och därmed även har friheten att flytta på sitt hem om de så önskar.
Rutan ovan till vänster kommer från Svenska Energimyndighetens hemsida.28
En svensk genomsnittshus eller ett så kallat ”småhus” ligger på 152m2 i boyta, det
minihus vi kommer att bygga och sedermera bo i kommer att vara 17,76m2 utvändigt, ha en boyta på 14m2 och ett sovloft på ca 4m2. Det är cirka en tiondel av ett normalstor svensk villa. För att försöka räkna ut ungefär motsvarande energisiffror som har jag intervjuat Magnus Jonasson på energimyndigheten.29 Siffrorna i rutan till höger är en generell beräkning av husets genomsnittliga mängd kilowattimmar per år, baserat på en genomsnittlig isolering i väggar tak och golv, samt användningen av olika
vardagsföremål såsom dator, tv, hushållsmaskiner och liknande. I beräkningen ingår även det som krävs för en tvättmaskin, vilket vi har valt bort i hemmet. Till det skall tilläggas att hus under 50m2 inte går under samma regler som småhus i övrigt eftersom man anser att mängden är allt för liten för att vara av betydelse. Det finns inga tydliga krav på ett hus av detta slag.
Om man ställer en bostad på hjul räknas det dessutom som ett fordon istället och går under transportstyrelsens förordningar. Ett Tiny house räknas alltså som en husvagn eller villavagn om man väljer att ställa det på hjul. Man måste inte äga mark för att äga ett fordon. Detta skapar utrymme för att även personer utan egen mark skall kunna bygga sitt eget hem såvida detta hus står på hjul och faller under reglerna för fordon.
28 Ditt hus och din uppvärmning, http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/. 20/3
2015.
29 Jonasson, Magnus: lokal i energi- och klimatrådgivare för energimyndigheten i Växjö med omnejd,
telefonintervju, 13/4 2015.
Lilla villa krypin 2015
Boyta: 14 m2, samt ca 4,5 m2 bi-area.
Total energianvändning: 1590 kilowattimmar per år Hushållsel: 1200 kilowattimmar per år
Varmvatten: 90 kilowattimmar per år Uppvärmning: 1300 kilowattimmar per år
Fr. v. bild 5. Energiåtgång svenskt genomsnittshus, bild 6. Energiåtgång Villa krypin.
2.2 Praktisk utförande:
Målsättning:
1. Skriva ett program.
2. Ta reda på vad man måste förhålla sig till gällande lagar regler och praktiska mått.
3. Bygga modeller i skala.
4. Ta fram en planlösning i skiss och ritning.
5. Bygga en fullskalig modell i skala 1:1 för att undersöka utrymmets kapacitet. 6. Ta fram färg och materialförslag åt beställaren.
7. Att skriva en rapport. 8. Göra intervjuer.
3 RESULTAT
3.1 Process:
Processen har varit min ledstjärna i detta arbete. Att vid varje steg precisera varför något skall vara på ett visst sätt har samtidigt frigjort andra lösningsmöjligheter och beslut.
Tidiga skisser: Ovan fr. v. bild 7. Trappa med inbyggdförvaring, bild 8. Undersökande av mellannivåer. Bild 9. Undersökande av rumsfördelning och behov.
9. 8. 7.
Genom att börja skissarbetet direkt blev det snabbt tydligt att det saknades en grund att stå på för besluten i detta arbete. Det behövdes ett antal svar på regler och lagar, jag behövde veta vad som var funktionellt och framförallt behövde jag veta vad som skulle prioriteras och hur. Eftersom beställaren av huset i fråga är min fästman och jag själv, så var det många beslut vi behövde ta tillsammans. Allt från stil och känsla, till färg och form skall beslutas och våra behov behövde tydliggöras och mötas av projektet. Därför satte vi oss och skrev ett program.30
3.1.1 Programmet:
I programmet skulle allt som är viktigt för oss i fråga om hemmets funktioner skrivas ner. Där framkom tillexempel att: A) Köket, maten och vännerna är otroligt centrala för oss, men också att ljud och ljus på grund av våra olika behov blev minst lika betydande. B) Vi behövde minimera buller och möjligheten för ljud att kunna studsa i hela
utrymmet. Vi arbetar ibland varierande tider och med väldigt olika behov, så att kunna skärma av, eller öppna upp för både ljud och ljus på olika sätt, blev därför
grundläggande för planritningarna.
C) Vissa funktioner är ganska platskrävande och kan behöva planeras kring. Det gäller exempelvis hjulsättning och regnvattensamling. Vi har i huset tänkt samla regnvatten för användning till dusch, tvätt och städning. Både utrymmet något sådant tar och tyngden vattnet har, påverkar placeringen av det i huset och måste alltså tas i beaktan under ett tidigt stadium av arbetet.
3.1.2 Lagar regler och praktiska mått:
Eftersom projektet rör ett hem på hjul så är det transportstyrelsen man måste vända sig till gällande vad som är lovligt, men även gällande vad som är lämpligt.
Transportstyrelsen i Sverige är den myndighet som har hand om vilka lagar och regler som gäller för fordon i Sverige. Vid transportstyrelsen har jag intervjuat Johan Ramstedt och Bo Göingberg om vilka mått, vikt och hastighet som gäller för denna typ av fordon i Sverige och Europa.31 De var mycket tillmötesgående men med vissa frågor bad de mig vända mig till besiktningsmän för att få svar.32
30 Program, se bilaga 2
31 Se hela intervjumaterialet sammanställt i bilaga 4.
Sammanfattning för vad som behövs för att få köra ett hus i 80 km/h
Sverige EU Vårt hus
Maxbredd yttermått: 2,60m 2,55m 2,40m Med altan 2,50m Maxlängd med bil yttermått: 24m - 7,40m+1,20-1,80 (släpfäste) Maxhöjd yttermått: obegränsat 4m 3,6m
Maxvikt Husvagn 1500kg - -
Biltransportsläp två axlar 3500kg 3500kg under 3500kg
Alla fönster/glas i fasaden måste vara för personskydd det vill säga vara gjorda av antingen härdat eller laminerat glas. Glas i körriktningen, alltså i fronten av vagnen skall vara laminerat.
Övrigt: Godkända bromsar, lampor, E-körkort, registreringsskylt.
Till sist var det en del frågor som det visade sig vara helt upp till beställaren, det vill säga mig att ta beslut kring. Här nedan kommer jag att skriva om mina slutsatser och beslut gällande de yttre måtten i vagnen/huset.
3.1.3 Modellbygge:
Den första modellen som blev byggd var i skala 1:50, husets fulla längd var ca 15cm och bredden 5cm. Att modellen var för liten, var uppenbart.
Nästa modell byggdes i skala 1:20. Den modellen gav svar på en del frågor och visade
Bild 10. Ovan fr. v: Modell av ytterväggar i skala 1:50, till höger i skala 1:20. Överst t. h: Bild 11. Tidig skiss.
Nederst t. H: Bild 12. Test-Modell fr. skiss ovan. Denna modell visade på behov av omfördelning av utrymmen.
på att en del tankar om placering och storlek av olika rumsligheter behövde förändras, men den gav inte svar på var eller hur mycket. Den långa korridoren längs ena sidan av huset exempelvis, blev en transportsträcka som gjorde utrymmen i många delar av huset oanvändbara.I samband med modellbyggandet, skissade jag på olika sätt att förändra
rummet och rörelsen där i, men efter att ha byggt om modellen ett antal gånger för att se rumsfördelningen, beslutades att vi skulle bygga upp rummet i kartong i skala 1:1 för att se och känna på storlekar och fördelning av utrymmen.
Vårt nuvarande hem har en balkong vilken hade mått som liknade det vi sökte. Med en längd av 5,40 meter och en bredd på 3,5 meter, skärmade vi av husets mått och la till en 60 cm djup köksbänk utanför balkongräcket, så att modell-husets slutgiltiga innermått blev 6 gånger 2 meter. Det gav en god känsla för vilka förhållanden, vi faktiskt skulle leva i, om vi skulle kunna trivas och på vilket sätt man rör sig i utrymmet. Förutom att ta bilder, mäta och räkna, så spelade vi in ett litet rollspel med en väninna för att vidare uppleva utrymmet.
Fr. v. bild 13, bild 14. Skisser för att undersöka alternativa sätt att röra sig i utrymmet.
Sammantaget ledde insatsen till att vi bestämde oss för den timglasdesign33 som hemmet nu har och att vi så småningom tog bort en ytterdörr, la till förvaring och förlängde vagnen med ytterligare 90 cm.
33 Timglasdesign, det vill säga att huset smalnar av på mitten av nedre plan, för att ge rum åt bad, trappa
och sovloft.
Bild 15. ”Screenshot” från inspelat rollspel.
Bild 16. Första skissen med ungefär samma planritning som slutritningen.
Ritandet fortsatte nu i programmet ”SketchUp”. Där går det lättare att upptäcka utrymmen på olika höjder och få en tydlig visuell bild av utrymmet och hur man kan röra sig i det, samt olika vypunkter.
Bilder uppifrån sett: Bild 17. Vy utifrån.
Bild 18. Vy sett från entrésidan yttervägg borttagen.
Slutligen har jag byggt en modell av huset i skala 1:10 där man lätt kan se alla ytor och ljusinsläpp.
Bilder uppifrån fr. vänster till höger: Bild 20. Vy inifrån kontor. Bild 21. Vy inifrån kontor; läshörna. Bild 22. Vy inifrån kontor, sett från läshörna. Bild nedanför: Bild 23. Vy inifrån; trappa med förvaring. Bild 24 & 25. Modellbygge 20. 21. 22. 23. 24. 25.
3.1.4 Materialval utsida och insida:
Utsidan: Huset kommer att vara klätt med materialet Accoya.34
Isolering: I väggarna har vi valt att isolera med hampa odlad i Skåne, samt kork tillverkad i Portugal av det svenska korkföretaget Eslövs Korkfabrik.
Invändigt ytskikt: På golvet i nedervåningen har vi valt att arbeta med naturkork, eftersom det är mjukt att gå på, dämpar stegljud och slammer, och verkar ytterligare isolerande vilket känns varmt mot fötterna. Det finns två sorter generellt sätt på marknaden till golvbeläggning, den ena är ren
34 Ytmaterial Accoya, se bilaga 5
Fr. v. Bild 26, 27. Ljusinsläpp
Fr. v. Bild 28. Accoya. Bild 29. Hampa
kork i skivor eller på rulle, som läggs och sedan måste lackas. Den andra är en färdig klickgolvsliknande lösning, där två lager kork varvats med en stabiliserande HDF35 skiva och sedan pålagts en fotofilm med ett önskat uttryck, det vill säga vilket mönster man vill, samt ett skyddande vinylskikt som gör det lättstädat. Trots att korken samt de olika delarna har olika märkningar, så är just mängden olika skikt det största problemet med materialet, som alltså måste förbrännas när det nått slutet av sin livscykel. Materialet har dock relativt få emissioner och ytskiktet kan förstärkas efter några års användning, vilket ger en lång livslängd.
På arbetsbänkarna har jag valt svensk alm på grund av sina färgskiftningar. Den kommer även att synas i bänkar, avställningsytor och trappans stegytor. Almen är stavlimmad och kommer att hårdvaxoljas med ett matt slutresultat.
Köksluckor, garderobsluckor och andra förvaringsluckor har vi valt att göra i
limfog/lamellskivor eftersom de tål stötar, kan slipas om, målas och har viss strukturell flexibilitet. I kökets överskåp ligger en halvgenomskinlig glasskiva eftersom det låter ögat uppleva en större rymd. Skjutpartierna kring sovalkoven kommer att bestå av en träram i vilken en korkskiva placerats som sedan täcks av textilmaterial.
3.1.5 Bygga rumslighet med färg:
En liten yta kan både kännas större och mer homogen med hjälp av en väl sammansatt färgskala. I det här projektet hade beställarna, istället velat ha en tydlig separation mellan de olika utrymmena, för att det skulle ge en känsla av större separation mellan ytorna än vad kvadratmeterna anger. Därför har valet fallit på tydligt avdelade ytor med tydligt skiftande färgskalor som mellan ytorna binds ihop med mer harmoniserande
35 HDF: High Density Fibreboard, det vill säga en skiva i likhet med en MDF, men som pressats under
högre tryck till en hårdare skiva. Ovan: Bild 30. Korkgolv. Nedan: Bild 31. Alm
färger. Dessutom har jag aktivt arbetat med placeringen av färg för att tydliggöra utrymmena utan att för den skull störa stämningen i ett annat rum genom olika
siktlinjerna. Med siktlinje menar jag den vy du har när du står i ett rum och tittar in ett annat. Ett exempel på detta kan vara när man står i det så kallade arbetsrummet som kommer att inredas i lugna jordtoner och tittar genom korridoren bort mot köket som kommer att ha relativt starka dynamiska färger, så ska inte den ambient man har i arbetsrummet störas av en eventuellt stark färg i köket som inte är i samklang med färgen i det utrymme man redan står. Istället skall färgvalet i just den blickpunkten vara mer sammanbindande, precis som i exempelvis korridorsytan.
3.2 Slutgiltigt resultat
Ritningar.
Plan och sektionsritningar förklaring:
A-E) Måttsatt planritning, bottenvåning. A-A) Sektion långsida entré/ trappa B-B) Sektion långsida diskbänk/ bad C-C) Plan sovloft/ meditationsplats D-D) Sektion kortsida Kök
E-E) Sektion kortsida Kontor
Bild 32. Fr. v. Färgval: Sovloft, Kök, Hall, Kontor.
Uppifrån vänster:
1) Långsida fasad; entrésida. 2) Långsida fasad; baksida. 3) Kortsida fasad; kök. 4) Kortsida fasad; kontor. 5) Fasad; tak.
Materialval.
(återkommande bilder: se tidigare hänvisningar.)
Innerväggar samt skåpluckor: Limfogskivor och Accoya spånskivor. Ytterväggar: Accoya.
Isolering: Hampa och Kork
Golv: ”Wicanders Kork och plast.” Det vill säga Korkgolv med vinylskikt.
Bänkskivor; Köksbänk, andra bordsytor, sittytor, trappstegsöversidor:
Limträskiva av svensk Alm.
Badrumsmaterial: Våtrumsskivor. I vitt ”kakelmönstrat” och
gråmelerad ”betongmönstrad”. Skivorna består av mönstrad plast våtsäkrat fäst mot HDF-skivor. Skivorna väger relativt lite samt tål visst mått av rörelse. De fästs mot varandra med skruv mot regel och silikon som tätning. Skivorna behöver inte fler våtsäkrings-skikt under utan skall vara helt våtsäkra i och med korrekt uppsättning.
Färgställningar:
Sovloft: NCS: S 0619-Y42R, S 2030-Y90R, S 0719-R26B, samt ”Beckers Nejlika” en milt lila metallic färg.
Kök: NCS: S 1671-Y82R, S 1085-Y90R, S 1470-Y31R, S 4040-B10G, samt S 1050-B40G
Hall: NCS: S 0629-Y06R och S 1020-G30Y
Kontor: NCS: S 1050-G50Y, S 3517-G42Y, S 4040-Y10R, samt S 6807-Y30R
Tapet:
Sovloft: ”Birdwatch 97891” Från ”Intrade”.
Kök: ”Tiles 3000031” Från ”Intrade”.
Kontor: Fr.v. ”Themes of life
TH34408” & ”Natural wall coverings 322621”Båda från ”Intrade”.
Bild 36.
Bild 37.
3.3 Analys av gestaltningsarbete och resultat.
Det framkom tidigt i processen att ett litet hem på hjul har vissa strikta ramar gällande storlek som man måste förhålla sig till i allt man gör. Alla innermått är direkt avhängiga av yttermåttets begränsning och alla yttermått måste beakta behoven som skall fyllas invändigt. Utformningen av hemmet blir därigenom ett tydligt uttryck för vad den boende värdesätter. Det finns inga hinder för att bo på detta sätt, för den som villig att utmana sina vanor. Hur boende på liten yta påverkar den eller de som bor där beror huvudsakligen på deras kynne. De flesta som väljer detta, gör det övertänkt. Ytan man förlorar inomhus, vinner man utomhus, genom att steget ut är så kort.
Kostnaderna för ett minihus är små till och med om man använder dyra material, eftersom det är så små ytor. Det man istället måste fundera kring är vikt och tjocklek i materialen.
4 DISKUSSION: Att leva stort men bo litet.
Att bo litet är fullt möjligt för den som är beredd att göra medvetna val i hem och livsstil. Den största utmaningen de flesta har är att tänka om och skala ner. Att fundera på vad man verkligen behöver i sitt liv. Behoven ger ett fokus på vad som är viktigt för individen vilket verkar ge en känsla av frihet i livet genom sitt ifrågasättande. Ett mini-hus eller ett ”Tiny house” är på många sätt bara en tillbakagång till tidigare förhållanden mellan bo-yta och umgängesytor. Kanske vill färre idag betala priset som det innebär att bo i hem stora som slott. För en generation som inte längre har någon större skillnad mellan privat och offentligt, som redan lägger upp sitt privata liv på sociala medier, så är behovet av frihet kanske större än behovet av privat utrymme. Detta skulle kunna öppna vägen för ett mer socialt samhälle, där hemmet åter kan krympa till förmån för gemensamma ytor för umgänge utanför hemmet.
Dessa mindre ytor kan ta många skepnader. Romerna liksom nybyggarna i USA som drog västerut över den amerikanska kontinenten är två exempel på folk som valt att bo i hem med hjul på. Friheten att flytta sitt hem dit kosan styr gör hela proceduren
smidigare och valet lättare. Orsakerna till det då som nu var vitt skilda, men vare sig man har hjul på sitt hem eller inte, så är färre ägodelar alltid lättare att flytta. Om du dessutom har hjul på hemmet, så behöver du inte söka en ny bostad på varje plats du kommer till, det kan räcka med en yta att ställa din vagn på.
Ännu har vi varken byggt eller flyttat in i vårt väldigt lilla hus, men redan nu har det påverkat vårt köpbeteende och våra konsumtionsvanor. Vi är ett par som själva anser oss ha relativt frugala vanor. Vi lagar mat hemma och gör lunchlådor, äta ute är något vi bara gör några gånger om året. Vi shoppar inte kläder så mycket som vi investerar i ett par plagg någon eller några gånger om året, generellt sett lever vi ganska gott med små medel. Men något har hänt, i varje fall med mig. I samband med att jag rensar ut, skänker och säljer sak efter sak för att få plats på liten yta, så blir allt fler besök i affärer istället promenader och fikor med vänner. Den lyckliga känslan över att ha något nytt har istället blivit en fråga om vad man verkligen behöver för att vara lycklig samt ett nötande behov av att göra mig av med än mer saker.
Ingen, allra minst jag själv, vet var detta kommer att sluta, men en ny form av akut medvetenhet om varje enskilt tings del i ett större sammanhang har börjat ta form hos mig. Det jag förut vetat om som fakta, kan jag nu inte längre bortse ifrån. Skillnaden verkar i första hand ligga i att jag nu inte längre bara ”tänker” på det utan nu även
”känner” det. Upplevelsen är inte längre av något som sker utanför min kropp, på andra ställen, upplevelsen är här och nu, hemma innanför mina dörrar, i mitt hem.
I mitt arbete har jag insett att det nog finns två tillvägagångssätt när man funderar kring hur mycket små utrymmen skall kännas rymliga och fungera väl för användaren. Antingen skalar man bort så mycket att bara det mest essentiella finns kvar och därmed passar de flesta någorlunda, eller så anpassar man utrymmet maximalt för den specifika användaren. Kanske kan man hitta en gyllne medelväg där man delvis skalar av och delvis kan anpassa själv, som på så vis skulle kunna anpassas till flera olika typer av små hem och personer. Framförallt är diskussionen om vad vi måste ha för att må bra, ett ämne som är viktigare än någonsin förr.
Referenser
Litteratur:
• Ejdestam, Julius, Så har vi bott: om bostad och bohag genom tiderna, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1979
• Ehrnberger, Karin, Design och genus : hur vi formger produkter och hur de formar oss. - 2006. - (Uppsats : ID / MA - magister ; 2006)
• Bodin, Anders, Hidemark, Jacob, Stintzing, Martin, Andersson, Annali,
Nyström, Sven & Bodin, Anders (red.), Arkitektens handbok 2011, [Ny, utök. uppl.], Addera, Stockholm, 2011
• Sully, Anthony, Interior design: theory and process, A. & C. Black, London,
2012
• Sjöstedt, Ann, Friggebod: 15 kvadratmeter frihet, Ica, Västerås, 2010
Nedladdad PDF:
Digitala vetenskapliga arkivet:
Ehrnberger, Karin, 2006 Design och genus: hur vi formger produkter och hur de formar oss: 2006, tillgänglig på http://www.diva-portal.org citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk för att ladda ner pdf:en:
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=628&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&sf=all&a qe=%5B%5D&af=%5B%5D&searchType=SIMPLE&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false &noOfRows=50&language=sv&pid=diva2%3A414816&dspwid=628&jfwid=628
Brundtlandkommisionen, U.N./F.N., Brundtlandrapporten, 1987, reviderad version från 24/10 2007,http://www.unep.org/geo/GEO4/media/Brundtland_24_10_07.pdf, citerad 15/5 2015.
Olsson, Sören, Göteborgs kommun, S2020 -Vad betyder social hållbarhet?, 1/9 2012, tillgänglig på http://goteborg.se, citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk för att ladda ner pdf:en:
http://goteborg.se/wps/portal/enheter/ovrigaenheter/s2020/!ut/p/z1/vVLBboMwDP2WHXpdTAIlPUK 7odJVrEPtChcUILSZIKEkq6Z9_bJqu0yq2C7zzc9-fvaTUY72KJfsLA7MCCVZa_MsnxbYW21CHBOI_JULOA4SuMcrsnZ99DzWkNsyXIkAvvkkde_S BYFk6i5guaGPhKYOxjvvwh_VhzlsaOgEEG1nPixjHKy3TuJEgH_J_7FW- IRDAhAlo_wdylFeSdObI8oOyvBSDYdbzQsuj9xoLWo1TMBiTAp9cXUCA9evg-YW1xgwTEA6BAqli44PqlNaf8FsMMWlpFUlWFscWduWbLBzP0X7StQoc0palx6Ay3DDmrosaeW VDasrOps1vuuizB7oX71gTlD6h2HxmB32X8TL6ZQH1hQlDX8zaP9_rvTd1kZHidef3x-Cmw9bkWzy/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
Kungliga Tekniska Högskolan, Ekonomisk hållbarhet, 7/5 2014, tillgänglig på www.kth.se, citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk till sidan:
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976
Kungliga Tekniska Högskolan, Ekologisk hållbarhet, 7/5 2014, tillgänglig på www.kth.se, citerad 5/3 2015.
Eller direktlänk till sidan:
https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074
Energimyndigheten, Ditt hus och din uppvärmning, 11/3 2015, tillgänglig på
https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/, citerad 24/3 2015.
Statistik om boende på SCB’s hemsida:
http://www.scb.se/statistik/HE/HE0103/2006A03/HE0103_2006A03_SM_BO23SM0 801.pdf
boverkets byggregler –föreskrifter och allmänna råd: pdf hämtad från:
http://www.boverket.se/contentassets/a9a584aa0e564c8998d079d752f6b76d/bbr-bfs-2011-6-tom-bfs-2015-3-konsoliderad.pdf
boverket:
http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/ plan och bygglag:
http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/lagar-for-planering-byggande-och-boende/plan--och-bygglag-2010900/
lagar, riksdagens hemsida: Plan- och bygglag (2010:900)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/#K9 om buller, byggtjänst: http://byggkatalogen.byggtjanst.se/ljudisolering-bullerisolering/70/sok?miljo=7&page=1 Webbsidor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Hållbar_utveckling 06-03-2015
Bilder:
1) http://loading.se/forum.php?thread_id=118128&page=7. Hämtad 10/3 2015. 2)http://infontology.typepad.com/infontology/2013/09/det-räcker-inte-med-kulisser.html. Hämtad 10/3 2015.Bilder 1 och 2, ursprungligen tagna från ”Musse Pigg på camping” (Mickey's Trailer), även Musse Piggs husvagn, är en animerad kortfilm av Disney från 1938. Filmen är ett av inslagen i SVT:s julprogram ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul”.
3) http://www.dailygazette.com/photos/galleries/2011/oct/02/fema-housing-arrives/11694/. Hämtad 12/5 2015.
4)
http://www.ashireporter.org/HomeInspection/Articles/NEW-ORLEANS-Housing-Laboratory-of-America/1321. Hämtad 12/5 2015.
5) Energiåtgång svenskt genomsnittshus. http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/. Hämtad 20/3 2015. 6) Energiåtgång Villa krypin, egen bild.
7)Egen bild. Tidig skiss: Trappa med inbyggdförvaring.
8) Egen bild. Tidig skiss: Undersökande av mellannivåer.
9) Egen bild. Tidig skiss: Undersökande av rumsfördelning och behov.
10) Egen bild. Modell av ytterväggar i skala 1:50, till höger i skala 1:20.
11) Egen bild. Tidig skiss.
Lilla villa krypin 2015
Boyta: 14 m2, samt ca 4,5 m2 bi-area.
Total energianvändning: 1590 kilowattimmar per år
Hushållsel: 1200 kilowattimmar per år Varmvatten: 90 kilowattimmar per år Uppvärmning: 1300 kilowattimmar per år
12) Egen bild. Test-Modell fr. skiss ovan. Denna modell visade på behov av omfördelning av utrymmen.
13) Egen bild. Skiss för att undersöka alternativa sätt att röra sig i utrymmet.
14) Egen bild. Skisser för att undersöka alternativa sätt att röra sig i utrymmet.
15) Egen bild. ”Screenshot” från inspelat rollspel.
16) Egen bild. Första skissen med ungefär samma planritning som slutritningen.
17) Egen bild. Vy utifrån.
18) Egen bild. Vy sett från entrésidan, ytterväggen borttagen.
19) Egen bild. Vy kök, sett inifrån huset.
20) Egen bild. Vy inifrån kontor.
21) Egen bild. Vy inifrån kontor; läshörna.
22) Egen bild. Vy inifrån kontor, sett från läshörna.
23) Egen bild. Vy inifrån; trappa med förvaring.
24) Egen bild. Modellbygge.
25) Egen bild. Modellbygge.
26) Egen bild. Ljusinsläpp.
27) Egen bild. Ljusinsläpp.
28) Egen bild. Accoya.
29) Egen bild. Hampa.
30) Egen bild. Korkgolv
31) Egen bild. Alm
35) Egen bild. Våt-vägg Badrum
36) Egen bild. Tapet: ”Birdwatch 97891” Från ”Intrade”.
37) Egen bild. Tapet: ”Tiles 3000031” Från ”Intrade”.
38) Egen bild. Tapet: ”Themes of life TH34408” Från ”Intrade”.
2
33) Egen bild. Plan och sektionsritning
32) Egen bild. Färgval till varje rumslighet.
39) Egen bild. ”Natural wall coverings 322621” Från ”Intrade”.
Intervjuer:
1. Transportstyrelsen: Bo Göingberg, Stockholm, avdelning Väg och Järnväg sektion regelinformation och fordonsregler, telefonintervju, 25/2 2015. 2. Transportstyrelsen: Johan Ramstedt, Borlänge, avdelning Väg och Järnväg
sektion regelinformation och fordonsregler, telefonintervju, 26/2 2015, samt 2/3 2015.
3. Energimyndigheten: Magnus Jonasson, lokal i energi- och klimatrådgivare för energimyndigheten i Växjö med omnejd, telefonintervju, 13/4 2015.
https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Kommunal-energi--och-klimatradgivning/Energiradgivare/Jonasson-Magnus1/
4.
Filmer och klipp tips och filmer som hjälp mig i mitt beslutsfattande:
1. A tiny house : Milwaukee Journal Sentinel
http://youtu.be/tOfyqansRfw
2. Tiny house pioneer Jay Shafer: thinking beyond trailer parks
http://youtu.be/cwCB_WWn7bM
3. A Seattle Shipping Container Tiny House/Home... THX 1138 George Lucas inspired
http://youtu.be/k1oAL_mzZ_U
4. School Teacher's Tiny House On Wheels with a Passive Solar Foyer (small home)
http://youtu.be/amTkene5JLo
Produkter som är tänkta att användas i projektet och deras hemsidor:
Golv: http://www.golvabia.se/Produkter1/Korkgolv/Mera-kork/ https://www.lehmans.com
tvättmaskin 1 https://www.lehmans.com/p-1470-pressure-handwasher.aspx
tvättmaskin 2 https://www.lehmans.com/p-2398-lehmans-own-hand-washer.aspx
Väggar och isolermaterial:
Ytterbeklädnad: Accoya: http://www.ceos.se/sv-SE/Produktinformation/Accoya-trä
Kork isolering: Eslövs korkfabrik: http://korkfabriken.se
Hampa isolering: http://hampaprodukter.se/wp/?page_id=188
Samt: http://www.hampvaruhuset.se/se/contact.php?id=25967
Bilagor
Bilaga 1 Trafikverkets körkortsregler för vikt av släpvagnar i
Sverige.
Har du rätt körkort?
eri-no-index /eri-no-index
Kontrollera här vilken körkortsbehörighet du behöver för din släpvagn. B-körkort, alternativ 1
behövs om släpvagnens totalvikt är högst 750 kg.
B-körkort, alternativ 2
Om släpvagnens totalvikt är mer än 750 kg får inte släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt vara högre än 3 500 kg.
B-körkort, utökad behörighet B
Du får köra personbilar eller lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg. Släpvagnens och bilens sammanlagda totalvikt får inte vara högre än 4 250 kg.
BE-körkort
Du får köra personbilar eller lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kg med en eller flera tillkopplade släpvagnar. Släpvagnens eller släpvagnarnas sammanlagda totalvikt får inte vara högre än 3 500 kg.
Övergångsregler
Körkortslagstiftningen inom Europa tillämpar ofta en princip som kallas "grandfather rights"
(farfarsrättigheter). Det innebär att gamla regler kan fortsätta att gälla för den som redan har ett körkort när nya regler införs. Ett exempel är att en B-behörighet, som förvärvats före den 1 juli 1996 ger rätt att köra personbil med en totalvikt över 3 500 kg. Men om körkortet har blivit ogiltigt och sedan utfärdas på nytt efter den 1 juli 1996 gäller inte denna rättighet. Läs mer på Körkortsportalen.
Bilaga 2
Släpfordon
eri-no-index /eri-no-index
Ett släpfordon är ett fordon som är byggt för att kopplas till ett annat motordrivet fordon (inte moped klass II) och är avsett för person- eller godstransport. Släpfordon delas in i släpvagnar, släpslädar och terrängsläp samt i lätta släpfordon och tunga släpfordon.
Släpvagnskalkylatorn hjälper dig rätt
Olika typer av släp gör att du kan använda ditt fordon till många ändamål. Samtidigt är det viktigt att känna till vilka regler som gäller för släpvagnar, husvagnar och andra släp som kopplas efter bilen.
Använd släpvagnskalkylatorn för att ta reda på hur tung släpvagn eller husvagn du får dra. Läs mer om vad som gäller för att köra med släpvagn i publikationen "Köra personbil eller lätt lastbil med släpvagn".
Efterfordon inte ett släp
Notera att det är skillnad mellan släpfordon och efterfordon. Ett efterfordon kan till exempel vara en skylift, kompressor eller ett annat fordon som dras efter bilen och som inte har last. Läs mer om efterfordon.
Lätt släpfordon
Ett lätt släpfordon har en totalvikt av högst 750 kg. Totalvikten kan vara över 750 kg under förutsättning att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton. Läs mer om vikter och vad de olika begreppen betyder.
Tungt släpfordon
Ett tungt släpfordon är ett annat släpfordon än ett lätt släpfordon.
Släpvagn
En släpvagn är ett släpfordon på hjul eller band som är tillverkat för att dras av ett motorfordon, en traktor eller ett motorredskap. En släpvagn kan behöva vinterdäck under perioden 1 december–31 mars om det råder vinterväglag. Läs mer på sidan Vinterdäck på släpvagn.
Du får köra högst 40 km/tim med obromsad släp- eller husvagn, eller högst 80 km/tim med bromsad släp- eller husvagn eller obromsad släp- eller husvagn under vissa omständigheter. Läs mer på sidan om hastighet för släp.
Släpsläde
En släpsläde är ett släpfordon på medar som är inrättat för att dras av ett motorfordon, en traktor eller ett motorredskap.
Ett släpfordon som är inrättat för att dras av ett terrängmotorfordon.
Andra krav för släpfordon
Körkortskrav: Tungt släpfordon kräver BE-behörighet för personbil. Läs mer om det på Körkortsportalen.
Tungt släpfordon kräver C1E eller CE-behörighet för tung lastbil. Läs mer om det på Körkortsportalen.
Tungt släpfordon kräver D1E eller DE-behörighet för buss. Läs mer om det på Körkortsportalen.
Har du rätt körkort? Kontrollera på sidan Har du rätt körkort? Registreringsskylt: Ja.
Läs mer om registreringsskylt.
Kontrollbesiktning: Registrerade terrängsläp som används i yrkesmässig trafik för persontransport ska kontrollbesiktas. Läs mer på sidan fordon som omfattas av särskilda besiktningsregler.
Bildragna släpvagnar ska kontrollbesiktas. Läs mer på sidan kontrollbesiktning av de vanligaste fordonen.
Fordonsskatt: Det beror på hur fordonet används. Läs mer på vår sida skattepliktiga fordon. Trafikförsäkring: Nej.
Bilaga 3
Registreringsskylt och bevis
eri-no-index /eri-no-index
Här kan du använda Transportstyrelsens tjänster för att beställa registreringsskylt, personlig skylt eller registreringsbevis.
• Beställ registreringsbevis • Beställ registreringsskylt • Ansök om personlig skylt
Registreringsbevis
Det är kostnadsfritt att få en dubblett av del 2 av registreringsbeviset om du beställer och legitimerar dig via vår e-tjänst.
Du kan också välja att få registreringsbeviset översänt mot postförskott. Du får då lösa ut det hos ditt postombud. Vid en sådan beställning tillkommer en avgift på 50 kronor.
Observera! För närvarande går det inte att beställa dubblet av del 2 av registeringsbeviset via
vår e-tjänst på grund av uppdatering av systemet.
Registreringsskylt
Du kan inte välja storlek på registreringsskyltar utan du får den modell och storlek som är avsedd för ditt fordon. Alla ordinarie skyltar för MC, moped och personbil har EU-symbol. Om du har en terrängskoter får du automatiskt en självhäftande skylt. Den skylten har inte EU-symbol.
En vanlig enradig skylt för personbil har yttermåtten 520x110 mm. En skylt för motorcykel och moped har måtten 170x150 mm. Skyltarna är gjorda av aluminium.
Registreringsskyltarna kostar 90 kronor styck. Vi skickar en faktura separat.
Om du inte betalar avgiften, kommer vi att skicka ut en påminnelse där en påminnelseavgift på 50 kronor har förts på.
Du får dina registreringsskyltar levererade inom tre arbetsdagar efter att din beställning har kommit till Transportstyrelsen. Skyltarna skickas till den adress som den registrerade ägaren har i vägtrafikregistret.
Bilaga 2 Program för Villa Krypin
Column1 Column2 Column3 Column4
Program Konsekvenslista Sort Namn
Grundläggande behov:
Värme /energi: Solceller el
Vindkraft el
”Kommunal”-el/köpt el el
”Kamin” : Gas/ ved/ Pellets värme varmvatten kamin, Element, golvvärme, fönster solvärme Sova:
Avskildhet /Ljud isolering vägg/textil/dörr
Avskildhet ljus, olika sovtider dörr/vägg/gardiner/luckor
sovplats säng/madrass
Närhet:
Umgänge med Vänner/gäster många sittplatser Kökssoffa
Stor umgängesyta Kök/Ute Altan?
Gästbädd/-ar Kökssoffa
Kontor/ Barnrum Arbetsyta/möjlighet till säng
Läsa i sängen Tillräckligt högt över säng
matlagningsmöjligheter:
tillagning
Paj /bröd/ tårta Ugn
Steka omelett Koka Coq au vin Spis
raw-food mm El-mixer
bakelser och tårtor Matberedare
Torrvaror/Rotsaker/Kombucha Svalskåp/skåp i mörker
Matförvaring skåp/ Kyl + Frys
Köksutrustning (mixer, brödrost?,
matberedare, vattenkokare) Köksförvaring
Belysning:
Dagsljus Fönster
Arbetsbelysning Led-ljus
Allmänbelysning Led-ljus
Förvaring: Kläder Trappskåp/garderoub Elfa hyllor? Smutstvätt Korg Skor trappförvaring Städsaker Köks-Skrub/-Skåp
Medel: tvättmedel, diskmedel, mm Köks-Skrub/-Skåp
Badrumssaker handfatsskåp
Handdukar Korg/ hylla
Lakan Lådor/ Elfa
Sportutrustning Hylla/Skåp/"Garage"
Mat: se ovan Köksskåp
Porslin ++ Köksskåp/ Kökshyllor
Böcker Hyllor (Kök/vardagsrum)
Musik Förstärkare/ Högtalare
Möjlighet att stänga om sig
Tvättmaskin handdriven Förvaring kök
Vatten Soffa
Vattenrenare under/på diskbänk
Kompost "Garage"
Egen Avslappning/ arbete
Användning av dator; Skrivbord/
arbete/avslappning Avskilt utrymme
Yoga/träning: båda samtidigt. Tom yta
Stå skrivbord/arbetsplats Ändringsbart bord i höjdled
/två ytor?/två bord Plats för staffli/ staffli-funktion Yta vid ljusinsläpp
Rengöring: /vatten:
Disk Stor ho/ torkställ
Städ Regnvattensamling
Tvätt dagvattensamling
Dusch 300 liter vattensäck
Dricksvatten /vattenrening?
Varmvatten Varmvattenberedare
Vattenrenare Förvaring
Avfallshantering:
Återvinning Plats i kök/"Garage"
Kompost (mat /fekalier?) "Garage"
brännbart Sophämtning
Övrigt
Laddning av el-saker Eluttag/Elintag
Bilaga 3 Citat ur kapitlet om hållbarhet.
Fotnot 21 Sören Olsson, sid 10, citat 1
”Social hållbarhet handlar kortfattat om att två saker ska finnas i ett samhälle. Den ena är välfärd och innebär att människor ska ha en ha en hygglig standard och leva i en trivsam miljö. Välfärd betyder också att fördelningen av livets goda ska vara någorlunda rättvis. Den andra saken är att sociala system, som samhällen, ska ha en förmåga att lösa problem som människor hamnar i.”36
Fotnot 22 Sören Olsson, sid 10, citat 2
”Hållbarhet – en generell innebörd. Det finns vanligen två utgångspunkter för att bedöma hållbarhet. Det första handlar om systems förmåga att fungera. Hållbara system handlar då om att miljön inte överutnyttjas, inte förstörs, att produktion av varor och tjänster som är viktiga för oss kan upprätthållas och att folk har hyggliga inkomster och levnadsmiljöer. Den andra utgångspunkten handlar om relationen mellan olika enheter. När den enes framgång eller välfärd bygger på andras
utnyttjande brukar omdömet bli att det inte är hållbart. Det ekologiska fotavtrycket är ett sådant begrepp som handlar om hur tex. ett stort fotavtryck anger att en stad eller nation utnyttjar naturresurser som undergräver andra områdens (och jordens) möjligheter att fungera.”37
Fotnot 23, Kungliga Tekniska Högskolan, sid 11, citat 3
Ekonomisk hållbarhet: Om ekonomisk hållbarhet står att läsa på KTH:s (Kungliga Tekniska Högskolan) hemsida:
”Ekonomisk hållbarhet. Den kanske största skillnaden i uttolkning av vad en enskild hållbarhetsdimension innebär står att finna i ekonomisk hållbarhet där det finns två fundamentalt olika definitioner.
(…). I den första av dessa två definitioner förstås ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. En ökning av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på
bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital.
36 Olsson, Sören, Vad betyder social hållbarhet?, 2012. 37 ibid, se ovan (sid. 2)
I den andra definitionen likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt, vilken anses vara hållbar så länge den totala mängden kapital ökar. Ett ökat ekonomiskt kapital kan därmed tillåtas att ske på bekostnad av en minskning av andra tillgångar i form av naturresurser, ekosystemtjänster eller välfärd.”38
Fotnot 24, Kungliga Tekniska Högskolan, sid 11, citat 4
Miljömässig hållbarhet: ”Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och fotosyntes). För de ekologiska systemen går det därför många gånger att definiera hållbarhet ganska väl.”39 38 https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekonomisk-hallbarhet-1.431976 39 https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074
Bilaga 4 Lagar och regler; efter telefonintervju med Bo Göingberg och
Johan Ramstedt på transportstyrelsens avdelning Väg och Järnväg sektion regelinformation och fordonsregler.Ett Tiny house med hjul går under transportstyrelsens regler och kan antingen räknas som släp eller efterfordon. Om det räknas som efterfordon så gäller undantag från husvagnsregler och huset räknas då som villavagn, inom samma klausul går cementblandare och skylift. Ett efterfordon är inte avsett för transport av personer eller gods och har därför inte heller fjädring, tvärtom ska man i fall där fjädring redan existerar ta bort fjädringen genom att antingen svetsa eller bulta fast fjädringen (denna förändring ska vara permanent och inte bara tillfällig). När detta skett så får
villavagnen köras i 30km/h av vem som helst med vanligt B-körkort. Längden på villavagnen får tillsammans med bilen som kör den vara max 24 meter långt (är bilen som drar till exempel 7m lång så får huset vara max 17m, dragkrok inkluderat). Den maximala bredden på villavagnen ska i Sverige vara 2,60 (internationellt gäller 2,55), håller vagnen mått över denna bredd så måste vagnen vara skyltad med speciella ljus och skyltar som signalerar bred last. Passerar den dessutom bredden 3,10 m så måste man köra tillsammans med en varningsbil samt begära speciell dispens i varje kommun man kör i. Bygger man bil och vagn i ett stycke så går hela ekipaget under annan klausul och kallas då brett fordon och då gäller andra hastighetsbegränsningar. Detta har jag valt att ej undersöka vidare.
Om man vill kunna köra snabbare än 30km/h med sin bostad så går bostaden istället under beteckningen registrerad släpvagn. En släpvagn får köra i max 80 km/h, den måste ha fjädring, bromsar, adekvata ljus och registreringsskylt. Släpvagnen måste dessutom besiktigas (i Sverige kostar det år 2015 mellan 1700-1800:-). Det lättaste i detta fall är att återanvända ett chassi från en äldre husvagn eller liknande. Om man bygger på ett befintligt släp får man max bygga till en bredd av 2,60 (EU 2,55) och en sammanlagd längd (med bil och släp) av 24m.
Om man istället bygger ett helt eget chassi så måste man få ett chassinummer. För att få detta måste man höra av sig till transportstyrelsen och få ett identifieringsnummer (gratis) samt be att få en ursprungskontroll, detta är för att se att chassit eller
materialet till det inte är stulet, alltså ska man också skicka med kvitton med mera. Ursprungskontrollen kostar 600 kronor40. När man har gjort detta får man ett
chassinummer av transportstyrelsen, sedan ska man själv knappa in detta nummer för ett ”enskilt godkännande” (gratis) hos transportstyrelsen vilket ger en annan kod som sen besiktningsmannen kan använda sig av när hen besiktigar fordonet. När
besiktningsmannen ser koden kan hen besiktiga släpet till en kostnad av cirka17-1800 kronor. När det är gjort och man är godkänd då skickar transportstyrelsen
registreringsnummer och skylt (90kr.) Sammanlagd summa för allt detta är ca 2400 sek och tillägg för skatt, förutsatt att man blir godkänd vid första försöket.
Broar och överfarter: För alla dessa fordon i Sverige gäller att man får bygga i princip hur högt som helst, dock är många broar i Sverige 4,5 meter höga. Är bron lägre så måste enligt vägmärkesförordningen en C17-skylt ange höjden. Inom EU gäller dock 4 meter som maxhöjd för ett fordon. Det är alltså den höjden jag måste förhålla mig till om det minihus jag ritar skall kunna köras ner till medelhavet. Dessutom är det så att många broar i Europa håller höjden 3,5 meter. Efter samtal med min fästman har vi därför valt att förhålla oss nära måttet 3,5 meter för att även kunna köra på mindre vägar med huset samtidigt utan att avsäga oss allt för mycket bekvämlighet i fråga om takhöjd.
Vikt: Med ett vanligt B-körkort så får bil + släp väga 3,5 ton. Denna vikt ska
inkludera last och släp. Man kan få ett utökat B-körkort, så kallad B96, och får då ha en sammanlagd vikt av 4250kg, detta används ofta vid hästtransporter. Ett alternativ till B-körkort är att skaffa sig ett BE-körkort och då får man köra bil + ett tungt släp där släpet inte får överstiga 3,5 ton. Till den typen av släp behövs en pick-up eller liknande bil.
Om man vill bygga i en buss istället för en släpvagn så gäller specifika regler för personer som tagit körkort före 1:e juli 1996. Dessa personer får dels köra bussen, dels packa den med i princip hur mycket vikt som helst, det är på grund av något som kallas för övergångsregeln där de regler som gällt för de förare innan en viss tid fortsätter att gälla dem.
Sammanfattning för vad som behövs för att få köra ett hus i 80 km/h
Sverige EU Vårt hus
Maxbredd yttermått: 2,60m 2,55m 2,40m Med altan 2,50m
Maxlängd yttermått: 12m/24m - 7,40m+1,20-1,80
(släpfäste)
Maxhöjd yttermått: obegränsat 4m 3,6m
Maxvikt Husvagn 1500kg - -
Biltransportsläp två axlar 3500kg 3500kg under 3500kg
Alla fönster/glas i fasaden måste vara för personskydd det vill säga vara gjorda av antingen härdat eller laminerat glas. Glas i körriktningen, alltså i fronten av vagnen skall vara laminerat.
