Genom analysen av materialet har jag inte sett någon skillnad på elevernas uppfattningar av naturen beroende på om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. Det var större skillnad i elevernas svar beroende på hur gamla de var. Eleverna tycker om naturen och trivs med att vistas där. I det här kapitlet kommer jag att diskutera hållbarheten i arbetet samt om jag fått svar på min frågeställning. Jag kommer även vidare diskutera resultaten och min framtida lärarroll.
7.1. Bedömning av hållbarhet
Vid en bedömning av hållbarheten diskuteras generaliserbarhet, reliabilitet samt validitet. Dessa påverkar resultaten och hur tillförlitliga de är. Därför är det viktigt med en kritisk granskning av hållbarheten innan tolkningen och värderingen av resultaten börjar (Johansson, B 2001).
En studies generaliserbarhet anger om resultaten kan generaliseras och gälla för mer än materialet som använts (Johansson, B 2001). För att kunna diskutera detta måste jag gå tillbaka till mitt metodavsnitt till urvalet av respondenter. Jag genomförde min studie på min VFU-skola där eleverna kände igen mig. Detta gjorde att urvalet baserades på de elever som fanns på den skolan och ännu mer i det arbetslaget som bestod av elever från förskoleklass till år 4. När jag skulle välja ut vilka elever som jag ville använda i studien valdes dessa utifrån vilka elever som fanns i arbetslaget. Jag hade en vilja att ha med elever från tre kategorier; elever födda utomlands med utländska föräldrar, elever födda i Sverige med utländska föräldrar samt elever födda i Sverige med svenska föräldrar. Eftersom det i detta arbetslag inte fanns tillräckligt med elever i kategorin elever födda utomlands med utländska föräldrar var jag tvungen att stryka den kategorin. Detta påverkade vilket urval jag till slut fick och kan ha påverkat hur resultatet av studien blev. På en skola med många elever från varje urvalskategori hade jag haft fler elever att välja på. På den skola jag genomförde studien på blev jag mer begränsad i mitt urval av respondenter. Därför kan resultatet endast gälla för den skola jag genomfört min studie på.
(Johansson 2001). Det är också ett mått på om respondenterna känt sig trygga och gett de svar de själva velat, inte de svar de tror jag vill ha. Även i den här diskussionen måste jag gå tillbaka till metodavsnittet och granska mitt urval samt genomförande. Alla intervjuerna skedde i ett grupprum där endast jag och respondenten befann oss. Jag utgick från en intervjuguide som var samma för alla respondenter. Eftersom det var en semistrukturerad intervju hade jag möjlighet att vika av från intervjuguiden och prata om andra saker som dyker upp med intervjupersonen. Därför blev inte alla intervjuer precis likadana men vissa grundområden blev diskuterade under alla intervjuer. Däremot märkte jag att en del av mina frågor kunde förvirra eleverna. Begrepp som ”ofta” är tolkningsbart och betyder olika för olika elever. Där skulle jag ha gått in tydligare och med bättre begrepp så att missförstånd och förvirring kunde undvikas. Jag har också funderat över om frågan om hur ofta de är i naturen fyller någon funktion och verkligen hör hemma i arbetet. Av den anledningen var det inte någon fråga jag fäste så stor vikt vid i resultatredovisningen
Under intervjuerna tror jag att eleverna kände sig trygga och gav sanningsenliga svar. Det kan ha påverkat att jag är lärare och de elever som i en klassrumssituation hela tiden ska ge de svar läraren vill ha. Detta kan i vissa situationer göra att de omedvetet ger mig de svar de tror de vill ha. De gör det inte för att ljuga utan för att det är det de är vana vid. Min fördel kan ha varit att jag var lärarstudent och inte lärare på skolan. De elever som inte hade mig som lärare i klassrummet visste vem jag var men hade ingen närmare relation med mig. De som gick i den klass där jag genomförde min VFU kände mig och för dem var jag deras lärare. Detta behöver inte enbart ha varit negativt eftersom de kände mig och kände sig trygga med mig. Denna diskussion uppstår lätt när respondenterna i en studie är unga eftersom barn och elever ändrar sig i svaren från dag till dag. I en intervju där en vuxen intervjuar ett barn eller en elev är det också lätt att det uppstår en maktsituation där de unga känner sig underlägsna den vuxne.
I en diskussion angående en studies validitet diskuteras huruvida studien mätte det den syftade till att göra (Bryman 2002). Jag anser att jag mätt det studien syftade till att mäta. Jag har undersökt elevers upplevelser och inställning till naturen. Detta har jag i resultatredovisningen delat upp så att svaren från elever med svenska föräldrar står för sig och svaren från elever med utländska föräldrar står för sig. Jag har också definierat etniskt perspektiv i teoriavsnittet. Därför anser jag att studien har undersökt elevers upplevelser och inställning till naturen utifrån ett etniskt perspektiv. Däremot ser jag en brist i att jag inte lyckades få med de tre
urvalskategorier jag från början önskade, det hade ökat studiens validitet eftersom det etniska perspektivet hade fått ännu större betydelse.
7.2. Metoddiskussion
Jag hade ganska tidigt bestämt mig för att jag ville genomföra en kvalitativ studie. Att det sen blev teckningar som utgångspunkt inför en intervju var för att eleverna inte var så gamla och kan ha svårt att uttrycka sig i enbart ord. Jag ville också utnyttja att eleverna fick ytterligare ett verktyg för att uttrycka sig, vilket jag tror inträffar alldeles för sällan i många skolor. Jag tror att genom en kombination att både teckning och intervju gjorde jag det lättare för eleverna att uttrycka sig vilket gjorde att jag fick mer material till min studie.
Jag tror också att genom att inte berätta om studien inför teckningstillfället gjorde eleverna de teckningar de själva ville utan att tänka på att göra rätt. Självklart är det några elever som funderar på vad som är rätt att göra och vad läraren vill ha. Oavsett vad du gör försöker dessa elever alltid tillfredsställa läraren med vad de tror är det rätta. För att dessa elever ska komma till sin rätt behövs nya sätt att jobba eller att undersökningen sker utanför skolan. Det är inte ens säkert att de kan slappna av ens utanför skolan så dessa elever är svåra att nå och att verkligen komma åt deras egna tankar och funderingar.
När jag skulle välja ut vilka jag skulle intervjua i kategorin elever födda i Sverige med utländska föräldrar hade jag inte så många elever att välja mellan. Detta gjorde ju urvalet lite sämre vilket jag redan diskuterat i bedömningen av hållbarhet. För att slippa detta hade jag behövt genomföra studien på någon annan skola. Eftersom jag bestämt mig för att göra studien på den skola där jag genomfört min VFU är det något som kan ha påverkat resultatet.
7.3. Svar på frågeställningen
För att en vidare diskussion om studien ska vara möjlig diskuteras här om frågeställningen är besvarad. För att tydliggöra detta har jag här valt att redovisa frågeställningen samt diskutera om den är besvarad.
Hur upplever elever naturen och skiljer sig deras upplevelser av naturen beroende på om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands?
I min resultatredovisning samt i den inledande diskussionen redovisas hur elever upplever naturen. Jag har redovisat deras upplevelser genom olika matriser och genom citat från intervjuerna. Även en del teckningar finns med. I dessa matriser och genom citat kan jag inte se någon skillnad på elevernas upplevelser av naturen beroende på om deras föräldrar är födda i Sverige eller utomlands. De svarar likvärdigt på många frågor. På vissa frågor är skillnaden stor inom grupperna men likvärdig om grupperna jämförs med varandra. Svaret på frågeställningen ska ses utifrån den bedömning av hållbarhet som jag tidigare gjort och redovisat i detta kapitel.
7.4. Diskussion av resultaten
När eleverna skulle beskriva vad natur var för dem svarade huvuddelen av eleverna inom Madsens (1999) kategori ’naturen är som biologi’. Endast två av eleverna ser ’naturen som en organism’. I den kategorin ses naturen som en helhet där allt hänger ihop. De som gör det är Erik och Lina. Deras svar på frågan vad naturen är för dem är:
Lina (6 år): ”att vara utomhus är natur” Erik (6år): ”hela världen och så”
När jag senare analyserade elevernas teckningar utifrån Carlssons (1999) två kategorier om människan är en del av naturen eller separerad från naturen var det bara två teckningar som tillhörde kategorin att människan är en del av naturen. De elevers teckningar som gjorde det var Eriks och Linas.
Detta skulle kunna kopplas samman. De som svarade att naturen är en helhet såg också människan som en del av naturen och ritade även människor på sin teckning. Både Erik och Lina är 6 år gamla. Förutom Otto som också är 6 år är de andra eleverna 9 eller 10 år gamla. Erik och Lina går i förskoleklass vilket innebär att de inte vistats så länge i skolans lokaler. Kan de vara så att det är just därför som de svarar som de gör? Att de elever som går i år 3 och år 4 har gått i skolan så länge att de påverkats så mycket av skolans natursyn. Kan det vara så att de är färgade av den svenska skolan och de styrdokument som ganska tydligt anger att natur och miljö ska ingå till stor del i skolans verksamhet? Det är en ganska farlig slutsats att dra eftersom jag enbart baserar det på hur åtta elever svarat på mina frågor men det är en möjlig förklaringsmodell som hade varit intressant att fortsätta undersöka. Det hade också varit intressant att undersöka om eleverna påverkats av om de gått i förskola eller inte.
Att alla elever säger att de tycker om naturen är inte så konstigt, vad ska de annars säga när jag sitter där och ställer frågor om naturen. I Sverige ska man tycka om naturen, enligt den undersökning Uddenberg (1998) genomförde konstaterade han att svensken trivs i naturen. Svenska skolans läroplaner visar också tydligt att det är viktigt med natur och miljö. Eleverna ska redan när de börjar förskolan socialiseras in i att tycka om naturen och att vistas i den. Det är alltså svenskt att tycka om naturen. Trots min närvaro tror jag att eleverna menade det när de sa att de tyckte om naturen men deras svar kanske förstärktes eftersom jag var där.
Eftersom det är så svenskt att tycka om naturen kanske de som hade utländska föräldrar ville visa att de tyckte om naturen mer än de som har svenska föräldrar. Att tycka om naturen kan vara ett tecken på att vara svensk.
De flesta av eleverna leker när de är ute i naturen. Två pojkar Karl (9 år) och Mats (10 år) som tycker om att leta efter spår, de var de enda som nämnde det överhuvudtaget under hela
intervjun men det var något som återkom flera gånger under deras intervjuer. De kan ha varit en ren slump att det var just pojkar som sa det men det kan också ha att göra med att det är en ganska typisk pojkaktivitet. Eftersom det är så få elever med i undersökningen går jag inte in djupare på den här frågan men det hade varit en intressant frågeställning till ett framtida arbete, att undersöka vad flickor respektive pojkar gör i naturen och om det skiljer sig åt.
När vi diskuterade om favoritårstid kom diskussionen in på var naturen fanns. Jag försökte utmana elevernas tankar genom att ställa frågor där det de sagt precis ställdes på sin spets. En del av eleverna började då fundera lite och visste inte riktigt vad de skulle svara. De hade klara föreställningar om var naturen fanns sen innan. När jag gjorde min VFU i min inriktning idrott, hälsa och natur gjorde jag korta intervjuer med elever i år 4, 5 och 6. Dessa små
pratstunder handlade om var naturen fanns och om den fanns i staden. För de allra flesta fanns naturen enbart i skogen. När jag frågade om den fanns i staden svarade de flesta nej men vissa ändrade sig när jag frågade om vad parker i så fall räknas som. Dessa elever var lite äldre än eleverna i denna studie och har börjat ifrågasätta sina egna sanningar. Uppfattningen om vad natur är och vad den finns är något jag tror de tidigt lär sig och ifrågasätts inte den tanken behålls dessa uppfattningar hela livet. För den som är född i staden ser dessa uppfattningar antagligen helt annorlunda ut än för någon som är född på landet eller i by nära naturen.
eleverna tyckte det var en svår fråga att svara på och förstod inte riktigt. Därför blev deras svar inte så bra men användbara i jämförelse med de äldre elevernas svar för att se utvecklingen. De äldre eleverna tänkte på stormen Gudrun (som drog fram i södra Sverige i januari 2005) eller miljöförstöringar. Eleverna verkade ha möjlighet att tänka i ett vidare perspektiv ju äldre de var.
De elever som ingick i min studie kom alla från en liten ort i Småland där naturen finns nära även inne i samhället. Att genomföra samma studie i ett område där naturen inte finns så nära som till exempel i en storstad hade nog kunnat ge helt andra resultat. Jag tror att skillnaden mellan svaren från min studie hade skilts sig åt en hel del, även om perspektivet etniskt ursprung helt tagits bort. Det hade varit mycket intressant att se resultatet av en sådan studie.
7.5. Min framtida lärarroll
De svar jag fått genom att genomföra den här studien kan hjälpa mig att förstå att alla inte har samma natursyn som jag vilket kan hjälpa mig i planerandet av uteaktiviteter och vistelser i naturen med elever. Jag tror också att skolan påverkar elevers natursyn. De flesta eleverna i min studie hade gått i skolan några år. Skolans styrdokument är fulla med anvisningar om att elever och lärare ska vistas och jobba mycket med natur och miljö (Utbildningsdepartementet). Dessa styrdokument är skrivna av människor som är svenskar. Dessa visar både i undersökningar (Uddenberg 1998) och historiskt (Madsen 1999) att de tycker om naturen vilket säkerligen avspeglas i styrdokumenten.
Att ha skrivit ett examensarbete har också tränat min källkritik och att skriva vetenskapligt. Jag har hela tiden fått ta ställning till om litteraturen ska vara med i arbetet eller om resultat jag fått fram varit relevanta att kunna besvara frågeställningen. Detta har tränats under hela lärarutbildningen och det är nu vi ska visa vad vi lärt oss. Men det slutar inte här, det är kunskap jag har med mig hela livet. Som professionell lärare måste jag också kunna sålla bland all den information som vräks över en varje dag. Jag ska vara en del av en skola som hjälper eleverna att bli självständiga medborgare som också klarar av att sålla bland all information som de bombarderas med. Vårt samhälle kräver individer som kan söka information och kritiskt granska den. För att kunna köpa en biljett till tåget krävs att man kan leta upp en tidtabell, se vilket tåg som passar, se vilket biljett som är mest prisvärd för just dig samt betala. Därefter ska du hitta rätt perrong och rätt tåg.
Att ha genomfört en vetenskaplig studie under lärarutbildningen kanske inte direkt påverkar mitt beteende i klassrumssituationen men många andra avseenden har det säkert gjort mig till en bättre lärare. Jag har fått tillfälle att fördjupa mig i en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har fått svar på min frågeställning gällande just de här eleverna men än viktigare är att det här arbetet har väckt en massa frågor. Jag skulle exempelvis vilja fortsätta med en studie om flickor och pojkars aktiviteter i naturen eller hur elevers natursyn påverkas av om de gått varit på förskola eller inte. Jag skulle även gärna se en studie som undersökte storstadselevers natursyn och deras upplevelser av naturen för att kunna jämföra med min studie. Allt är inte så enkelt som kan tyckas från början och genom att frågor väcks drivs jag som nyfiken snart färdig lärare att få svar på mina frågor. För varje fråga som blir besvarad väcks nya frågor. Det finns ingen konstant sanning som kan gälla för all framtid utan det gäller att alltid vara nyfiken och att i sin profession söka efter svar och inte bara lita på skolkulturen eller att ”så brukar det gå till på den här skolan”.