Diskussion

Analysen visade inte på några skillnader som kunde fastställas som statistiskt signifikanta mellan testgruppen och kontrollgruppen varken gällande tiden det tog för testpersonerna att lösa uppgifterna eller testpersonernas inställning gentemot menyn beroende på om den hade ljud eller inte. Detta kan jämföras med resultaten från Brewsters studie (1997) som visade att den upplevda arbetsbördan inte påverkades signifikant men att testpersonerna föredrog gränssnittet med ljud. Detta visar inte att varken resultaten från denna studie eller från Brewsters studie skulle vara felaktiga. Om denna studie skulle omfattat en större grupp testpersoner är det möjligt att resultaten hade tytt på samma sak som resultaten från Brewsters studie. Även Korhonen m.fl. (2007) visade i sin studie att testpersonerna tyckte att den kalenderapplikation med ljud som användas var roligare att använda än den utan ljud. I studien som genomfördes i detta arbete ställdes inga frågor om hur rolig menyn var att använda men det ställdes frågor gällande hur svår menyn var att använda, hur irriterande det var att använda menyn och för webbapplikationen med ljud ställdes även frågor om huruvida ljuden var distraherande och/eller hjälpfulla. Svaren på detta var inte konklusiva och det fanns en stor spridning på svaren. Detta skulle kunna bero på att olika personer upplever ljud i menyer på olika sätt. Vissa testpersoner kan ha uppfattat att ljuden fanns till för att hjälpa även om de inte förstod hur medan andra testpersoner inte alls förstod vilken funktion ljuden hade och därför störde sig mer på dem. Detta stöds till viss del av de kommentarer testpersonerna kunde lämna i fritextfältet i enkäten.

―I could not for the sake of my life understand what any of the sounds meant except of course the vehicle sounds‖

(Testperson id: 4, 2021)

―It was helpful that the navigation menu had sounds that matched the vehicle.

All the other sounds was distracting and did not help me find the right item.‖

(Testperson id: 8, 2021)

―The category sounds (Car, boat, plane) felt quite useful right from the start.

They felt intuitive and allowed me to navigate to the correct category quickly.The melodies to identify the company did not work as well for me. I see the point of having diffrent instruments related to diffrent categories, but to me all melodies sounded way to similar. I never really learned to associate company names to melodies. However, I still believe it to be better than having no audio feedback at all.‖

(Testperson id: 11, 2021)

Dessa tre testpersoner poängterade också att huvudkategoriljuden (Bil, Båt, Flygplan) var mer användbara än ljuden som användes för underkategorierna. Detta stämmer överens med Oswald (2012) som menar att Auditory Icons (som användes för huvudkategorierna) är intuitiva och Earcons (som användes för underkategorierna) behöver läras in innan de kan bli användbara på samma sätt som Auditory Icons. Det kan då tyckas att den uppenbara lösningen vore att endast använda Auditory Icons i menyer men detta är inte möjligt i de flesta sammanhang. Ett exempel hade varit att använda olika billjud för olika bilmodeller

vilket kan vara användbart förutsatt att ljuden är tillräckligt olika och att personen som besöker sidan är bekant med de olika billjuden. Att sedan gå ett steg längre och ha olika billjud för vilken färg bilen har lär inte fungera väl då en bils färg har ingen eller minimal påverkan på bilens ljud.

Att resultaten hade sån spridning både gällande de uppmätta tiderna och svaren på enkätfrågorna kan bero på ett flertal olika faktorer. Dels gjordes experimentet inte i en kontrollerad miljö vilket kan ha lett till att testpersonerna kan ha störts av saker runt omkring den miljö de utförde experimentet i. Det har heller inte varit möjligt att kontrollera att testpersonerna faktiskt utfört experimentet på ett korrekt sätt. Exempelvis kan en testperson ha genomfört experimentet utan ljud även om testpersonen använde webbapplikation A (som har ljud) eller att testpersonen tog pauser under experimentets gång vilket kan ha försämrat de uppmätta tiderna. Enkätfrågorna som ställdes kan ha varit för ledande eftersom de hade formen ‖Did you find the audio helpful/distracting?‖ vilket kan göra att testpersonerna upplever att de förväntas ha upplevt ljuden som distraherande och/eller hjälpfulla (och detsamma för frågorna gällande menyn). Det kan därför ha varit bättre att ställa frågor i stil med ‖I found the audio:‖ med svarsalternativ på en skala mellan

‖Helpful‖ och ‖Distracting‖. Testpersonerna uppmuntrades att lösa uppgifterna så snabbt som möjligt vilket kan ha lett till att olika testpersoner använda olika taktiker för att lösa uppgifterna. Två av testpersonerna nämner sådana taktiker i sina kommentarer:

―I did not hear any sound. I was possible to navigate when you looked att the bottom of the web browser.‖

(Testperson id: 13, 2021)

―In the beginning I would try out all the drop down menus to get an understanding how the everything worked. I didn't even try to read the blurred text. I would simply click until I found the right image and then try to find correct name/brand. In the first task I didn't fully understand that I was looking for a certain brand/name for the car, boat, plane so it most likely took me longer than further tasks.Reading with blurred vision felt next to impossible. But knowing what word you I was looking for I could compare the blurred text and the pick the one that looked the most alike the specific word I was tasked for, thus succeed.In the later tasks I could recognize the "shape" of the blurred text and actually read with blurred vision when I was navigating in the menu.It took me two tasks to learn that each menu tab conatined either cars, boats or planes, and each of these tab had 3 different colors and names for each vehicle.‖

(Testperson id: 1, 2021)

Båda av dessa testpersoner tillhörde kontrollgruppen och utförde därmed experimentet utan ljud. Testperson 13 nämner att navigering blev möjligt genom att titta på den banner som visas i webbläsaren när muspekaren hålls över en länk, se Figur 41. Detta är inte så som uppgiften är tänkt att lösas och denna taktik hade heller inte varit möjligt för en person med en faktiskt synnedsättning. Testperson 1 använde en annan taktik som till största del gick ut på ‖trial and error‖. Genom att klicka sig igenom menyn och testa sig fram tills den korrekta sidan hittades. Detta är inte heller så som uppgifterna är tänkta att lösas men till skillnad från testperson 13s taktik bör denna taktik anses som godtagbar då den bedöms vara en

Figur 41 Den banner som nämns av testperson 13. Bannern visas i webbläsaren

Den faktor som sannolikt har störst påverkan på spridningen av resultaten och därmed standardavvikelsen är att experimentet hade relativt få testpersoner. Att slutsatsen, utifrån den data som samlats in, är att ingen skillnad kan ses mellan testgruppen och kontrollgruppen betyder inte nödvändigtvis att det inte finns någon skillnad. Med ett större antal testdeltagare är det möjligt att eventuella skillnader tydligare kan ses. Utifrån den data som samlats in och analyserats bedöms en mycket större grupp testdeltagare krävas för att nå en konklusiv slutsats.

6.1.1 Etik

Utöver de etiska aspekter som nämns i kapitel 3.2 Etik finns ytterligare ett antal faktorer som kan ha påverkat experimentet eller som bör has i åtanke då experimentet och dess resultat diskuteras. En av dessa faktorer är urvalet av testdeltagare. Som tidigare beskrivits användes huvudsakligen sociala medier, vänner och familj för att hitta testdeltagare. Detta gör att urvalet kan vara viktat åt ett specifikt håll vilket gör att slutsatserna som dragits inte nödvändigtvis kan appliceras på befolkningen i stort. Det går även att argumentera för att det kan vara möjligt att identifiera testpersonerna utifrån den data som samlas in (huvudsakligen ålder och kön) i kombination med kunskapen om hur testdeltagare funnits.

Risken för detta bedöms som relativt liten men risken finns trots allt. Det finns också en risk att personer i min närhet (t.ex. familjemedlemmar) påstås ha deltagit i experimentet även om de kanske i själva verket inte gjort detta.

En annan aspekt som kan påverka experimentets pålitlighet är att experimentet ej utfördes på en och samma dator med en och samma internetuppkoppling. Istället utfördes experimentet på valfri dator testdeltagarna hade tillgång till vilket kan vara deras personliga dator, en skoldator, en biblioteksdator o.s.v. Även internetuppkopplingen kan variera stort.

Detta kan ha påverkat mätresultaten från experimentet eftersom tiden det tar för varje sida att ladda in påverkas av internetuppkopplingen och i vissa fall även av datorns hårdvara.

Detta kan särskilt ha påverkat testpersoner från gruppen som gjorde experimentet med ljud då det finns en risk att ljuden inte längre har en tydlig koppling till element på skärmen om laddningstiden för ljuden är för lång. Detta kan dels påverka hur lätt eller svårt det är att förstå ljudens funktion men också påverka hur distraherande och irriterande ljuden och webbapplikationen i stort upplevs. Det finns även en risk att testdeltagare från testgruppen utfört experimentet med ljudet inaktiverat och således utfört experimentet som om de vore deltagare av kontrollgruppen.

Experimentet använde sig av simulerad synnedsättning (glaukom, grön starr). Det har inte framkommit att någon av testdeltagarna har lidit av glaukom eller någon annan allvarlig synnedsättning. Valet att använda simulerad synnedsättning gjordes för att inte begränsa urvalsgruppen för testdeltagare mer än nödvändigt vilket hade kunnat riskera att göra studien ogenomförbar. Nackdelen med detta val är att resultaten och slutsatserna inte nödvändigtvis kan appliceras på den tänkta målgruppen (personer med synnedsättning, i synnerhet glaukom).

För att experimentet skall kunna återupprepas under så liknande förutsättningar som möjligt finns källkoden samt de ljud som använts tillgängliga på Github (Fritz, 2021). Där finns de Earcons som skapats men också de Auditory Icons som använts. Dessa har inte skapats på egen hand utan har hämtats från internet och använts i enlighet med gällande licenser för respektive ljud. Om dessa ljud skall användas skall attribution ges till upphovspersonerna. Eftersom källkoden finns tillgänglig i sin helhet och att utvecklingsprocessen dokumenterats i detta dokument bedöms det som fullt möjligt att replikera webbapplikationerna och experimentet i sin helhet.

6.1.2 Samhällsnytta och risker

Den huvudsakliga samhällsnyttan för detta arbete ligger i att vidare utveckla kunskapen om hur olika sinnen kan användas tillsammans med synen för att göra webben tillgänglig för fler personer. Med mer data om hur ljud kan nyttjas för att underlätta för personer med olika funktionshinder kan webbgränssnitt göras mer tillgängliga och inkluderande. Med tillräckligt konklusiva resultat kan standarder för användandet av ljud i webbgränssnitt tas fram. Detta kan liknas med de standarder och ‖best practices‖ gällande användande av semantisk HTML som finns idag för att underlätta för personer som besöker webbsidan eller applikationen med hjälp av en screen reader.

Det finns en viss risk att resultaten och slutsatsen från detta arbete appliceras på ett felaktigt sätt. Dels kan slutsatsen ses som för konklusiv vilket inte var fallet. Det finns en osäkerhet i slutsatsen eftersom experimentet utfördes av en relativt liten grupp människor. Med färre deltagare i ett experiment ökar osäkerheten och hur resultaten och slutsatsen appliceras bör göras med detta i åtanke. Det finns också en risk att slutsatsen appliceras på fel målgrupp.

Experimentet utfördes med simulerad synnedsättning av testpersoner som inte lider av denna synnedsättning. Det är därför inte säkert att samma slutsats skulle dras om experimentet utfördes av testpersoner som lider av denna synnedsättning. Detta i kombination med att analysen av resultaten inte var konklusiv gällande om ljuden gjorde någon skillnad (varken positiv eller negativ) bör slutsatsen i synnerhet inte appliceras på personer som faktiskt lider av den synnedsättning som simulerats i experimentet (glaukom, grön starr).

Om standarder tas fram för hur ljud kan användas på webbsidor och i webbapplikationer för att underlätta för personer med synnedsättningar måste dessa standarder implementeras och användas korrekt. Användare kan ställa in vilket färgschema (i huvudsak light respektive dark mode) de föredrar i sitt operativsystem vilket ger webbsidor tillgång till ‖prefers-color-scheme‖-media queryt vilken kan användas för att automatiskt ställa in en webbsidas eller webbapplikations färgschema enligt användarens preferenser. Implementationen av ljud för att hjälpa personer med synnedsättning bör göras på ett liknande sätt för att ge de användare som föredrar auditiv feedback tillgång till detta men samtidigt låta de användare som föredrar att vara utan slippa detta. Detta bör göras på ett sådant sätt att så få överflödiga filer som möjligt skickas. Att endast ställa ner ljudvolymen till 0 för den auditiva feedbacken bör inte ses som en fullgod lösning. Genom att inte skicka mer data än nödvändigt sparar man in på bandbredd, förbättrar inladdningstider och sparar indirekt in på miljön eftersom samtliga led sparar in på elförbrukningen. Denna insparning kan verka liten men om ljudstandarder skapas och samtliga av världens webbsidor och applikationerna implementerar dessa kan skillnaden bli stor.