7. Analys och diskussion
7.2 Diskussion av analys
Syftet med min studie var att få större förståelse för hur fritidslärare och vårdnadshavare upplever samverkan på två olika skolor. Jag ville också ta reda på vilka metoder som
fritidslärarna använder sig av för att samverka med vårdnadshavarna. Av dessa anledningar användes kvalitativa och kvantitativa metoder för att besvara studiens syfte och ta reda på fritidslärarnas och vårdnadshavarnas uppfattningar om samverkan.
Intervjuerna var en bra metod för att ta reda på vilka uppfattningar fritidslärarna har om samverkan, hur de samverkar med vårdnadshavarna och vilka fördelar samt utmaningar som finns med den.
Det konstruerades enkäter för att ta reda på vårdnadshavarnas uppfattningar om samverkan med fritidslärarna. När undersökningsvariablerna valdes anknöts dessa till
utvecklingsekologiska teorin. I intervjuerna samt i utformningen av enkäterna försöktes så långt som möjligt att hitta variabler som kan täcka barnets makronivå och mikronivån. Undersökningsvariabler som vårdnadshavarnas språk och kultur representerar barnets makrosystem och variabler som vuxnas samverkan (mesosystem) representerar barnets microsystem.
40
8. Slutsatser och sammanfattning
Frågorna som ställdes i början av studien är svårt att besvara med enkla svar. Samverkan med vårdnadshavarna är mer eller mindre bra på de två olika skolorna som deltog i undersökningen. Utifrån fritidslärarnas perspektiv finns det en fungerande samverkan på både skolorna. Utifrån vårdnadshavarnas perspektiv ser situationen annorlunda ut i detta avseende.
Enkätundersökningen på en av skolorna visar att 50% av vårdnadshavarna är inte nöjda med samverkan mellan dem och fritidslärarna. Samverkan skulle kunna bli betydligt bättre i en hel del avseenden om fritidslärarna blev medvetna om att samverkan är en viktig förutsättning för barnets utveckling.
Nästa fråga som studien behandlade var vilka metoder fritidslärarna använder för att samverka med vårdnadshavarna. Genomgående visade studien att kommunikation är en av samverkans determinanter som kan leda till en fungerande eller icke fungerande samverkan. Det
uppmärksammades några stora skillnader mellan de två skolorna som deltog i undersökningen. Skolan som arbetar betydligt mer med att samverka med vårdnadshavarna skapar olika former av kommunikation där alla vuxna bli involverade. Utvärderingen visade att kommunikationen och lärarnas engagemang i att skapa möjligheter för kommunikation påverkade samverkan på ett positivt sätt.
Nästa fråga behandlade fördelarna med en fungerande samverkan. Studien visar att det finns fördelar med en förtroendefull samverkan som kan bidra till barnets utveckling, resultat som stöds av tidigare forskning samt av Urie Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori. De mest entydiga resultaten som rör samverkans fördelar är konsekvenserna som detta har för barnets utveckling. Några konkreta exempel är stödet till barn med särskilda behov, bättre problemlösning, vårdnadshavarnas trygghet. Samverkan kan bidra till barns utveckling och detta tycker också vårdnadshavarna som svarade i hög grad att en fördel med samverkan är barnets utveckling. Ett av enkäternas svar belyser hur en nära samverkan med fritidslärarna kan bidra till barnens utveckling och lärande. Vårdnadshavaren berättade att hen fick chansen att komma på fritidshem och berätta för barnen hur är det att jobba som polis.
41
För att besvara studiens frågeställning som rör faktorerna som kan vara en utmaning för samverkan mellan vårdnadshavaren och fritidslärarna signalerar studien några saker värda att fundera över. Det visar exempelvis att tidsbristen, vårdnadshavarnas språk och kultur, pandemin och digitaliseringen kan vara utmaningar för en lyckad samverkan. Både utifrån fritidslärarna och vårdnadshavarnas perspektiv är tidsbristen en faktor som kan komplicera samverkansprocess. Intervjuerna med fritidslärarna pekar på att samverkan tar tid och deras dagliga arbetsuppgifter tar oftast all deras tid och kraft.
Studien visar också en kontrast mellan de två olika skolorna som deltog i undersökningen. Samverkan mellan fritidslärarna och vårdnadshavaren kan variera kraftigt. Analysen av resultatet visar att fritidslärarnas vilja till förändring och anpassningen i fritidshemmets verksamhet som ger till vårdnadshavarna en ökad insyn kan leda till minskningen av
skillnaderna mellan kulturmöten och andra faktorer som kan påverka samverkan. Ett konkret exempel är fritidslärarna på skolan Y som arbetar aktivt för att ge vårdnadshavarna en ökad insyn i verksamhetens planeringar, normer och aktiviteterna som sker på fritidshem. Resultatet blir att vårdnadshavarna känner sig trygga och tillsammans kan de arbeta till det gemensamma målet som är barnets utveckling. Som stöd till denna påstående är enkäternas resultat som visar att på skolan Y 0% av deltagarna tycker att samverkan med fritidslärarna är dålig.
8.1 Vidare forskning
Forskningen visar att fritidshemmets verksamhet är ung och på grund av de många
ändringarna som har skett i verksamheten genom historien kan det finnas en viss tveksamhet i fritidshemmets uppdrag (Falkner, Ludvigsson, 2016). Som blivande fritidslärare kan det vara förvirrande att veta exakt vilka uppdrag och arbetsuppgifter som ingår i detta yrke.
Nu har fritidshemmet ett eget kapitel (SFS 2010:800) och där det står att fritidshemmet ska stimulera barnets utveckling:
” Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid.” (Lgr. 11, kapitel 4, s.24).
42
Samverkan med vårdnadshavarna kan möjliggöra utvecklingsprocessen och forskningen visar att vårdnadshavarna kan vara en väldigt bra samarbetspartner som kan bidra med stöd till barnets utveckling (Bronfenbrenner, 1979).
Fortfarande finns det inte mycket forskning kring fördelarna med samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare. Det finns internationella forskning kring samverkan med
vårdnadshavaren och även i Sverige finns det en del studier som rör detta ämne men de flesta studierna genomfördes i skolans sammanhang.
Genomförandet av studien väckte upp andra frågor kring samverka: hur kan hemmiljön och hemsituationen påverka barnen? Finns det verkligen en samband mellan vårdnadshavarnas yrkesstatus/socioekonomisk status och elevernas prestation och bättre utveckling? Många studier som har analyserats säger att vårdnadshavarnas höga yrkesstatus kan leda till elevernas bättre prestation och på något sätt bidrar forskning till att skillnaderna mellan olika yrkesstatus och kultursynen bibehållas. Tiden som man hade till sitt förfogande var relativ liten och det fanns inte tillräckligt med tid för att gå in djupare i ämnet och studera de olika komponenterna i närmiljön vårdnadshavarna just för att få en bättre kunskap om vad som behövs för att lyckas med samverkan.
43
9. Referenser
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige Tillgänglig på Internet: http://unicef-porthos-
production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf [Hämtad 2021.03.12].
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Berger, E. H. (2004). Parents as partners in education : families and schools working together (6. ed.). Pearson.
Bronfenbrenner, Urie. (1979) The ecology of human development: experiments by nature and design. Harvard University, Cambridge, Mass Tillgänglig:
https://eds.a.ebscohost.com/eds/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzI4MjYzMV9fQU41?sid= ef2ad13b-9a97-4fd5-9fe2-6ec253716b0b@sessionmgr101&vid=6&hid=/&format=EB [Hämtad: 2021.03.10]
Campner, Eva & Persson, Elsie (2004). Vardagsperspektiv – pedagogens syn på läroplanen för förskolan. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Danermark, B. (2000). Samverkan - himmel eller helvete? [en bok om den svåra konsten att samverka]. Stockholm: Gothia.
Durand, Tina M (2011). Latino Parental Involvement in Kindergarten: Findings From the Early Childhood Longitudinal Study. PDF format. Tillgänglig: https://journals-sagepub- com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/0739986311423077 [Hämtad 2021.03.11].
Erikson, Lars (2009): Lärares kontakter och samverkan med föräldrar. Rapporter i Pedagogik Örebro universitet, 14.
https://www.oru.se/contentassets/a9223a988167438cb1dd78e959ba2aca/larares-kontakter- och-samverkan-med-foraldrar.pdf [Hämtad 2021.03.09].
Fagerli, Oddvar, Lillemyr, Ole Fredrik & Søbstad, Frode (2001). Vad är förskolepedagogik?. Lund: Studentlitteratur
44
Froiland, J. M.; Peterson, A.; Davison, M. L. The long-term effects of early parent involvement and parent expectation in the USA. School Psychology International, 2013. Tillgänglig:
https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/0143034312454361 [Hämtad 2021.03.10].
Hellström, A. (2003) Barns uppväxts villkor. I: Bergquist, S. (2003) Att möta barn i behov av särskilt stöd. (5., [aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Hirsto, Laura (2010) Strategies in home and school collaboration among early education teachers. Scandinavian Journal of Educational Research. Vol. 54, No. 2, pp. 99–108.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan- forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 [Hämtad 2021.04.18].
Phillips, Tove (2012). Lärande och utveckling. Gleerups Utbildning AB Skolverkets statistik (2020).
https://www.skolverket.se/download/18.289d0776170c4f425761777/1586946800947/pdf659 9.pdf [Hämtad 2021.03.19].
45
10. Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor till fritidslärare
1. Hur ser samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare på er skola? 2. Hur blir vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten?
3. Hur skapar ni ett nära samarbete med vårdnadsvararna?
4. Hur kan ni använda informationerna som ni får från vårdnadshavarna? 5. Finns det några faktorer som kan påverka samverkan mellan fritidshem och
vårdsandshavare? Vilka är de?
6. Vad tycker du själv om samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare? I vilka sammanhang är samverkan med vårdnadshavarna nödvändigt?
46
Bilaga 2
Enkätfrågor till vårdnadshavare
1. Hur ser samverkan ut mellan er och fritidspersonalen?
Väldigt bra Bra Mindre bra Dåligt 2. Får ni information om fritidshemmets regler, mål och syfte och regler? Ja Nej
3. Kommunicerar ni med fritidshemmets personal? Om svaret är ja skriv gärna om vad kommunicerar ni.
Ja Nej Om vad?
4. Samlar fritidspersonalen information om barnets trivsel, utveckling och lärande i fritidshem?
Ja Nej
5. Har ni någon form av delaktighet i fritidshemmets planering eller utvärdering? Om svaret är ja skriv gärna vilka former av delaktighet.
Ja Nej Svar:
47
5. Önskar ni att vara mer delaktiga i fritidshemmets planeringar eller utvärdering. Varför?
Ja Nej Varför?
6. Vilka fördelar tycker ni att det finns med er delaktighet i fritidshemmets planeringar och utvärderingar?
o Barnets utveckling o Trygghet
o Inflytande Egna kommentarer:
7. Vilka delar av samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare vill ni att det ska förbättras?
o Bättre kommunikation o Mer information o Mer inflytande Egna kommentarer:
48
o Tidsbrist o Språket o Pandemin Egna kommentarer:
49
Bilaga 3
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION 2012-04-02
Samtycke och information till medverkan i
studentprojekt
Hej!
Petriana heter jag. Jag är en student från Malmö universitet och studerar till grundlärare inriktad mot fritidshem. Jag är nu inne på min sista termin och håller på att skriva mitt examensarbete under vårterminen 2021.
I mitt examensarbete har jag valt att skriva om samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare. Studien vill undersöka hur kan samarbetet mellan fritidshem och hem påverka barn.
För att genomföra studien skulle jag gärna vilja intervjua tre fritidspedagoger och skicka några enkäter till vårdnadshavare. Jag vare tacksam om ni ville medverka i denna undersökning som jag
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i DiVA, Digitala Vetenskapliga Arkivet. Det är Malmö universitets plattform för registrering och visning av publikationer som produceras av universitetets forskare, lärare och studenter.
50
behöver till min studie. Alla kommer att hållas anonymt i studien och jag kommer ej att filma eller ta bilder. Insamlat material kommer att skrivas i anonyma termer. Allt material kommer att förstöras efter godkännande av examensarbetet. Jag ska lämna en länk där de forskningsetiska
principerna förklaras. Kortfattat kan villkoren beskrivas på följande sätt:
• Alla deltagare ska vara anonyma.
• Informationen ska behandlas på ett strikt konfidentiellt sätt.
•
Man kan avstå från studien när som helst.Om några frågor finns kan ni nå mig på detta nummer: Stort tack på förhand!
Med vänliga hälsningar, Petriana Ghica!
Här finns länken till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Länk:
51 Studentens underskrift och namnförtydligande Petriana Ghica, telefonnummer och mejladress:
Ansvarig handledare på Malmö universitet:
... Kursansvarig på Malmö universitet:
... Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se
040-665 70 00
Information om Malmö universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller
filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa
personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och
examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i
utbildningssyfte inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och
kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
52
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina
personuppgifter så länge de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer per-
sonuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1)
få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar
behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina
personuppgifter genom att kontakta
Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter, och Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, som säger att
- medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. - deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
53