Samverkan mellan fritidshemslärare och vårdnadshavare

BARNDOM, UTBILDNING OCH SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet fritidspedagogik

Samverkan mellan fritidshemslärare och

vårdnadshavare

Cooperation between after-school teachers and caregivers

Petriana Ghica

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem, 180hp

Datum för slutseminarium (2021-05-31)

Examinator: Christina Hansen Handledare: Laurence Delacour

0

Abstrakt

Syftet med min studie har varit att få större förståelse för hur fritidslärare och vårdnadshavare upplever samverkan på två olika skolor. Jag ville också ta reda på vilka metoder som

fritidslärarna använder på de två skolorna för att samverka med vårdnadshavarna. Hur ser samverkan ut mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna, vilka former av

kommunikation används av fritidslärarna för att samverka med vårdnadshavarna och vilka problem och svårigheter möts i samverkansprocessen är de frågorna som studien försöker besvara. Undersökningsmetoderna som studien har är både kvalitativa och kvantitativa. Den kvalitativa metoden består av två gruppintervjuer som har genomförts på två olika skolor. Intervjumetoden användes för att besvara studiens frågeställningar utifrån fritidslärarnas perspektiv. För att få in vårdnadshavarnas perspektiv användes det den kvantitativa metoden som består av enkätformulär. Analyskapitlet är starkt anknuten till den utvecklingsekologiska teorin.

Studiens resultat visade att samverkan ser olika ut på de två olika skolorna och det varierar beroende utifrån vilket perspektiv läsaren väljer för att tolka resultatet. Alla fritidslärarna som deltog i studien tyckte att samverkan är fungerande medan en stor del vårdnadshavarna från en av skolorna svarade att de är ej nöjda med samverkan. Studien tyder på att en fungerande samverkan med vårdnadshavarna har positiva konsekvenser på barnets utveckling: det har betydelse för barn i behov av extra stöd, vårdnadshavarna kan bidra med viktig information som kan hjälpa fritidslärarna i arbetet med barnet och samverkan har betydelse för

vårdnadshavarnas känsla av trygghet.

1

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 3

2. Syfte och frågeställning ... 5

2.1 Frågeställningar ... 5

3.1 Begrepp... 6

3.2 Teoretiskt perspektiv ... 7

4. Tidigare forskning...10

5. Metod ...15

5.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder ...15

5.2 Intervjuerna av fritidslärare ...16

5.3 Enkäter till vårdnadshavare...17

5.4 Reliabilitet och validitet ...18

5.5 Urval...18

5.6 Genomförande...19

5.7 Forskningsetiska principer ...20

6.1 Intervjuerna. Samverkan utifrån lärarnas perspektiv ...22

6.1.1 Veckobrev /anslagstavla...22

6.1.2 Sociala medier ...24

6.1.3 Utställningar ...24

6.1.4 Utvecklingssamtal...25

6.2 Fördelar med samverkan utifrån lärarnas perspektiv ...26

6.2.1 Vårdnadshavarnas insyn på elevernas aktiviteter...26

6.2.2 Vårdnadshavarnas förtroende ...26

6.2.3 Reda ut konflikter på ett konstruktivt sätt ...27

6.2.4 Stöd till eleverna med särskilda behov ...27

6.3 Eventuella faktorer som kan påverka... 28

6.3.1 Språket och det kulturella mötet ...28

6.3.2 Engagemang ...29

6.3.3 Tidsbrist ...29

2

6.4.1 Vårdnadshavarnas perspektiv ...30

6.4.2 Fördelar med samverkan enligt vårdnadshavarnas perspektiv...31

6.4.3 Eventuella faktorer som kan påverka ...32

7. Analys och diskussion ... 35

7.1 Jämförelser med tidigare studier ...38

7.2 Diskussion av analys ...39 8.1 Vidare forskning...41 9. Referenser ... 43 10. Bilagor ... 45 Bilaga 1 ...45 Bilaga 2 ...46 Bilaga 3 ...49

3

1. Introduktion

Fritidshemmet är en arena där barn tillbringar den mesta tiden av vardagen. Enligt Skolverket var antalet inskrivna barn i fritidshem 493,000 i läsåret 2019/2020 (Skolverket, 2020).

Fritidshemmet kan vara en plats där barnen utvecklas fysiskt, intellektuellt, emotionellt och socialt (Lgr. 11, 2019) och vårdnadshavarna kan bidra till barns utveckling och lärande om de blir involverad i fritidshemmets arbete enligt Bronfenbrenners teori (1979).

En av Barnkonventionens fyra principer är att barns bästa ska alltid vara först (UNICEF Sverige, 2009). Alla som ärfritidslärare har i uppgift att tänka på vad som är bäst för barnen. Forskningen visar att barnen är starkt påverkade av deras omgivning (Bronfenbrenner, 1979). För att barnens bästa ska stå i fokus ska vårdnadshavarna och fritidslärarna ha ett gemensamt mål. Barns omgivning består för det mesta av fritidshem och vårdnadshavare, särskild i tidig ålder och därför kan olika former av samverkan bidra till att barnen utvecklas i sin egen takt och efter sin egen förmåga enligt Bronfenbrenner (1979).

Skolverket (2014) påpekar att utvecklingssamtalet ska vara i alla skolformer. Detta är ett bra tillfälle där vårdnadshavaren kan komma till tals och ge sin bild av barnets situation. Det kan handla till exempel om hur barnet trivs eller fungerar i det sociala samspelet. Enligt Skolverket ska fritidslärarna samtala med vårdnadshavare om hur de tillsammans ska arbeta för barnets utveckling (Skolverket, 2014).

Skolverket (2014) betonar att samverkan mellan vårdnadshavare och skola främjar elevens lärande och skolresultatet förbättras. I Allmänna råd (2014) betonas även att dialogen med föräldrarna är en viktig del:

”Personalen i fritidshem bör informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet och erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling” (Allmänna råd, 2014, s.39).

Vårdnadshavarna har rätt att ställa frågor och fritidslärarna ska lyssna och svara på dem. I Allmänna råd (2014) lyfts fram att om det finns en bra kontakt med vårdnadshavarna brukar detta ha positiva resultat särskilt vid tillfälle där man behöver lösa problem som rör barn. Även

4

Skollagen tar upp temat om samverkan mellan skolan och vårdnadshavaren. Skolan har

uppdraget att ständigt informera vårdnadshavarna om barnets utveckling (Skollagen, 3 kap 4). Ett annat viktigt styrdokument för fritidshem som betonar samarbetet med vårdnadshavare är läroplanen. Läroplanen poängterar att skolan ska ”vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling” (Skolverket, 2019, s. 9).

Eriksson (2009) har skrivit en forskningsrapport som visar att kontakten med vårdnadshavare är för det mesta formaliserade och fritidslärarna har en viss känsla av rädsla när de ska

samverka med vårdnadshavare. Om samverkan med fritidslärarna inte är öppen och förtroendefull kan detta påverka barnens trivsel och utveckling menar Eriksson (2009).

5

2. Syfte och frågeställning

Syftet med min studie är att få större förståelse för hur fritidslärare och vårdnadshavare upplever samverkan på två olika skolor. Jag vill också ta reda på vilka metoder som fritidslärarna använder på de två skolorna för att samverka med vårdnadshavarna.

2.1 Frågeställningar

• Hur ser samverkan och samarbetet ut mellan fritidslärare och vårdnadshavare enligt fritidslärarnas perspektiv? Vilka metoder används för att samverka med

vårdnadshavare?

• Hur ser samverkan ut mellan fritidslärare och vårdnadshavare enligt vårdnadshavarens perspektiv?

• Vilka fördelar kan fritidslärare se med en stabil samverkan mellan fritidslärare och vårdnadshavare?

• Vilka fördelar kan vårdnadshavare se med en stabil samverkan mellan fritidslärare och vårdnadshavare?

• Vilka faktorer kan påverka samverkan mellan fritidslärare och vårdnadshavare enligt fritidslärarens perspektiv?

• Vilka faktorer kan påverka samverkan mellan fritidslärare och vårdnadshavare enligt vårdnadshavarens perspektiv?

6

3. Teoretiskt perspektiv och begrepp

3.1 Begrepp

Under detta kapitel ska centrala begreppet definieras och förklaras. Det centrala begreppet som används för att analysera den insamlade empirin är samverkan.

Danermark (2000) som har varit involverad i många studier som berör samverkan beskriver begreppet som en process där man tillsammans samarbetar för att lösa problem eller för att förbättra något. Enligt honom är interaktionen mellan människorna en avgörande faktor för att lyckas med samverkan. Alla som samverkar har ett gemensamt mål och ett gemensamt syfte. Danermark (2000) menar att objektet eller det gemensamma målet är det som motiverar människorna att samarbeta och skapa olika former och förutsättningar som kan möjliggöra samverkan.

En del av Danermarks bok (2000) syftar till att åskådliggöra vilka fördelar som finns med att samverka. När verksamheterna eller människorna samverkar i arbetet med och utvecklingen av ett objekt (eller gemensamt mål) visar det sig att människorna lättare kan dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter (Danermark, 2000). En annan fördel som forskaren nämner som är kopplad till samverkan är möjligheten att fullfölja det uppdraget man har med bra kvalitet (Danermark, 2000). Att samverka innebär att diskutera vad som är en rimlig lösning med hänsyn till förutsättningarna som finns och ofta innebär detta en arbetsfördelning utifrån människornas kompetens. På det sättet kan man utnyttja egna respektive kompetenser på bästa sätt vilket leder till ökningen av kvalitet (Danermark, 2000).

Samverkan är ett begrepp som förekommer ofta både i skolans och i fritidshemmets

sammanhang. Fritidsärarna ska samverka med andra lärare och med vårdnadshavarna enligt Skolverket (2019). I skolans och i fritidshemmets sammanhang är barnen subjektet i

samverkan, det vill säga att lärarna, fritidshemmets personal och vårdnadshavarna samverkar för barnets bästa (Danermark, 2000). Danermark (2000) beskriver samverkan mellan

människor som en process som kan ofta upplevas som stimulerande och utmanande. När vi samverkar med andra människor med annan bakgrund och andra perspektiv kan detta vara en stimulerande upplevelse. Det kan uppstå en rad faktorer som komplicerar

7

samverkansprocessen. Danermark (2000) påpekar att i situationer där oenigheter uppstår är det viktigt att vi känner respekt för varandras idéer och kunskaper. Man ska vara professionell och inleda diskussioner som kan hjälpa att komplettera varandra på olika sätt. I vår situation, som fritidslärare, ska man möta vårdnadshavaren inom ramen för ett samverkansprojekt som rör barnets bästa därför är det viktigt att försöka överskrida skillnaderna som kan uppstå i mötet med vårdnadshavarna.

3.2 Teoretiskt perspektiv

Under denna rubrik ska jag redovisa den teoretiska utgångspunkten som kommer att användas vid analysen av intervjuerna och enkäterna. Den utvecklingsekologiska teorin (Bronfenbrenner, 1979) kommer att användas som en tolkningsram för att hjälpa mig att besvara studiens

frågeställningar. Bronfenbrenners (1979) påstår att utvecklingsprocessen är ett resultat av interaktionerna mellan barn och omgivningen (Bronfenbrenner, 1979).

Hans teori identifierar fyra viktiga system:

Microsystem: Detta är den miljön där barnet lever i. I denna nivå finns barnets föräldrar,

kompisar och skolan (Bronfenbrenner, 1979). Mikrosystemet är den första nivån i den utvecklingsekologiska teorin, och det innehåller viktiga beståndsdelar som påverkar barnet direkt. I denna nivå kan barnet bli påverkad av olika faktorerna som till exempel

vårdnadshavare, men hen kan också påverka dessa faktorer (till exempel vårdnadshavarnas åsikter). Microsystemet består av tre faktorer som bildar det: barnets aktiviteter, roller och relationer (Bronfenbrenner, 1979). Studien fokuserade på den sista faktorn det vill säga på relationen fritidslärare-vårdnadshavare. Relationerna som barnet möter på denna nivå kan få betydelse för barnets utveckling (Bronfenbrenner, 1979).

Mesosystem: Mesosystemet består av interaktioner mellan barnets mikrosystem, såsom

interaktioner mellan barnets vårdnadshavare och fritidslärare, mellan barnet och klasskompisar och barnet och mor. Teorin pekar på vikten av att försöka arbeta med flera närmiljöer

samtidigt (till exempel fritidslärare- vårdnadshavare, barn-vårdnadshavare, barn-syskon). Barnets vardag består inte bara av en avskild närmiljö utan det består av en integrerad bild där

8

närmiljöerna ska samverka. Om närmiljöerna samverkar då kan det leda till ett högt

mesosystem som påverkar barnets utveckling. Ett konkret exempel är ett barn som exempelvis har hamnat i en konflikt på fritidshemmet och berättar detta till fritidslärarna. Om samverkan med vårdnadshavarna är bra och om dessa två närmiljöer (fritidslärare-vårdnadshavare) samverkar då berättar fritidslärarna till vårdnadshavarna om konflikten. Vårdnadshavarna kan hjälpa barnet genom att tala om detta hemma och hen kan få råd från någon vuxen.

Exosystem: Exosystemet är den tredje nivån i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teorin.

Exosystemet innehåller de händelserna som ingår utanför barnets närmiljö men som

fortfarande har en stark påverkning på barnets utveckling. Exempel på exosystemets faktorer är: grannar, föräldrarnas arbetsplatser eller olika samhällsinstitutioner. De är miljöer där barnet inte är involverat och inte deltar aktivt, men ändå är dem av stor betydelse för barnet.

Makrosystemet: Till denna nivå hör olika element som kan påverka barnets utveckling som

till exempel: politiska beslut, språk, etnicitet, kultur och det socioekonomiska statuset.

9

Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori ser på barns utveckling som ett komplext system som består av olika faktorer som kan påverka barnet. Systemet har olika nivåer i barnets omgivande miljö. Dessa nivåer beskrevs ovan. Bronfenbrenners modell (1979) anser att man ska studera inte bara barnets närmaste miljö utan interaktionen mellan de olika miljöer eftersom de är beroende av varandra.

Anledningen till att denna modell har valts som teoretisk referensram är att Bronfenbrenners (1979) teori studerar barnet och de miljöförhållanden som får konsekvenser för barnets utvecklingsprocess. Samma tanke finns i denna studie som har i syfte att studera hur

samverkan mellan fritidslärare och vårdnadshavare upplevs utifrån fritislärarnas perspektiv och vårdnadshavarnas perspektiv. Teorin ”vilar” sig på en hypotes som säger att barnets

vårdnadshavare och fritidslärare (lärare) är två av viktigaste och primära närmiljöer inom vilka utvecklingsprocessen formas (Bronfenbrenners, 1979). I kapitlet Analys och diskussion kommer den utvecklingsekologiska modellen att tillämpas för en analys av hur samverkan mellan vårdnadshavaren och fritidslärarna upplevs och vilka konsekvenser kan detta ha för barnets utveckling.

10

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt ska relevanta tidigare studier, som har ett resultat som har betydelse för denna studies syfte och frågeställningar, redogöras för. Det som har använts vid sammanställningen över relevanta tidigare forskning var vetenskapliga rapporter och en del källor är böcker som innehåller rapporter. Avsnittet behandlar hur samverkan mellan vårdnadshavare och

fritidslärare kan påverka barnet, samt finns det en beskrivning av vilka fördelar och utmaningar som kan förekomma i samverkan.

Vårdnadshavarnas delaktighet har undersökts i många sammanhang och det finns forskning som visar vilka fördelar som finns med att engagera vårdnadshavaren i barnets liv.

Det finns forskning och litteratur som rör betydelsen av samverkan med vårdnadshavaren. Samverkans viktiga roll lyfts fram i en bok skriven av Granberg (1998). Författaren menar att all personal som jobbar på skolorna ska samverka med vårdnadshavare för att möjliggöra en trygg miljö för barnen. Vårdnadshavaren ska involveras både fysiskt och mentalt. Författaren visar på en rad fördelar som kommer med samverkan mellan vårdnadshavare och skolans personal. Med hjälp av vårdnadshavaren kan en helhetsbild skapas och detta kan förebygga barnets känsla av otrygghet (Granberg, 1988). Samarbetet mellan vuxna kan vara en viktig pusselbit för pedagogerna för att kunna lära känna barnen och detta kan senare användas som ett viktigt verktyg för barns inflytande.

Durand (2011) har gjort en studie vars resultat visar att vårdnadshavarnas engagemang behövs för att barnen ska lyckas i skolan. Studien genomfördes i USA och informanterna var

latinamerikanska barn. Om barnen får det stöd som de behöver från vårdnadshavarna och om det finns vårdnadshavarnas intresse att samarbeta med skolan kan detta leda till att eleverna får bättre skolresultat. Studien visar också att de tidiga vårdnadshavarnas insatser i barnets skolliv kan senare påverka barnets akademiska resultat (Durand, 2011). Forskarna menar att det finns några faktorer som kan påverka samverkan med vårdnadshavaren. En viktig faktor som upprepas i denna studie är vårdnadshavarens sociala situation. Resultaten av Durands forskning kan i korthet sägas att det visar hur vårdnadshavarnas socioekonomiska status kan påverka elevernas lärande. Studien visar att vårdnadshavarna som kan investera i barnets framtid och har hög socioekonomisk status kan påverka barnets lärande genom att deras barn

11

presterar bättre i skolan. Durand (2011) skriver att vårdnadshavarna som har högre socioekonomisk status brukar engagera sig i barnets fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Studien visar att vårdnadshavarna med låg socioekonomisk status ej brukar engagera sig lika mycket i barnets liv. Resultaten blir att deras barn inte har samma chans att lyckas i skolan jämfört med barnen som har föräldrar med stark socioekonomisk status (Durand, 2011). De ekonomiska begränsningarna som fattiga familjerna har kan påverka vårdnadshavarna att inte kunna engagera sig i barnets lärande lika mycket på grund av till exempel långa arbetsdagar och mycket övertidsarbete som behövs för att försörja familjen (Durand, 2011).

Fagerli, Lillemyr och Søbstad (2001) berör i liten grad ämnet samverkan mellan

vårdnadshavare och skola i boken Vad är förskolepedagogik. Författarna anser att samarbetet mellan skolans personal och vårdnadshavare gör det mögligt för barnen att komma över kritiska perioder i deras liv. En av dessa perioder kan vara till exempel vårdnadshavarnas skilsmässa eller flytten till ett annat land. Oftast är dessa situationer krävande både för vårdnadshavare och för barn. Vårdnadshavarna kan vara en väldigt bra samarbetspartner vid tillfälle då man tillsammans behöver lösa problem. Ett nytt land har en ny kultur och om det finns en bra kontakt med vårdnadshavare kan lärarna hjälpa skapa en uppfattning av den nya kulturen. En annan fördel som författarna presenterar är den starka känslan av samhörighet som barnen kan få om de ser vuxna som samarbetar för att stötta dem (Fagerli, Lillemyr och Søbstad, 2001).

Vidare nämner författarna Fagerli, Lillemyr och Søbstad (2001) att samverkan med vårdnadshavaren ger barnet möjligheten att utveckla bättre sociala relationer. Samverkan mellan vårdnadshavare och skolan/fritidshem är en inspiration för de små. Barnen är väldigt bra på att imitera särskild i tidiga åldern och vårdnadshavarna och lärarna blir oftast deras förebild. Om de ser att deras lärare och vårdnadshavare jobbar tillsammans för att hantera olika svåra situationer kan detta vara ett exempel för dem och som kan påverka deras barndom och deras framtid på ett positivt sätt (Fagerli, Lillemyr och Søbstad, 2001).

En viktig målgrupp som behöver kontinuerlig kontakt med fritislärarna är barnen med särskilda behöv (Hellström, 2003). Ett förtroendefullt och öppet samarbete med vårdnadshavare påverkar dessa barns välmående. På det sättet kan fritidslärarna ge ett professionellt intryck och visa för vårdnadshavaren att de kan erbjuda en trygg miljö och

12

omsorg för barnen (Hellström, 2003). Fördelen i dessa situationer är att samverkan kan fungera som ett hjälpmedel för alla som är involverade: barn, vårdnadshavare och lärare. Att vårdnadshavarna känner till verksamhetens planeringar, normer, regler och rutiner kan leda till vårdnadshavarnas förtroende (Hellström, 2003).

Det finns andra studier som visar att samverkan mellan vårdnadshavare och skolans personal kan vara ett sätt att ge barn bättre möjligheter att kunna samspela och öka deras sociala egenskaper (Hirsto, 2010). Studien genomfördes i Estland och Finland. Innebörden i Hirstons (2010) studie är att vårdnadshavarnas delaktighet kan vara ett bra exempel för barnen.

Vårdnadshavarna och skolans personal kan hjälpas åt för att bidra till barns ökade förståelse för den sociala kompetensen. Det gäller då att man som vårdnadshavare är delaktig i barnets liv och visar tydligt att dialog och samverkan med andra kan leda till problemlösning. Ytterligare en fördel med samverkan med vårdnadshavare är möjligheten att ställa frågor och att kunna aktivt påverka barnets utveckling. Davison, Froiland och Peterson (2012) har utfört en studie i USA vars resultat visar att vårdnadshavarens delaktighet och samverkan med skolans personal kan bidra till vårdnadshavarnas inflytande som kan påverka barnens lärande. Att samarbeta aktivt och att låta vårdnadshavaren ha inflytande kan hjälpa skolans personal att samla information om barnets trivsel, utveckling och lärande (Davison, Froiland & Peterson ,2012).

Samverkan mellan vårdnadshavare och skolans personal eller fritidshem är värdefull även för vårdnadshavare. Tidigare forskning visar att även vårdnadshavarna själva kan dra fördel av samarbetet med skolans personal (Campner och Persson, 2004). Om vårdnadshavarna känner till vad som händer på skola/fritidshem kommer de att känna sig tryggare. De och skolans personal har gemensamma mål vilket bidrar till att barnet trivs, utvecklas och lär i sin egen takt och efter sin förmåga (Campner och Persson, 2004). Vårdnadshavarna kan få en helhetsbild om de samarbetar med skolans personal. Författarna menar att samverkan kan hjälpa

vårdnadshavarna få inblick i barnets liv utanför hemmet och skolans personal kan få insyn av barnet utanför skolan och därefter kan de komplettera varandra med information som är värdig för både sidorna. Med samverkans hjälp kan det skapas en bro mellan vårdnadshavare och skolans personal som kan ge vårdnadshavarna större möjligheter till att skapa tillitsfulla relationer.

13

Berger (2004) skriver att om det finns en bra kontakt med vårdnadshavaren brukar detta bidra till ett fungerande samarbete vid tillfällen då man tillsammans behöver lösa problem som rör barnet. Som lärare har man i uppgift att vara professionell och ge vårdnadshavarna utrymme för öppen kommunikation. Om samverkan mellan lärare och vårdnadshavare är stödjande och om det finns ett nära och förtroendefullt samarbete har vårdnadshavarna lättare att respektera lärarnas arbete. Vårdnadshavarnas ska kunna känna sig värdefulla och respekterade av skolans personal. En bra utgångspunkt för att skapa förtroendefullt samarbete är att lyssna på

vårdnadshavarnas behov, önskemål och synpunkter. De behöver veta att deras åsikter spelar roll för att känna sig trygga (Berger, 2004). Berger (2004) påpekar att det finns vissa grupper bland vårdnadshavarna som verkligen behöver ett förtroendefullt samarbete med lärarna och det är vårdnadshavarna med utländska bakgrunder som på grund av okunskap om skolans system och brister i det nya språket har de svårt att lita på lärarna. Detta kan påverka barnets lärande och trivsel eftersom lärarna behöver vårdnadshavarnas hjälp och de kan vara en bra samarbetspartner i olika situationer som till exempel konflikter eller de kan bidra till barnets utvecklingsmöjligheter (Berger, 2004). Av dessa anledningar är det viktigt att vårdnadshavarna och lärarna har respekt för varandra och skapa ett fungerande och förtroendefullt samarbete (Berger, 2004).

Fritidshem är en verksamhet som behöver prioritering när det gäller forskningen (Falkner och Ludvigsson, 2016). Att det inte finns mycket forskning om fritidshem kan bero på att yrket är ungt och utifrån ett historiskt perspektiv har fritidshemmet påverkats av olika viktiga

förändringar. De flesta studierna och forskningen som presenterades ovan handlar om skolan eller förskoleklass. Även om studierna genomfördes i skolans sammanhang är de relevanta för fritidshemmets verksamhet eftersom skolan och fritidshemmet ska komplettera varandra och samverka för barnets utveckling (Skolverket, 2019). Studiens syfte har varit att undersöka hur samverkan upplevs av fritidslärare och vårdnadshavare samt vilka fördelar inser fritidslärare och vårdnadshavare att det finns med att samverka. Skolverksamheten och fritidshemmets verksamhet är två viktiga närmiljöer för eleverna som har betydelse för deras utveckling (Bronfenbrenner, 1979) och både verksamheterna ska samverka med vårdnadshavarna (Skolverket, 2019).

I detta kapitel finns en del internationella källor (vetenskapliga artiklar) som studerar eleven i skolans miljö. Enligt Falkner och Ludvigsson (2016) är verksamheten på fritidshem i nordiska

14

länderna väldigt annorlunda jämfört med andra länder. Internationellt finns fritidshem under begreppet extended education (Falkner och Ludvigsson, 2016). De internationella källorna valdes på grund av att många av dem studerar eleven och dem miljöförhållanden som får konsekvenser för elevens utveckling och studiens syfte är just att belysa fördelarna med samverkan mellan två av elevernas närmaste miljöer: vårdnadshavare och fritidshem. Att forskarna studerade eleverna i skolans sammanhang gör det inte mindre relevant för denna studie eftersom fokuset i dessa studier ligger på hur produkten av samverkan mellan

vårdnadshavarna och miljön, som eleven spenderar tid i (det kan vara skolan eller fritidshem), har betydelse för utvecklingsprocessen.

15

5. Metod

Under detta kapitel kommer det att beskrivas vilka tillvägagångssätt som har valts för att samla in det empiriska materialet och hur jag har gått till väga för att analysera litteratur/källor, utforma enkäter, planera intervjuerna och de etiska principerna som har tagits hänsyn till.

5.1 Kvalitativa och kvantitativa metoder

Jag har valt både kvalitativa och kvantitativa metoder som verktyg får att kunna få svar på studiens frågor. Kvalitativa metoder är en forskningsmetod som kännetecknas av analysen av information. Forskaren samlar in information om människornas erfarenheter och motivation just för att försöka få en förståelse om ett ämne (Christofferson och Johannessen, 2020). Det finns några skillnader mellan kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvantitativa metoden mäter informationen till skillnad från den kvalitativa metoden som beskriver informationen (Christofferson och Johannessen, 2020).

En av skillnaderna mellan dessa forskningsmetoder är graden av flexibilitet (Christofferson och Johannessen, 2020). Eftersom i den kvantitativa metoden arbetar man med identiska frågor och svarsalternativen är givna på förhand är den metoden inte lika flexibel som den kvalitativa metoden. Den kvalitativa metoden är mer flexibel eftersom forskaren kan vara spontan och med hjälp av öppna frågor kan hen få fylligare och mer detaljerade svar från informanterna (Christofferson och Johannessen, 2020).

En distinktion som finns när det gäller påverkningen av studiens resultat är att den kvantitativa metoden presenterar resultatet i siffror medan den kvalitativa metoden presenterar det i form av ord (Christofferson och Johannessen, 2020). Fördelen är att man kan jämföra svaren utan att väga in aspekterna rörande informanterna eller i vilka kontexter de befann sig. Denna studie har utnyttjat den kvantitativa metoden och med hjälp av den besvarades frågor som till

exempel hur ser samverkan ut i fritidshemmets kontext, hur stort andel vårdnadshavare tycker att samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavaren är bra.

16

Många faktorer kan påverka studiens resultat och eftersom jag i denna studie valde intervjuer som verktyg för den kvalitativa metoden fanns det en risk för skevhet. Bell (2016) skriver att eftersom intervjuerna inte är maskiner utan människor med egna tankar och åsikter kan detta påverka informanterna och därefter studiens resultat. Denna studie hade en risk för skevhet eftersom en enda person intervjuade alla lärare och analyserade data. Det fanns till exempel risken att jag skulle välja ut aspekter av tidigare studier som stämmer överens med mina åsikter och tolkningar. För att undvika den här påverkan på resultatet av egna värderingar hade jag regelbundet frågat handledaren om jag har byggt mina slutsatser på egna tyckande.

När det gäller den kvantitativa metoden hade denna metod använts för att få tag i den

information som jag behövde för att få svar på frågor angående vårdnadshavarnas upplevelser om samverkan med fritidshem. Det fanns vissa nackdelar med denna metod som kunde påverka studiens resultat. En av dessa nackdelar var bortfallet. Bortfallet är de informanterna som inte svarar på enkäterna (Bell, 2016). Det har förekommit bortfall som kan inbära

problem för studiens resultat eftersom bortfallet kan ge falska resultat (Bell, 2016). För att göra bortfallet så litet som möjligt skickade jag ett följebrev vid överlämningen av enkätformulären där det har förklarats hur viktigt det är för studiens syfte att svara på alla frågor och samtidigt har jag försökt att skriva korta frågor som inte tar mycket tid att svara på. På den första skolan lämnades 30 enkäter och bortfallet var relativt stort eftersom det var 10 svarade enkäter av 30 utskickade enkäter. På det andra skolan var bortfallet inte lika stort och av 30 utskickade enkäter var det 15 som svarade. Bortfallet är stort och det kan vara på grund av olika faktorer som till exempel enkättrötthet, bristerna på det svenska språket eller tidsbrist. På skolan X behövdes 5 enkäter som skulle översättas på andra språk bland annat engelska och arabiska. Totalt skickades 60 enkäter ut på två olika skolor.

5.2 Intervjuerna av fritidslärare

I denna studie använde jag mig av den semistrukturerade intervjuformen. Denna typ av intervju användandes för att undvika teman som inte är relevanta för studiens syfte. I en semistrukturerad intervju kunde jag ha olika frågeställningar som stöd. För denna studie behövdes ett mer öppet och ostrukturerat angreppssätt eftersom syftet var att undersöka lärarnas egna erfarenheter. I stor utsträckning skulle intervjun vara baserad på att lyssna på fritidslärarnas erfarenheter och på att ställa frågor som rör samverkan mellan vårdnadshavare

17

och fritidshem. Jag letade efter intervjuades personliga uppfattningar om vilka fördelar som finns med vårdnadshavarens delaktighet i barnets liv.

5.3 Enkäter till vårdnadshavare

Jag skulle inte bara söka efter fritidslärarnas personliga uppfattningar utan också söka

information om vad vårdnadshavaren själv tycker om detta ämne. På grund av begränsad tid har enkäter valts som kvantitativ metod för att söka efter svar på de formulerade problem som studien presenterar under rubriken Syfte och frågeställning. Enkäterna bestod av frågor med bundna svarsalternativ (där vårdnadshavaren kunde sätta kryss) och frågor med öppna svarsalternativ (det fanns plats där vårdnadshavaren kunde fylla i med eget svar).

För att göra dataanalysen mer effektivare och för att hjälpa dra slutsatser om studiens resultat har jag använt mig av kodning. Koder användes för att organisera datainsamlingen och för att jag skulle snabbt hitta svaren till studiens frågor (Bell, 2016). Varje respons kodades och fick en siffra. När det gäller de öppna frågorna skrev jag alla svar och sedan försökte jag hitta mönster som kunde hjälpa kategorisera dem.

Kodningen till enkäterna gjordes på följande sätt:

(fråga 1, frågor som rör samverkan) (fråga 2, som rör samverkans fördelar)

Samverkan är väldigt bra 1 Barnets utveckling 1

Samverkan är bra 2 Barnets trygghet 2

Samverkan är mindre bra 3 Bättre lösning av problem 3

18

5.4 Reliabilitet och validitet

Det finns två centrala frågor när det gäller data:

• Datas reliabilitet-hur pålitliga och trovärdiga data är;

• Datas validitet- hur relevanta är data, vilka indikatorer är valida för det generella fenomenet (Christofferson och Johannessen, 2020).

Datas reliabilitet har testats med metoden interreliabilitet. Studiens resultat jämfördes med tidigare studier som behandlar samma ämne. Det finns studier som har samma resultat och detta är ett tecken på hög reliabilitet (Christofferson och Johannessen, 2020).

Validitet betyder enligt Christofferson och Johannessen (2020) om en forskningsfråga mäter det man vill att det ska mätas. Det måste finnas ett samband mellan studiens syfte och forskningsfrågorna som ställts i intervjuerna och enkäterna, det vill säga att frågorna ska vara reliabla (Christofferson och Johannessen, 2020). För att testa reliabiliteten i denna studie har jag berättat för min handledare om studiens syfte och vad jag försöker ta reda på. Studiens syfte var att ta reda på vilka metoder fritidslärarna använder för att samverka med

vårdnadshavarna och vilka fördelar inses att dessa har för barnets utveckling både utifrån fritidslärarnas och vårdnadshavarnas perspektiv. Frågorna som har används vid intervjuerna och utformningen av enkäterna formulerades och utarbetades just för att mäta och ta reda på konsekvenserna av samverkan. För att vara säker på om frågornas reliabilitet har jag berättat för min handledare vad jag försöker ta reda på och frågat om frågorna som utformades kan fungera för att uppfylla studiens syfte.

5.5 Urval

Personerna som är med i en undersökning kallas för informanter (Christofferson och Johannessen, 2020). Oavsett vilken forskningsmetod forskaren väljer är informanterna en viktig del av forskningen. Vidare förklarar författarna att om målgruppen består av individer som liknar varandra enligt flera kriterier räcker det med få informanter. Man behöver större

19

urval om målgruppen är heterogen det vill säga om gruppen inte liknar varandra enligt flera kriterier (Christofferson och Johannessen, 2020). För att besvara problemställningen krävdes det ett större urval. På fritidshem finns det många barn som har vårdnadshavare som kanske inte liknar varandra enligt många kriterier. Till exempel de kan ha olika socioekonomiska bakgrunder, olika kultur, olika nationaliteter och därför krävdes det ett större antal

informanter. Det skickades enkäter till vårdnadshavare som har barn inskrivna på fritidshem. Studien genomfördes på två olika skolor. Vårdnadshavarna hade olika bakgrunder och olika ålder.

Vid den kvalitativa metoden som hade använts vid de semistrukturerade intervjuerna med fritidslärarna hade jag använt en annan urvalsstrategi. Urvalet var mer homogent. Enligt Christofferson och Johannessen (2020) betyder ett homogent urval att informanterna har liten variation av centrala kännetecken. I detta fall har informanterna samma yrke, alla arbetar som fritidslärare och alla hade berättat om upplevelsen av samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare utifrån deras perspektiv. Urvalet var mer homogent när det gällde de

semistrukturerade intervjuerna och då behövde jag färre informanter och därför har det valts för denna studie att intervjua ett relativt få antal fritidslärare (Christofferson, Johannessen, 2020). Det intervjuades tre fritidslärare på varje skola.

5.6 Genomförande

Alternativet med en respondent i taget uteslutes på grund av studiens fokus som var att undersöka om hur fritidslärarna upplever samverkan med vårdnadshavarna. Jag letade efter fritidslärarnas upplevelser och förhoppningen var att de ska samspela med varandra under intervjuns gång och kanske komma fram till en gemensam aspekt av studiens frågeställning. På grund av detta skäl valde jag att genomföra en gruppintervju på två olika skolor (skolan X och skolan Y). Skolorna är placerade i en kommun som ligger i södra Sverige. Varje gruppintervju bestod av tre fritidslärare och hälften av de som deltog i studien var utbildade. Varje intervju tog inte mer än en halv timme och fritidslärarna bestämde sig att bli intervjuade i skolans mötesrum/konferensrum som var anpassat till detta syfte. Informanterna accepterade att bli inspelade och jag använde en diktafon för att spela in intervjuerna. Det genomfördes en

semi-20

strukturerade intervju med varje grupp och frågorna som jag använde som stöd finns som bilaga (bilaga 1).

För att studera hur upplevs samverkan utifrån vårdnadshavarnas perspektiv konstruerade jag enkäter som skickades ut till 60 personer. Jag skrev ut enkäterna och på varje skola lämnade jag 30 enkäter som fritidslärarna delade ut.

5.7 Forskningsetiska principer

Forskaren har plikten att respektera fyra huvudkrav när det gäller forskningsetiska principer (Vetenskapsråd, 2002). Den första principen är informationskravet: forskaren har skyldigheten att informera deltagarna om studiens syfte. För att uppfylla informationskravet skulle jag informera informanterna i förväg och de fick en detaljerad beskrivning om studiens syfte. Det första steget var att informera skolornas rektor. Rektorn godkännande genomförandet av studien och sedan fick jag kontakta fritidslärarna och informera dem om studiens syfte. Jag bad fritidslärarna att kontakta vårdnadshavarna och berätta till dem om min studie.

Den andra principen är samtyckeskravet dvs. att informanterna ska ge sitt tillstånd till att delta (Vetenskapsråd, 2002). Alla som var med i studien skrev under en samtyckesblankett innan de deltog i intervjuerna och enkäterna. Jag klargjorde för deltagarna att allt är frivilligt och de kan avstå från att besvara en fråga och när som helst kan de avsluta intervjun eller avstå att svara på enkäterna (Bell,2006). Ingen obehörig fick tillgång till samtyckesblanketterna som fritidslärarna och vårdnadshavarna skrev på. Allt material ska förstöras efter godkännandet av

examensarbetet.

Den tredje principen är konfidentialitetskravet och det betyder att forskaren ska beskriva deltagarna på ett sätt att man inte kan identifiera dem. I introduktionsbrevet hade jag utlovat anonymitet genom att använda fiktiva namn och att alla informanterna ska vara anonyma. För att uppfylla detta krav hade begreppet konfidentiell information och anonymitet förklarades muntligt och vad innebär detta i praktiken. Skolorna fick fiktiva namn: skola X och skola Y. Fritidslärarna som deltog i studien fick olika siffror från 1 till 3. Vårdnadshavarna fick komplettera enkäter som innehöll frågor med bundna svar. Det fanns få antal öppna frågor i

21

enkäterna och inga citat från vårdnadshavarnas svar hade använts. På grund av detta behövde jag inte ge fiktiva namn till vårdnadshavare.

Den fjärde principen är nyttjandekravet dvs att allt information ska användas bara för studiens syfte (Vetenskapsråd, 2002). Jag preciserade att ingen förutom forskaren själv kommer att kunna läsa enkäterna och lyssna på intervjuerna. För att uppfylla detta krav hade jag förstört allt när undersökningen var klar.

22

6. Resultat

Detta kapitel fokuserar på att analysera den empiriska data som jag har samlat in. Den empiriska informationsinsamlingen kommer att analyseras och tolkas. För att bearbeta och kontrollera studiens resultat har jag letat efter likheter, skillnader, mönster och efter

information som är viktigt för att besvara studiens frågeställningar.

6.1 Intervjuerna. Samverkan utifrån lärarnas perspektiv

Alla fritidslärare som deltog i intervjuerna uttryckte att samverkan mellan de och

vårdnadshavarna är relativ bra. Fritidslärarna som intervjuades berättade om de olika formerna som hjälper dem att skapa samverkan där vårdnadshavarna har möjligheten att kommunicera med personalen och att bli informerade.

6.1.1 Veckobrev /anslagstavla

Fritidslärarna på skolan X svarade att det finns en fungerande samverka mellan de och vårdnadshavarna. Informanterna berättade att det är viktigt att regelbundet ta reda på vad vårdnadshavarna tycker om fritidshem. En av fritidslärarna som intervjuades påpekade att vårdnadshavarna är en viktig målgrupp som ska ta del av fritidshemmets information och därför skickar de varje vecka informationsbrev till vårdnadshavare:

”Varje vecka publicerar vi informationsbrev på vår digitala plattform där vårdnadshavarna kan läsa om elevernas aktiviteter, vilket tema jobbar vi med eller vilka prioriterade mål har verksamheten i respektive vecka.” (Fritidslärare 1, skola X)

Ytterligare informerar frididslärarna vad barnen ska göra under veckan, till exempel om de ska gå till gympasalen eller gå till skogen eftersom då behöver vårdnadshavaren veta om barnen behöver ta med sig något särskild som ytterkläder. Vid intervjun påpekade en av fritidslärarna att i informationsbrevet eller på anslagstavlan måste också framgå om det är några speciella tider eller platser som gäller för hämtningen.

23

Till frågan om det finns några fysiska möten med vårdnadshavarna svarade fritidslärarna att de brukar ta vara på de möten med vårdnadshavarna när barnen lämnas eller hämtas på

fritidshemmet.

Fritidslärarna på skolan Y svarade att de har en fungerande och nära samverkan med

vårdnadshavarna. Samverkan mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna blev tätare efter några enkäter som genomfördes på skolan i sitt systematiska kvalitetsarbete. Enkäternas resultat blev att vårdnadshavarna önskade sig mer insyn i fritidshemmets vardagliga arbete. På skolan Y jobbar fritidslärarna med att beskriva för vårdnadshavarna vad verksamheten syftar till och med att uppmärksamma för de vilka uppdrag och arbete som utförs på fritidshem.

”Det som föräldrarna tyckte var att det finns brister i kommunikationen mellan fritidshem och hemmet. Vi visste att detta kan leda till föräldrarnas osäkerhet och otrygghet och vi ville undvika detta […]nu finns det många sätt att nå ut med information. Först och främst använder vi veckobrevet för att kommunicera med vårdnadshavarna och för att informera dem om våra aktiviteter.” (Fritidslärare 1, skola Y)

Ett annat sätt som skolans fritidshem förmedlar information är att de sätter upp ett schema med olika bilder på en anslagstavla i korridoren.

”Medan de (vårdnadshavarna) väntar på sitt barn kan de som är intresserade läsa fritidshemmets anslagstavla. På det sättet kan de ta reda på vilka aktiviteter som vi kommer att göra och varför vi gör detta […] Vi hoppas att föräldrarna kommer att känna sig trygga om de vet vad som händer på fritidshemmet. Detta är en typ av samverkan med vårdnadshavarna.” (Fritidslärare 2, skola Y)

Enligt vad de sa i intervjuerna verkar det inte finnas stora skillnader i hur fritidslärarna på de två olika skolorna kommunicerar med vårdnadshavarna med hjälp av veckobrevet.

Fritidslärarna på både skolorna brukar lägga ut veckobrevet på skolornas hemsida eller deras digitala plattformar. På det sättet kan vårdnadshavarna känna till fritidshemmets planeringar. Fritidslärarna på skolan X använder också en anslagstavla och där kan vårdnadshavarna läsa om vilka aktiviteter som kommer att genomföras varje vecka och samtidigt skrivs där upp viktiga information om till exempel speciella tider eller platser som gäller för hämtningen. En skillnad mellan de två skolorna är att skolan Y har läroplanen och verksamhetens mål

tillgängliga på fritidshemmets anslagstavla.

”Vi satt upp läroplanen på vår anslagstavla. Vi tänkte att det är bra att ha den där för föräldrarna som är intresserade. De kan läsa den medan de väntar på sitt barn.” (Lärare 3, Skola Y)

24

6.1.2 Sociala medier

På skolan Y berättade fritidslärarna att efter enkätundersökningen som visade att vårdnadshavarna ville ha ökad inblick i elevernas vardag på fritidshem skapade de ett instagramkonto och en Facebooksida där de laddar upp bilder nästan varje vecka. Eftersom det finns vårdnadshavare som inte tillåter att deras barns ska fotograferas tar fritidslärarna bilder på elevernas händer och det som står i fokus i varje bild är vilka aktiviteter eleverna gjorde. Fritidslärarna ville lyfta fram och tala om för vårdnadshavarna att fritidshemmet är en viktig plats där det informella lärandet sker och att verksamheten har ett mål och syfte som de jobbar mot. De ville lyfta fram att barnen gör mycket mer än att ”bara leka fritt” (Lärare 1, skola Y). Informanterna på skolan Y använder sociala medier som ett verktyg för att öka vårdnadshavarnas insyn i elevernas och lärarnas arbete på fritidshemmet.

”Vi ville sluta lägga fokus bara på praktiska saker som scheman och extrakläder. Vi ville hitta ett sätta som kan visa föräldrarna vad vi gör på fritidshem och att fritidshemmet kan vara en plats där det erbjuds många roliga och lärorika aktiviteter” (Lärare 1, skola Y)

Även fritidslärarna på skolan X berättade att sociala medier används för att kommunicera med vårdnadshavarna. De har skapat en Facebook sida som de använder ibland för att publicera bilder som innehåller barnens skapande aktiviteter på fritidshem.

”Vi har en Facebook sida som vi använder ibland. Vi publicerar inte så ofta, ja kanske en gång i veckan […] och detta görs för att visa vårdnadshavarna vilka aktiviteter gör vi på fritidshemmet.” (Lärare 2, skolan X).

6.1.3 Utställningar

Fritidslärarna på skolan Y berättade ytterligare om ett annat sätt att kommunicera med vårdnadshavarna och att synliggöra och medvetandegöra fritidshemmets verksamhet. Någon gång per år brukar fritidslärarna bjuda vårdnadshavarna in till fritidshemmet. Då anordnar fritidslärarna, tillsammans med barnen som går på fritidshem, en utställning med olika konst som till exempel skulpturer eller målningar.

”Någon gång per år brukar vi ha en utställning med konst där barnen kan erbjuda föräldrarna. Då kokar vi kaffe och bjuder på härlig mjukkaka som barnen har bakat tillsammans med pedagogerna. Detta ger

25

oss pedagogerna ett tillfälle att träffa alla barn och föräldrar och prata med de om olika saker.” (Fritidslärare 1, Skola Y)

6.1.4 Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal är inte ett måste för fritidshemmets verksamhet. Det är Allmänna Råden som nämner samtalet med vårdnadshavaren på sidan 39:

”Personalen i fritidshem bör informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet och erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling (Allmänna råd, 2014, s.39).

Föräldramötet som ett sätt för kommunikation nämndes inte alls av fritidslärarna på skolan X, men nämndes i viss omfattning av fritidslärarna på skolan Y som ett sätt att kommunicera och samverka med vårdnadshavarna vars barn utmärker sig på något sätt.

”Vi har två elever med olika diagnoser och vi har utvecklingssamtal med deras föräldrar ibland eller när det behövs. Vi brukar prata om hur barnet fungerar i det sociala samspelet och om barnet har utvecklat sina olika förmågor. Dessa barn brukar hamna ganska ofta i konflikt och då är det viktigt att sitta ned tillsammans med föräldrarna och ibland även ha trepartssamtal mellan oss barnet och föräldrarna.” (Fritidslärare 1, Skola Y)

Fritidsläraren från skolan Y berättar att de har föräldramöte med vårdnadshavarna vars barn utmärker sig på något sätt eller har några särskilda behov. Informanten säger att deras verksamhet använder föräldramötet som en strategi för hur eleven ska lära sig reda ut konflikter.

26

6.2 Fördelar med samverkan utifrån lärarnas perspektiv

6.2.1 Vårdnadshavarnas insyn på elevernas aktiviteter

Informanterna från skolan Y påpekade ofta i gruppintervjun att en viktig fördel med samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare är att vårdnadshavarna har en insyn i fritidshemmets verksamhet. Fördelen med att skriva upp i veckobrevet om vilka kortsiktiga mål verksamheten har och vilka aktiviteter som kopplas till dessa ger vårdnadshavarna möjligheten att verkligen se vad som händer på fritidshem.

”Genom att delta i det systematiska kvalitetsarbete kunde föräldrarna uttrycka sina tankar och åsikter och då tog vi reda på att de hade dålig insyn i fritidshemmets planeringar och aktiviteter. Att ha ett bra samarbete med föräldrarna ger oss chansen att informera dem om vilka syfte och mål verksamheten har. På det sättet kan vi visa att fritidshemmet är en plats där intressanta saker händer och en plats där barnet kan utveckla på olika sätt. ” (Fritidslärare 3, skola Y)

6.2.2 Vårdnadshavarnas förtroende

Att vårdnadshavarna har en samverkan med fritidslärarna där de kommunicerar konstant och att vårdnadshavarna känner till fritidshemmets planeringar, regler och rutiner är viktig för vårdnadshavarnas trygghet och förtroende. Fritidslärarna från både skolorna lyfter fram detta. De intervjuande personerna uttryckte att om det finns en bra samverkan med vårdnadshavarna kan detta hjälpa att motverka vårdnadshavarnas oro för deras barn. Okunskaper om vad som händer med deras barn på fritidshem kan leda till vårdnadshavarnas oro och oförtroende i fritidspedagogernas förmågor. Fritidslärarna berättade att om samverkan med vårdnadshavarna är fungerande kan de skapa förutsättningar som kan vara hjälpsamma i att vinna

27

6.2.3 Reda ut konflikter på ett konstruktivt sätt

En annan fördel som studiens resultat visar är att en fungerande samverkan med

vårdnadshavarna är hjälpsam när det gäller lösningen av konflikter. Både skolorna utryckte att när det gäller stora konflikter som sker på fritidshem ska vårdnadshavarna informeras också. Fritidslärarna på skolan Y berättade att de gillar att informera vårdnadshavarna även om dem små konflikterna som sker på fritidshem eftersom ibland händer det att de ansåg att de små konflikterna som sker dagligen behöver vårdnadshavarna inte känna till. Situationen ledde till att barnet själv har berättat till vårdnadshavaren och den har uppstått missförstånd på grund av detta. Fritidslärarna utryckte att samverkan med vårdnadshavaren kan hjälpa barnet reda ut en konflikt om hen har hamnat i en. Med hjälp av konflikthanteringssamtal kan eleven som deltar i konflikter lära sig att se andras önskemål och åsikter. I en sådan situation kan

vårdnadshavarna vara en viktig samarbetspartner som tillsammans med fritidslärarna kan hjälpa barnet hantera konflikt och ha respekt för andras åsikter.

”Även om vissa konflikter kan vara komplicerade är det klokt att involvera föräldrarna i konflikthanteringen. Vi har några barn som är lite utmanande och då behöver vi samverka med föräldrarna för att hantera konflikterna på rätt sätt. Om till exempel är någon som ofta hamnar i konflikt behöver vi veta om den eleven har det kanske komplicerat hemma eller med kompisar så då behöver vi hantera det på olika nivåer. Vi behöver prata med föräldrarna och med eleven själv.” (Fritidslärare 1, skola Y)

6.2.4 Stöd till eleverna med särskilda behov

De intervjuade personerna påpekade att det är viktigt att ta vara på vårdnadshavarnas

erfarenheter och kunskap när det gäller barn med särskilda behov. De är en viktig partner och samverkan med dem kan leda till att snabbare hitta lösningar i vardagen som kan prövas i fritidshemmets verksamhet:

”Vi har ett barn med autism som ofta var väldigt oroligt och extra stressat när vi hade våra utedagar. Vi frågade föräldrarna varför reagerar han på detta sätt och de sa att när han är ute och hör högljudd då kan han reagera annorlunda. Föräldrarna berättade för oss att det som lugnar honom är att leka med hjulen med en leksaksbil så varje gång när vi är på utflykt ger vi honom en leksaksbil och han kan snurra på bilens hjul för att lugna sig.” (Fritidslärare 1, skola Y)

28

Om vi använder Bronfenbrenners (1979) teori för att tolka fritidslärarens svar kan detta hjälpa oss att förstå att samverkan med vårdnadshavaren kan vara en avgörande faktor som kan främja barnets utveckling och i denna situation hjälpa barnen med särskilda behov. I studie av informanternas svar har koncentrationen riktats till samverkan mellan fritidshem och

vårdnadshavare, en samverka som finns i mikrosystemet enligt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska perspektivet. Utifrån en utvecklingsekologisk aspekt är det viktigt att de här två närmiljöerna (fritidshem och vårdnadshavaren) interagerar och samverkar för barnets utveckling (Bronfenbrenners ,1979). Fritidslärarens svar påpekar just vad det

utvecklingsekologiska perspektivet påstår: att det behövs en samverkan mellan barnets närmiljöer (i vår situation fritidshem och vårdnadshavare) för att barnet ska få det stöd som behövs för att utvecklas.

6.3 Eventuella faktorer som kan påverka

6.3.1 Språket och det kulturella mötet

Studiens resultat visar att språket och det kulturella mötet mellan fritidslärarna och

vårdnadshavarna som har en utländsk bakgrund kan vara en utmaning i samverkan. De flesta av de intervjuande fritidslärarna har gett uttryck för att samverkan med vårdnadshavare med ett annat språk kan bli starkt påverkad av vårdnadshavarnas brist på kunskaper i det svenska språket. Fritidslärarna från skolan X lyfte fram att en erfarenhet som många fritidslärare har i mötet mellan skolan och vårdnadshavarna är att de bemöts av någon slags språkbarriär.

”Vi skulle gärna vilja prata mer med dem (barnets vårdnadshavare) men de kan svenska väldigt lite. Ibland uppstår det problem även när vi lämnar information om några speciella dagar när barnen ska till exempel hämtas i skogen om vi har en utedag. Ofta missförstår föräldrarna informationen. Men vi lämnar hela tiden en lapp på dörren och så kan föräldrarna använda en översättningsapp för att förstå vad som står på lappen.” (Fritidslärare 1, skolan X)

Informanterna påpekade att flertal vårdnadshavare har olika erfarenheter av samverkan med fritidslärarna. Det finns vårdnadshavare med utländsk bakgrund som kommer från länder som har en annan kultur och för dessa vårdnadshavare ställs stora krav på anpassning och detta kan

29

påverka samverkan. En annan faktor som nämndes var att många vårdnadshavare vet inte exakt vad fritidshemmets verksamhet står för eftersom fritidshem inte finns i andra länder.

6.3.2 Engagemang

Under intervjuns gång berättade fritididslärarna från skolan Y att det finns några

vårdnadshavare som upplevs som både oengagerad och omotiverad och som aldrig dyker upp på julfester eller andra aktiviteter som vårdnadshavarna bjuds in till. Några av dessa

vårdnadshavare har barn med särskilda behov eller de själva har svårigheter som de kämpar med som till exempel svåra perioder i deras liv.

6.3.3 Tidsbrist

Till frågan om vilka faktorer som kan påverka samverkan med vårdnadshavaren svarade alla informanterna att tidsbristen är den största faktorn. Informanterna påpekade att det kan vara svårt att arbeta i flera verksamheter. Fritidslärarna som intervjuades arbetar under dagtiden som stöd i klassen och vissa arbetar med rastaktiviteter och som bildlärare.

”Det kan ibland vara svårt att arbeta i flera verksamheter och veta vilken fot man ska stå på” (Fritidslärare 1, skola X)

Fritidslärarna berättade att det kan lätt bli så att skolverksamheten kan ta en stor del av tiden och energin. Fritidslärarna förklarade att om de har en utmanande dag tar orken slut och energin inte räcker till på eftermiddagen. Planeringen, att stödja barnen i klassen och att jobba med rastaktiviteter tar mycket tid och ibland räcker inte tiden till att ha till exempel

utvecklingssamtal eller för att hitta tillfälle att träffa alla vårdnadshavare och att informera de om vad som händer på fritidshem.

6.3.4 Pandemin

Vardagen för fritidslärarna har ändrats drastiskt på grund av den pågående pandemin. Förutom de hygieniska reglerna som tas stor hänsyn till påverkade pandemin samverkan med

30

vårdnadshavarna. Som en metod för att undvika spridningen av viruset har fritidslärarna bestämt sig att vårdnadshavarna ej får komma in i fritidshemmets lokaler och detta gäller för både skolorna som deltog i studien. Många saker brukade diskuteras vid lämningen och hämtningen av barnet men nu har detta ändrats.

6.4 Enkäter

6.4.1 Vårdnadshavarnas perspektiv

Skolan X

Skola Y

HUR SER SAMVERKAN UT MELLAN

DIG OCH FRITIDSPERSONALEN?

Mycket bra Bra Ganska bra Dålig

13%

67% 20% 0%

HUR SER SAMVERKAN UT MELLAN

DIG OCH FRITIDSPERSONALEN

31

En skillnad mellan de två diagrammen som studiens resultat visar är att på skolan X tyckte 50% av informanterna att samverkan är dålig medan på skolan Y 0% av informanterna tyckte att samverkan var dålig. Enkätsvaren på skolan Y visade att 67% av deltagarna ansåg att samverkan mellan fritidshem och vårdnadshavare är bra.

Resultatet är olika för de både skolorna och sammanfattningsvis kan det sägas att på skolan Y finns det en ganska fungerande samverka medan på skolan X finns det en samverka som inte fungerar.

Enkäterna utformades på ett sätt som gav möjligheten att lämna kommentarer om varför det finns en dålig samverka. De flesta informanterna från skollan X svarade att den informationen som de får från fritidslärarna är om uthämtning och inlämning, öppettider och

kontaktuppgifter.

6.4.2 Fördelar med samverkan enligt vårdnadshavarnas perspektiv

För att få svar på frågan ”Vilka fördelar finns med samverkan” fanns det i enkätformulären några alternativfrågor där personerna fick en lista över olika alternativ där informanterna fick välja ett eller flera av dessa. De hade även möjligheten att skriva egna kommentarer om deras svar kunde ej hittas under listan. På skolan X var det ett stort bortfall eftersom 5 personer av 10 inte svarade på denna fråga. Av de personerna som svarade, svarade två av dem att en fördel med samverkan är att man kan ”lita på fritidspersonalen” och tre av de svarade med egna kommentarer. En av vårdnadshavarnas kommentarer var att ”detta kan hjälpa barnet att må bra och vara trygg”. De andra två svarade att de skulle vilja få mer information om vad fritidspedagogerna jobbar med och vad barnen gör på fritidshem och att detta kunde ge de en känsla av trygghet.

På skolan Y svarade alla vårdnadshavare att en fördel med en fungerande samverkan är att de kan lita på fritidslärarna. En annan fördel som många valde var barnets utveckling.

För att reflektera över varför det uppstod ett stort bortfall på frågan som rör fördelarna med samverkan finns det ett resonemang som kan hjälpa hitta svaret till bortfallet. På skolan X svarade 50% av informanterna att samverkan med fritidslärarna inte är bra. Med detta

32

resonemang kan det bevisas att eftersom informanterna inte är delaktiga i någon form av samverkan med fritidslärarna vet de inte heller vilka fördelar kan detta leda till.

Vad gäller de fördelarna med samverkan utifrån vårdnadshavarnas perspektiv behöver skillnaderna mellan skolan X och skolan Y förtydligas. Ett vanligt förekommande svar på denna fråga var barnets utveckling och vårdnadshavarnas känsla av trygghet. I

vårdnadshavarnas enkäter från skolan Y syns fritidslärarnas försök och insatser för att

samverka med vårdnadshavarna. Två av vårdnadshavarna från skolan Y skrev detaljerade svar till denna fråga. Ett intressant svar från en av informanterna var när hen berättade kort att vårdnadshavarna kan hjälpa fritidslärarna med idéer och gav ett exempel när hen kom till fritidshemmet och berättade om hur det är att jobba som polis.

6.4.3 Eventuella faktorer som kan påverka

Skolan X

Enkäterna utformades på ett sätt som gav informanterna möjligheten att skriva egna

kommentarer just för att fånga in deltagarnas subjektiva upplevelser om vilka faktorer som kan påverka samverkan med fritidshemmets verksamhet. Ett stort antal informanter svarade att tidsbristen är en faktor som identifierades som några av de starkaste påverkansfaktorerna när det gäller samverkan med fritidshemmets verksamhet.

Tidsbrist 46% Språk 45% Okunskaper om digitala verktyg 9% Tidsbrist Språk Okunskaper om digitala verktyg

33

Av studiens resultat framgår att en annan faktor som kan påverka samverkan är bristerna i det svenska språket. Skolan X är en skola med många nyanlända elever vars vårdnadshavare inte kan språket. Just den här faktorn har visat sig vara betydelsefull för att påverka samverkan mellan vårdnadshavare och fritidslärarna på skolan X, både utifrån lärarnas perspektiv och vårdnadshavarnas perspektiv.

I denna djungel av tekniska möjligheter är det dock många vårdnadshavare som anser att deras bristande kunskaper om digitala verktygen är en utmaning för deras samverkan med

fritidslärarna. Både skolorna använder digitala verktyg för att förmedla information till vårdnadshavarna särskild nu under pågående pandemi.

Skolan Y

En skillnad mellan de två olika skolorna som deltog i undersökningen är att en stor andel informanterna från skolan Y svarade att tidsbristen är en faktor som kan påverka samverkan

47%

20% 33%

34

med fritidslärarna (47%). Forskningen visar också att tidsbristen kan vara en viktig faktor som kan komplicera bilden av samverkansprocessen (Danermark, 2000).

En faktor som upprepas och som kan påverka samverkan är språket. Både skolorna, särskilt skolan X, har vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål. Dessa vårdnadshavare möter ofta stora krav på anpassning och bristerna på språket kan vara en utmaning för en fungerande samverkan.

33% av informanterna från skolan Y svarade att pandemin kan påverka de vardagliga mötena med fritidslärarna och på grund av detta kan det bli svårt att samverka.

35

7. Analys och diskussion

Urie Bronfenbrenners teori har använts för att analysera studiens resultat. I detta kapitel kommer det att presenteras studiens resultat genom att göra jämförelser till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Analysen kommer att peka på likheter och skillnader med andra studier samt ska kapitlet jämföra studiens resultat med tidigare studier och forskning. Det utvecklingsekologiska perspektivet ser barnets utveckling i ett perspektiv där det tas hänsyn till individens miljö och interaktionsprocesserna som sker mellan barnet och hens yttre miljö (Bronfenbrenners, 1979). Teorin påpekar att barnets utveckling är ett resultat mellan individen och omgivningen. Fokuset i denna studie har varit på barnets mikrosystem som inkluderar barnet själv, familjen och skolan\fritidshemmet. Studiens syfte var bland annat att försöka bevisa hur dessa relationer som finns i mikrosystemet (samverkan mellan

vårdnadshavare och fritidshem) kan ha positiva resultat för barnets utveckling. Bronfenbrenner (1979) menar att det är viktigt att studera de olika närmiljöer som barnet får kontakt med och inte isolera dem. Detta kallas för mesosystemsnivån (Bronfenbrenners, 1979). De två

närmiljöerna är fritidshemmet och vårdnadshavarna. Resultatet från fritidslärarnas intervjuer visar att barnets välbefinnande kan förbättras om det finns en samverkan mellan

vårdnadshavaren och fritidslärarna. Ett stort antal intervjuande fritidslärare påpekade att samverkan med vårdnadshavarna kan ha en positiv effekt på barnet. Om vi ska studera mesosystemet och dess betydelse för barnet ska det påminnas att dessa serier av förbindelser mellan två närmiljöer, i detta fall fritidshemmets verksamhet och vårdnadsvararen, behöver en aktiv person enligt Bronfenbrenners (1979) teori. Personerna ska vara andra än den

utvecklande personen (barnet själv) som till exempel i vårt fall vårdnadshavarna och

fritidslärarna. Intervjuerna med fritidslärarna visade att på en av skolorna som deltog i studien är dessa två närmiljöerna (vårdnadshavarna och fritidslärarna) förenade genom olika former av kommunikation. På skolan Y används olika former av kommunikation (brev, fysisk kontakt, mer eller mindre direkt och personlig form av kommunikation) för att involvera

vårdnadshavarna i fritidshemmets närmiljö. Enligt Bronfenbrenners (1979) teori kallas detta förbindelse mellan olika miljöer för primär länk. Genom att kommunicera med

36

Vårdnadshavarna är kontinuerligt informerade om vilka aktiviteter som sker på fritidshem och på det sättet kan de ha makten att påverka barnets utveckling.

Situationen ser annorlunda ut för skolan X där den utvecklande potentialen hos mesosystemet är låg. Det finns några indirekta faktorer som påverkar mesosystemet och svaret hittar vi i enkätresultatet där det framstår att 45% av de som deltog i studien svarade att de har problem med det svenska språket. Även fritidslärarna från skolan X påpekade att ett stort antal

vårdnadshavare inte kan det svenska språket och detta kan vara en utmaning för barnets mesosystem.

Möjligheterna som förbindelsen (mesosystemet) mellan dessa två närmiljöerna

(vårdnadshavare och fritidshem) kan ge är bland annat barnets utveckling (Bronfenbrenner, 1979). Om barnets närmiljöer (fritidshem och vårdnadshavare) inte skiljer sig mycket och om de understödjer varandra genom att samverka kan detta stödja och bidra till elevens

utvecklingsprocess. Studiens resultat visar bland annat att om fritidslärarna och

vårdnadshavarna har ett fungerande samverkan då kan dessa två närmiljöer förstärka varandras positiva effekter på barnets utveckling och välbefinnande. Studien visar att vårdnadshavarnas tillit och trygghet kan vara en grundsten i arbetet med eleverna som behöver särskilt stöd. Utifrån intervjuerna och enkäterna dras slutsatsen att både fritidslärarna och vårdnadshavarna använder kommunikationen som ett sätt att samverka med varandra för att stötta eleverna. Genom kommunikation kan vårdnadshavarna ta del av verksamhetens information om planering, mål, normer, regler och rutiner. Enkäternas resultat visar att vårdnadshavarna känner sig trygga när fritidlärarna informerar de om vad som händer på fritidshem. Även Bronfenbrenners teori (1979) påpekar att med hjälp av kommunikation kan man förena elevens närmiljöer. Studien resultat visar till exempel att på skolan Y, där fritidslärarna erbjuder många former av kommunikation även direkt kommunikation, är vårdnadshavarna mycket mer nöjda jämfört med skolan X. En fördel är att mesosystemets utvecklingspotential hos eleverna ökar eftersom inte endast vårdnadshavarnas förtroende ökar utan även potentialen att

tillsammans lösa problem som rör eleven. Ett konkret exempel ges av en av intervjuande fritidslärarna som säger att samverkan med vårdnadshavarna är särskild viktig när det kommer till eleverna med extra behov. Vårdnadshavarna kan vara en viktig pusselbit i att hjälpa hitta lösningar för barnet som fungerar både hemma och på fritidshem.

37

En skillnad mellan Bronfenbrenners teoretiska modell och denna studie är att det ägnades lite uppmärksamhet till makrosystemet. Bronfenbrenner ägnar väldigt lite uppmärksamhet till makrosystemets betydelse för barnets utveckling. De data som insamlades för att svara på studiens fråga om vilka faktorer som kan påverka samverkan mellan vårdnadshavare och fritidslärarna visade att det finns faktorer i makrosystemet (kultur, skolans system, språk) som kan påverka samverkan och till slut även barnets utveckling. Två av de viktigaste faktorerna som studien visar att det kan ha konsekvenser på både barnets utveckling och barnets

närmiljöer är språket och kulturen. Även vårdnadshavarnas tidsbrist på grund av jobbet visade sig ha negativ effekt på samverkan mellan vårdnadshavare och fritidslärarna. Studien visade att många av vårdnadshavarna på skolan X som deltog i studien kan inte prata svenska flytande och har en annan kultur som kan påverka synen på skolan. Fritidslärarna som intervjuades berättade att det finns vissa vårdnadshavare som inte vet vad fritidshemmets verksamhet står för eftersom fritidshem ej finns i deras hemländer. Detta kan påverka barnets mikronivå genom att vårdnadshavarnas interaktion med fritidslärarna är påverkad och förhindrad. På skolan Y var det många vårdnadshavare som i hög grad svarade att tidsbristen kan vara en faktor som kan ha effekt på samverkan mellan de och fritidshemmets verksamhet.

Under rubriken Tidigare forskning nämndes en rad svenska och utländska studier som rör samverkan mellan vårdnadshavare och barnets mikrosystem (skola, fritidshem eller

förskoleklass). Vissa av de använder Bronfenbrenners teori, vissa studier använder Vygotskijs sociokulturella perspektivet. Det som karakteriserar alla dessa studier är att resultatet visar positiva effekter på barnets utveckling. Den forskningen som genomfördes av Berger (2004) leder till slutsatsen att det finns direkt samband mellan samverkan med vårdnadshavarna och bättre lösning av problem som rör barnet. Denna studie visar också att om det finns en förtroendefull samverkan och en bra kommunikation med vårdnadshavarna kan det då

förekomma effektivare stöd för barn som hamnar i konflikt eller barn som behöver extra stöd. En ytterligare studie som tar upp denna aspekt av samverkan med vårdnadshavaren är

Hellströms (2003) studie som visar att kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna med barn som har särskilda behov är ett måste för barnets utveckling. Denna forskning som ägnats åt samverkan mellan vårdnadshavarna och fritidslärarna leder också till slutsatsen att en