4.3 Ekonomiska sektorn
4.3.4 Diskussion av analysen inom den ekonomiska sektorn
Realismen ser naturresurser som en viktig faktor för en stats rikedomar och makt. Ryssland visar klart och öppet i sitt agerande att detta är något man håller med om. Landets politik syftar tydligt till att ta kontrollen över energiresurser inom OSS och sedan använda energiexporten som ett maktmedel. Att låsa fast Europa i ett beroende av rysk gas är en tydlig målsättning. Man nöjer sig dok inte med Europa utan har även börjat titta på andra marknader globalt såväl etablerade makter som USA och Japan men även emerging powers som Kina och Indien.
Rysslands energitillgångar har gjort landet ekonomiskt rikare. Man har en valutareserv på över 160 miljarder dollar och en oljefond på över 60 miljarder dollar vilket gjort landet mindre känsligt (Larsson januari 2006:10).
Rysslands framgångar inom energisektorn har varit viktiga för landets militära och politiska stormaktsambitioner. De stigande intäkterna från olja och gas har möjliggjort en ökning av militärutgifterna (SIPRI Recent trends in military expenditure) och ökat landets grepp av OSS. Agerandet styrker realismens syn på naturresurser som ett medel för ökad makt.
5 Sammanfattning och diskussion
Syftet med studien var att undersöka eventuella ryska stormaktsambitioner. Med en teoretisk grund i den politiska realismen och genom användandet av ett analytiskt verktyg har ryska stormaktsambitioner och revisionistiska tendenser kartlagts och resultatet är entydigt, Ryssland visar en klar ambition att åter bli en global stormakt. Detta behöver dock inte betyda att man kommer att lyckas. I inledningen presenterades en hypotes, vilken var helt i linje med teorins sektoriella fokus, och som visade sig hålla för en granskning när Rysslands aktuella empiri analyserades. Genom att definiera revisioniststat och stormakt och sedan med hjälp av det analytiska verktyget koppla Rysslands agerande till dessa definitioner kunde hypotesen prövas och frågeställningen besvaras.
De faktorer i Rysslands agerande som klart visar på en ambition att åter bli en global stormakt är inom den militära sektorn en kraftig militär upprustning. Just rustningens fokus på global interaktionskapacitet, utvecklandet av första klassens militära teknik samt en strävan av att vidareutveckla den nukleära avskräckningskapaciteten visar tydligt på denna ambition. I den politiska sektorn visade sig ambitionen i hur landet genom att alliera sig med såväl missnöjda etablerade makter som emerging powers utmanar den rådande ordningen och hegemonens position. Ryssland värnar om sitt inflytande inom OSS och försöker tydligt fylla det maktvakuum som uppstod i den postsovjetiska sfären efter Sovjets kollaps. Man gör allt för att motverka främst USA:s försök att skapa sig ett inflytande i detta område. Ryssland använder även sin upphöjda position inom FN som ett verktyg för att nå sina utrikespolitiska mål. Intressant är också hur den ryska retoriken mot främst USA har skärpts på senare tid. Den ryska ambitionen är dock tydligast i den ekonomiska sektorn. Landet försöker knyta till sig det mesta av naturresurser inom energiområdet i sitt närområde och använder dessa som ett maktverktyg. Det är tydligt hur man försöker binda upp EU i ett energiberoende.
I studien har realismen använts som teorigrund. Denna passade som väntat uppgiften utmärkt. Värt att notera är dock att resultatet mycket väl kunde ha blivit ett annat om en annan teori använts. Tar men exempelvis liberalismen så hade den förmodligen som tidigare nämnt sett den ryska energiexporten till EU ur ett interdependensperspektiv. Den hade säkert även sett Rysslands agerande inom FN:s säkerhetsråd som ett korrekt uttryck av multilateralism och ett försök att begränsa anarkin och enskilda staters aggressiva beteende. Vidare hade stort fokus i analysen lagts på faktorer som neoliberalismens ”behavioural power” och den samhälleliga sektorn hade varit ett givet analysområde. Nu var dock
realismen vald som teori och resultatet blev tydligt. En viss problematik uppstod i det faktum att det var svårt att hitta en klar och tydligt utvecklad definition av revisioniststat. De flesta realister som skriver i ämnet använder det för att beskriva faktorer då en stat går i krig och så är ju inte fallet här. Genom att använda en form av triangulering med flera realisters tankar i ämnet tycker jag dock att det blev tydligt.
Även i stormaktsanvändandet fanns en viss problematik kring uppdelningen i ”supermakter”, ”stormakter” och ”mellanmakter”. Att en åtskillnad görs mellan supermaktsnivå och stormaktsnivå är bra. Problemet är dock att många inte använder uppdelningen utan att allt kallas för stormakt eller ”great power”, speciellt i svenska texter används ofta begreppet stormakt för att beskriva allt från mellanmakter till supermakter. I engelska texter används benämningen ”superpower” lite frekventare.
Det analytiska verktyget som användes fungerade bra till uppgiften. Genom att använda en sektoriell indelning i analysen fick den en tydlig struktur. Uppdelningen i struktur, interaktionskapacitet och process var användbar. Den gav en positionering av Ryssland som en mellanmakt, visade vilket handlingsutrymme som de har och viktigast av allt, hur de agerar.
I inledningen presenterades tre områden där ryska stormaktsambitioner kunde komma att få konsekvenser. För polariteten tror jag inte att Rysslands ambition ensamt kommer att ha någon betydelse. USA är för starkt för det. Jag tror dock att USA på sikt kommer att få problem. Dess ekonomi visar tecken på försvagning samtidigt som såväl etablerade makter som EU och Japan som emerging powers som Kina, Indien och Brasilien tar för sig allt mer. Personligen tror jag att det unipolära systemet med tiden kommer att brytas till förmån för ett multipolärt där USA kommer att vara den starkaste polen, om ej hegemon, och där Ryssland kommer att utgöra en mindre pol.
För EU utgör Ryssland såväl en möjlighet som ett potentiellt hot. EU behöver onekligen den ryska energin men för att undanröja möjligheten för Ryssland att använda energivapnet mot enskilda stater bör EU agera som en enhet. Genom att teckna någon form av energiuppgörelse som gäller för hela unionen begränsas Rysslands möjligheter att använda energivapnet. Kostnaden skulle bli för hög.
För Sveriges del slutligen så utgör Rysslands agerande ett tydligt säkerhetspolitiskt hot. Att ha en militärt stark granne är ur ett realistiskt perspektiv alltid problematiskt. Vidare utgör den planerade gasledningen på Östersjöns botten ett indirekt hot då ryska flottan ska patrullera dess sträckning vilket garanterat kommer att innebära en ökad rysk militär aktivitet i det svenska närområdet.
uppslag till kommande uppsatsskrivning. Nu när Rysslands stormaktsambition klart påvisats kan nästa steg vara att undersöka orsakerna till denna ambition. Genom att använda en neoklassisk realism som teorigrund kan inhemska faktorer i Ryssland vilka påverkar utrikespolitiken analyseras. Exempelvis kan Schwellers neoklassiska teori kring ”underbalancing”, i vilken han ser fyra inhemska faktorer vilka påverkar en stats utrikespolitik, användas. Detta skulle ge en möjlighet att analysera hur faktorer som exempelvis självbilden av Ryssland som stormakt i det ryska samhället och olika elitgrupper i det ryska samhället påverkar den förda utrikespolitiken.
Källförteckning
Referenslitteratur:
- Balaam, David N. and Veseth, Michael. 2005. Introduction to International Political
Economy. Upper Saddle River: Pearson Education, Inc.
- Bull, Hedley. 2002. Third edition. The Anarchichal Society: A Study of Order in World
Politics. Basingstoke: Palgrave.
- Burchill, Scott, et al. 2005. Third edition. Theories of International Relations. Basingstoke: Palgrave.
- Buzan, Barry. 1991. People, States and Fear (second edition): An Agenda for International
Security Studies in the Post-Cold War Era. Bodmin: MPG Books Ltd.
- Buzan, Barry and Little, Richard. 2000. International Systems in World History: Remaking
the Study of International Relations. ???
- Buzan, Barry and Waever, Ole. 2003. Regions and Powers: the Structure of International
Security. Cambridge: Cambridge University Press.
- Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Sverige: Liber AB.
- Copeland, Dale C. 2003. A Realist critique of the English School. Review of International Studies (2003),29,427-441.
- Gilpin, Robert. 1981. War and Change in World Politics. New York: Cambridge University Press.
- Gilpin, Robert. 1987. The Political Economy of International relations. Princeton: Princeton University Press.
- Hedlund, Stefan. 2007. Gasen i botten. Magasinet Neo, nr 2/2007.
- Jervis, Robert. 1998. Realism in the Study of World Politics. International Organization, Vol.52, No.4, International Organization at Fifty: Explorationand Contestation in the Study of World Politics. (Autumn, 1998), pp.971-991.
- Lundestad, Geir. 1985, fjärde upplagan 2000. Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i
internationell politik efter 1945. Lund: Studentlitteratur.
- Macfarlane, S. Neil. 2006. The “R” in BRICs: is Russia an emerging power? International Affairs 82, (2006)
- Marsh, David and Gerry Stoker (eds). 2002. Theory and Methods in Political Science. New York: Palgrave Macmillan.
- Mearsheimer, John J. 1994. The false promise of international institutions. International Security, vol. 19, no. 3 (Winter 1994-1995), pp. 5-49.
- Mearsheimer, John J. 2001. The Tragedy of Great Power Politics. New York: W. W. Norton & Company, Inc.
- Organski, A.F.K and Kugler, Jacek. 1980. The war ledger. Chicago: The University of Chicago Press.
- Schweller, Randall L. 1994. Bandwagoning for profit: Bringing the Revisionist State Back
In. International Security, vol. 19, no.1. (Summer 1994) pp. 72-107.
- Schweller, Randall L. 2006. Unanswered Threats: Political Constraints on the Balance of
- Sheehan, Michael. 2005. International Security: An Analytical Survey. Boulder: Lynne Rienner Publishers.
- SIPRI. 2006. SIPRI Yearbook 2006: Armaments, Disarmament and International Security. Oxford: Oxford university press.
- Williams, Phil, et al. 2006. Third edition. Classic Readings and Contemporary Debates in
International Relations. Belmont: Thomson Higher Education.
Internetkällor
Chatham House
- Chatham House, about. http://www.chathamhouse.org.uk/index.php?id=2 2007-05-26
- Milov, Vladimir. 2006. Russian Energy Policy: Challenges and Implications. PDF-fil.
http://www.chathamhouse.org.uk/pdf/research/rep/200906milov.pdf 2007-05-19
- Nikitin, Alexander. 2007. The End of the “Post-Soviet Space”: The Changing Geopolitica
Orientations of the Newly Independent States. PDF-fil.
http://www.chathamhouse.org.uk/pdf/research/rep/BPnis0207.pdf 2007-05-14
- Nixey, James. 2006. Experts Russian Foreign Policy Roundtable. PDF-fil.
http://www.chathamhouse.org.uk/pdf/research/rep/BNrussianfp.pdf 2007-05-13
FOI
- FOI, om FOI. http://www.foi.se/FOI/templates/Page____11.aspx 2007-05-26
- Larsson, Robert L. November 2006. Energisäkerhet: Sveriges och Europas beroende av
- Larsson, Robert L. Januari 2006. Rysslands energipolitik och pålitlighet som
energileverantör. PDF-fil.
http://www.foi.se/upload/rapporter/foi-rysk-energipolitik.pdfm 2007-05-19
- Larsson, Robert L. Juni 2006. Sweden and the NEGP: A Pilot Study of the North European
Gas Pipeline and Sweden’s Dependence on Russian Energy. PDF-fil.
http://www2.foi.se/rapp/foir1984.pdf 2007-05-20
- Oldberg, Ingmar. 2006. The War on Terrorism in Russian Foreign Policy. PDF-fil.
Global Policy Forum
- Bin, Yu. 2006. Central Asia between Competition and Cooperation.
http://www.globalpolicy.org/empire/challenges/competitors/2006/1204eurasia.htm 2007-05-15
- Dreyfuss, Robert. 2006. Next We Take Tehran.
http://www.globalpolicy.org/empire/challenges/competitors/2006/06nexttehran.htm
2007-05-15
- GPF-UN. http://www.un.org/dpi/ngosection/asp/form.asp?RegID=--
&CnID=all&AcID=0&kw=global%20policy%20forum&NGOID=560 2007-05-26
- Harding, Luke. 2007-04-11. Russia Threatening New Cold War Over Missile Defence.
http://www.globalpolicy.org/empire/intervention/2007/0411newcoldwar.htm 2007-05-10
- Kramer, Andrew E. 2007. Putin Likens US Foreign Policy to That of Third Reich.
http://www.globalpolicy.org/empire/intervention/2007/0509rusgermany.htm
- Weir, Fred. 2005. Russia, China Looking to Form 'NATO of the East'?
http://www.globalpolicy.org/nations/sovereign/integrate/2005/1026sco.htm 2007-05-14
Nationalencyklopedin
- NE: Första världskriget, krigets bakgrund.
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=178571&i_sect_id=17857100 &i_word=&i_history=8 2007-04-21
- NE: Georgien, försvar.
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181580&i_sect_id=181569&i _word=georgien&i_history=4 2007-05-10
- NE: Ryska federationen, försvar.
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=297113&i_sect_id=297100&i _word=&i_history=2 2007-05-10
- NE: Ryssland, historia: Reformer, reaktion och revolution (1796–1917).
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=297190&i_sect_id=29718900 &i_word=ryssland&i_history=6 2007-04-21 - NE: Ukraina, 1997. http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335030&i_sect_id=A378043 &i_word=svartahavsflottan&i_h_text=1&i_rphr=svartahavsflottan 2007-05-10
SIPRI
- SIPRI, about SIPRI. http://www.sipri.org/contents/about 2007-05-26
- SIPRI. The SIPRI Military Expenditure Database. http://first.sipri.org/non_first/milex.php
- SIPRI Recent trends in military expenditure.
http://www.sipri.org/contents/milap/milex/mex_trends.html/view?searchterm=russia%20milit ary 2007-05-09
- SIPRI Sources and methods.
http://www.sipri.org/contents/milap/milex/mex_sources.html 2007-05-09
Världsbanken
- Världsbanken IBRD: Votes and Subscriptions.
http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/EXTABOUTUS/ORGANIZATION/BODEXT/ 0,,contentMDK:20124831~menuPK:64020035~pagePK:64020054~piPK:64020408~theSiteP K:278036,00.html 2007-05-19 - Världsbanken Ryssland. http://devdata.worldbank.org/external/CPProfile.asp?PTYPE=CP&CCODE=RUS 2007-05-19 - Världsbanken Sverige. http://devdata.worldbank.org/external/CPProfile.asp?PTYPE=CP&CCODE=SWE 2007-05-19 - Världsbanken USA. http://devdata.worldbank.org/external/CPProfile.asp?PTYPE=CP&CCODE=USA 2007-05-19
Övriga internetkällor
- BBC Analysis: Russian pipeline deal. 2007. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia- pacific/6649469.stm 2007-05-20
- Bengtsson, Arne. 2007. Estland fruktar inte oljevapnet.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=646028 2007-05-27
- DN Avtal om kaspisk gasledning. 2007. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=649284
2007-05-20
- En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet. 2007.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/55/87/57214103.pdf 2007-04-01
- EU-upplysningen – Storbritannien ny ordförande.
http://www.eu-upplysningen.se/templates/EUU/NewsArticleTemplate____3456.aspx 2007-05-14
- Globalsecurity 2007. Russia to put 50 Topol-M missile systems on duty before 2015.
http://www.globalsecurity.org/wmd/library/news/russia/2007/russia-070207-rianovosti02.htm
2007-05-09
- Globalsecurity Russia aircraft.
http://www.globalsecurity.org/military/world/russia/av-equip.htm 2007-05-08
- Harding, Luke and Traynor Ian. 2007. Big rise in Russian military spending raises fears of
new challenge to west. http://www.guardian.co.uk/russia/article/0,,2009339,00.html 2007-05- 09
- Harding, Luke. 2007-04-27. Putin threatens to scrap weapons treaty in row over US
missiles. http://www.guardian.co.uk/russia/article/0,,2066795,00.html 2007-05-09 - Mosnews. 2006-11-17. Putin Says Russia Needs High End Nuclear Forces.
http://www.mosnews.com/news/2006/11/17/putinnucl.shtml 2007-05-10
- SvD: Försvaret reviderar Rysslandshot.
- SvD: Ryssland upprustar.
http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_14581411.asp 2007-05-09
- The Guardian leader. 2007. Turning colder.
http://www.guardian.co.uk/russia/article/0,,2009141,00.html 2007-05-09
- The US Navy Aircraft Carriers.
http://www.navy.mil/navydata/ships/carriers/cv-list.asp 2007-05-08
- The US Navy Submarines.
http://www.navy.mil/navydata/fact_display.asp?cid=4100&tid=200&ct=4 2007-05-08
- WTO Members and Observers.