Diskussion av resultat

Vi har genom vår diskursanalys fått syn på sju olika teman över hur sociala relationer framställs. Det första temat handlar om karaktärer som positionerar andra karaktärer. Vi har fått syn på att de vuxna karaktärerna har en högre social position och har därmed makt att ta slutgiltiga beslut. Barnkaraktärerna är till viss del maktlösa då de endast får bestämma på de vuxnas villkor. Den sociala hierarkin är påverkad av den sociala kategorin ålder och påverkar alltså hur de sociala relationerna framställs. Detta stämmer överens med det De los Reyes och Mulinari (2005) skriver, att kategoriseringar av olika slag skapar hierarkier mellan

människor. Om vi då kopplar till tidigare studier som sagt att bilderböcker påverkar,

inspirerar och är medskapare i barns konstruktion av deras liv (Halldén, 2007; Rhedin, 1992; Simonsson, 2007), kan vi ställa oss undrande till hur denna bild påverkar barnen? Detta är inte något vi kan få svar på nu, men det är en intressant diskussion att ta vidare. Får barnen bilden av att de är maktlösa i sina relationer och att de inte kan ta beslut som gäller över vuxnas beslut?

Det andra temat vi ser handlar om att barnkaraktärerna utmanar maktpositionerna genom att göra motstånd mot de vuxnas bestämmande. Detta gör de bland annat genom att ignorera de vuxna eller göra tvärtom i en fysisk handling, vilken går i linje med vad Corsaro (2017) skriver om att barn försöker utmana vuxnas hierarkier. Alfvén och Hofsten (2001) skriver att barn försöker utmana vuxna när de känner sig trygga. Vilket vi sett i olika sekvenser i

bilderböckerna. En bild barn kan spegla sig i när de läser bilderböcker är att trygghet skapar en grund för att våga utmana positioner mellan vuxna och barn.

Det tredje temat vi ser handlar om grupperingar. Vi har fått syn på att barnen flera gånger ses som en grupp, ett kollektiv, vilkas intresse går före individens. En bild som barn erbjuds att spegla sig i är att barnen är en grupp under sin vardag på förskolan. Där måste de förhålla sig till andra barn och vuxna och inte alltid kan utgå från sina egna intressen och behov. Genom ett demokratiskt beslut i bilderboken Daghemmet Rödmyran: Till dagis, bestämmer gruppen tillsammans att de ska gå vidare till dagis. Här blir individen utanför gemenskapen och får därmed inte vara med att bestämma. Vi ser att karaktärerna skapar ett “vi” och “dom”, något som ligger i linje med det Dahlkwist (2012) skriver att grupper ofta gör för att stärka sin sammanhållning. Vårt resultat visar att barnen som grupp har högre position än individen och därmed kan påverka beslut som rör dem alla. Bilden som barn erbjuds att spegla sig i visar att barn som grupp har mer makt, än som ensam individ. Både i besluttaganden och i

bestämmelser underlättar det alltså att vara fler tillsammans. I vår studie synliggörs det en diskurs om att ha många sociala relationer omkring sig är av betydelse om man som barn vill få igenom beslut, då det ger en högre maktposition.

Det fjärde temat vi ser handlar om omsorgsgivare och omsorgsmottagare. Här ser vi att detta är något som skiftar mellan de vuxna karaktärerna och barnkaraktärerna, samt att

karaktärerna både kan vara givare och mottagare samtidigt. Detta går i linje med vad

Noddings (2016) skriver om att relationen växer fram i dialoger mellan relationsparterna och gör att positionerna i omsorgssituationer varierar. Barn erbjuds därmed en bild av att man i en social relation både kan vara omsorgsgivare och omsorgsmottagare, oavsett social kategori.

I det femte temat vi funnit framkommer det att karaktärerna visar omsorg till mjukdjur och använder objekt för att skapa positioner. Med hjälp av objekten skapar karaktärerna olika sociala relationer till varandra. Detta stämmer överens med vad Winnicott (2003) skriver, att objektets närhet och trygghet är en del av barnets sociala relationer. Barnkaraktärerna

använder dessa objekt som medlare mellan dem själva och andra karaktärer, detta för att antingen ge omsorg, eller för att visa sina känslor till någon. Mjukdjur och andra objekt blir på så vis en slags strategi för att skapa sociala relationer. Barn erbjuds därmed en bild av att de inte bara kan ha relationer till människor, utan även till objekt.

Det sjätte temat behandlar pedagogens förhållningssätt och hur detta påverkar de sociala relationerna till barnen. Vi ser att en diskurs växer fram om det kompetenta barnet, vilket erbjuder barn en bild av att de är lika mycket värda som vuxna. Att vuxna litar på barn,

utmanar dem på rätt nivå och tror på deras kompetenser skapar ett förtroende till barnen, vilket kan medföra att barn får ett förtroende tillbaka till den vuxna. Att involvera barnen i att få vara självbestämmande är något Sommer (2005) menar att vuxna bör göra, om man ser barn som kompetenta. Barn och barndom skapas här och nu skriver Halldén (2007) och förklarar att det sker när barn läser bilderböcker. Något som Simonsson (2007) håller med om då hon menar att barn använder bilderböcker som inspiration i sina lekar och i konversationer med andra. Koc, Koc och Ozdemir (2010) menar att det är viktigt att studera karaktärer i bilderböcker då dessa kan agera som förebilder för barn. Vi tolkar det som att om barn erbjuds att läsa om kompetenta barn, så får de möjlighet att spegla sig i detta. Vilket i sin tur kan stärka barns självbild och ha påverkan på deras liv och barndom. Detta är även något barn möter allt mer inom förskolan, då läroplanen (Lpfö 18) belyser att förskolan ska främja barnens utveckling till att bli kompetenta samhällsmedlemmar. Halldén (2007) menar även att vuxnas föreställningar om barn påverkar deras bemötande. Samhällets normer och barnsyn ligger alltså till grund för hur bilderböckerna utformas och vilken bild av barnen som blir belyst. De sociala relationernas framställning kan därför tolkas som påverkade av samhällets värderingar och rådande barnsyn.

Det sjunde och sista temat vi ser handlar om karaktärernas kön och att de kvinnliga karaktärerna ingår i fler interaktioner och omsorgssituationer än de manliga karaktärerna. Detta kopplar vi ihop med att förskolläraryrket har en tradition av att vara kvinnodominerat och ansetts vara mer lämpat för kvinnor (Tallberg Broman, 1995). Att könet spelar roll för sociala relationer synliggjordes i tabellen kring interaktioner i bilderböckerna som vi gjort, där kvinnor är i fler interaktioner än män. I Filipovics (2018) studie kring representation av kön i bilderböcker synliggörs det att kvinnor är underrepresenterade, något som inte

överensstämmer med vår empiri där kvinnorna är i fler interaktioner än män. Något som Filipovic studie kom fram till är att kvinnor oftast får rollen som omsorgsfulla och omhändertagande i barnböcker, vilket även blir belyst i vårt arbete. Däremot är detta en diskurs vi ser utmanas i bilderböckerna om Daghemmet Rödmyran, då det finns en manlig pedagog med som även han ger omsorg till barnkaraktärerna. I Eisenhauer och Pratts (2010) studie visade resultatet att förskollärare delar intresset för omsorgsuppdraget oavsett vilket kön personen har, något vi även ser sker i bilderböckerna vi analyserat. Denna framställning kan ge barn möjlighet att få en bild av att förskolläraryrket lämpar sig för både kvinnor och män och att den sociala kategorin kön inte spelar någon roll för vem som kan arbeta inom förskolan och därmed vara omsorgsgivare. Detta är något som barnstugeutredningen (SOU,

1972:26) ansåg redan 1972 som betydelsefullt, då de menade att barn behöver få möjlighet till både kvinnlig och manlig identifikation inom förskolan. Bilderboken kan därmed användas som ett medel att förändra rådande normer och diskurser.

Sammanfattningsvis så belyser vår studie huruvida sociala relationer och positionering framställs i bilderböcker för barn. Positionerna handlar om ett maktspel, där den överordnade positionen kan ses som vinsten, då positionen ger mer makt och större handlingsutrymme. Vår tolkning blir således att böckerna speglar strategier för hur positionering utformas. I linje med De los Reyes och Mulinari (2005), ser vi att den sociala kategorin ålder spelar stor roll för hur positioneringen skapas kring karaktärerna, där de vuxna karaktärerna är överordnade och har en högre maktposition än barnkaraktärerna. Detta belyses genom en slags

maktstrategi, där de vuxna låter barnen vara delaktiga att ta beslut, men på de vuxnas villkor. Andra exempel på positioneringsstrategier som vi sett i böckerna är att karaktärerna gör motstånd genom fysiska handlingar, använder objekt som medlare och att de skriker eller ryter. Men också att de ger omsorg via fysisk kontakt eller språkliga praktiker och att de genom konversationer sätter sig själv eller andra i högre eller lägre position. Vår studie synliggör också att det är av betydelse att ha många relationer runt sig som barn, då de i en grupp kan skapa allianser. Detta menar Olsson (1998) är en strategi för att lättare kunna ta beslut. Att vara flera i en grupp kan medföra en högre maktposition och barnen har därmed satt sig i en position där de kan ta beslut. Bilderböckerna framställer att personer i en social relation har olika positioner, där sociala kategorier som kön och framförallt ålder påverkar positionerna. Att kategorin ålder är mer framträdande i vår analys tolkar vi har att göra med att bilderböckerna utspelar sig på ett daghem, där dialoger ofta utspelar sig mellan vuxna karaktärer och barnkaraktärer.