I studien var integration ett teoretiskt begrepp som användes och i detta fall var det Henrik Kaare Nielsens tolkning av begreppet, det vill säga att integration är att man kan fredligt leva
tillsammans och ha ett erkännande av varandra inom samtliga kulturella grupper i samhället, samt ha konstruktiva samtal som går bortanför de kulturella skillnaderna (Nielsen 2017, 47). Hade ett annat perspektiv använts hade resultatet troligtvis varit något annorlunda, då detta hade påverkat studiens innehåll och fokus. Till exempel har Arvika kommun som var en av aktörerna som var involverade i projektet Human Rights en tolkning av begreppet. Arvika kommun ser integration som att alla ska ha lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Personer som invandrat ska ha möjlighet till jobb och att bli delaktiga i samhället, samt att man ska respektera
varandras olikheter (Arvika kommun 2018). Detta perspektiv på begreppet tycks till stor del fokusera på en rättvis behandling av nyanlända, medan Nielsen istället betraktar det som ett byggande av en relation mellan olika kulturella grupper. Således hade Arvika kommuns syn på integration gjort att studiens fokus blivit helt annorlunda och för att få ut ett vettigt resultat hade andra frågeställningar behövts.
Resultatet av studien är att bildkonsten tycks kunna bidra till integration, enligt projektledarna, genom att den kan hjälpa människor att kommunicera utan att behöva använda ord, vilket är en fördel när man talar olika språk, samt att den till viss del kan hjälpa till med språkträning genom samtal om konsten. Detta knyter an till Ragnarsdóttir och Jónsdóttirs studie, där de kom fram till att det funnits möjligheter till kommunikation i de projekt som de undersökt (Ragnarsdóttir och Jónsdóttir 2017, 201) Det är dock svårt att avgöra om de projekt jag undersökt haft långsiktiga effekter hos deltagarna, då inga intervjuer gjorts med dessa. Även om möjligheter till möten funnits går det inte genom denna studie att avgöra om dessa bidragit till integration, men den har däremot visat att det finns potential för konsten att kunna vara ett medel för att bidra till
integration. Detta kan relateras till Henrik Kaare Nielsens forskning om hur kulturpolitiken kan bidra till integration av barn till invandrare, där kulturpolitiken kan hjälpa till med att skapa en föreställning om en samhällelig gemenskap genom identitetsarbete (Nielsen 2017, 55). Detta gör dock att det blir en aning svårt att helt besvara frågan om huruvida bildkonst kan bidra till integration, då min tolkning, som baseras på Nielsens perspektiv, av begreppet integration handlar om en fredlig samexistens och dialog med varandra, vilket beror på som tidigare nämnts att det är svårt att veta definitivt genom denna undersökning om mötena bidragit till integration. Därför valde jag att fokusera på aktörernas perspektiv på detta. Bildkonsten verkar enligt dem också ha en möjlighet att kunna skapa gemenskap genom möten kring konsten. Nielsen säger dock att jobb är det som bidrar till att invandrare blir delaktiga i samhället (ibid., 47) Han menar då för vuxna personer, men för barn och ungdomar är skolan den huvudsakliga sysselsättningen. Därför kan konstnärliga projekt såsom “De ungas vårsalong” och “Så in i Norden för en bättre planet” vara betydelsefulla för att bidra till integration. Genom konsten finns det då möjligheter till utbyte av erfarenheter som sedan kanske kan bidra till en vidare kontakt i skolmiljön mellan barn och ungdomar med olika kulturell bakgrund.
Vad gäller projektens legitimering så verkar det finnas olika grunder i deras motiveringar utifrån vad de intervjuade personerna sagt och vad som skrivits i ansökningar och rapporter. Båda projekten har något från den humanistiska och sociologiska rationaliteten, samt en socialt instrumentell motivering, men i olika utsträckning. Utifrån Geir Vestheims perspektiv kan dock samtliga av Skot-Hansens rationaliteter ses som instrumentella, men att de har olika
instrumentella mål de vill uppnå. Han argumenterar för att all kulturpolitik är instrumentell om den har till syfte att påverka medborgarna i samhället på något specifik sätt genom att använda något slags kulturuttryck för att uppnå det önskade målet (Vestheim 2009, 57) Således skulle man även kunna se samtliga av de legitimeringsgrunder som projekten har som instrumentella utifrån hans perspektiv. Jag valde dock att använda Skot-Hansens modell eftersom att jag tycker att den har tydliga kategorier, även om allt i denna inte var tillämpningsbart, utan att jag fick ta in andra perspektiv såsom Sven Nilssons.
En etisk fråga som framkommit under studien grundat på ämnet integration är den om det så kallade “vi och dem”. De projekt som varit uttalade integrationsprojekt i studien har haft asylsökande som sin enda målgrupp. Detta gör att det blir en ensidig inriktning på dessa. Mekonnen Tesfahuney och Lena Grip skriver om hur det är fokus på invandraren som den avvikande som ska passas in i samhället (Tesfahuney och Grip, 2). För att motverka detta vore det därför bra att göra ett projekt med både asylsökande och infödda svenskar. Som tidigare nämnt är skolprojekten inom Human Rights är ett exempel på hur man kan arbeta för integration utan att det blir ett ensidigt fokus, då det finns möjligheter att bygga relationer mellan barn och ungdomar med olika bakgrund, men utan att det fokuseras på en specifik grupp.
Resultatet är troligtvis inte helt representativt för hela landet, utan det kan finnas skillnader i andra projekt beroende på vilket arbetssätt projektledarna haft, bland annat i hur projektet legitimeras. Jag baserar detta på att det finns stora olikheter mellan de två undersökta projekten, det vill säga att de har haft olika fokus i sina motiveringar. Det kan däremot finnas många likheter med andra projekt om man ser till hur bildkonst kan bidra till integration, specifikt möjligheten till språkträning och kommunikation genom konsten kan vara ett sådant exempel, men med vissa skillnader i hur detta går till.
Ett förslag till vidare forskning är att undersöka integrationsprojekts långsiktiga effekt hos deltagarna.
Faktorer som kan ha påverkat studiens resultat är att intervjufrågorna kan uppfattas olika beroende på person, samt att intervjuerna enbart utfördes vid ett enskilt tillfälle med varje respondent. Ytterligare information skulle möjligtvis kunnat ha framkommit om en andra intervju hade utförts, då man möjligtvis lärt känna varandra bättre och således hade kanske ett större förtroende för mig som forskare byggts. Dessutom hade jag haft mer tid att bearbeta deras svar och ställa relevanta följdfrågor. En annan faktor är att de frågor man ställer kan ha betydelse för vilka svar man får, vilket är betydelsefullt för att kunna besvara frågeställningarna. Det hade dock, som tidigare nämnts, varit värdefullt för studien att få en deltagares perspektiv har jag kommit fram till efter studiens genomförande, då detta möjligtvis kunnat ge ytterligare svar om huruvida det skapats nya kontakter genom projekten, framförallt i Human Rights. Något annat som kunde ha bidragit till ett bättre underlag för studien hade varit om jag hade fått tag i
projektrapporten för Hammarö konstförenings projekt, då denna möjligtvis hade kunnat ge mer information om det genomförda projektet. Kontaktade Region Värmland för att få tag i detta dokument, men det var svårigheter med att hitta det. Försökte även kontakta en person inom konstföreningen som kunde ha det, men utan någon framgång.
Jag anser att studiens syfte till stor del har blivit uppfyllt, men att det finns vissa oklarheter i projektens bidrag till integration, vilket jag tidigare diskuterat. Sammantaget anser jag även att frågeställningarna blivit besvarade, trots att det visat sig att det inte finns några enkla svar på de relativt komplexa frågor som jag ställt. Den roll aktörerna anser att bildkonsten har haft i projekten och de sätt på vilket de anser att bildkonst kan bidra till integration har framkommit i studien. Inom Human Rights har det bland annat varit ett medel för lärande och kommunikation, medan i Hammarö konstförenings projekt har konst använts för fritt skapande. Dessutom har jag analyserat i vilken utsträckning konsten har en instrumentell roll och om det finns andra värden gällande konsten i projektet. Det hade varit bra att ha tillgång till mer material, framförallt från Hammarö konstförenings projekt. Det hade även varit intressant att få ytterligare information om själva utlysningen som Region Värmland gjorde och kriterierna för den, men de hänvisningar som finns på blanketten som fylldes i för ansökan om projektstöd hänvisar till sidor som fanns på Region Värmlands gamla hemsida som inte längre är tillgänglig.
Referenser
Otrycka källor
Inspelade intervjuer
Bache, Lise, 2018-11-26, Lise Baches arbetsrum, Karlstads universitet
Nordlöf, Eva, 2018-08-07, telefonintervju
Otryckta dokument och rapporter
Bache, Lise och Ann Lundqvist. 2016. Projektrapport Human Rights. Bildskolan Pilen och Arvika konstförening.
Bache, Lise. Informationsblad Human Rights. Så in i Norden för en bättre planet. Bildskolan Pilen.
Bildskolan Pilen. Projektansökan Human Rights. 2015-11-16. RV2015-589.
Hammarö konstförening. Projektansökan Kulturprojekt med asylsökande på Hammarö. 2015-11-09. RV2015-547.
Elektroniska källor
Arvika Kommun. 2018. Invandring och integration.
https://www.arvika.se/omsorgochhjalp/invandringochintegration.4.12896fa71222fa474f1800074 5.html (hämtad 2018-06-25)
Bildskolan Pilen. Informationsblad Human Rights. De ungas vårsalong -16.
https://www.arvika.se/download/18.6b51ef5c153add4207d4f7ef/1460957943084/2016-04-18_+ De+Ungas+V%C3%A5rsalong.pdf (hämtad 2018-06-25)
Karlstads universitet. 2019. GDPR för studenter.
https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter (hämtad 2020-01-30)
Kuriren. 2015. Händelserika möten blir till konst.
https://www.kuriren.nu/kultur/handelserika-moten-blir-till-konst-8541349.aspx (hämtad 2019-05-21)
Kulturanalys. 2015. Kultur av vem?.
http://kulturanalys.se/wp-content/uploads/2015/06/Kultur-av-vem_digital_20150624.pdf (hämtad 2018-07-26)
Lindsköld, Linnéa. 2017. “En flerfaldig mångfald: Reflektioner kring mångfaldsbegreppet i svensk kulturpolitik 1972-2016”. Kulturanalys Norden. Vem får vara med?: Perspektiv på
inkludering och integration i kulturlivet i de nordiska länderna. Stockholm: Kulturanalys Norden. 61.
https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/Antologi_Vem-f%C3%A5r-vara-med_webb.pdf (hämtad 2019-12-28)
Lundqvist, Ann, e-post till författaren, 2018-08-03
Nielsen, Henrik Kaare. 2017. “Kulturpolitik og integration”. Kulturanalys Norden. Vem får vara
med?: Perspektiv på inkludering och integration i kulturlivet i de nordiska länderna. Stockholm: Kulturanalys Norden.
https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/Antologi_Vem-f%C3%A5r-vara-med_webb.pdf (hämtad 2019-12-28)
Ragnarsdóttir, Hanna och Svanborg R. Jónsdóttir. 2017. “Kreativitet i mångkulturella kontexter: Fall från Reykjavik”. Kulturanalys Norden. Vem får vara med?: Perspektiv på inkludering och
integration i kulturlivet i de nordiska länderna. Stockholm: Kulturanalys Norden.
https://kulturanalys.se/wp-content/uploads/Antologi_Vem-f%C3%A5r-vara-med_webb.pdf (hämtad 2019-12-28)
Region Värmland. 2015. Beslut om att bevilja medel för projekt Verksamheter i samverkan för integration. http://www.regionvarmland.se/wp-content/uploads/2015/12/beviljade.pdf (hämtad 2018-07-25)
SCB. 2019. Invandring till Sverige.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/invandring-till-sverige/ (hämtad 2019-05-20)
Sveriges konstföreningar. u.å. Hammarö konstförening -tema Mångfalder.
https://www.sverigeskonstforeningar.nu/konstbildning/mangfalder-i-konstforeningar/hammaro-k onstforening-tema-mangfalder/ (hämtad 2019-04-22).
Vestheim, Geir. 2009. “All kulturpolitikk er instrumentell”. Kultursverige 2009.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:220418/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2020-01-17)
Tryckta källor
Averås, Katarina. 2017. “Ungas liv visualiseras i konstverk.” Kreativa skolan 1(3): 16.
Bergström, Göran och Kristina Boréus. 2012. Textens mening och makt. uppl. 3. Lund: Studentlitteratur.
Günes, Viktoria. 2012. “Konstens nyttiga onytta”. Nordisk kulturpolitisk tidskrift 1(15):78-79.
Hylland, Ole Marius. “Kulturpolitikk og paternalisme”. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift. nr. 1. 2014.
Nilsson, Sven. 2003. Kulturens nya vägar. Malmö: Polyvalent.
Patel, Runa och Bo Davidson. 2011. Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. uppl. 4. Lund: Studentlitteratur.
Region Värmland. 2017. Värmlands kulturplan 2017-2020.
Skot-Hansen, Dorte. Kultur til tiden: Strategier i den lokale kulturpolitik. Nordisk kulturpolitisk tidskrift. nr. 1. 1999.
Tesfahuney, Mekonnen och Lena Grip. 2007. Integrationism: Viljan till detsamma, i Nordisk
Samhällsgeografisk Tidskrift, 43: 61-91.
Vestheim, Geir. 2003. “Kulturpolitikk, demokrati og legitimitet”. Sörlin, Sverker (red.). Kulturen
Bilagor
Intervjufrågor
Berätta lite om dig själv (ålder, utbildning). Yrkesroll/föreningsroll,
Vad betyder integration för dig eller verksamheten? (Finns det en gemensam syn på begreppet inom verksamheten?)
Vilken roll spelar bildkonst för dig?
Vilken roll spelar kvalitet för dig?
Vilken var din roll i projektet?
Varför valde du/ni att stödja/göra/ delta i ett integrationsprojekt med bildkonst? Vad har varit bra? Några svårigheter?
Hur utfördes projektet?
Vilken roll har bildkonsten spelat i projektet?
Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med att arbeta med bildkonst i integrationsprojekt?
På vilket sätt anser du att projektet bidrar till integration?
Vilka delar i projektet har varit viktigast i ett integrationsperspektiv?
Vad har varit viktigt för dig/er gällande kvalitet i projektet? (Vilken typ av kvalitet har ni strävat efter i projektet?)