I vår studie har vi skrivit om synen på förskollärarens profession ur ett föräldrar- och förskollärarperspektiv. Något som vi har lagt märke till i intervjuerna med förskollärarna är att de upplever att det har blivit mer krav från bl.a. ledning och från föräldrar sedan införandet av läroplanen och revideringen av läroplanen 2010. Efter läroplanens införande och revideringen av den så blev det mer fokus på reflektera, analysera och utvärdera samt synliggöra verksamheten för ledningen och föräldrarna. Det vi tyckte var mest intressant i vår studie var förskollärarnas relation till läroplanen. Förskollärarnas relation till läroplanen upplever vi invecklad, då de medför en massa krav då läroplanen innefattar så mycket. Även om målen inte ska uppnås skapar det ändå ett tvång att allt ska dokumenteras och att förskollärarna ska få in så mycket som möjligt av läroplanens innehåll i verksamheten till följd av kontroll från bl.a. staten och föräldrar. Vi såg mönster i det förskollärarna sa i intervjuerna och kunde härleda till läroplanens innehåll. Pga. statens styrning av verksamheten genom läroplanen kan inte yrket få full autonomi. Men samtidigt är det förskollärarnas uppdrag att arbeta mot läroplanen, vilket gör det komplicerat. Vi känner att det är komplicerat därför att om vi vill se förskolläraryrket som en klassisk profession måste förskolläraryrket ha autonomi på yrkeskunskapen. Men samtidigt har förskollärarna en viss kontroll då vägen till läroplanens mål inte är bestämt, utan får själva styra i hur målen ska uppnås. För att målen ska uppnås krävs det att förskolläraren har speciella pedagogiska kunskaper vilket Berntsson (1999) menar att förskollärarna har, detta ger i sin tur förskollärarna kunskapsmonopol på yrkesutövandet. Samtidigt kan statens styrning genom läroplanen ses som att de har tillit till förskollärarnas kompetenser och läroplanen betonar även att föräldrar kan känna tillit till förskollärarna och förskolans verksamhet. Det vi tycker är viktigast för förskollärarprofessionen är föräldrarnas tillit och förtroende för förskollärarnas kompetenser. Vi anser att barnen och föräldrarna är förskolan och förskollärarens viktigaste klienter och samarbetspartner. Därför är det av stor betydelse att det finns ett nära och förtroendefullt samarbete mellan parterna där föräldrarna känner tillit och litar på förskollärarnas kompetenser.
I läroplanens mål står det att föräldrarna ska ha möjlighet att påverka förskolans verksamhet (Skolverket, 2010). För att förskolläraryrket ska räknas som en profession krävs det att de måste ha autonomi på yrket och stänga ute andra grupper. Som vi tidigare nämnt så tycker vi det är viktigt med samarbetet mellan föräldrar och förskollärare och att föräldrarna ska ha
34
möjlighet att påverka verksamheten till en viss del. I vår studie hade föräldrarna inga större krav på att ha inflytande över verksamheten utan litade helt på förskollärarnas kompetenser. Vi upplevde att föräldrarna inte ville påverka det pedagogiska arbetet utan mer allmänna saker som berör förskolan, vilket vi kan koppla till kund-sälj-köpförhållande därför föräldrar i vår studie vill t.ex. förhandla om öppningstider och hur länge de får ha sitt barn på förskolan. Som vi tidigare nämnt fokuserar föräldrarna och förskollärarna på olika saker när de pratar om förskolläraryrket. Föräldrarna lägger störst vikt vid den enskilda förskolläraren och hennes personlighet medan förskollärarna har ett större helhetsperspektiv och fokuserar på hela yrkesgruppen. Förskollärarna strävar efter att utveckla sin profession på kollektiv nivå medan föräldrarna värderar den individuella förskolläraren högt. Vi tycker inte det är så konstigt att förskollärarna pratar på gruppnivå när de pratar om sitt yrke, då förskollärarna har ett gemensamt uppdrag. Men det som både förskollärarna och föräldrarna la störst vikt vid var att det skulle vara en trygg och lärorik miljö för barnet och förskollärarnas pedagogiska kompetenser har stor betydelse.
Pedagogisk kompetens, så som utbildning och erfarenheter och det pedagogiska uppdraget är de viktigaste resurserna i förskolläraryrkets professionalisering. Professionalisering leder ofta till att en yrkesgrupp får legitimation, vilket tillsammans med regler för utövandet av yrket innebär monopol på yrket (Ne.se). Idag finns det ett krav på legitimation för att utöva förskolläraryrket. Lilja (2011) skriver att genomförandet av yrkeslegitimation för förskollärare tillsammans med den nya lärarutbildningen fokuserar på behovet av ökad professionalisering av förskollärarna. Han fortsätter med att regeringens syfte med legitimationen är att den ska ses som en förklaring av förskollärarens kompetens och kvalifikation. Vi menar att till följd av statens införande av legitimation för förskollärarna har förskollärarprofession fått kunskapsmonopol på sitt yrkesutövande.
Peter Lilja (2014) skriver att fackförbunden strävar efter att bli likvärdiga och förtjäna samma mängd offentlig legitimitet som ett väletablerat yrke så som den medicinska professionen. Men strävar förskollärarna verkligen efter att bli en klassisk profession? Förskollärarna i vår studie visade inget större intresse av att bli en klassisk profession. När förskollärarna pratade om förskollärarprofessionen pratade de mer om deras uppdrag och att synliggöra verksamheten vilket skulle leda till högre status men när vi tog upp frågan om professionen med förskollärarna hade de svårt att definiera vad en profession är. Kan det bero på att de känner att deras status och löner inte är tillräckligt höga för att räknas som en profession?
35
Eller kan förskollärarnas saknad av intresse bero på att ordet profession inte har någon större betydelse för förskollärarna utan bara är ett fint ord som används istället för yrke? Enligt vår mening är det flera faktorer som spelar in när det gäller att få högre status och lön, bara för att ett yrke blir en profession behöver inte det betyda att lönen höjs. Detta är något som vi inte kommer gå in djupare på men som kan vara intressant att studera vid ett annat tillfälle. Något annat som också hade varit intressant att forska vidare på är förskollärares relation till läroplanen.
Förskolläraryrket är en semiprofession och har inte alla attribut som behövs för att vara en klassisk profession vilket vi känner gör det svårt att prata om förskolläraryrket som en profession. Ett av attributen som vi tidigare nämnt är att yrket ska ha autonomi för att få tillhöra en klassisk profession. Något som förskolläraryrket inte har fullt ut pga. statens styrning genom förskolans styrdokument. Men behöver det vara negativt för förskollärarprofessionen att den styrs av staten genom bland annat läroplanen, vilket ger förskollärarprofessionen lägre autonomi? Enligt oss ser vi både för- och nackdelar med statens styrning genom läroplanen. Nackdelar är att vi anser att staten inte är lika insatt i förskollärarnas verksamhet som förskollärarna själva. Vi tror att det är pga. statens styrning som förskollärarna upplever ett större krav då de måste synligöra verksamheten för ledningen och känner sig kontrollerade. Fördelar med införandet av läroplanen är enligt oss att förskollärarna har tydliga mål de ska sträva efter och att staten litar på deras kompetenser. Vilket vi menar gör att staten har gett förskollärarna kunskapsmonopol på sitt yrkesutövande. Redan 1999 skrev Berntsson att läroplanen med sin fokusering på förskolans pedagogiska uppdrag kan komma att bli viktig för förskolläraryrkets professionalisering. Det är 15 år sedan Berntsson skrev om att läroplanen skulle få betydelse för professionaliseringen av förskolläraryrket och efter att läroplanen reviderades 2010 fick förskollärarna ett större ansvar. Genom studiens gång och ju mer insatta vi blivit i vad begreppet profession betyder och innebär så känner vi att semiprofession inte behöver vara något negativt. Vi upplever att semiprofession passar förskolläraryrket eftersom kallet för yrket är det som har störst betydelse för oss.
36
Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. En handbok. Stockholm: Liber Berntsson, Paula (1999). Förskolans läroplan och förskolläraryrkets professionalisering.
Pedagogisk forskning i Sverige, nr 2 (1999), s. 198 – 211.
Tillgänglig på Internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/paujamn.pdf
Brante, Thomas (2009) Vad är en profession? – Teoretiska ansatser och definitioner.
Vetenskap för profession, nr 8 (2009), s. 15 - 34.
Tillgänglig på internet:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1496709&fileOId=14969 53
Dahlkwist, Matts (2013). Pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber
Fagerli, Oddvar och Lillemyr, Ole Fredrik och Søbstad, Frode (2001). Vad är
förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur
Forslund, Kenneth och Jacobsen, Marianne (2010). Professionell kompetens för arbete med
barn. Malmö: Gleerups utbildning
Goodson, Ivor F. (2005). Vad är professionell kunskap? Förändrade värderingar av lärares
yrkesroll. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö: Gleerups utbildning
Lilja, Peter (2011). Lärarlegitimation – professionalisering med förhinder? Arbetsmarknad &
Arbetsliv. Vol. 17 (4), s. 29 – 42.
Lilja, Peter (2014). Negotiating teacher professionalism. On the Symbolic Politics of
Sweden´s Teacher Unions. Malmö Studies in Educational Sciences; No 72 (2014), s. 9 - 135 Tillgänglig på
internet:https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/17072/2043_17072%20PL%20MUEP_k
37
Löwenborg, Lars & Gíslason, Björn (2002). Lärarens arbete. Stockholm: Liber
Mathiasson, Leif (2014). Ökade krav ger nya utmaningar. Förskolan, nr 3 (2014), s 18 - 19. Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Persson, Sven och Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Det är ju ett annat jobb. Förskollärare, grundskollärare och lärarstuderande om professionell identitet i konflikt och förändring.
Pedagogisk forskning i Sverige, nr 4 (2002), s. 257 – 278.
Tillgänglig på internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/perstallb.pdf Hämtad 2014-05- 26
Professionalisering. http://www.ne.se/kort/professionalisering, Nationalencyklopedin, hämtad 2014-05-02.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Sandell, Anna och Nyrén Lotta (2013) Likvärdighet i förskolan? I: Harju, Anne och Tallberg Broman, Ingegerd (red.). Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur, s. 229 – 244
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm. Skollag (2010:800)
Tillgänglig på internet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K2 Hämtad 2014-04-29.
Tallberg Broman, Ingegerd (2013) Föräldrasamverkan i förändring. I: Harju, Anne och Tallberg Broman, Ingegerd (red.). Föräldrar, förskola och skola. Om mångfald, makt och
möjligheter. Lund: Studentlitteratur, s. 25 – 39
Tallberg Broman, Ingegerd (2010) Svensk förskola – ett kvalitetsbegrepp. I: Riddersporre, Bim och Persson, Sven (red.). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur, s. 21 – 38
38
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig
forskning.
Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad 2014–04–15.
Wallskog, Christina (2011). Återerövra yrkesrollen: förskollärares särskilda ansvar. [Ny, rev. Och omarb. uppl.] Stockholm: Fortbildning
39