Bakgrunden som studien valt att ta upp i tidigare kapitel bidrar till hur vår syn på studiens resultat tagit form, dels belyser kapitel bakgrund vad självbestämmande är och hur det i den tidigare socialpedagogiken var. Det gav oss en chans att se om den tidigare
socialpedagogikens syn påverkat synen på självbestämmande idag. Den tidigare forskningen som studien valt att relatera till och ta del av innefattar hur servicepersonal och vårdpersonal förhåller sig professionellt i relation till egna känslor. Informanterna som deltog i vår studie valde att likna sina känslor som värderingar vilket förde våra tankar till att känslor och värderingar i studien kunde liknas med varandra och därmed samspela.
I vårt resultat kan vi utifrån den tidigare forskningen se hur våra informanter skiljer sig i sitt sätt att hantera de eventuella känslor som kan uppstå i arbetet. Via semistrukturerade
intervjuer fick studien ta del av ett resultat som besvarade studiens syfte och dess
frågeställningar. Informanterna i studien arbetar alla inom olika LSS verksamheter och med olika personkretsar, trots detta arbetar de utifrån ett gemensamt synsätt gällande hur deras egna känslor och värderingar bör lämnas utanför den professionella rollen.
Vidare har resultatet givit studien tre teman som alla tillsammans bidrar till att studiens syfte och frågeställningar kunnat besvarats.
7.1 Sammanfattning
Studiens syfte är att förstår hur personal inom LSS upplever att deras känslor kan påverka arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Resultat och analysdelen är uppdelad i tre teman bestående av erfarenhet, självbestämmande och värderingar & känslor. Utifrån dessa teman undersöker vi hur olika faktorer kan påverka arbetet med brukarens
självbestämmande men främst hur personalens känslor ges i uttryck genom olika situationer. För ett sammanfatta analysdelen har vi valt att strukturera upp alla teman var för sig för att förtydliga innehållet men även innebörden av varje tema. Slutligen följer en diskussion där sambanden mellan de olika teman att presenteras.
7.1.1 Erfarenhet
Temat erfarenhet är en förståelse för kommande teman i analysen. Temat bygger en grund på på vilket bakgrund angående utbildning och erfarenhet våra informanter erhåller och hur de hanterar sitt arbete. Det visar sig i resultatet att utbildning inte är av största betydelse i arbetet med brukare utan att arbetslivserfarenhet väger tyngre. Informanterna uttrycker hur de via egna strategier klara av att hantera eventuella känslor som uppkommer under arbetsdagen. Det är dessa personliga strategier som vi kopplar till att personal trots egna känslor har möjlighet att upprätthålla arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Vi tolkar vidare att dessa strategier är inlärda utifrån erfarenhet och inte via utbildning. Det är även under kod strategi som informanterna först uppmärksammar att egna känslor inte skall visas i den professionella rollen vilket vidare genomsyrar kommande teman. Strategier förblir därmed en viktig punkt i följande teman.
7.1.2 Självbestämmande
I tema självbestämmande belyser informanterna deras syn på vad självbestämmande är. Temat har följande två koder, förmåga och begränsningar som presenterar informanternas syn på hur självbestämmande kan påverkas i verksamheten. I kod förmåga talar informanterna om hur mycket brukarnas egna förmåga är avgörande för deras egna självbestämmande. De upplyser hur brukarnas egen förmåga kommer i uttryck genom icke verbala och verbala önskemål, men att det är även är upp till personalen att uppmärksamma dessa tecken på brukarens självbestämmande. Här ser vi även hur ett samspel mellan personal och brukare är avgörande för brukarens självbestämmande. Samspelet kan vidare tolkas som Scheffs sociala band. Vidare leder detta tema oss till begränsningar och hur olika faktorer kan påverka arbetet med brukaren. Till exempel hur personalbrist och ekonomi kan påverka brukarens behov och önskemål. I detta framhävs det hur informanterna känner inför att inte kunna upprätthålla självbestämmande på grund av dessa faktorer.
7.1.3 Värderingar & känslor
I temat värderingar och känslor uppmärksammar informanter hur det finns upplevda
förväntningar på sin yrkesroll. Dessa förväntningar återspeglas i kod roll. Dessa förvaltningar ges i uttryck på hur man bör vara och agera i sin yrkesroll. Här känner informanterna hur de kan bli påverkade av kollegor emellan samt hur chefens närvaro kan påverka förväntningen av yrkesrollen. Vi kan även i detta tema se en tydlig gemensam förväntning av sin yrkesroll av informanterna. De nämner hur de i rollen ska utesluta egna värderingar och förtydligar hur man som personal ska komma till arbetet och bibehålla en professionell roll oavsett eget mående. Vidare kan vi se hur stark Hochschild emotionsteori är och hur informanterna tydligt referera till en manual som de ska förhålla sig till. Fortsättningsvis talar informanterna om en balansgång som innebär hur informanterna balanserar sina egna känslor och värderingar i arbetet med brukarens självbestämmande. Även här speglas en gemensam åsikt om att separera sina egna värderingar till yrkesrollen men gör sig ändå påminda om den mänskliga faktor som inte alltid går att undvika. Kapitlet framhäver även kopplingen mellan värderingar och känslor. I frågor som rör personalens känslor besvarar informanterna med begreppet egna värderingar.
7.2 Resultatdiskussion
Vi vill till en början uppmärksamma att självbestämmandet inte är den centrala aspekten i studien utan vi vill undersöka hur känslor utspelar sig i arbetet med brukare. Med hjälp av självbestämmande kan vi undersöka hur känslor kommer i uttryck hos personalen inom olika LSS verksamheter. Självbestämmande är en central del inom LSS och i arbetet som utförs med brukare. Därför är självbestämmande användbart för vår studie om hur personalen upplever sin känslohantering.
I studiens resultat framkommer det hur personalens känslohantering ständigt påminns i arbetet med brukarnas självbestämmande. I de tre olika teman framkommer det hur personalen upplever sina känslor när olika faktorer påverkar arbetet. Vi finner en koppling mellan
studiens tre teman där personalen upplyser hur egna känslor och värderingar inte hör hemma i den professionella rollen. Vår uppfattning är att personalen påverkas av olika faktorer i sitt arbete, dels organisatoriska begränsningar dels hur de som erfaren personal får ta ansvar över att lära upp oerfaren personal. I resultatet framkommer det även hur informanterna upplever vissa förväntningar på hur de bör agera i den professionella rollen. Dessa förväntningar kopplar vi till hur det finns en osynlig manual som informanterna gemensamt följer trots att alla arbetar inom olika verksamheter. Fortsättningsvis beskriver informanterna hur dessa faktorer kan påverka deras egna känslor och hur de väljer att hantera det via egna strategier. Förväntningarna som informanterna känner kan vara bakgrunden till att de valt att utveckla egna strategier som underlättar deras sätt att sära på den personliga identitet och den professionella rollen.
Strategierna blir enligt oss en stor del av hur personalen hanterar sina egna känslor i samband med brukarnas självbestämmande. Vår tolkning är att arbetet med självbestämmande inte ger personalen utrymme för att uttrycka sina känslor framför brukaren. Strategierna blir vidare personalens tillvägagångssätt att inte låta deras känslor få träda fram i den professionella yrkesrollen. Hochschild (2012) nämner i sin teori hur servicepersonal arbetar utifrån en bestämd manual och hur denna manual speglar personalens känslor i arbetsrollen. Informanternas strategier stärker teorin om hur servicepersonal arbetat utifrån en strikt manual där personalen förväntas att erhålla en viss roll oavsett situation. Strategier blir därmed ett verktyg för att förhålla sig till den så kallade manualen.
I den tidigare forskningen uppmärksammas det hur personalens personliga känslor bör få ta del i deras yrkesroll. Ingram (2013) menar att om inte personalen får möjlighet att uttrycka sina känslor kan personalens identitet skadas. Asplund (1987) menar hur personalens känslor som inte få uttryckas i den professionella rollen utgör större risk för utbrändhet. Han menar att den personliga sidan av människans identitet bör balanseras med yrkesrollen. Egard (2011) belyser i sin studie hur det är oundvikligt att man som personlig assistent utvecklar en relation till sina brukare, detta då man spenderar mycket tid tillsammans. Vidare får det oss att tänka på informanterna i studien nämner att det är till en fördel att uppmärksamma små nyanser hos brukare och att kunna läsa mellan raderna för att på bästa sätt upprätthålla brukarens
självbestämmande. Dessa tankebanor leder oss in på Scheff och hans teori om sociala band.
Sociala band är enligt oss byggda på egna känslor och kan inte kontrolleras av förutbestämda manualer. Scheff beskriver hur sociala band är byggda på ett kommunikationssystem som erhåller verbalt och icke- verbal signaler och ett emotions system som ska visa respekt och omvårdnad för relationen. Informanternas strategier enligt vår tolkning speglar ett
värderingar och känslor bör undvikas i den professionella rollen. Samtidigt kommer det fram i resultatet hur sociala band av betydelse i arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Även hur starka känslor kommer i uttryck hos informanterna när självbestämmandet
begränsas. Starka känslor kopplar vi till att personalen har goda sociala band med brukarna som tillåter personalen att känna empati. Trots starka känslor och empati väljer informanterna att förhålla sig till den manualen och att inte låta sina känslor styra arbetet. Leppänen (2005) beskriver att det finns två perspektiv ett rationellt och ett emotionellt perspektiv. Det
rationella perspektivet innebär att personalen utför arbetet som planerat och det emotionella betyder att personalens arbete påverkas av uppmärksammade känslor. Studiens resultat
påvisar tydligt hur informanterna väljer att utföra sitt planerade arbete trots starka känslor som infinner sig i olika situationer, men att de i nödvändiga situationer kan avvika från platsen genom att strategiskt hittat ett sätt att få utlopp för sina känslor.
Syftet med studien är att undersöka och förstå hur personal inom LSS upplever att deras känslor och värderingar kan påverkar arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Slutligen pekar studiens resultat på att informanterna trots egna känslor och värderingar väljer att åsidosätta dessa i arbetet med att främja brukarnas självbestämmande. Vi kan utifrån resultatet koppla studiens teorier till informanternas val att hantera sina känslor i arbetet. Vi kan se hur informanterna, enligt vår tolkning är bundna till emotional labor genom hur de själv beskriver vad som förväntas av sin professionella roll, vilka känslor som bör innehålla eller uteslutas. Även hur emotional labor gör sig påmind i hur kollegor emellan påminner varandra om vilka känslor som är acceptabla i arbetsrollen. Vi kan utifrån Hochschild teori se hur personal förhåller sig till teorin när det gäller den förväntade yrkesroll men vi ser även Scheffs teori som nödvändig när det handlar om samspelet mellan brukare och personal för att ge den bästa förutsättningen för brukarens självbestämmande. Mallander (1999)
uppmärksammar i sin forskning hur behovet av hjälp är ett icke önskvärt beroende för individer med olika nedsättningar. Eftersom Mallander (1999) menar att det är ett icke önskvärt beroende menar vi att det sociala bandet mellan personal och brukare är av extra betydelse och att personalen bör våga frångå den manual som de arbetar efter.
Vidare får vårt resultat oss att undra hur det enligt LSS- lagen är tänkt att man som professionell bör förhålla sig. Att man som personal bör låta sina personliga känslor och värderingar ta en naturlig plats i den professionella rollen och att det därmed kan stärka samspelet mellan personal och brukare. Trots att informanterna beskriver sina känslor som kan uppkomma vid begränsningar av arbetet eller vid förväntningar av att leverera en roll i arbetet med att främja självbestämmandet, kan vi se hur personalen inte väljer att låta sina känslor påverka arbetet genom att istället förhålla sig till sina egna strategier och därmed lämna platsen utan att påverka brukarna.
7.2 Vidare forskning
Efter ett berkäftat resultat där studiens informanter beslyer hur de väljer att skilja på sin professionella roll och sin personliga roll önskar vi att forska vidare inom det. Anledningen till att vi önskar fortsätta grundar sig i att den tidigare forskningen uppmärksammar vikten av att låta personliga känslor träda fram i den professionella trots att studiens informanter säger det motsatta.
I vidare forskning önskar vi att fråga eventuella informanter hur de ställer sig till att den tidigare forskningen upplyser hur personal inom servicearbete ska få utlopp av egna känslor i arbetet för att inte skada sig personliga identitet. Samtidigt som vi i denna studie
uppmärksammar motsatsen till vad den tidigare forskningen bevisat. Vi önskar även att få ta del av fler informanternas svar och att vårt urval blir större. Även att få möjlighet att utföra studien via fysiska intervjuer då vi under denna studies gång inte fick tillfälle att utföra intervjuer enligt önska. Vi tror att med fler informanter kan tillförlitligheten av studiens empiri bli bättre. Via vidare forskning kan vi vidareutveckla vårt resultat och skapa större förståelse om varför personalen tror att hanteringen av egna känslor bör infinna sig utanför den professionella rollen. Vi skulle även vilja få informanternas egen upplevelse om hur de ser på emotional labor samt undersöka om de själva se en manual i yrkesrollen.
Då tidigare forskning enbart baserar sig på servicepersonal överlag kommer vi återigen i vidare studie fokusera på LSS-personal då vi finner en avsaknad av forskning inom detta område när det gäller känslohantering.