BÖR MAN SOM PROFESSIONELL UTTRYCKA EGNA
KÄNSLOR I ARBETET?
EN KVALITATIV STUDIE OM LSS PERSONALS
KÄNSLOHANTERING I ARBETET MED
SJÄLVBESTÄMMANDE
ISABELLA KAJRUP
SARA HÅKANSSON
Handikapp och rehabiliteringsvetenskap SF162B Malmö University
Examensarbete 15 HP Hälsa och samhälle
BÖR MAN SOM PROFESSIONELL UTTRYCKA EGNA
KÄNSLOR I ARBETET?
EN KVALITATIV STUDIE OM LSS PERSONALENS
KÄNSLOHANTERING I ARBETET MED
SJÄLVBESTÄMMANDE
ISABELLA KAJRUP
SARA HÅKANSSON
Kajrup, I & Håkansson, S. “Bör man som professionell uttrycka egna känslor i arbetet ”- En kvalitativ studie om LSS personalens känslohantering arbetet med självbestämmande. Examensarbete i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, socialpedagogiskt arbete inom
funktionshinderområdet 2020
Bakgrund: Att låta sina egna personliga känslor och värderingar uttryckas i den
professionella rollen anses i tidigare forskning vara nödvändigt för att undvika utbrändhet. Det är viktigt att man som professionell är medveten om sina egna känslor och tillåter dem att ta plats men att man i arbetet med brukare ständigt låter fokuset vara på deras
självbestämmande. Samtidigt som man skapar sig en relation till brukaren där man som professionell vet när man bör ta ett steg tillbaka för att öka och låta individen själv utveckla ett självbestämmande.
Syfte & frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka hur personal inom LSS upplever att
deras egna känslor påverkar deras arbete med att främja brukarens självbestämmande. Utifrån detta har vi tre frågeställningar som berör personalens hinder och möjligheter i att främja självbestämmandet och hur erfarenhet kan påverka personalens känslohantering. Sista frågan berör personalens egen upplevelse av känslor och värderingar i arbetet med
självbestämmande.
Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer
utförts med personal inom LSS olika verksamheter. För att skapa en förståelse och struktur i vår empiri utförde vi en tematisering och kodning. Studien har även utgått från emotionsteori och en teori om sociala band.
Resultat: Resultatet uppmärksammar hur informanterna som deltagit i vår studie anser att
det är av vikt att erhålla en professionell roll i arbetet med att främja brukarens
självbestämmande. Samt hur de väljer att inte låta sin personliga roll med egna känslor och värderingar få utrymme i rollen som professionell och hur de utvecklat strategier för att hantera känslorna som kan uppstå. Anledningen till att de inte låter sina egna känslor och värderingar ta plats i sin professionella roll bygger enligt informanterna på en förväntan kring hur de som professionella bör agera i olika situationer i arbetet.
Nyckelord: Självbestämmande. Emotional labor. Känsloregler. Daglig verksamhet enligt LSS, Gruppbostäder enligt LSS. Sociala band.
AS A PROFESSIONAL, SHOULD YOU EXPRESS
YOUR OWN FEELINGS AT WORK?
A QUALITATIVE STUDY ON LSS´S EMPLOYEES AND THEIR
EMOTIONAL MANAGEMENT IN THE WORK OF
SELF-DETERMINATION
ISABELLA KAJRUP SARA HÅKANSSON
Kajrup, I & Håkansson, S. “As a professional, should you express your own feelings at work? A qualitative study on LSS´s employees and their emotional management in the work of self-determination” 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of social pedagogical work in the field of disability, 2020
Background: In order to avoid burnout, previous research has shown the need to express
one’s own personal feelings and values in the professional role. It is important that as a professional to be aware of your own feelings and allow them to take their place, but while working leave the focus on the users’ self-determination. While creating a relationship with the user, you as a professional know when to take a step back to increase and allow the individual to develop a self-determination.
Aim & questions: The purpose of the study is to examine how staff at LSS experience that
their own emotions affect their work in promoting the user's self-determination. Based on this, we have three research questions focusing on staff's barriers and opportunities in promoting self-determination and how experience can affect staff emotional management. The last question concerns the staff's own experience of feelings and values in the work of self-determination.
Method: To answer the study's aim and questions, seven semi-structured interviews were
conducted with staff at LSS different operations. In order to create an understanding and structure of our empiricism, we performed a thematic and a coding system. The study has also been based on emotion theory and a theory of social ties.
Results: The result highlights how the informants who participated in our study believe it is
important to obtain a professional role in the work of promoting the user's self-determination, as well as how they choose not to let their personal role with their own feelings and values take up space in the role of professional, and lastly how they have developed strategies for dealing with the emotions that may arise. The reason why they do not let their own feelings and values take their place in their professional role is, according to the informants, based on an expectation about how they as professionals should act in different situations at work.
Keywords: empowerment. emotional labor. social work. Social service home according to LSS
Förord
Till en början vill vi tacka våra nära och kära som stöttat och trott på oss under studiens gång. När vi tvivlat på vår förmåga har framförallt Isabellas syster och Saras sambo motiverat och
stöttas oss, vi vill därför rikta vårt största tack till dem.
Vi vill även tacka Ida Runge som handlett oss under studiens gång. Hennes roll i studien har gjort att vi fått utmana oss själv som författare och utvecklat vårt sätt att skriva. Vi tackar våra informanter som gjort studiens möjlig och som trots omständigheter med
covid-19 tagit sig tid och engagerat sig via intervjuer.
Slutligen vill vi uppmärksamma och framföra vår respekt till alla yrkeskategorier inom LSS och deras arbeta i att främja brukares självbestämmande och ge dem goda levnadsvillkor.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 7
1.1 Problemformulering ... 7
1.2 Syfte och frågeställningar ... 8
2. BAKGRUND... 8
2.1 Den tidigare välfärden ... 8
2.2. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ... 9
2.3 Verksamhetens mål och allmänna inriktning ... 10
2.4 Självbestämmande och empowerment ... 11
2.5 Känslor, värderingar och roller ... 12
3. TEORI ... 12
3.1 Hochschild och emotionsteori ... 12
3.2 Känsloregler ... 13
3.3. Scheff och sociala band ... 13
4. TIDIGARE FORSKNING ... 14
4.1 Emotioner och servicepersonal ... 15
4.2 Perspektiv på självbestämmande inom serviceyrken ... 17
5. METOD ... 18
5.1 Tillvägagångssätt ... 19
5.2 Urval ... 19
5.3 Datainsamling ... 20
5.4 Analysgenomförande ... 21
5.5 Excerpt commentary unit modellen ... 23
5.6 Metoddiskussion ... 23
5.7 Tillförlitlighet och överförbarhet ... 24
5.8 Etiska aspekter ... 25
6. ANALYS & RESULTAT ... 26
6.1 Erfarenhet ... 26 6.1.1 Kompetens ... 26 6.1.2 Strategi ... 27 6.2 Självbestämmande ... 29 6.2.1 Förmåga ... 29 6.2.2 Begränsningar ... 30
6.3 Värderingar och känslor... 31
6.3.1 Roll... 32
6.3.2 Balansgång ... 33
7.1 Sammanfattning ... 36
7.1.1 Erfarenhet ... 37
7.1.2 Självbestämmande ... 37
7.1.3 Värderingar & känslor ... 37
7.2 Resultatdiskussion... 38
7.2 Vidare forskning ... 39
8. REFERENSLISTA ... 41
BILAGA 1 ... 44
1. INLEDNING
Personal inom LSS olika verksamheter arbetar alla under samma lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (Larsson & Larsson 2017). Lagen uppmärksammar självbestämmande och beskriver vilka rättigheter man som funktionshindrad har. Personalen inom LSS verksamheter arbetar således ständigt med att främja brukarnas självbestämmande. Mallander (1999) menar att individens självbestämmande involverar alla faktorer i individens liv, alltifrån valet av kläder till vilka aktiviteter man vill utöva. Kwon (2019) skriver i sin studie hur omgivningen kan komma att påverka individer med funktionsnedsättningar gällande beslut de tänkt att fatta. Arbetet med brukarens självbestämmande är en central del inom LSS och därför även viktig i denna studie för att kunna undersöka personalens känslor som uppstår i arbetet med självbestämmandet. Känslorna i denna studie är fortsättningsvis huvudfokus, men använder sig utav arbetet med brukarens självbestämmande för att få en tydlig bild på hur känslor kan uppstå och påverka ett arbete med brukare.
I vår studie har vi valt att fokusera på hur personalen hanterar sina egna känslor och egna värderingar i relation till sitt arbete med att främja brukarnas självbestämmande. Det är av betydelse för oss att förstå hur personal där man själv är det främsta verktyget hanterar de känslor som arbetet eventuellt kan medföra och hur personalen åsidosätter sina egna
värderingar utan att påverka brukarens självbestämmande. Med personliga känslor menar vi inte att personalen behöver vara privata utan att de ska låta sin personlighet och sina
personliga egenskaper ta plats i rollen som professionell. Asplund (1987) uppmärksammar hur den personliga rollen bör få ta del i den professionella rollen, detta för att minimera risken för utbrändhet. För att främja självbestämmandet menar Giertz (2012) att kunskap, bemötande och synsätt är viktiga förutsättningar i arbetet. Personal inom LSS arbetar med sig själv som det främsta verktyget och erhåller en professionell roll. Fokuset med studien är att undersöka hur känslor kan påverka arbetet med självbestämmande. Under studiens gång blev även värderingar en viktig del i arbetet efter att informanterna valde att besvara frågor om deras egen känslohantering som egna värderingar i yrkesrollen. Värderingar kopplas
fortsättningsvis till hur informanterna hantera sina personliga känslor efter att de själv valt att benämna värderingar som känslor.
Att känslor och värderingar är en del av människor är ett faktum men hur hanterar personalen inom LSS sina egna känslor i relation till sitt arbete med att främja brukarens
självbestämmande. Egard (2011) uppmärksammar hur brukarna kan behöva kämpa för sitt självbestämmande eftersom de personliga assistenterna handlar utifrån sina egna åsikter och värderingar. De personliga assistent beskriver hur de känner sig onyttiga när de inte utför någon aktivitet tillsammans med brukarna utan måste invänta brukarens vilja eller behov av hjälp.
1.1 Problemformulering
Studien vi har valt att utföra grundar sig i hur personal inom LSS verksamheter förhåller sig känslomässigt i sitt arbete med att främja brukarens självbestämmande. Vi upplever en
avsaknad kring forskning om hur personal inom LSS hanterar sina känslor i sin professionella roll och hur det kommer till uttryck. Dysthe m.fl (2011) menar de att en problemställning kan innebära en ny synvinkel kring ett kunskapsområde.
Den tidigare forskningen illustrerar hur bland annat servicepersonal och vårdpersonal hanterar sina känslor i arbetet, däremot finns det ingen tidigare forskning om hur LSS personalen hanterar sina känslor i arbetet. I tidigare forskning uppmärksammas det hur den professionella rollen bör få ta del av personalens personliga egenskaper och att det är av betydelse att man låter sina känslor träda fram i sin professionella roll. Asplund (1987) menar att om personal inte få uttrycka sina egna känslor kan det leda till utbrändhet. Även Ingram (2013) bekräftar hur personal under en längre tid kan skada sin identitet om de inte får uttrycka sina sanna känslor. Personal inom LSS använder sig själv som det främsta verktyget i arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Studiens problem blir därmed att ta reda på hur
personalen hanterar sina egna känslor och värderingar samtidigt som de ständigt arbetar med brukarens självbestämmande och hur olika faktorer kan påverka arbetet med detta.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att förstå hur personal inom LSS upplever att deras känslor påverkar arbetet med att främja brukarens självbestämmande.
Undersökningen utgår från följande frågeställningar som innefattar syftet med studien.
• Hur kan personalens erfarenhet påverka deras sätt att hantera känslor i arbetet med brukare i samband med att främja självbestämmande?
• Hur beskriver personalen hinder och möjligheter i arbetet för brukarens självbestämmande i relation till sina egna känslor?
• Hur beskriver personalen sin upplevelse av känslor och värderingar i att vara personlig och professionell i arbete med självbestämmande?
2. BAKGRUND
2.1 Den tidigare välfärdenTidigare sågs sjukdomar och skador som bakomliggande faktorer för en funktionsnedsättning. Samhället såg funktionshindrade ur ett medicinskt perspektiv och tog inte hänsyn till de sociala aspekterna (Lindqvist 2012). Individer med utvecklingsstörning sågs som obotligt sjuka och togs om hand på särskilda anstalter (Ineland m.fl 2013). I takt med att välfärden utvecklades började samhället under 1960-talet att kritisera anstalter för att vara skoningslösa och beslöt att utvecklingsstörda skulle få mer hjälp och stöd i samhället. Termen omsorg myntades i samband med detta (Ineland m.fl 2013). Funktionspolitiken tog allt större plats i samhället och frågor som mänskliga rättigheter och delaktighet blev aktuella. Syftet med funktionshinderspolitiken var att individer med funktionsnedsättningar har rätt att leva som andra och att inkluderas i samhället utefter sina enskilda behov (Lindberg & Grönvik 2011). Under 1960-talet skedde stora förändringar i välfärden, det var under denna period som Bengt Nirje fick ambition att utvecklingsstörda skulle få leva under normala levnadsvillkor och bli sedda som självständiga medborgare. I slutet av 1960- talet utformade Nirje
funktionsnedsättningar i samhället och minska synen på dem som avvikande (Ineland m.fl 2013). Normaliseringsprincipen kom snabbt att kritiseras för att begreppets fokus låg på att normalisera de funktionsnedsatta i samhället, vilket inte var normaliseringsprincipen
grundsyn. Meningen var att samhället skulle anpassa sig efter de funktionsnedsatta i samhället och inte tvärtom. I samband med den nya välfärden och normaliseringsprincipen trädde en ny Omsorgslag i kraft 1968 vilket även är bidragande till LSS -stiftelsen vi har idag (Lewin 2011) Normaliseringsprocessen utgör idag en viktigt faktor inom LSS verksamheter, där personalen bär yttersta ansvaret för att integrera brukarna i samhället. Utifrån
normaliseringsprincipen kom ambitionen om att hjälpa individerna till ett självständigt liv med normala levnadsförhållande. Lewin (2011) menar att LSS riktlinjer om att leva ett liv som andra grundar sig från normaliseringsprincipen. Vidare tolkar vi det som det vi idag kan kalla för brukarens självbestämmande.
Den tidigare socialpedagogiken härstammar dels från Natorp och hans syn på begreppet socialpedagogik. Tidigare beskrev socialpedagogik som ett ansvar att fostra individer och tillgodose det sociala livet som formas av människor. Natorp menar att samhällets är en bidragande roll för hur socialpedagogiken skulle utföra sina uppgifter och därmed vilket syfte socialpedagogiken hade. Natorp influerade även Foucault som fortsatte att analysera begrepp som makt, normalisering och disciplin vilket han senare problematiserade in i
socialpedagogens roll mot de utsatta i samhället. Den äldre socialpedagogiken är av betydelse då det speglar det äldre synsättet på hur samhället valde att integrera människor (Eriksson & Markström 2007).
Den tidigare socialpedagogiken är byggd på att fullborda alla människor till goda
samhällsmedlemmar. Det är ett faktum som präglat socialpolitiken och som därmed är byggd på fostran. Fostran finns än idag med oss men finns inte som ett mål eller riktlinjer inom socialpolitiken och därmed inte inom LSS. Dock finner vi fostran i hur människor beter sig och hur vi hanterar situationer där människor inte följer det normativa beteendet. Den tidigare socialpolitiken lyfter begreppet fostran, vilket hade en bestående roll i hur vi tidigare
integrerade människor (Eriksson & Markström 2007).
Idag framhävs socialpedagogiken genom självbestämmande, demokratiska rättigheter och delaktighet. Det är begrepp som ingår i LSS men även inom vård och omsorg på ett bredare plan. Arbetssättet fokuserar nu på att stödja och stimulera människan (Eriksson & Markström 2007). Personal som idag arbetar inom LSS olika typer av verksamheter strävar idag efter att öka brukarens självbestämmande och delaktighet samt att tillgodose brukarens individuella behov för att uppnå LSS lagens grundprincip att leva ett liv som andra. Arbetet som de gör utgör till en stor del socialpedagogikens eftersträvan men erhåller fortfarande en del av den tidigare socialpedagogiken genom att forma människor till dugliga medborgare.
2.2. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Studien kommer undersöka hur personalens känslor kan påverka arbetet med
självbestämmande. Informanter arbetar utifrån LSS och utifrån olika verksamheter. Studiens bakgrund består av ett förtydligande om vad LSS är och vad lagen står för.
Lagen om stöd och service, LSS är en rättighetslag och blev en lag i Sverige 1994. LSS som är en rättighetslag innebär att när behoven inte tillgodoses utifrån socialtjänstlagen har personen rätt till LSS om personen har stora funktionshinder, omfattande hjälpbehov och betydandes svårigheter som påverkar det dagliga livet (Handikapputredning 1991). Lagen innebär att individer med funktionsnedsättningar har rätt till de insatser som de är i behov av
för att leva ett normalt liv. Deltagarna i våra intervjuer arbetar inom de olika personkretsarna, det innebär att arbetet som de utför, kan utföras på olika sätt beroende på vilken personkrets de arbetar med. För att få en inblick över vad de olika personkretsarna innebär där
informanterna arbetar, beskrivs det i nedanstående del vad dem innebär.
Personkrets 1: personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd Personkrets 2: personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
Personkrets 3: personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service
(Larsson & Larsson 2017). Det är till sin fördel att ha i åtanke att individer inom de olika personkretsarna kan påverkar personalens sätt att arbeta med främjandet av
självbestämmande. Detta då en del av brukarna kan ha svårt att kommunicera verbalt och därmed ha svårt att uttrycka vad de vill, jämfört med brukare som tydligt kan kommunicera och framföra sina önskemål.
Syftet med lagen är att främja jämlikhet i levnadsvillkoren och att öka individers fulla
delaktighet i samhället men även rätten till att leva “ett liv som andra” som LSS lagen betonar (Ineland m.fl 2013). Formuleringen av “ett liv som andra” har kommit att kritiseras då
meningen i betydande innebär att leva normalt. Enligt Utredningen, SOU 2008:77, menar de att verksamheter ska vara öppen för tolkning och därmed anpassa verksamheten efter den enskildes behov och önskningar. Dock betonar utredningen att den enskilde tolkningen kan bidra till negativa konsekvenser då tolkningarna kan variera i olika kommuner och därmed ge olika beslut beroende var i landet de befinner sig. Lagerstedt (2010) menar att “ett liv som andra” kan tolkas som att individen ska anpassa sig efter samhället. Detta bidrar till misstolkning av lagen då meningen ska betonas genom att samhället ska anpassa sig efter individen. Verksamheter arbetar övergripande med att främja brukarens självbestämmande och delaktighet. I lagen talar man om följande inledande bestämmelser vad gäller
verksamheter.
2.3 Verksamhetens mål och allmänna inriktning
Lagtexten nedan beskriver de riktlinjer som verksamheter enligt LSS ska förhålla sig till och vad personalen arbetar för.
5 § Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra (SFS 1993:387).
I paragraf 6 markeras följande lagtext om vad verksamheten ska grundas på. Texten belyser även studiens syfte om den enskildes självbestämmanderätt samt förespråkar brukarnas rättigheter samt vilka riktlinjer personalen ska förhålla sig till.
6 § Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (SFS 1993:387). För verksamheten enligt lag (2005:125) skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges, detta framkommer i den
uppdaterade versionen av (SFS 1993:387). För personal som arbetar inom olika LSS
verksamheter är det viktigt att känna till lagen så att de ständigt arbetar för att ge brukaren den service och stöttning som individen har rätt till lagmässigt. På detta vis får man en inblick i hur informanterna som vi har haft till hjälp i undersökningen arbetar och hur de enligt lagen ska förhålla sig. Även hur främjandet av självbestämmande är en del av lagen och
verksamhetens ansvar att fullfölja det. Dessutom är det av betydelse att uppmärksamma skillnaden på LSS boende och daglig verksamhet och hur detta inverkar arbetet med självbestämmandet. Daglig verksamhet ska grundas på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt. Verksamheten erbjuder även vård och omsorg samt stöd i vardagen och ska även innehålla habilitering och arbetsinriktade uppgifter som skapar utveckling för att uppnå det övergripande målet. Daglig verksamhet är en frivillig verksamhet och brukare går dit av egen vilja. Det finns även begränsningar i form av ekonomiska förutsättningar som hindrar brukarna till vissa aktiviteter (Socialstyrelsen 2019).
I LSS -lagen grundar sig mänskliga rättigheter som innefattar ett grundskydd för den mänskliga värdigheten. Där regler och bestämmelser över hur statsmakten får behandla individer är en grundläggande faktor (Lindberg & Grönvik 2011). Mänskliga rättigheter är rättigheter på en global nivå och är ett dokument för frihet och jämlikhet för de Förenta nationerna (FN). År 2009 trädde FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. Syftet är att individer som lever med en eller flera funktionsnedsättningar ska få rätt till normala levnadsvillkor där bland annat utbildning, tillgänglighet och rätt till vård hör till (Lindqvist 2012). Att uppmärksamma mänskliga rättigheter är av betydelse då det ger en inblick i vilka förhållningssätt som personalen inom olika LSS verksamheter arbetar efter. Det lyfter även vikten att förmedla allas lika rätt inför lagen och att alla människor är lika värdiga.
2.4 Självbestämmande och empowerment
Den centrala faktorn för individer med insatser via LSS är självbestämmande.
Självbestämmande innebär att människor som individer har rätt att bestämma över sitt eget liv och faktorer som involveras i ens liv. Bestämmanderätt, inflytande och medbestämmande, är faktorer som tillsammans bildar definitionen av självbestämmande. Bestämmanderätt innebär rätten att få bestämma. Inflytande betyder att individen har rätt till åsikter och önskemål över sina levnadsvillkor. Medbestämmande innebär att individer i samband med en insats får vara med och bestämma hur, vad och var insatsen ska genomföras. Syftet med självbestämmande är att främja brukarens frihet (Lewin 2011).
Empowerment kan liknas med självbestämmande, det betyder egen makt och främjar rätten till att individer ska ha makt över sin egen situation. Självbestämmande
enligt Handikapputredning (1991)innebär ett försvar mot sin egna integritet och desto större nedsatthet en person har desto mer utsatt är också dennes integritet. Detta innebär ett
beroende av andra vilket i sin tur innebär att personalens solidaritet ökar. Motsatsen till empowerment är paternalism och innebär när personal eller professionella anses veta bättre än vad klienten eller brukaren gör. Paternalism kan enkelt översättas till att professionella
trampar på en annan persons åsikt eller vilja. Det innebär följande en form av beskyddande som övergår i maktposition där professionella tror att deras kunskap och åsikt värdesätts högre än klienten (Thorsén 2013).
Personal som arbetar med individer med bland annat intellektuell funktionsnedsättning hjälper dem att rama in den sociala ordningen. Individer som har en intellektuell funktionsnedsättning är således i behov av hjälpare och omsorger i sitt dagliga liv, där de många gånger behöver
underkasta sig hjälparens föreställningar om vad som är normalt och socialt och kulturellt accepterat (Ineland m.fl 2013). Det handlar därmed om individers möjlighet till
självbestämmande och personalens påverkan. Personal inom LSS arbetar ständigt med att öka brukares självbestämmande, detta genom olika typer av insatser i brukarens vardagliga liv. Det kan därför vara viktigt att man som personal kan behålla sina personliga åsikter och värderingar ifrån sin yrkesroll.
2.5 Känslor, värderingar och roller
Vad menar vi egentligen med begreppet känslor. När vi talar om känslor syftar vi på uppfattningen som skapas kring olika sinnen. Känslor är enligt oss uttrycker sig i forma av glädje, ilska, sorg och frustration. Känslor kan påverka ens handlingar och vara avgörande för situation beroende på vilken känsla vi har för stunden. Enligt svenska akademins ordbok beskrivs ordet känsla som “personligt, naturligt eller spontant uppkommande sätt att värdera eller förhålla sig till någon eller någon som inte är resultat av tänkande” (svenska akademien 2009) I studiens gång kommer det framträda hur personal ständigt vill sära på att vara professionell och personlig. Värderingar är enligt svenska akademins ordbok en bedömning av värde hos något eller någon, men även en uppfattning om något (svenska akademien 2009). Informanterna som deltog i studien valde att beskriva och definiera sina känslor som egna värderingar. Värderingar blir således en central del i studien och av betydelse i studien då informanterna väljer att värdera sina egna känslor. Fortsättningsvis väljer studien att koppla värderingar och känslor under samma tema.
Vidare belyser studien även roller. Enligt Arvidson och Johansson (2017) är en roll från början något som var ämnat för skådespeleri, där man i en pjäs gick in och ur olika roller och agerade olika personer. Men en roll är i dagens samhälle inte enbart för skådespeleri utan även något som sker i personens vardag. Där människor går in och ur olika roller i livet, bland annat sin yrkesprofessionella roll och sin privata eller personliga roll. Vi har i vår studie valt att fokusera på en så kallad balansgång mellan den professionella rollen och den personliga rollen hos personal inom LSS.
3. TEORI
3.1 Hochschild och emotionsteori
Denna studie vill undersöka om personalens egna känslor kan påverka arbetet med självbestämmande hos brukare. Därför har vi valt att använda oss utav Hochschild
emotionsteori som bygger på en uppfattning om att människor inte enbart försöker uttrycka passande emotioner utan att människan även vill känna rätt känslor (Hochschild 2012). Med hjälp utav Hochschilds emotionsteori kan vi genom Bergman Blix (2013) egna tolkning på Hochschild emotionsteori undersöka hur personalens hantering av brukarens
självbestämmande påverkas av att vi förhåller oss till våra känslor efter regler som är baserade efter situationen vi befinner oss i.
Hochschilds emotionsteori grundar sig i människans uppfattning av sina egna emotioner, därmed hur vi uppfattar känslor, hantera och värdera samt hur vi definierar dem. För Hochschild är varje emotion byggd på en individuell upplevelse och grundar sig i fyra
komponenter varav består av; kroppsliga förändringar, fritt eller reglerat uttryck samt kulturell beteckning av de tidigare punkterna. Hochschild uppmärksammar även hur sociala faktorer påverkar hur vi uppfattar emotionerna men även hur vi upplever dem. Samt hur vardagliga emotioner har en avgörande roll i våra liv (Bergman Blix 2013).
Hochschild nämner även i sin teori angående hur normer om affektiv neutralitet styr
arbetslivet och hur detta påverkar arbetet med känslorna. Detta innebär att det dagliga arbetet ständiga styrs av normer som finns i samhället vilket även styr hur vi ska bete oss och handla inför andra (Bergman Blix 2013).
3.2 Känsloregler
Hochschilds använder sig utav begreppen känsloregler, på engelska kallar hon begreppet emotional labor. Känsloregler innebär hur olika yrkesroller har standardiserade manualer på hur yrkesgruppen ska hantera och bemöta kunder. Denna studie kommer att använda sig utav känsloregler för att undersöka om dessa regler stämmer överens med verklighetens känslor. Genom intervjuer ska vi undersöka om personal arbetar efter en viss förväntning av sin roll som professionell och hur personalen främjar denna roll på sitt sätt. Hochschild beskriver därmed känsloregler genom att olika yrkesgrupper skiljs åt på grund av olika känsloregler. Känsloregler innebär ett uttryckande av känslor som förväntas visas inför andra. Det kan uttrycka sig genom en manual för hur vi bör och inte bör känna. Men även ett arbete med att försöka känna rätt efter situationer vi befinner oss i. Dessa känsloregler är därmed baserade efter ett normativt förhållningssätt och som innehåller en viss känsla efter en viss situation. Dessa normer innehåller även ett krav på att visa en verklig och trovärdig känsla (Bergman Blix 2013).
Känslor har även en stor roll i hur vi handlar och integrerar med andra människor. I denna situation hanterar vi inte enbart våra egna känslor utan försöker även styra andras. Vilket kommer i uttryck som ett tillrättavisande av känslor. Om andra inte känner rätt kommer detta tillrättavisas genom begreppet “Rule reminders”. Tillrättavisandet innebär att samhället förutsätter att människor känner på ett visst sätt efter vad normen säger (Bergman Blix 2013). Detta kan liknas med hur personal inom LSS upplever att det finns förväntningarna på deras yrkesroller ur olika perspektiv och hur de inte bara handskas med sina egna känslor utan även andras i den yrkesroll de har.
Hochschild framställde även begreppen Yt - agerande och djupagerande. Yt-agerande innebär att personen på utsidan ger ett intryck av en viss känsla som är rätt tillämpad efter situationen, men är egentligen inte den sanna känslan. Vi behöver alltså inte uppleva en emotion för att uttrycka den (Dahlgren & Starrin 2013). Djupagerande innebär enligt Hochschild ett arbete med den känslomässiga upplevelsen. Känslorna har efter träning blivit äkta känslor då situationen har krävt att känslorna som representeras ska vara sanna (Bergman Blix 2013). Hochschild studie visade sig att efter ett ökat arbetstempo och en omfattande rationalisering blev emotionellt arbete innefattande av känsloregler ett ständigt misslyckande. De menar att det kräver en viss tid avsatt för att leverera ett djupt emotionellt möte vilket ersattes till ett ytligt emotionellt möte på grund av tidsbrist i arbetet (Dahlgren & Starrin, 2013).
Under studiens gång fann vi Scheffs teori om sociala band. Denna teori bedömde vi som användbar då hans teori speglar en stor del av den tidigare forskning. Vi fann även kopplingar mellan teorin och studiens empiri. Att vi har valt att använda oss av Scheffs teori angående sociala band grundar sig således i de svar som våra informanter gav oss. Informanterna talade om vikten av att utveckla en relation till den brukaren man arbetar med. Det resulterade i ett sökande efter en teori som är anpassningsbar utefter vad studiens informanter talade om. Vi fann därmed Scheffs teori användbar eftersom hans teori grundar sig i hur människor skapar sociala band med varandra.
Scheffs teori om sociala band är kopplade till hans teori om skam och stolthet och tillhör därmed varandra. Scheff menar att människan är en social varelse och är beroende av andra. Men utifrån de sociala banden som människan skapar till andra finns två dominerande
känslor, nämligen skam och stolthet. Skam är den känslan vi känner när sociala banden hotas och stolthet är känslan vi får när de sociala banden är starka och trygga. Då människan är en social varelse behöver människan värna om sina social band - genom att underhålla och se till att en jämn balans i förhållandet utförs. Scheff uppmärksammar att sociala band mellan vuxna kräver en viss distansering, individualisering blandat med social närvaro och närhet. Det kräver alltså en uppmärksamhet och god kvalité på relationen för att erhålla starka band vilket leder till känslan av stolthet och trygghet. Det innebär även att de sociala banden måste stärkas av en god personkemi som därmed är medvetna om varandras känslor och tankar (Starrin 2013).
Sociala banden är vidare byggda på ett kommunikationssystem som erhåller verbalt och icke- verbala signaler och ett emotionssystem som ska visa respekt och omvårdnad. Skam och stolthet har i uppdrag att finna rätt balans i de sociala banden. Då både skam och stolthet är starka känslor måste dessa känslor bevaka hur relationen är gentemot en annan. Om balansen äventyras kommer känsla av skam att ta över personen. Personer som inte får möjlighet att skapa dessa trygga sociala band finner sig i en osäker situation, vilket därmed kan skapa smärta. Detta går att koppla till personalen som jobbar med hjärtat. Deras arbete innebär att arbeta med andra människor vilket också innebär ett skapande av sociala band. Starka sociala banden innebär en känsla av stolthet och trygghet, vilket är den dominerande känsla som människan vill åstadkomma. Motsvarande är känsla av skam en känsla som människor inte vill erfara då det bidrar till ledsamhet, låg självkänsla och otrygghet. Detta innebär, enligt Scheff att personalen måste skapa sociala band, dels för att skapa egen känsla av trygghet men även för att personalen tydligt beskriver hur relationer gör det enklare att arbeta med
brukarnas självbestämmande. Vilket går att koppla till hur Scheff beskriver att människan måste underhålla sociala banden genom emotions systemet för att känna till andras känslor och tankar (Starrin 2013).
4. TIDIGARE FORSKNING
Efter noggrann läsning och sökning efter forskning om personalens känslor i arbete med självbestämmande fann vi återkommande forskning om servicepersonalens känslor i arbetet. Efter sökningen fann vi snabbt att känslor i arbete och främjande av självbestämmandet befann sig inom två olika forskningsområden. Därför har detta avsnitt två separata delar som hänvisar till känslor i arbete inom servicepersonal samt del två som beskriver forskning om personal som arbetar med självbestämmande.
4.1 Emotioner och servicepersonal
Eva Olsson (2008) uppmärksammar i sin studie vårdarbetares emotioner i arbetet. Som bakgrund bygger hennes studie på emotionsteorier, delvis av Arlie Hochschild. Olsson
(2008) fokuserar på hur olika emotionsteori kan förklara vårdarbetares hantering av emotioner men även hur emotioner uppstår i själva organisationen och påverkar hela personalgruppen. Hon beskriver denna process genom begreppet organisationens emotionella arena, som innebär att livet i organisationer anpassar sig efter varandras tankar och känslor. Personal i en organisation påverkar därmed varandra och känslorna i organisationen karaktäriseras i
förhållande till organisationens produktion. Detta betyder att all social aktivitet i en organisation skapar egna emotioner.
Ashforth m.fl (1993) belyser hur personal inom serviceyrken går in i olika roller, roller där ens känslor hamnar i fokus. I sin yrkesroll är förväntningarna att man ska leverera service vilket i sin tur blir en form av identitet, en service identitet. Författarna tar upp hur känslor kommer till uttryck i arbetet och hur de upplevs av personalen som uttrycker dem. Känslorna kommer i uttryck via yt-agerande, djup agerande och ”äkta” känslor. Författarna belyser även hur emotional labor påverkar individer psykiskt och organisatoriskt, att personalen har olika identiteter som ska bli en sammansatt identitet inom yrket (Ashforth m.fl 1993). Samtidigt uppmärksammar Ingram (2013) hur arbetstagarnas emotioner blir en del av deras identitet. Ingram undersöker hur socialsekreterare hanterar emotioner som påverkar det dagliga arbetet. Han menar att arbetstagarna lär sig att förhålla sig professionellt vilket Ingram (2013) vidare menar blir skadligt för den personliga identiteten.
De två olika forskningarna synliggör och uppmärksammar begreppet yrkesroll, både Ingram (2013) och Ashforth m.fl (1993) beskriver hur servicerollen blir en identitet men även hur dessa roller kan bli påfrestande både psykiskt och organisatorisk. Samtidigt uppmärksammar Asplund (1987) i sin studie hur servicepersonalens känslor i arbetet infinner sig. Han nämner hur människan innehar två olika roller, av vilken en består av konkret socialitet och den andra abstrakt varelse. Den abstrakta varelsen är den rollen som personalen använder i utförandet av ett arbete medan den konkreta socialitetens speglar människans egna personlighet. För att personal inte ska bli utbränd måste det finns en jämn balans mellan att den abstrakta varelsen och den konkreta socialisationen. Asplund menar att om inte personalen får utrymme att samspela med sin konkreta person kommer dennes egna känslor svalna och därmed riskera att bli utbränd (Asplund 1987). Ingram (2013) och Ashforth m.fl (1993) uttrycker sig liknande jämfört med Asplund då Ingram nämner hur det kan bli skadligt för personalen om personalen enbart förhåller sig professionellt.
Tidigare forskning belyser även hur personal inom sjukvården arbetar under stressade och utmattade förhållande och hur de hanterar känsloregler i denna situation. I Blau m.fl (2012) studie framkommer det att oavsett utmattning eller inte, är sjukvården en verksamheter som ska fungera årets alla dagar och där man som patient bör få ta del av god omvårdnad. Men vid utmattning är det svårt för personal att utföra ett djup agerat och engagerat arbete. Författarna belyser även hur utbrändhet inverkar på emotional labor och att personal som arbetar under stress i längre perioder påverkas negativt, vilket ger uttryck i hur de handskas med sina känslor.
Samtidigt uppmärksammar Ingram (2013) vikten av att känna igen den emotionella
responsen, vilket innebär att kunna känna igen sina egna känslor för att vidare kunna handla utifrån dessa känslor och därmed bygga relationer i arbetet. Ingram menar även att
arbetstagaren ska kunna förhålla sig till sin professionella yrkesroll och därmed fatta beslut utifrån den rollen. Därmed att inte blanda rollen med egna personliga känslor då det anses
vara ett olämpligt förhållningssätt gentemot klienterna (Ingram 2013). Detta går att koppla till Ashforth m.fl (1993) och att det finns normer över hur servicepersonal ska agera gentemot kunderna. Författarna menar att service som utförs ansikte mot ansikte tenderar att ha högre förväntningar på god service, likaså om det är en finare restaurang kontra ett snabbmatsställe. Att beroende på yrkestitel kan normerna över samma yrke variera (a.a).
Tidigare forskning undersöker även hur personer som service yrken kan med emotional labor förhindra missförstånd eller pinsamma situationer, detta då personalen arbetar efter
förväntningar och föreställningar av känslor i relation till yrket. Servicepersonal anser att de inom sitt yrke har olika förväntningar på sig och arbetet som de utför, förväntningarna kan komma från olika perspektiv och uppfattas olika beroende på situationen (Ashforth m.fl 1993). Ingram (2013) menar också att det finns en förväntan på arbetstagarna att förhålla sig professionellt och därmed även erhålla en hög empati. Ingram menar att olika emotionella delar samspelar i takt med det dagliga arbetet och vill således visa hur dessa emotioner kommer till uttryck hos arbetstagarna. Författaren påstår att det emotionella arbetet kan krocka med arbetstagarens arbetsroll ifall arbetet innebär en emotionell påfrestning. Denna påfrestning kan påverka arbetstagarens förmåga att känna empati samt hur relationer påverkar arbetstagarens emotioner under ett påfrestande arbete. Vidare menar Ingram (2013) att erhålla förmågan i att känna empati måste personal kunna handla och identifiera sina upplevda känslor. Genom egen medvetenhet av sitt eget agerande kan det i sin tur komma att öka förståelsen av olika emotioner. Detta som vidare kan hjälpa arbetstagaren att bli mer självsäker i sin roll som professionell. Ingram menar därmed att begreppet emotionell intelligens handlar om att själv förstå andra människor samtidigt som arbetstagarens erhåller förmåga att känna empati genom att främst känna sig själv.
Morris och Feldman (1997) nämner i sin studie hur långa förhållande med vissa klienter eller brukare påverkar det emotionella arbetet. Där långvarig kontakt ger andra krav på
arbetstagaren än de förhållanden som är korta och ytliga.
Vesa Leppänen (2005) nämner i en antologi human servicearbete om hur serviceinriktad personal dagligen möter och hantera sina egna och klientens känslor. Hon nämner även att hantering av känslor utförs mellan kollegor och hur normer på känslor kommer i uttryck genom vad som är lämplig att känna i specifika situationer. Därmed nämner Leppänen hur personalen måste hantera förväntningar från både organisationen men även från klienterna. Dessa förväntningar leder därmed till ett eget ansvar för beslut för hur det konkreta arbetet ska utföras, vilket lett till höga prestationer på arbetstagaren och känsla av ensamhet och osäkerhet. Därmed beskriver även Leppänen hur arbetet besitter två delar, dels ett rationellt perspektiv och även ett emotionellt perspektiv. Det rationella innebär att få arbetet avklarat medans det emotionella innebär att möta och påverka känslor som blivit uppmärksammade i arbetet. Detta då personalen i sitt arbete även får åtkomst till känslomässiga aspekter av klienternas liv. Vilket i sin tur innebär att personalen använder egna känslor som ett arbetsredskap för att kunna möta och hantera situationen (a.a).
I studien nämner även Leppänen (2005) ett perspektiv från en myndighet som har förväntningar på personalen i form av en god förmåga att lösa problem samt att vara empatisk. Därmed uppmärksammar studien tydligt hur empati har en avgörande roll för att kunna sätta sig in i och sympatisera med klienterna och utifrån det bygga en god relation. Vidare undersöker studien hur känslor kommer i uttryck för vårdarbete och vilka normer och regler som påverkar arbetet Hon behandlar personalens förmåga att överta ett så kallat ”Rollövertagande” vilket enbart är möjligt genom social interaktion. Då personalen arbetar inom vård och omsorg finns det krav på att personalen ska kunna överta klienternas roller för
att sedan kunna analysera dem. Detta gör att personalen försöker genom teoretisk kunskap föreställa hur klienterna känner men även skapar en viss möjlighet att föreställa sig eventuella konsekvenser (a.a.). Detta är av relevans för vår studie då vi undersöker huruvida personalen ser på professionalitet och vad den rollen egentligen innebär för det dagliga arbetet på LSS -verksamheter.
4.2 Perspektiv på självbestämmande inom serviceyrken
Självbestämmande enligt Lewin (2011) innebär förmågan att själv bestämma över olika faktorer i sitt liv. När det gäller individer med funktionsnedsättningar och deras
självbestämmande finns det olika faktorer som kan göra att deras autonomi begränsas. Dessa faktorer kan beröra såväl fysisk tillgänglighet som psykosociala hinder i samhället. Men även hur omgivningen kan komma att påverka individens självbestämmande. Samtidigt belyser Giertz (2012) vikten av hur kunskap, bemötande och synsätt är viktiga förutsättningar för att öka självbestämmandet hos individer med funktionsnedsättningar. Giertz (2012) talar även om hur individer kan vara beroende av stöd från omgivningen och hur individens
självbestämmande påverkas av det men även hur personer i individens omgivning påverkar dem. Vidare nämner författaren hur viktigt det är att relationen mellan personal och brukare är personlig och ömsesidig för att brukaren ska kunna uppleva självbestämmande.
Vidare uppmärksammar även Kwon hur omgivningen är påverkande faktor på brukarens självbestämmande. Kwon (2019) lyfter i sin artikel vikten av omgivningens påverkan hos individer med en funktionsnedsättning och hur det kan påverka individen i fråga. Han fokuserar på karriärutveckling och menar att beslut som fattas inom det området ofta kan påverkas av omgivningen. Speciellt om individen som ska fatta beslutet har en
funktionsnedsättning. Kwon menar fortsättningsvis att individers självbestämmande behöver utvecklas och att det görs med hjälp av omgivningen, detta eftersom omgivningen har en stor påverkan på individen med funktionsnedsättningar.
Moran m.fl (2017) visar även i sin studie att deltagandet i fysiska aktiviteter när man har en funktionsnedsättning kan vara ett sätt att bryta de barriärer som existerar i samhället. Författarna menar att individer med funktionsnedsättningar har rätt till deltagande och delaktighet i de aktiviteter som samhället erbjuder. Samtidigt belyser de vikten av omgivningens påverkan gällande deltagande i fysiska aktiviteter. Att påverka val som personen med en funktionsnedsättning önskar att fatta kan delvis bero på en oro från närstående gällande misstag eller liknande. Moran m.fl (2017) menar att närstående ofta påverkar val eftersom de är rädda att individen ska råka illa ut på ett eller annat sätt. Att omgivningen väljer att lägga sig i och påverka beslut som den funktionsnedsatta ska ta, kan alltså handla om en rädsla hos de som påverkar, att de är överbeskyddande. Att de är rädda för att personer med funktionsnedsättning ska misslyckas eller ta skada av beslut som hen önskar att ta (Moran m.fl 2017).
Elsa-Britt Persson (2014) belyser i sin studie hur studien fokuserar på relationen mellan personal och brukare på LSS gruppbostäder. Hennes slutsats betonar hur verksamheten istället blir en form av begränsning istället ett förstärkande av självbestämmandet. Persson finner i sin forskning att personalens och brukarna på gruppboendet har en gemensam uppfattning på vad självbestämmande innebär men att utförandet av självbestämmande inte är detsamma i praktiken. Brukarna beskriver händelsen som en rädsla att uttrycka sin egen åsikt framför personalen om de inte delar samma värderingar. Persson (2014) beskriver att personalens sätt att uppfatta brukarnas åsikter istället blir en upplevelse av motstånd från brukarnas sida och
att detta motstånd direkt kopplas till själva diagnosen utvecklingsstörning och vidare inte ett sätt för brukarna att uttrycka sitt självbestämmande. Personalen menar vidare att de anser att brukarna är i behov av stöd och service som de själv inte är medvetna om.
Egard (2011) skriver i sin att det är oundvikligt att man som personlig assistent skapar en relation och blir vän med sin brukare. Hon lyfter vikten av hur viktigt det är att ha en god relation och hur det kan påverka individens självbestämmande och att man som personlig assistent ibland måste ta ett steg tillbaka för att låta brukaren fatta egna beslut. Att som personal skapa en balansgång mellan att hjälpa individer och vara deras vänner är enligt de personliga assistenterna oundvikligt eftersom de spenderar långa dagar ihop. Samtidigt lyfter Mallander (1999) i sin studie angående självbestämmande och hur viktigt det är att låta individens egen förmåga vara i fokus, så att individen själv får fatta beslut som hen är kapabel till. Vidare menar han att ingen individ eftersträvar behovet av hjälp i sitt liv, det är ett icke önskvärt behov som en del människor trots allt är i stort behov av. Mallander framhäver hur viktigt det är som personal att man är medveten om att individens självbestämmande berör allt i individens liv. Mallander menar att självbestämmande hos individer med en
begåvningsnedsättning gäller deras rätt att bestämma över vardagliga ting i sina liv. Det vill säga, kläder att ha på sig eller vardagliga aktiviteter som de vill utföra (a.a.).
Mattsson (2015) nämner hur socioekonomi skapar symboliska orättvisor och leder till underordnade grupper men även hur kategorin funktionsnedsatta är en grupp som är avvikande och stigmatiserade. Vidare nämner Mattson hur personal som arbetar med funktionsnedsatta varav personal erhåller större makt och tillhör den överordnade gruppen med bättre socioekonomisk bakgrund. Vilket vidare kan påverka brukarnas
självbestämmande. Mattsson (2015) visar hur maktperspektiv har en avgörande roll och betonar hur enkelt det är för personal att bestämma över huvudet på brukare.
Sammanfattningsvis kan vi sen hur den tidigare forskningen belyser vikten av att få utlopp för känslor i yrkesrollen. Samtidigt som forskningen om emotioner i arbetet framhäver den aspekten lyfter den tidigare forskningen om självbestämmande ett annat perspektiv.
Forskningen om självbestämmande uppmärksammar istället hur det är för personal att arbeta med brukares självbestämmande men även vilka svårigheter som kan uppkomma när personal känner sig onyttiga. Vidare finns det en gemensam bild på hur omgivningen ständigt påverkar självbestämmandet och hur självbestämmande främst kan utvecklas genom personalens lyhördhet och ömsesidighet. Vilket fortsättningsvis tar oss till hur personal bör arbeta och vilka känslor som ska tillåtas för att kunna ge ömsesidighet samt lyhördhet.
5. METOD
För att belysa vårt syfte och för att kunna besvara våra forskningsfrågor valde vi att använda en kvalitativ metod. Detta dels för att få ta del av personalens egna tolkningar och därmed egna uppfattningar som rör det professionella arbetet på LSS - verksamheter. Vi vill därmed kunna nå ut till personal på boende för att få en bredare bild för arbetet med
självbestämmande och därmed undersöka om deras egna känslor kan påverka det dagliga arbetet. Därför kommer denna studie använda semi strukturerade intervjuer där specifikt skapta teman kommer beröras genom en intervjuguide (Bryman 2018).
Vi anser att kvalitativ metod lämpar sig bra när svar som berör resonemang, argument och känslor önskas att bli besvarade, vilket även Barmark och Djurfeldt (2015) belyser. Intervjuer ger oss således möjligheten att ta del av användbara tolkningar och uppfattningar hos
lämpliga informanter för vår undersökning. Det är genom dessa tolkningar som ligger till grund för den kommande analys av det samlade materialet. Genom den valda metoden
semistrukturerad intervju kan vi även få åtkomst till att fråga efter djupare motivering av svar, vilket även skapar möjlighet för stark empirisk mättnad.
5.1 Tillvägagångssätt
För att underlätta processen i undersökningen valde vi att följa Brymans (2018) steg i den kvalitativa processen. Anledningen till att vi fann det underlättande att följa de olika stegen som Bryman beskriver var för att det utfördes på ett strukturerat sätt. Och risken att missa viktiga faktorer i processen minimeras då vi använde Brymans steg som en mall. Vi valde även att ta hjälp från Backman (2008) och inspireras över hur vi som första gångs forskare ska utforma en forskningsprocess. Via Gudmundssons skrivregler (2017) gjorde vi en mall över allt som vårt arbete skulle innefatta med korrekta direktiv på textstorlek och en mall över korrekt referenshantering.
Det första vi gjorde var att skapa generella frågeställningar, dessa frågeställningar blev det centrala för undersökningen även vår utgångspunkt. Frågeställningarna innehåller delar av de faktorer som undersökningen önskar bygga på. Frågeställningarna var även utgångspunkter i den intervjuguide vi skapade inför intervjuerna. Därefter började vi att leta efter tänkbara deltagare och vilka deltagare som vi skulle ha störst nytta av i anslutning till våra
frågeställningar. Valet blev personal inom LSS verksamheter, vi ansåg att verksam personal var bäst lämpad för att ge oss svaren som vi efterfrågade. Eftersom situationen med Covid-19 försvårade processen att få fram deltagare valde vi att eftersöka deltagare via våra kontaktnät. För att få tag i informationen vi behövde av personalen inom LSS valde vi att utföra
intervjuer, intervjuerna var semistrukturerade och utfördes både fysiskt och via telefon. Valet att använda oss av telefonintervjuer var eftersom boenden inte fick ta emot utomstående besök på grund av Covid-19. När vi fått tag i den empiri vi eftersökt transkriberades
materialet. Därefter tolkade vi den insamlade empirin för att se om deltagarnas svar skilde sig med varandra eller om det fanns likheter. Vi tematiserade och kodade materialet för att lättare sammanställa empirin till en analys.
Undersökningen hade Hochschilds känsloregler som en utvald teori och intervjuerna som utfördes hade teorin som en central faktor. Vi använde oss av den utvalda teorin tillsammans med nya teorier som kom fram under arbetets gång. Teorierna sammanvävs med den
insamlade empirin för att slutligen komma fram till ett resultat och en slutsats. Studien utgår från ett deduktivt perspektiv på grund av forskningsfrågan som bygger på viljan att framhäva personalens emotioner i det dagliga arbetet. Med hjälp utav Hochschilds emotionsteori kan den kvalitativa metoddelen testa denna teori och hypotes för att undersöka om teorin kan stämma i praxis (Bryman 2018).
5.2 Urval
Undersökningen riktar sig till verksam personal inom LSS verksamheter oberoende bakgrund och utbildning. Undersökning valde att fokusera på all personal inom LSS vilken personkrets personalen arbetar med. Anledningen till att all personal är aktuell är eftersom vi är
intresserade av personalens känslor i förhållande till brukarens självbestämmande och inte specifikt brukarna. Vi utgick även från att all personal som arbetar inom LSS arbetar under samma förutsättningar gällande självbestämmande och därmed under samma lag. Det är därför inte viktigt för denna studie att fokusera på en personkrets utan istället fokusera på personalens känslohantering i förhållande till att främja självbestämmandet. För att få tag i sektionschefer mailade vi kommunen där undersökningen gjordes. Via mail och
telefonkontakt med funktionsstödsförvaltningen fick vi en användbar lista med namn och mailadresser till alla chefer på LSS boende i kommunen. Därefter mailad vi enhetschefer i denna kommun. I mailet bad vi dem vidarebefordra informationen till de anställda inom deras verksamheter. I mailen bifogas ett informationsbrev där information kring undersökningens syfte och bakgrund framställdes samt information och kontaktuppgifter till oss som utför undersökningen.
Detta tillvägagångssätt nådde få resultat där en svarade och tackade ja till medverkan. Vår enda ja-svarare lämnade dagarna innan den planerade intervjun skulle genomföras återbud på grund av sjukdom. Ett hinder som uppstod i processen är Covid-19 som skapat stora
omständigheter för många verksamheter och på grund av hälsovårdsmyndighetens
rekommendationer om att inte besöka verksamheter utan rimliga skäl ledde till svårigheter att få tag på personal. Detta utesluter besök på verksamheter samt utesluter fysiska intervjuer med informanter för att undvika en smittorisk. Vidare resulterade detta till ett nytt
tillvägagångssätt gällande intervjuer. På grund av Covid-19 behövde vi även utöka
målgruppen från enbart personal på LSS-boende till all personal inom LSS-verksamheter som arbetar under samma förhållande gällande självbestämmande. Genom detta fick vi kontakt med informanter genom vårt eget kontaktnät. Dessa informanter fick vi tag på genom
utfrågning via nätet där vi skrev och frågade om deras kollegor var intresserade att ställa upp på intervju. Det är viktigt att inte använda informanter som vi känner då det kan påverka resultatet, därför eftersökte vi informanter i vårt kontaktnät där någon av våra kontakter kunde föra oss till möjliga informanter. I meddelandet av förfrågning skickades vårt
informationsbrev och även en tydlig förfrågan om telefonintervju på grund av Covid-19. Genom förfrågning av deras kollegor fick vi tag i sju stycken. Studien har däremot förberett sig på ett sekventiellt tillvägagångssätt som innebär att studien inleder med ett initialt urval och med tiden kan komma att utöka urvalet till forskningsfrågans befogande (Bryman 2018) Urvalet för vår studie var till viss del ett målstyrt urval, eftersom vi visste att det var
personalen inom LSS verksamheter vi var intresserade av.
Informanterna i vår studie består därmed av sju personer som alla arbetar inom LSS olika verksamheter. Ungefär hälften arbetar på boende och hälften arbetar på daglig verksamhet. Informanterna arbetar med alla personkretsar inom LSS och uppfyller våra förutsättningar över att få delta i vår undersökning. Vi eftersträvade att få ta del av personalens uppfattningar och upplevelser, därför var våra informanter väldigt passande för vår undersökning. Vi ansåg att personalen inom LSS arbetar brukarnära och efter LSS lagens strävan om
självbestämmande i verksamheter. Vi ansåg även att det var en lämplig målgrupp eftersom de behöver balansera sin professionella roll med sina personliga känslor.
5.3 Datainsamling
För insamling av material valde vi att använda oss utav semistrukturerade intervjuer. Hallin & Helin (2018) nämner hur intervjuer ger möjlighet att ta del av människors uppfattningar och tankar som kan vara värdefulla i ens undersökning. Intervjuerna ger tillfälle att samtala och resonera tillsammans med individer (a.a). Genom att kunna samtala och resonera med
varandra i en intervju får vi även möjligheten att ställa följdfrågor som vi annars skulle gå miste om.
Vi har därmed skapat en intervjuguide som är uppdelat i tre olika teman; Bakgrund,
självbestämmande och emotioner. Dessa teman har olika frågor som representerar studiens syfte. Semistrukturerad intervju ger oss möjligheter att skapa ett djupare material då frågorna nödvändigtvis inte behöver ställas i en specifik ordning. Detta ger därmed möjlighet till flexibilitet, då informanterna får möjlighet att prata fritt och de som utför intervjun kan ställa frågor i den ordning som samtalet leder (Bryman 2018). Frågorna i vår intervjuguide är utformade för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Intervjuguiden innehåller elva stycken frågor, där bakgrundsfakta om informanterna och deras koppling till forskningsfrågorna inleder intervjun. Vidare leder intervjuguiden till indirekta och tolkande frågor, där
informanterna får möjlighet att uttrycka egna åsikter och uppfattningar. Intervjuarens egna tolkningar kan bli besvarade utifrån de svar som informanterna ger (Bryman 2018). Intervjuguiden är utformad så att möjlighet till följdfrågor finns.
Vi upplevde att intervjuguiden var till stor nytta under genomförandet av intervjuerna. Eftersom merparten av våra intervjuer skedde via telefon gick vi miste om informanternas kroppsspråk, vilket säger en del hos individer. Anledningen till att merparten av intervjuerna gjordes via telefon är Covid-19. Eftersom vi inte fick chansen att observera och tolka
informanternas icke verbala kommunikation kände vi att intervjuguiden gav oss en möjlighet att naturligt skifta mellan våra olika teman i intervjun. Intervjuguiden gav oss även möjlighet att hålla en forma av struktur i intervjuerna, att leda informanterna in på de ämnen som vi undrade över. Det skapade ett naturligt samspel mellan oss och informanterna och när informanterna uttryckte att de inte hade mer information och inte visste hur de skulle föra samtalet vidare var vår guide till stor hjälp. För att kunna redogöra och använda materialet krävdes det ljudinspelningar av materialet. Bryman (2018) uppmärksammar att transkribering av material kan ta lång tid, och därför valde vi att transkribera materialet direkt efter att varje intervjuerna var utförda.
5.4 Analysgenomförande
För att skapa ordning och struktur på vårt insamlade material inför vår empiriska analys valde vi att utgå från Rennstam och Wästerfors (2015) metod, kategorisk reducering samt en
analytisk bracketing. Analytisk bracketing innebär att vi söker efter vad informanterna talar om och hur de talar om det och kategorisk reducering innebär att vi sorterar bort det material som inte längre är relevant i studien, detta i förhållande till ens frågeställningar (a.a.). Vi började med att skriva ut det transkriberade material för att underlätta bearbetningen med att koda materialet. Kategorisk reducering kan liknas vid Bryman (2018) tematiska analysering. Vi ska på liknande sätt finna tema och koder. Genom noggrann läsning framkommer olika teman som även kan definierar som koder. Koder och teman kan understrykas på olika sätt enligt olika forskare.
För att göra det tydligt för oss markerade vi likheter i transkiberingstexten med olika färger, där färgerna representerade gemensamma nämnare. Gul markering tog upp det som
informanterna nämnde angående självbestämmande och grön färg markerade det som informanterna benämnde som känslor. Det informanterna talade om som vi tolkade som värderingar markerades med rosa. Utifrån detta fann vi tre teman som blev övergripande och representerade vad vi har undersökt. Undersökningens teman är följande erfarenhet,
självbestämmande samt värderingar och känslor. Återkommande innehåll utgör ofta det som kan ses som ett huvudinnehållet i en undersökning (Rennstam & Wästerfors 2015).
Tema Kod 1 Kod 2
Erfarenhet Kompetens Strategi
Självbestämmande Förmåga Begränsning
Värderingar och känslor Balansgång Roll
Erfarenhet fann vi genom att samtliga informanter talade om hur de anser att erfarenhet väger tyngre än utbildning inom området. Som Rennstam och Wästerfors (2015) nämner gäller det att söka efter vad informanterna säger och hur de säger det. Vidare ledde det oss till kod 1, kompetens som motsvarar vår tolkning av informanternas svar gällande betydelsen av erfarenhet och utbildning. Kod 2 fann vi genom att informanterna nämner hur de i olika situationer utvecklat egna sätt att hantera de känslor som kan infinna sig i en påfrestande situation. Detta kan i sin tur påverkar den professionella rollen. Dessa situationer gäller i arbete med brukare men uppkommer även i arbete med kollegor. Utifrån informanternas sätt att tala om exempel på hur de hanterar situationer skapades därmed kod 2, strategier.
Begreppet strategi använder vi då vi tolkar informanternas hantering som en strategi över hur de väljer att hanterar situationer som berör dem själva.
Självbestämmande är en del av studiens syfte och belyser stor del av personalens sätt att arbeta. Självbestämmande berör både brukarna men har en bestående del i personalens konkreta förhållningssätt. Utifrån vad informanterna nämner angående vad de anser att självbestämmande är och hur de främjar självbestämmande hos brukare. Vi upplevde vidare att de talar om brukarens förmågor i relation till självbestämmande men även hur
informanterna talar om begränsningar i som skapar hinder verksamhetens handlingsutrymme. Genom detta skapades kod 1, förmågor som berör brukarnas egen förmåga att bestämma över sig själv samt kod 2, begränsningar som belyser faktorer i vad som hindrar arbetet med självbestämmande.
Tema värderingar och känslor grundar sig i hur personalen uppfattar sin egen professionella roll och vilka förväntningar som informanterna upplever finns i arbetet med att främja brukarens självbestämmande. Enligt informanterna är det viktigt att särskilja på den
professionella rollen från den personliga rollen och att inte lägga in egna värderingar i arbete med brukare. Kod 1, balansgång speglar informanternas uttalande om att särskilja egna värderingar och förhålla sig professionellt. Vi tolkar det som att en professionell roll för informanterna innebär att inte lägga in egna värderingar när de arbetar med brukare. Kod 2, roll handlar om de förväntningar som informanterna upplever att det finns från chefer eller anhöriga.
Genom en tabell visar vi hur informanterna är överens om att det finns förväntningar på deras roll som professionell, vikten av att vara förhålla sig professionellt samt hur de själv beskriver att det anses vara negativt att visa egna känslor.
Förväntningar på yrkesrollen
6 av 7 informanter upplever att det finns förväntningar på yrkesrollen.
Viktigt att vara professionell enligt informanterna
7 av 7 informanter upplever att de känner det är viktigt att förhålla sig professionellt
Negativt med egna känslor
6 av 7 informanter upplever att det är viktigt att undvika att visa egna känslor framför brukarna. 1 av 7 informanter upplever att det är både positivt och negativt att visa egna känslor.
I vårt resultatavsnitt fördjupar vi oss i våra tolkningar av det empiriska resultatet innefattande tema och koder.
5.5 Excerpt commentary unit modellen
Efter att vi hade avslutat tematiseringen valde vi att finna citat som stod ut och som beskrev varje tema och kod utifrån informanternas egna ord. Rennstam och Wästerfors (2015) kallar den processen för excerpt commentary unit modellen och menar att forskare väljer ut citat från sin empiri för att sedan kommentera det med en analytisk poäng. Vi har valt att inspireras av en del i modellen, nämligen där man utifrån ett citat från empirin väljer att framföra en analytisk poäng, vår analytiska poäng grundar sig i speglingar i olika teorier som kan kopplas till våra utvalda citat. Att använda sig av deras modell gav oss möjligheten att via
informanternas citat göra våra egna tolkningar. Varje citat vi har valt att arbeta kring speglar därmed de tema och koder som vi arbetat fram i vår tematisering. Excerpt commentary unit modellen underlättade i vår process med att få fram resultat. Vi ville ta reda på hur vi via informanternas svar kunde finna kopplingar till våra frågeställningar och sedan ta reda på om vår förvalda teori av Hochschild återspeglades i svaren som vi fick.
5.6 Metoddiskussion
Vårt empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer. Då studien pågick under Covid-19 uteslöts fysiska intervju-möten och merparten av intervjuerna gjordes via telefon. När materialet var färdigställt insåg vi att behovet av följdfrågor var behövligt i vissa delar av materialet. Via följdfrågor hade vi fått tydliga svar över vad informanterna egentligen
menade. Vi tror även att bidragande följdfrågor lett till ett starkare empiriskt material. Med hjälp utav fler följdfrågor kunde vi kanske undvikit att hamna i en så kallad gråzon gällande tolkningen av informanternas svar. Vi tar i bejakelse att personalen som vi intervjuade befann sig i en stressad situation på grund av Covid-19 i samband med besöksförbud och nya
riktlinjer över verksamheterna. Besöksförbuden gjorde att vi inte fick möjligheten att besöka LSS verksamheter och fråga om deltagande för vår studie personligen. Vilket kan vara en bidragande faktor över studiens förenklade och korta svar. Då vi inte fick chansen att
presentera vår studie för fler verksamheter. En annan faktor som kan ha påverkat våra svar är att personalen tog sin privata tid på kvällarna efter arbetstid för att hjälpa oss med vår studie. Vi tror i efterhand att det empiriska materialet hade stärkts av fler informanter. Vi kontaktade flertal chefer utan svar vilket ledde oss till ett begränsat antal deltagande. Hade studien sträckt sig över en längre tid hade vi kontaktat fler informanter, detta då vi tror att materialet hade fått en större tillförlitlighet.
