Diskussion - Bara för att vi är lite annorlunda

Samhället har genomgått flera förändringar och att besluta om en skola för alla samt integrering av elever med funktionshinder har varit ett av de mål som försökts förverkligas under en längre tid. Idag står det i skolans läroplan (Lgr 11) att skolan har en demokratisk grund och att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter samt demokratiska värderingar (Lgr, 2011 s. 7), men med stöd i mitt examensarbete och dess syfte, så får det mig att inta en tveksam inställning till hur pedagoger verkligen förhåller sig till integrering samt dess signaler de ger till elever i skolan. Resultatet från min studie visar att pedagoger säger en sak och menar något annat. De vill att man tar beslut utifrån individens funktionshinder, men det är oftast inte eleven som är problemet utan den allmänna bildningen och kompetensen som pedagoger sitter med. De vet inte hur de ska lägga upp verksamheten så att den möter alla elevers behov och där undervisningssituationen är givande i varierande former. På så sätt hade förmodligen deras reflektioner kring integrering varit mer positiva, men det är förstås endast mina egna spekulationer. Nu upplever jag att pedagogerna känner det som ett tvång utifrån Lgr 11 som de måste följa och det påverkar eleverna men som möter dessa åsikter med den kunskap som de redan har och på så sätt formulerar en ny betydelse för dem kring ämnet. Skolan är ändå en organisation som bland annat påverkats av hermeneutikens tänkande och hur den ska arbeta för ett mer nytänkande, men eftersom allt är tidsbundet så ska synpunkter ses i förhållande till sitt sociala och kulturella sammanhang.

För att en elev fullständigt ska bli integrerad i den så kallade vanliga grundskolan så krävs det ett gott samspel och ansvarstagande från ledning och pedagogers sida och där de bemöter elever med funktionshinder på ett jämlikt sätt som inte utmärker sig i förhållande till övriga elever. Alla individer ska respekteras och lyftas fram oavsett specifik egenart och eventuella funktionshinder som de innehar. Därmed skulle det underlättas ifall grundskolorna hade fler elever med funktionshinder som ett naturligt led i accepterandet av likheter och olikheter, det är nämligen inte enbart viktigt att t.ex. olika nationaliteter får representeras bland skolans elever. Jag anser att det är av stor betydelse att begreppet för vad som är normalt/inte normalt inom skolans verksamhet, används med största

försiktighet, då det är ett begrepp som enligt mig ger negativ påverkan och uteslutning av olika grupper, däribland de som tolkas som annorlunda.

Med visionen om en skola för alla och integrering av elever med funktionshinder, men av erfarenhet från praktik i förskola och skola samt egen arbetslivserfarenhet som lärare i grundskola och särskola, så har jag blivit tveksam till begreppet integrering och vad det medför. Samtidigt som jag kan se ett samhälle som försöker arbeta utifrån bestämda normer, så ser jag även utgången av ett samhälle som inte integrerar när de borde och där vi backar flera hundra år till förvaringsanstalter och institutioner. I bakhuvudet finns alltid tanken att vi måste se till individen och vad som är bäst för henne, men vi får absolut inte bortse från individen och vad hon vill. I verkligheten uppfylls inte alltid de normer som är uppsatta att följa, men som blivande Förskollärare och lärare i de tidiga årskurserna, är det för mig oerhört viktigt att jag rättar mig efter de grundläggande demokratiska värderingar som samhället ska vila på.

Att tolka transkriberade texter är en energikrävande metod som tar lång tid, men som ger givande resultat när varje del tolkats och varpå forskaren ser till textens helhet. Precis som Larsson (1986) nämner så utgår man från hur en textdel tolkas beroende på vem som tyder den och vilka hjälpmedel denna använder sig av. Alltså skulle någon annan som tog del av mitt insamlade material kunna tolka texterna på ett annat sätt och få ett resultat som inte överensstämde med det jag presenterat. Vi kan endast spekulera kring ifall resultatet skulle fått ett annat utfall om antalet deltagare och män bland pedagogerna varit fler, men det hade varit intressant att få ta del av deras reflektioner. Vilket kanske kan bli ett framtida projekt där studien istället har ett jämförandeperspektiv mellan kvinnliga och manliga pedagogers reflektioner.

Det är fortfarande viktigt att forska kring hur vi alla ska få bli en del av skola och samhälle utan att känna oss annorlunda. Samtidigt som det är av stor vikt att pedagogers utbildning ses över för att ges en större kunskapsutveckling kring de behov som kan komma att finnas i skolan framöver. Risken är annars att pedagoger kommer ha svårt att ta emot elever med funktionshinder och förstå deras problematik, vilket kan få eleven att känna sig ovälkommen.

Referenslista

Bakk, Ann & Grunewald, Karl (1998). Omsorgsboken: en bok om människor med

begåvningsmässiga funktionshinder. 3., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Blomberg, Barbro (2006). Inklusion en illusion?: om delaktighet i samhället för vuxna

personer med utvecklingsstörning. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur

Daun, Holger (1987). Förskolan och integrering av barn med behov av särskilt stöd för sin

utveckling. Stockholm: Förskollärarlinjen, Högsk. för lärarutbildning i Stockholm

Egidius, Henry (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur

Eliasson, Annika (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur

En ny läroplan: en ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan. (1993). Stockholm:

Eriksson, Bengt Erik & Törnqvist, Rolf (red.) (1995). Likhet och särart: handikapphistoria

i Norden. [Nynäshamn]: [Handikapphistoriska fören.]

Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. 5., [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber

Förhammar, Staffan & Nelson, Marie C. (red.) (2004). Funktionshinder i ett historiskt

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Gotthard, Lars-Erik (2002). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning

Grunewald, Karl (1988). Psykisk utvecklingsstörning: praktiska erfarenheter och

progressiva idéer. Stockholm: Natur och kultur

Grunewald, Karl (2009). Från idiot till medborgare: de utvecklingsstördas historia. 1. uppl. Stockholm: Gothia

Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur

Handikapp i skolan: det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan till nutid. (2005). Stockholm: Skolverket

Hartman, Sven G. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. 1. utg. Stockholm: Natur och kultur

Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk

Hedström, H (2010) Små grupper för ökad trygghet. Specialpedagogik. Nr 6. Tidskrift från Lärarförbundet.

Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling

om normalitet i den svenska skolan. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Holmdahl, Barbro (2000). Tusen år i det svenska barnets historia. Lund: Studentlitteratur

Holmqvist, Mona (red.) (2004). En främmande värld: om lärande och autism. Lund: Studentlitteratur

Imsen, Gunn (2000). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 3., [uppdaterade och utvidgade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Jersild, P. C. & Gerland, Gunilla (red.) (1998). På förekommen anledning: om

människosyn, "biologism" och autism. Stockholm: Cura

Karlsudd, Peter (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Diss. Lund : Univ.

Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur

Liljequist, Kurt E. (1999). Skola och samhällsutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lindblad, Sverker, Sahlström, Fritjof & Ahlström, Karl-Georg (red.) (2001). Interaktion i

pedagogiska sammanhang. 1. uppl. Stockholm: Liber

Ljunghill, Lena Fejan (1995). En skola för alla: vad blev det av visionerna?. Stockholm: Lärarförl.

Lgr 80. Sverige. Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del : mål

och riktlinjer, kursplaner, timplaner. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförl.

Lpo 94. Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo

94 : Lpf 94. (1994). Stockholm: Utbildningsdep.

MacBeath, John & McGlynn, Archie (2005). Självvärdering: vad har skolan att vinna?. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Marklund, Sixten (1984). Skolan förr och nu: 50 år av utveckling. Stockholm: LiberUtbildningsförl.

Nilsson, Björn (1993). Individ och grupp: en introduktion till gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur

Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum: om betydelsen av känslomässig mognad. Lund: Studentlitteratur

Ogden, Terje (2003). Social kompetens och problembeteende i skolan:

kompetensutvecklande och problemlösande arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Paulsson, Karin (2000). "Det ser så fint ut på papperet": om barn med funktionshinder och

Barnkonventionen : ett samarbetsprojekt mellan Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, och Rädda barnen. Stockholm: Riksförb. för rörelsehindrade barn

och ungdomar.

Prop. 1999/2000:79. Sverige. Regeringen. (2000). Från patient till medborgare: en

nationell handlingsplan för handikappolitiken. Stockholm: Riksdagen

Rabe, Tullie, Hill, Anders & Andersson, Birgitta (red.) (1996). Boken om integrering: idé,

teori, praktik. Malmö: Corona

Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: skola och samhälle förr och nu. 8. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur

Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap: om marginalisering i

skolans värld. 1. uppl. Stockholm: Liber

SOU 1998:66. Utredningen om funktionshindrade elever i skolan (1998). FUNKIS -

funktionshindrade elever i skolan: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga

Ulla Gadler (2011) En skola för nästan alla. Specialpedagogik. Nr 4. Tidskrift från Lärarförbundet.

Stensmo, Christer (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Svenning, Conny (2003). Metodboken: samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling:

klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på Internet. 5., omarb. uppl.

Eslöv: Lorentz

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och

praktik. Lund: Studentlitteratur

Särskolekommittén (1991). Särskolan: en primärkommunal skola : betänkande. Stockholm: Allmänna förl.

Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (2002).

Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm:

Statens skolverk

Tideman, Magnus (red.) (1996). Perspektiv på funktionshinder och handikapp. Stockholm:

Tideman, Magnus (red.) (1999). Handikapp: synsätt, principer, perspektiv. Stockholm:

Utas Carlsson, Karin (2001). Lära leva samman: undervisning i konflikthantering : teori

och praktik. [Ny utg.] Jonstorp: Konfliktlösning i skola och arbete (KSA)

Bilaga 1.

Malmö Högskola 2012-04-20

Hej!

Mitt namn är Anna Wimborn och jag skriver just nu min C-uppsats i min lärarutbildning som Förskollärare och lärare i de tidiga årskurserna. Jag skulle vilja komma i kontakt med pedagoger och fritidspersonal för årskurs 1-3, som möjligen kan svara på ett par frågor som jag undersöker till min uppsats. Min uppsats handlar om hur skolsituationen har förändrats/utvecklats för funktionshindrade i samhället och har därför gjort en historisk tillbakablick från Antiken och fram till idag. Det har varit ett mycket spännande arbete, men för att kunna slutföra mitt arbete är jag i behov av några svar till den enkätintervju jag bifogar med detta brev. Jag skulle vara oerhört tacksam ifall ni kunde hjälpa mig med mitt ärende.

Jag bifogar frågorna och det går jätte bra att maila mig svaren, men de som skulle vara intresserade av att träffas personligen för en intervju kan kort skriva till mig och så tar jag kontakt med er snarast. Ni som väljer att endast göra enkätintervjun, är jag mycket tacksam för ifall jag senast den 28 september 2012 kan få era svar. De som är så vänliga och delger sina tankar och åsikter, redovisas självklart anonymt. Det enda jag vill veta är sysselsättning, ålder och hur många år de arbetat.

Jag är oerhört tacksam för er hjälp!

Med vänlig hälsning

Bilaga 2.

Enkätintervju och Intervjufrågor till personal i årskurs 1-3.

1. Hur ser du på integrering av elever med funktionshinder i grundskolan?

2. Kan det finnas några fördelar eller nackdelar med ett integrera elever med funktionshinder i grundskolan? Vilka i så fall?

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ 3. Hur skulle du beskriva skolnivån för elever med funktionshinder och av vilken anledning upplever du det så? _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

4. Hur upplever du att elever med funktionshinder har det i skolan idag? Bättre? Sämre? Varför? _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

5. Vad anser du är ett lämpligt svar för att lösa situationen för elever med funktionshinder? Kan det finnas något annat alternativ?

_________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________ _________________________________________________________________________

Bilaga 3.

Intervjufrågor till elever.

1. Vad är det som är så roligt/tråkigt med att gå i skolan? 2. Kan eller får alla barn gå i skolan?

a) Varför får inte alla gå i skolan?

3. Ska alla få gå i samma skola, eller borde någon få gå i en egen skola? a) Varför tycker du att alla ska få/inte få gå i samma skola?

4. De barn som har ett handikapp/funktionshinder, ska de få lov att gå i samma skola som alla andra vanliga barn?

a) Varför tycker du att de ska få/inte få det? b) Kan det vara jobbigt för dem? Hur då?

5. Tror du att de barn som har ett handikapp/funktionshinder skulle må bäst av att gå i en vanlig skola eller i en skola med andra barn som också har liknande problem?

a) Varför tror du att det skulle vara bättre för dem att gå i en egen skola?

b) Varför tycker du att det är bra att barn med funktionshinder får gå i samma skola som alla andra?

Bilaga 4.

De transkriptionssymboler som ni finner nedan är tagna ur Lindblad och Sahlströms (2001) bok Interaktion i pedagogiska sammanhang. De personliga intervjuerna är återangivna med talspråk och av den anledning tar jag inte hänsyn till det svenska språkets skriftspråksregler.

[ Samtidigt tal; t. ex. ”skog” överlappas av ”ja”. A: sk[og:

B: [ja

(.), (paus), (1.0) Paus på en halv sekund eller kortare, längre paus, paus med angiven sekundlängd.

understrykning Tal med stark betoning.

= Inget hörbart uppehåll mellan turer. A: skog=

B: =mm

: Förlängt ljud.

((kommentar)) Kommentarer, tilläggsinformation till vad talaren gör.

(ohb) Yttranden som hörs men där det inte går att

In document Bara för att vi är lite annorlunda (Page 53-66)