I denna diskussionsdel kommer jag att att lyfta intressanta delar av vad studien kommit fram till. Inledningsvis kommer en upprepande precisering av mina frågeställningar. Därefter två huvudrubriker: hur genusmönster påverkar barns lek i olika miljöer och pedagogers syn på lekmiljöers påverkan ur ett genusperspektiv. Under dessa rubriker presenterar jag mina huvudpoänger i undersökningen. Detta genom att återkoppla mina konklusioner till min frågeställning och resultatdelen. Avslutningsvis kommer en del om fortsatt forskning.
7.1 Precisering av frågeställning
• Vad i barns lek skiljer sig i inomhusmiljön från utomhusmiljön ur ett genusperspektiv?
• Hur uppfattar pedagogerna barnens lek inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv?
7.2 Hur genusmönster påverkar barns lek i olika miljöer
Nedan kommer mina centrala frågeställningar att analyseras och problematiseras utifrån två delar, nämligen genusmönster i inomhusmiljön och genusmönster i utomhusmiljön.
7.2.1 Genusmönster i inomhusmiljön
Ur ett historiskt perspektiv har förskolor utformats på ett sätt som skall hjälpa barnen att träna sig inför kommande manliga respektive kvinnliga yrken (Löfdahl, 2010). Detta anser Löfdahl (2010) vara ett arv som än idag speglar sig i hur förskolors inomhusmiljöer är konstruerade (Ibid). Detta arv belyses av pedagogerna på olika sätt i studien. Det beskrivs hur inomhusmiljöerna anses vara mera traditionella och hemlika i sin konstruktion. Detta genom sitt ofta tydliga och statiskt uppdelande av rum med tydliga titlar som ger anvisningar om vad för lek som skall lekas där såsom: Hemvrån, målarrummet, bilhörnan och bygg- och klossrummet. Det framkommer också att flickor och pojkar leker mera uppdelat inomhus. Detta stämmer överens med Knutsdotter Olofssons (2003) tankar kring att rums utformning och namn ger tydliga genusmarkörer kring vad för lek som pedagogerna anser vara lämplig att leka på olika platser. Hemvrån kan enligt dessa tankar exempelvis tolkas som en plats där en övar på hushållssysslor och blir därför en stereotypt kvinnlig plats. Detta eftersom flickor genusnormativt har lättare att identifiera sig med denna lekmiljö och därför kommer denna lekmiljö således dra till sig flera flickor (Knutsdotter Olofsson, 2003). På samma sätt kan bilhörnan ses som en stereotypt manlig plats. Detta eftersom den indikerar att här
leker en med bilar, vilket är en form av aktivitet som pojkar genusnormativt lättare kan identifiera sig med och detta gör det också lättare för pojkar att delta i denna typ av lek (Knutsdotter Olofsson, 2003). Det beskrivs vidare av pedagoger hur material inomhus ofta har ett förutbestämt syfte och riktas till ett visst kön, och således påverkar barnens lek i en mera könsuppdelade riktning, vilket stämmer överens med Knutsdotter Olofssons (2003) tankar kring att rummen och dess material styr vilken typ av lek som premieras i olika lekmiljöer. Detta kan kopplas till min studie genom upplevelser av att inomhusmiljön och dess material uppmuntrar flickor och pojkar att leka på olika ställen. Det framkommer också i studien att inomhusmiljön präglas mera av normer och värden som barnen tar med sig hemifrån, vilket gör att den ofta statiska uppdelningen av rum ger olika könsmarkörer till pojkar och flickor i val av lek. Detta kan relateras till Wallers (2010) beskrivningar av hur normer och värden i barns familj och närmiljö påverkar barns lek mera i inomhusmiljön. Vidare beskriver Hirose, Koda & Minami, (2012) hur olika material skapar olika större eller mindre möjligheter för barn att leka över könsgränserna. De beskriver hur stängda material med en fastgjord form och på förhand bestämda leksyften riskerar att verka för normer som främjar könsuppdelande lek (Hirose, Koda & Minami, 2012). Dessa studier stämmer också överens med pedagogernas generella bild av barnens lek inomhus. Pedagogerna beskriver en bild av hur material inomhus är mera uppdelat i flick- och pojksaker. Det beskrivs vidare hur materialens färg och form är av stor betydelse för barnen inomhus. Ett exempel som lyfts är hur leksakskatalogers material tydligt riktar sig till antingen flickor eller pojkar. Det beskrivs också hur inomhus miljön är mera styrd och tillrättalagd. Detta kan också kopplas till hur stängda material styr barnens val av inomhuslek till mera stereotypa könsmönster (Hirose, Koda & Minami, 2012).
7.2.2 Genusmönster i utomhusmiljön
Niklasson och Sandbergs (2010) studie visar på att barns lek utomhus tenderar att bli mera dynamisk, aktiv och könsblandad. Niklasson och Sandberg (2010) beskriver vidare att barn som får tillgång till en stor variation av material utvecklar en mera aktiv, variationsrik lek oavsett kön. I studien lyfts liknande iakttagelser av pedagogerna. Det beskrivs hur barnen i utomhusmiljön leker en mera varierad lek där kön spelar mindre roll. Det lyfts också hur den större variationen av material upplevs påverka barnen i deras val av lek och ger större förutsättningar för en mindre stereotyp, tillåtande och gränsöverskridande lek. Hirose, Koda & Minami, (2012) använder sig av begreppet öppna material för att beskriva plastiska och dynamiska material. Denna typ av material är ofta i form av naturmaterial såsom pinnar, sand, lera, kottar och vatten, vilka har liten eller ingen
struktur (Hirose, Koda & Minami, 2012). Öppna material är alltså ofta väldigt plastiska och formbara, och på så vis användbara och attraktiva bland barn i olika former av lek. Att det inte har en färdig form och ett förutbestämt användningsområde menar pedagogerna gör att det blir lättare får både flickor och pojkar att utveckla gemensamma lekar. Hirose, Koda & Minami, (2012) beskriver vidare att öppna material upplöser könsnormer genom att barn leker mera blandat med utomhusmaterial. Även barns kommunikation sinsemellan blir större utomhus menar Hirose, Koda & Minami, (2012). Denna forskning kan, kopplat till min studie, tolkas som om pedagogerna menar att utomhusmaterialen blir en integrerande faktor för barn, där barnen leker mera jämställt. Det vill säga en lek som är mindre färgad av de könsuppdelade samhällsnormer och traditonella könsmönster än vad exempelvis inomhusmiljön är. Det framkommer vidare i min studie hur pedagogerna anser naturmaterial som könsneutrala och därför främjar alla barns lek. Detta går att koppla till Ärlemalm-Hagsérs (2010) beskrivningar av hur barnen i utomhusmiljön är mindre utsatta för stereotypa könsnormer. Detta stämmer också överens med Änggårds (2009) tankar kring att naturmaterial inte har något kön i sig själv , utan formas allteftersom barnen tolkar materialet. Det lyfts också av pedagogerna hur barnen även påverkas av sociala och kulturella arv från hem och familj. Waller (2010) menar att en attraktiv utomhusmiljö här kan ha en värdefull normbrytande effekt. Pedagogerna beskriver också hur barnens lek utomhus blir mera dynamisk, fri och mera motoriskt aktiverande. Detta stämmer överens med Mårtenssons (2004) tankar kring att utomhusmiljön ger varje barn fler möjligheter att utveckla fler sidor av sig själva utan att vara låsta till begränsande könsnormer som talar om vad för egenskaper som är lämpliga för barn att utveckla i förhållande till deras kön.
7.3 Pedagogernas syn på lekmiljöers påverkan ur ett genusperspektiv
Ärlemalm-Hagsér (2010) och Hellman (2010) beskriver att många pedagoger har svårt att se genusmönster och likaså svårt att förstå hur dessa skall hanteras. I studien beskriver pedagogerna att de ser en skillnad i hur barnens lek utförs inomhus gentemot utomhus. Det framkommer också en osäkerhet bland pedagogerna kring hur de skall hantera de skillnader som framkommer. En pedagog upplever inga genusstereotypa skillnader alls i barnens lek varken inomhus eller utomhus. Detta blir märkligt i konstrast till de två övrigas pedagogerna från samma förskolas syn vilken skiljer sig från den förstnämnda pedagogen. Denna kontrast skulle kunna visa på vad Ärlemalm- Hagsér (2010) beskriver som genusblindhet hos den första pedagogen. Detta eftersom hon anser att hennes förskolas miljöer inte behöver förändras, och därför inte heller ser hur hon eventuellt
bemöter barnen på ett varierat vis i det olika miljöerna. Resultatet av en olik behandling av flickor och pojkar i olika miljöer kan, enligt Butler (2006), bli en uppdelning i vad som anses kvinnligt och manligt, vilket kan leda till att begränsa individers utveckling genom en ickemöjlighet till fria val. Enligt Hellman (2010) kan en omedveten genussyn riskera att forma förskolans verksamhet till att följa främst pojkars behov. Det beskrivs vidare i studien att det ligger på pedagogernas ansvar att skapa inomhus och utomhusmiljöer som stimulerar till en varierad och gränsöverskridande lek. För att åstadkomma detta krävs det, i enlighet med Davies (2003), att pedagogerna inser vilken påverkan de har på vilken genussyn barnen utvecklar. För att inte enbart en kompensatorisk genuspedagogik som bekräftar könsnormer skall utvecklas krävs det att pedagogerna får en mera komplex uppfattning av hur genusmönster kan påverka barnens lek (Dolk, 2009). Även Eidevald (2009) lyfter vikten av mera kunskap som en nyckel för att bättre förstå sig på hur genusmönster påverkar på förskolor. Detta kan i sin tur leda till vad Ärlemalm-Hagsér (2010) beskriver som mikrostrukturer. Kunskapen kan bidra till att negativa mikrostrukturer bryts och hur det istället skapas positiva gränsöverskridande mikrostrukturer som gagnar alla barns utveckling. Detta kan kopplas till Butlers (2006) begrepp performativitet genom hur pedagogernas kunskaper kring genusfrågor bidrar till vilka fysiska och verbala val barnen i förlängningen får. Val som bidrar till att forma vad för sociala och kulturella genusstrukturer som utvecklas på förskolor.
7.4 Fortsatt forskning
Avslutningsvis lyfts här förslag på fortsatt forskning, som har uppkommit under skrivandet av studien. Under skrivprocessen har det ibland upplevts svårt att hitta tillräckligt med material kring hur utomhus och inomhusmiljön kontrasterar varandra ur ett genusperspektiv. Det är ofta fokus på antingen inomhusmiljön eller bara utomhusmiljöns påverkan på barn. Därför hade jag önskat att det i framtiden bedrevs mera forskning kring hur utomhus och inomhus miljöerna kan komplettera och generera varandra på bästa sätt ur ett genusperspektiv. Detta eftersom dessa miljöer är i ett beroendeförhållande till varandra. Det vill säga att det finns aktiviteter och lekar som passar bättre inomhus respektive utomhus i förhållande till omständigheter såsom väderförhållanden och årstiders begränsande faktorer. Det hade även varit intressant att utforska hur olika länder jobbar pedagogiskt för att integrera och bryta könsmönster i dessa två miljöer. Det hade också varit intressant att forska närmare i hur naturmaterial kan används i inredningen av rum inomhus, och hur det i så fall skulle påverka barnens inomhuslek.