I diskussionen behandlas studiens resultat kopplat till tidigare forskning med avsikten att besvara studiens frågeställningar och behandla syftet.
8.1 Lärarnas uppfattning om skillnaderna mellan
läroplanerna
Studiens första frågeställning var att utröna hur lärarna uppfattade den nya läroplanen. Resultatet visade att lärarna ansåg att Gy11 blivit tydligare, men att det fortfarande fanns utrymme för fri tolkning. Skolverkets (2010) intentioner var att göra läro- och ämnesplaner tydligare i implementeringen av Gy11, vilket till viss del intervjusvaren visade tecken på. Däremot ansågs fortfarande många begrepp vara otydliga. Redelius & Hay (2009) diskuterade i sin studie att lärare ofta enbart bedömer utifrån mätbara prestationer och att bedömningen kan variera väldigt från lärare till lärare. Studiens resultat visar att alla respondenterna har ett likartat tillvägagångssätt när det gäller tolkning av kunskapskrav och kursmål, då de intervjuade beskrev att de arbetade tillsammans med de andra lärarna i idrott och hälsa på skolorna, i syfte att uppnå en likvärdig bedömning. Resultaten visar dock på att tolkningen av vad som ska bedömas varierar, men att lärarna strävar efter att ha en likvärdig bedömning på sin arbetsplats. Redelius & Hays (2009) menar att läroplanen måste bli tydligare, vilket lärarna anser att den i viss mån blivit i och med implementeringen av Gy11. Annerstedt & Larsson (2010) beskriver att betygsunderlaget skiljer sig från skola till skola, vilket denna studies resultat visar på. Där betygsunderlaget skilde sig åt i resultatet, visade det sig bero på svårtolkade begrepp i läro- och ämnesplanerna.
Lärarna i studien ansåg att den nuvarande läroplanen förtydligat än mer än Lpf 94 gällande betygssättning av närvaro, men de flesta lärarna var fortfarande av åsikten att en elev inte kunde visa sina färdigheter om frånvaron var för hög. Redelius & Hay (2009) visar i sin studie att ett kriterie för godkänt betyg bland lärare ofta är att eleven är ombytt och gör sitt bästa. Tholin (2006) är av samma åsikt. Lärarna i denna studie menade att de försökte att inte betygssätta utifrån detta, i läroplanen outtalade, kriterium, men att de ofta ändå gav ett betyg baserat på just närvaro.
8.2 Lärarnas uppfattningar om bedömning och
betygssättning
Detta avsnitt behandlar studiens andra frågeställning om lärares uppfattningar om bedömning och betygssättning, kopplat till bakgrunden och tidigare forskning.
Chroinin & Cosgraves (2013) studie om formativ bedömning visade att såväl lärare som elever uppskattade en formativ bedömning av förmågor och kunskaper. De intervjuade lärarna försökte bedöma formativt men ansåg det vara problematiskt på grund av tidsbrist och svårigheter i att hinna med att se varje elev. Utifrån intervjuresultaten kan samma syn bland lärarna i denna studie utläsas; formativ bedömning anses vara optimalt, men anses vara tidskrävande och svårt att tillämpa kontinuerligt. Lärarna ansåg att tiden för att formativt bedöma varje elev ofta inte räcker till och att vissa moment blir summativt bedömda. Samtliga lärare menade dock att kunskapskraven relaterade till rörelse bedömdes formativt i deras undervisning. Skolverket (2011) betonar dock vikten av att eleven ska vara delaktig i sin egen inlärning, vilket Lundahl (2012) kallar för bedömning som lärande och är en integrering av summativ och formativ bedömning. Studiens svar visar på en strävan från lärarna att bedöma utifrån bedömning som lärande, men har svårt att tillämpa detta, främst på grund av tidsbristen.
Angående den nya betygsskalan var intervjusvaren av delade meningar. Den nya betygsskalan ansågs ge eleverna ett mer rättvist betyg, men den tolkades även som orättvis då den pekar ut elevernas svagaste egenskaper och att betygssättningen blev därefter.
8.3 Slutsatser
De deltagande lärarna i studien visade på en strävan att följa läroplanen och bedöma utifrån de kunskapskrav som Skolverket (2011) satt upp. I sin strävan att följa läroplanen diskuterade och samrådde de med sina kollegor inom idrott och hälsa. Lärarna önskade dock att de hade fått mer hjälp från övriga kollegor på skolan och även i form av utbildning i den nya läroplanen. Lärarna var av åsikten att en likvärdig bedömning i hela Sverige är omöjlig att uppnå, men att den nya ämnesplanen i idrott och hälsa i vissa fall gjorde det mer likvärdigt än tidigare. Den positiva synen på mer diskussion och utbildning i bedömning och betygssättning bland lärarna visar att det eventuellt skulle kunna leda till en mer likvärdig tolkning
av läroplanen om fortbildning skulle ske. Då undervisningen endast utgått utifrån den nuvarande läroplanens kriterier sen 2011, är det svårt att dra några större slutsatser om huruvida lärares tolkning utav läroplanen kommer att bli mer samstämmig. Annerstedt och Larsson (2010) och Chroinin och Cosgrave (2013) slutsatser om att lärare saknar utbildning och ramverk för att bedöma formativt visar sig kunna utläsas av intervjusvaren i denna studie. Respondenterna var av åsikten att bristen på tid var den enda faktorn, men de var av åsikten att de hade kompetensen att bedöma formativt om tiden hade funnits. Lärarnas svar gav uttryck för att de hade förståelse för vad formativ bedömning innebär till viss del, men att vissa summativa element fortfarande genomsyrade deras bedömning, såsom elevernas bedömning av den egna förmågan och prestationen.
Lärarna var övervägande positiva till den nya läroplanen och menade att den var bättre, både för elever och lärare, i de flesta aspekter.
8.4 Metoddiskussion
Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats, där intervjusvaren från sex stycken lärare i idrott och hälsa utgjorde empirin. Lärarna arbetar vid tre olika skolor och har olika erfarenhet av yrket, vilket var av vikt för studien då jag ämnade få svar från lärare med varierande erfarenhet och olika arbetsplatser. Att välja respondenter som jag kände sedan innan kan ha påverkat personernas ambition att delta i studien, då det kan antas att de känt det svårare att tacka nej. Valet att använda respondenter som arbetar på samma skola kan också diskuteras, då deras uppfattningar och undervisningsmetoder ofta samstämmer med sina kollegors. Jag är av uppfattningen att svaren troligtvis hade blivit mer varierade om alla lärarna hade haft olika arbetsplatser.
Frågorna som låg till grund för intervjun kunde ha kompletterats med lämpliga följdfrågor, då vissa följdfrågor endast ställdes till vissa respondenter. Jag som intervjuare hade tjänat mer på att utveckla en bättre intervjumall. Ibland hände det även att en intervjufråga besvarades av en respondent med en motfråga; det kan ha bidragit till ledande svar.
Slutligen anser jag att, då den nuvarande läroplanen är så pass ny och knappt beprövad i vare sig undervisning, bedömning eller betygsättning bland lärarna, en studie av denna typ skulle få bättre genomslag om den utfördes när lärarna fått mer
erfarenhet av bedömning och betygsättning enligt den nya läroplanen. Dock anser jag det vara av intresse att få ta del av hur lärare resonerar kring bedömning och hur de betygsatte för första gången. Som förslag på framtida forskning menar jag därför att en studie av intresse vore att studera lärares syn på läroplanen när de blivit mer insatta i hur Gy11 fungerar.