Syftet med mitt arbete var att jag ville undersöka samarbetet mellan ett kulturhus och en skola där användandet av estetiska läroprocesser är centrala. Jag ville undersöka vad lärare, kulturpedagoger och elever säger om elevernas lärande. I min slutdiskussion formulerar jag de slutsatser och tankar jag har kommit fram till i min undersökning. Jag börjar med en diskussion om mina metoder.
Metoddiskussion
Jag har gjort en begränsad undersökning som jag inte kan dra några generella slutsatser av. Undersökningen är gjord i en speciell kontext vilket påverkar resultatet. Enligt Säljö (2000) är de sätt på vilka vi lär och tar del av kunskap beroende av i vilka kulturella omständigheter vi befinner oss. I den hermeneutiska ansatsen är det viktigt att vara medveten om att den egna förförståelsen påverkar tolkningsprocessen. I min KME- utbildning har jag kommit att intressera mig för hur kulturliv kan samverka med skolan. Detta är ett område jag anser viktigt. Då jag påbörjade min studie hade jag positiva förväntningar på samarbetet. Mina värderingar i dessa frågor kan ha påverkat mig i min analys.
Resultatet i min studie kan även ha påverkats av de datainsamlingsmetoder jag har använt. I och med att jag har agerat deltagande observatör i teaterföreställningen har jag fått en nära kontakt med de aktörer jag avsåg att undersöka. Som deltagande observatör är det en viktig faktor att man undgår att ”go native”, det vill säga att man identifierar sig så mycket med dem man studerar att man förlorar den akademiska distansen (Repstad 1999 s 27). Jag upplevde en risk med att själv vara med i föreställningen eftersom jag då kunde bli för förtrogen med de jag skulle studera. Detta kan ha påverkat mitt resultat. Samtidigt anser jag att deltagandet har gett mig en bra helhetsbild av projektet, som vidare har givit mig en djupare förståelse för intervjusvaren.
Vid intervjuerna fanns det flera faktorer som kan ha haft betydelse för mitt resultat. Jag upplevde en svårighet i att intervjua eleverna enskilt. De kände antagligen en viss osäkerhet inför situationen och blev ganska tystlåtna. Jag märkte då att jag hade större benägenhet att ställa ledande frågor. Repstad menar att det ibland är att föredra gruppintervjuer, då respondenterna kan känna sig tryggare och kan ha lättare för att hjälpa varandra att ge fylligare information (1999 s 83). På grund av tidsbrist hade jag heller inte några längre pauser mellan intervjuerna, vilket medförde en viss trötthet från min sida. Vid den sista intervjun var jag inte lika alert som tidigare och hade svårare för att avgöra vilka trådar jag skulle dra i, genom att ställa följdfrågor. Vid intervjun med kulturpedagogerna spelade vissa yttre omständigheter in. På grund av det knappa tidsschemat för dem, fick vi lägga intervjun precis innan en föreställning. Detta kan ha påverkat resultatet, eftersom pedagogerna var ganska stressade.
Demokrati och utvidgat estetikbegrepp
Det har varit intressant att följa samarbetet mellan Drömmarnas hus och skolan. Jag anser att skola och kulturliv har mycket att ge varandra. För att ett fruktbart samarbete ska fungera är det många olika faktorer som spelar in. Mötet mellan skola och kultur är många gånger inte problemfritt. Lena Aulin-Gråhamn (2004) problematiserar kring kulturprojekt där samarbeten mellan skola och olika former av kulturinstanser har ägt rum. Hon menar att dessa två fält som ska mötas består i sig av olika kulturer, vilket ofta innebär att man har olika intressen och ingen gemensam riktning för vad ett samarbete ska leda till. Hon hävdar att om ett samarbete ska leva vidare och leda till skolutveckling krävs det förankring i skolans kunskapsarbete. Hon nämner även dokumentation av de pedagogiska erfarenheterna, kontinuitet och framför allt att någon frågar efter elevernas och lärarnas röster (s 53). Drömmarnas hus har haft som ambition att låta ungdomarna vara delaktiga i en större process, där de får vara med i olika skapande processer. Vid observationer och intervjuer har jag kunnat utläsa vikten av att eleverna själva har fått stort utrymme i den skapande processen. Att de har blivit lyssnade på, att de har fått argumentera och testa sina åsikter, att de har fått leka, skapa och illustrera för dem viktiga frågor. Thavenius (2004) menar att begreppet den radikala estetiken ska användas för att reflektera över hur estetiska uttryck kan användas i undervisningen i elevernas erfarenhetsbearbetning, identitetssökande och lärande. Estetikbegreppet ska innefatta den kultur barn och unga befinner sig i. Drömmarnas hus
handlingsfrihet. De har även förhållit sig till estetikbegreppet i ett vidare perspektiv då de har bjudit in ungdomarna med deras kultur. Därmed har de medverkat till att utveckla skolan till en demokratisk offentlighet.
För att ett samarbete mellan skola och kultur ska leda till skolutveckling är det även viktigt att lärarnas röster blir synliga. I det här projektet har arbetet tidigt förankrats hos lärarna och deras kunskaper och erfarenheter har utnyttjats. Genom läromedlet ”Kreativa kickar” har det skett en växelverkan, där kunskaper från skola och kulturliv har förenats. Att detta har skett på ett fruktbart sätt beror mycket på att lärarna och kulturpedagogerna har haft en liknande kunskapssyn där elevernas frågor och tankar står i fokus. Enligt Kulturrådets rapport från i år där de har granskat hinder och framgångsfaktorer för samverkan mellan kulturliv och skola, är ett av de viktigaste hindren att skola och kulturliv har olika kunskapssyn. Kulturrådet menar att det skapar oklarheter kring vilka mål som man vill uppnå med en samverkan (2007 s 6). I det här projektet anser jag att det har funnits en gemensam riktning för både lärare och kulturpedagoger.
Utmaning av skolans kunskapssyn
Även om jag anser att kulturpedagogerna och lärarna har haft en gemensam syn på elevernas roll i läroprocesser, menar jag att Drömmarnas hus har tillfört mycket viktiga aspekter på vad kunskap kan vara genom sitt arbete med estetiska uttrycksformer. Genom att använda estetiken har de låtit ungdomarna reflektera, illustrera och argumentera kring maktbegreppet. Thavenius (2004) menar att konsten släpper fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefulla och mångtydiga och argumenterar för att skolan kan lära av detta experimentella förhållningssätt. Det anser jag att Drömmarnas hus har gjort genom att de har kullkastat och omformulerat företeelser som kan uppfattas självklara. De har genom ett skapande arbete ställt saker på sin spets och låtit elevernas egna tankar och frågor formulera innehållet.
Vid mina observationer och intervjuer har det framkommit att det finns ett behov hos eleverna av att få tänka själva och inte få all kunskap ”färdigpackad”. Det har varit viktigt för dem att det i projektet har funnits olika moment, där de har fått arbeta med maktbegreppet utifrån olika infallsvinklar och närmanden. Magasinsprocessen, dramaövningarna och själva teaterproduktionen har alla inneburit olika framställningar av verkligheten. Som Thanenius skriver är det viktigt att använda olika formspråk för att skapa mening. Genom att arbeta med estetik, både analytiskt och praktiskt, kan man
få insikt i formens betydelse för hur olika typer av kunskap utvecklas. Eleverna har själva framhållit olika former av förståelse. De har dels beskrivit hur de känslomässigt har engagerats när de har agerat och fått ”känna hur det är att ha makt”. Dels genom att de har fått skriva om makt utifrån olika infallsvinklar och haft ett mer analytiskt förhållningssätt. På det här sättet har ungdomarna fått utveckla olika former av språk och på ett personligt sätt skapat mening. Jag anser att Drömmarnas hus har haft en viktig funktion i att utmana skolans kunskapssyn. De har låtit sinnen, som känslor, fantasi och inlevelseförmåga ta plats i ramen för vad kunskap kan vara och har därmed skapat förutsättningar för att utveckla skolans syn på kunskap.
Vad kan utvecklas?
Jag menar att Drömmarnas hus har stor potential att utveckla arbetet med estetik i skolan. De kan med sina kunskaper och erfarenheter fungera som inspiratörer i arbetet med estetiska läroprocesser. Den radikala estetiken bygger på att det estetiska arbetet ska fungera som drivkraft och genomsyra all undervisning. Det anser jag att Drömmarnas hus kan utveckla ännu mer. För att estetiken inte ska fortsätta att marginaliseras i skolan, behövs det en förankring och förståelse över hela skolans fält. Jag skulle vilja se samarbetsprojekt med exempelvis naturkunskaps- och mattelärare. Att med estetiken som drivkraft ifrågasätta det rationella tänkandet som länge präglat de naturvetenskapliga ämnena. Finns det ett givet svar? Vad händer om man ifrågasätter läroböckernas lösningar? Med Drömmarnas hus förhållningssätt till kunskap skulle de på ett spännande sätt kunna levandegöra och vända upp och ner på viktiga frågor.
Jag anser att det är just förhållningssättet till kunskap som är det centrala för Drömmarnas hus arbete i skolan. I Skolan och den radikala estetiken och En kulturskola för alla har det framkommit att de estetiska ämnena ofta ses som lek eller avkoppling mellan de mer allvarliga och ”viktiga” ämnena. Drömmarnas hus skulle med sina kunskaper kunna inspirera och utveckla estetiken som drivkraft i lärandet. Självklart är inte metoderna oviktiga. I det här projektet har skolan och Drömmarnas hus utvecklat ett läromedel, där det finns exempel på dramapedagogiska övningar. Detta har båda lärarna varit mycket positiva till och jag menar att det är ett viktigt steg för skolutveckling. Det är samtidigt viktigt att metoderna inte utgör ett hinder för att lärarna själva ska våga använda estetiska uttryck i klassrummet. Andreas, den lärare som varit med kortast tid i projektet, uttrycker en oro över att bryta en invand skolstruktur och
tycker att det är skönt när kulturpedagogerna kommer med sina expertkunskaper. Ska man uppnå en radikal estetik i skolan handlar det om att våga bryta mönster.
Jag anser även att det är viktigt att berörda parter samtalar och reflekterar efter ett sådant här projekt. Vad har man gemensamt skapat och varit med om? Den efterföljande reflektionen menar jag är en viktig del av samarbetet, som behövs inte minst för framtida projekt.
Drömmarnas hus har en viktig uppgift i att inspirera och medverka till att skapa ett nytt förhållningssätt till kunskap och därmed skapa förutsättningar för en radikalare estetik i skolan. I och med det här projektet har de lagt en bra grund för fortsatt arbete och på den skolan jag har studerat är jag övertygad att deras arbete har satt djupa avtryck både hos lärare och elever.
Litteraturförteckning
Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius Jan, 2004: Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur
Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan, 2003: Kultur och estetik i skolan. Malmö: Reprocentralen
Fast, Carina, 2007: Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola, Stockholm: Elanders Gotab
Liberg, Caroline, 2007: Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet, (Myndigheten för skolutveckling)
Lpo-94. http://www.skolverket.se
Marner, Anders & Örtegren, Hans, 2003: En kulturskola för alla – estetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Kalmar: Lenanders Grafiska AB
Repstad, Pål, 1999: Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund: Studentlitteratur
Säljö, Roger, 2000: Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Bokförlaget Prisma
Kulturrådet, 2007: Hinder och framgångsfaktorer för samverkan kulturliv och skola. Ödman, Per-Johan, 2007: Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik, Norstedts akademiska förlag
Bilaga
Intervjuguide
Lärare och kulturpedagoger
• Mål/förväntningar innan projektet • Tankar kring projektet så här långt • Elevernas lärande i projektet
• Att arbeta gestaltande med ett kunskapsstoff (i det här fallet makt-människa) • Drömmarnas hus roll i projektet/skolans roll
• Spår av projektet • Insikter och erfarenheter
Elever
• Tankar kring projektets olika delar: forumspel, magasinsdelen, teaterföreställningen
• Vad har varit bra/mindre bra
• Jämförande med annan typ av undervisning • ’Makt och människa’ –vad har du lärt dig om det?
• Arbetet med teatern och magasinet – vad kan man lära sig på att arbeta på det sättet?