Liksom i Örtegrens studie baserad på kärnan och det profana visar det sig också i denna studie att eleverna till stor del är av uppfattningen att traditionella tekniker, kreativitet och det fria skapandet är en del av bildämnets kärna vilket vidare kan tolkas som att de i stor utsträckning sluter sig till det estetiskt- praktiska paradigmet. Enligt mina tolkningar av elevernas uppfattningar om digitala medier i bildämnet är resultatet dock nyanserat då fler uppfattningar även kommer till uttryck.
Örtegren tar vidare upp att lärarna tycker sig se att eleverna anser att traditionella tekniker har högre status än digitala medier i bildämnet, vilket kan kopplas till att några elever i denna studie anser att det är mer bild att rita och måla än att sitta vid datorn. En annan elev i denna studie anger till skillnad från föregående elev att hen föredrar att sitta vid en dator framför att använda en penna. Denna elev uppger att hen har god vana med datorer. Eleven berättar att det är på grund av att hen är mer van vid datorer än pennor som hen hellre vill använda datorn. Majoriteten av de andra eleverna tycker att det är roligare att rita och måla under bildlektionerna och förknippar detta starkt med bildämnet. I Marner & Örtegrens studie framkom att i de miljöer där det frekvent användes digitala medier angav en att en tyckte att dessa gjorde undervisningen mer effektiv istället för att den ansågs vara för tidskrävande.78 Om digitala medier användes mer frekvent i bildundervisningen och alla elever skulle ha vana med datorer skulle detta då bidra till en positivare inställning till digitala medier i bildämnet? Kan ett motstånd mot digitala medier ha en koppling till att eleverna inte känner sig vana vid datorer? Enligt Danielssons forskning finns ett motstånd till digitala medier som bottnar i okunskap hos lärare79, vilket skulle kunna kopplas till det eleverna i denna studie ger uttryck för. Öhman & Gullberg menar vidare att det är lärarens uppfattning om ett ämne som är avgörande när det kommer till att organisera och välja tekniker80, därav kan läraren tolkas ha en inverkan på elevernas uppfattningar om digitala medier i bildämnet. Om vi dessutom tittar på Björcks forskning där lärarna står i centrum är det också där läraren som styr elevernas uppfattning om hur de ska lösa olika uppgifter.81 I detta fall finns dock inte underlag för hur läraren uppfattar eller organiserar bildämnet.
Att eleverna i denna studie anger att de tycker att det är stressigt att arbeta med filmuppgiften skulle kunna jämföras med Marner & Örtegrens resultat där det framgår att det finns ett motstånd till digitala medier i de miljöer där en anser att det är för tidskrävande att använda sig av digitala verktyg i bildundervisningen.82 Att eleverna upplever att filmuppgiften var en stressig
78 Marner & Örtegren
79 Danielsson
80 Öhman & Gullberg
81 Björck (2014)
32
uppgift skulle kunna bidra till en mer negativ syn på digitala medier, dock är inte det någonting som det finns belägg för i studien.
Lärare i den studie som Marner och Örtegren gör om digitala medier i bildundervisningen upplever digitala medier som ett hot mot kreativiteten som de anser är en del av bildämnets kärna.83 Därav menar Marner och Örtegren finns det ett motstånd mot att arbeta digitalt från lärarnas sida, på grund av att det förflyttar kreativitet från kärnan i ämnet. Eleverna i denna studie ger inte uttryck för att digitala medier skulle vara ett hot mot kreativiteten men tillskriver det inte samma plats som att måla och rita i ämnet. Det verkar snarare vara en fråga om hur en använder de digitala medierna, om en får använda dem till att vara kreativ och skapa någonting accepterar eleverna i denna studie digitala medier som verktyg i bildämnet. Dock beskriver en elev att det är viktigt att få skapa fritt i bilden och att inte vara bunden till vissa specifika ramar vilket eleverna var i anknytning till film-uppgiften. En lärare i Örtegrens studie som ansluter sig till det kommunikativa paradigmet förklarar att det går att vara kreativ i alla ämnen och att det inte är något som hör till just bilden. Enligt en elev i denna studie är bildlektionerna dock där hen får vara kreativ och hen upplever undervisningen i andra ämnen som mer sluten.
I linje med Hernwalls forskning84 om elevers förhållande till digitala rum så anser en elev i denna studie att datorer tillhör framtiden och att elever kommer behöva kunna hantera datorer för att kunna fungera i samhället och kunna få ett arbete. Dock så uttrycker ingen elev i denna studie att de upplever datorn i skolan som ett sätt att komma ifrån undervisningen, vilket eleverna i Hernwalls forskning gör. De anger heller inte på samma sätt som i Hernwalls studie att datorn är rolig, utan istället vid ett tillfälle att det är tråkigt att använda sig av datorn i skolan och att det är roligare när en är hemma och kan spela vid datorn.
Elever i denna studie anger även att datorer är något som hör fritiden till. I Örtegrens studie finns också belägg för att datorer är något som eleverna kopplar till fritiden.85
På samma sätt som i Örtegrens studie av skolor som adderar digitala medier till bildundervisningen tycker eleverna i denna studie att digitala medier är ett accepterat verktyg att använda i bildämnet bara på vissa villkor. Lärarna i Örtegrens studie är endast villiga att använda digitala medier när detta tillför något i elevernas konstutveckling, de är alltså beredda att använda digitala medier som ytterligare ett verktyg. Eleverna i denna studie ger uttryck för att de också accepterar digitala medier som verktyg om de får arbeta praktiskt med dem och inte teoretiskt, tolkande eller analyserande. Det finns således inte underlag för att eleverna i denna studie ser på bildämnet med utgångspunkt i det kommunikativa paradigmet men däremot kan detta jämföras med det Örtegren beskriver som en förhandling mellan de två paradigmen.
83 Ibid.,.671.
84 Hernwall
33
8.1 Framtida forskning
En större studie med fler respondenter skulle vara nödvändig för att nyansera och belysa fler aspekter av elevers uppfattning om bildämnets digitalisering samt för att en skulle kunna göra solida slutsatser. Att bredda forskningen om specifikt inställningen till digitala medier hos både elever och lärare i anknytning till fler ämnen skulle också kunna ge en bättre bild över hur förväntningarna på ämnena har en påverkan till upplevelsen av digitala medier i undervisningen. Forskning om både elever och lärares syn på och uppfattningar av bildämnet och digitala mediers implementation och användning skulle kunna generera ny kunskap om hur en skulle kunna förankra den digitala kompetensen i skolan.
34