Diskussion - En bild ska inte gå snabbt förbi - En studie om hur historielärare använder sig av

Syftet med denna undersökning var att få en djupare kunskap och få en inblick i hur

historielärare använder sig av bilder som kunskapskälla. Jag har även tittat på vilka bildgenrer som finns i elevernas läroböcker och om bilder och text samspelar.

I min undersökning har jag kommit fram till att mina intervjupersoner använder bilder i sin undervisning för att visa hur det kan ha sett ut en gång i tiden. Lärarna använder sig även av bilder då de tycker att bilderna förhöjer undervisningen. Hur lärarna använder bilder ser olika ut beroende vilken intervjuperson man talade med. Två av mina intervjupersoner tycker om att visa filmer medan den tredje föredrar att projektera upp bilder och ha bildsamtal. Jag blev positivt överraskad att samtliga av mina intervjupersoner använder bilder i sin undervisning då en av mina idéer innan detta arbete var att lärare skulle känna en osäkerhet i att tala om bilder och därför undvek det. Kanske har det skett en utveckling sedan jag själv gick i skolan, då bilderna bläddrades förbi okommenterade? Eller så var det så att mina lärare inte fann bilder intressanta, eller att de kände en osäkerhet i att tala om bilder? Anna anser att bildsamtal är mycket viktiga då man kan få andras perspektiv och därav få en ”aha” upplevelse. Dock tror jag att mängden bildmaterial som används i undervisning varierar beroende på om läraren är intresserad av bilder och känner en bekvämlighet att tala om dem. Känner lärarna att det är spännande och roligt att tala om och analysera bilder tror jag att detta smittar av sig på eleverna. Anna är den informant som verkligen lägger tyngd i hur viktigt det är att tala om bilder, kanske beror detta på att hennes lärare under hennes egen skolgång gick förbi bilderna i historieboken utan några kommentarer. Kanske beror detta på hennes intresse i bilder? En annan idé jag hade innan denna undersökning var att eleverna inte fann ämnet historia intressant då det är så långt från deras egen tid. Att eleverna inte visade intresse var inte fallet för samtliga av mina intervjupersoner då de menar att det är eleverna som ofta börjar ställa frågor kring bilderna. Tina talar om situationer i sin undervisning där eleverna ställt frågor som hon aldrig tänkt på. Detta visar att alla människor ser bilder olika och att det är viktigt att tala om dessa för att öka sin förståelse och få nya perspektiv.

I undersökningen av bildgenrer i läroboken visade resultaten att det fanns övergripande

föreställande bilder som enligt Pettersson (2008) är bilder som vill förstärka de viktigaste

händelserna i texten. Med andra ord ska bilden förstärka/bekräfta det texten berättar. Många av dessa bilder tillhörde även kategorin kognitiva bilder som Pettersson (2008) menar är

bilder som ska väcka känslor och tankar hos läsaren. Resultaten visade också att bilderna och texterna samspelade väl med varandra. Trots att jag upplevde att läroboken S.O.S Historia hade ett bildrikt material så kunde jag innan intervjuerna ana att lärarna kompletterade boken på andra sätt. Jag kunde få känslan av att det saknades bilder och att bilderna var mycket ojämnt fördelade mellan kapitlen. Samtliga intervjupersoner höll med mig om detta i sina intervjuer. Bildmaterialet räcker inte och därför letar de upp fler bilder via internet för att komplettera boken. I detta avseende ser samtliga intervjupersoner teknikens utveckling positivt. Samtliga intervjupersoner kompletterar läroboken på olika sätt, mestadels digitalt. Att komplettera läroboken med teknik låter kanske som något självklart i dagens

tekniksamhälle. Under Annas tid i skolan (och detta inkluderar kanske Tina och Sten också) fanns inte de möjligheter som finns idag. Idag finns det många möjligheter ute på skolorna att komplettera läroboken, exempelvis kan man leta upp mer bilder om en viss tidsepok, och man kan se en filmatisering av en viss händelse. Kanske kommer läroboken utvecklas och bli mer digital i framtiden? Dock tror jag att det viktigaste i historieböckerna (vare sig om det är fysiska böcker eller digitala) att bilderna stämmer överrens med texten för att undvika att elever blir förvirrade eller lär sig felaktigt. En önskan hade kanske varit att bildredaktörerna till läroböckerna faktiskt såg till så att alla bilderna främst hamnade i rätt sammanhang och inte enbart finns där som en paus i läsandet, för jag tror att om bilderna stämmer bättre överrens med texten blir boken mer pedagogisk och minskar risken för felaktig inlärning. Att minska antalet bilder tror jag inte är positivt då elever med inlärningsproblem eller läs- och skrivsvårigheter kanske får en sämre chans till inlärning.

Bilder verkar ha en stor plats i ämnet historia och anledningen till det rika bildmaterialet kan bero på att det är svårt att visa historia på annat sätt än genom bilder. Detta skulle även kunna vara anledningen till att läroböckerna inom ämnet historia behåller sina bilder i större

utsträckning än andra ämnen. Samtliga intervjupersoner tycker att bilderna kan förmedla och berätta saker som text ensamt kanske inte skulle kunna göra.

Den viktigaste slutsatsen av denna undersökning är att det är oerhört viktigt att använda bilder i rätt kontext när det kommer till undervisning i skolan. Mängden bilder som används kan variera kraftigt av olika anledningar. En annan slutsats är att man i dagens samhälle kan, och faktiskt komplettera den bok som används i undervisningen via den digitala vägen. Detta verkar vara för att boken verkar tunn i sin text och bilder. En av intervjupersonerna har en tanke om att boken kanske kommer kompletteras med en digital bok i framtiden. Kanske

kommer den fysiska boken utvecklas och bli digital en dag? Trots att läroböckerna kan ses som ”tunna” och inte kompletta så tyckte jag att S.O.S Historia var en bra lärobok. Jag tyckte att bilderna och texterna samspelade och jag som jag nämnt innan är detta viktigt för att inte skapa förvirring hos läsaren.

Alla mina idéer och tankar jag hade innan detta arbete har motbevisats och jag tycker detta är positivt. Att bli motbevisad av samtliga intervjupersoner har gett mig ett större hopp om bildanvändning i skolan. De kunskaper jag utvecklat under denna undersökning kommer jag ha med mig när jag börjar undervisa i mina två ämnen bild och historia. Dessa kunskaper kan också användas av andra lärare och elever som är nyfikna på bildanvändandet inom ämnet historia. Dock måste jag påpeka att mina svar och resultat inte kan generaliseras då jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. Då det enbart är tre historielärare som ingått i min

undersökning och blivit intervjuade så kan jag inte påstå att mina svar och resultat gäller överallt. Men denna undersökning kan vara en fingervisning på hur det kan se ut, och ett underlag till en utvecklad studie. Denna undersökning går att bygga vidare på om man skulle vilja det.

6.1 Förslag på fortsatt forskning

Exempel på utveckling av detta arbete hade kunnat vara att intervjua fler lärare som

undervisar i ämnet historia och kanske inte begränsa det enbart till grundskolans senare år. Att intervjua fler lärare hade gett ett större perspektiv på lärarnas tänkande och tyckande om läroböckerna i ämnet historia. Att intervjua fler lärare hade även gett information som hade kunnat generaliseras i större utsträckning än just detta arbete.

Ett annat förslag hade varit att inkludera elever som intervjupersoner för att få deras

perspektiv på läroböckerna. Kanske hade de sett andra saker som inte deras lärare hade sett och upplevt? Detta hade varit intressant att undersöka då eleverna lever i ett samhälle med mer bilder i än vad deras lärare kanske upplevde när de växte upp.

7. Källförteckning

7.1 Tryckta källor

Alling- Ode, Bitte och Tubin, Eino (1993) Falska kort? Bilden i dataåldern. Stockholm: Åkessons Tryckeri.

Ammert, Niklas (2008) Det osamtidigas samtidighet- historiemedvetande i svenska

historieläroböcker under hundra år. Lund: Sisyfos.

Ammert, Niklas (2013) Historia som kunskap – Innehåll, mening och värden i möten med

historia. Falun: Nordic Academic Press

Arvidsson, Maria (2003) Visuella spår – Bilder i kultur- och samhällsanalys. Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Aspers, Patrik, Fuehrer, Paul och Sverrisson, Arni (2004) Bild och samhälle – Visuell analys

som vetenskaplig metod. Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Carlssons Bergström, Bo (2010) Sampel, text, bild. Stockholm: Carlsson.

Davidson, Bo och Patel, Runa (2011) Forskningsmetodikens grunder – att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Författarna och Studentlitteratur AB.

Eriksson, Yvonne (2009) Bildens tysta budskap - interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Eriksson, Yvonne och Göthlund, Anette (2004) Möten med bilder. Lund: Studentlitteratur Ivansson, Maria och Tordai, Mattias (2010) SO.S Historia. Stockholm: Liber.

Lindgren, Bengt och Nordström Z, Gert (2009) Det kreativa ögat. Om perception, semiotik

och bildspråk. Lund: Studentlitteratur AB.

Rossholm, Lagerlöf Margaretha (2007) Inlevelse och vetenskap- om tolkning av bildkonst. Stockholm: Atlantis.

Säljö, Roger (2005) Lärande och kulturella redskap – om läroprocesser och det kollektiva

7.2 Elektroniska källor

Information om Gustaf Cederström. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.historiesajten.se/visainfo.asp?id=471 (2014-12-16). Information om Gustaf Cederström. (Elektronisk) Tillgänglig:

http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-samlingarna1/Hojdpunkter-maleri/Karl-XIIs-likfard/

(2014-12-16).

Pettersson, Rune (2008) Bilder i läromedel. (Elektronisk) Tullinge: Institutet för infologi. Tillgänglig: ProQuest (2014-12-21).

Skolverket (2011) Läroplaner för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/grundskoleutbildning/grundskola/timplan (2014-12-16). Karl XII:s likfärd bild:

https://www.google.se/search?hl=sv&site=imghp&tbm=isch&source=hp&biw=1366&bih=66 7&q=gustav+XII+likf%C3%A4rd&oq=gustav+XII+likf%C3%A4rd&gs_l=img.3...530.1221 5.0.12519.18.8.0.10.10.0.273.999.0j5j1.6.0.msedr...0...1ac.1.61.img..9.9.1012.caoo6z- G0YI#imgdii=_&imgrc=KhqfoSQdj2gfzM%253A%3BAOe0oMiIREY5iM%3Bhttp%253A %252F%252Fupload.wikimedia.org%252Fwikipedia%252Fcommons%252Fthumb%252F8 %252F82%252FGustaf_Cederstr%2525C3%2525B6m_- _Bringing_Home_the_Body_of_King_Karl_XII_of_Sweden_- _Google_Art_Project.jpg%252F300px-Gustaf_Cederstr%2525C3%2525B6m_- _Bringing_Home_the_Body_of_King_Karl_XII_of_Sweden_- _Google_Art_Project.jpg%3Bhttp%253A%252F%252Fsv.wikipedia.org%252Fwiki%252FK arl_XII%253As_likf%2525C3%2525A4rd%3B300%3B213 (hämtad 2015-02-10)

Bilaga – Intervjufrågor

1. Om du tänker tillbaka till när du gick i skolan, finns det någon särskild bild du kommer ihåg från historien?

2. Varför tror du att det finns ett rikt bildmaterial i historieboken? Tycker du att

bildanvändandet i böckerna har förändrats sedan du själv gick i skolan? Hur då fall? 3. Hur behandlade era historielärare bilderna som fanns i era historieböcker?

4. Vilken funktion har/fyller bilderna som finns i historieböckerna? 5. Hur utnyttjar du som lärare de bilder som finns i historieboken?

6. Är du som lärare nöjd med det urval av bilder som finns i historieboken? Hur använder/utnyttjar ni dessa bilder för kunskapsutveckling?

7. ”Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap.” Står det i LGR 11 om historia. Hur stor roll har bilder som källa? Räknar du in bilder som källa när du läser/hör detta? 8. Känner du som lärare att eleverna finner dessa bilder intressanta?

9. Om jag hade varit en elev, hur hade du gått tillväga för att förklara denna för mig? (Ta fram en bild och be snällt om en bildanalys, vänligen se bild nedan).

10. Använder du som lärare inom ramen för din undervisning kompletterande metoder för att visuellt visa historia? Ex, spel, filmer eller bilder?

In document En bild ska inte gå snabbt förbi - En studie om hur historielärare använder sig av bilder i sin undervisning (Page 34-39)