Diskussion - Bilder av specialpedagogik

Diskussion är uppdelad i resultatdiskussion, slutsats och metoddiskussion.

5.1 Resultatdiskussion

Genom intervjuerna och tidigare forskning kan vi se hur specialpedagogik ser olika ut för olika personer. Specialpedagogiken påverkas över längre tidsperspektiv i den kontext som den befinner sig i.

5.1.1 Specialpedagogik på organisationsnivå

Skolan har fått mer och mer intresse i specialpedagogiska insatser under årens gång. Hur specialpedagogiska insatser sett ut har varierat. Under 1960-talet började skolan visa större intresse för specialkonstruerade läromedel och åtgärdsprogram, samt började också ta hänsyn till elevers förkunskaper och inlärningstakt (2007:15). På 1980-talet började skolan istället prata om elever i svårigheter i samband med begreppet ”en skola för alla”. Skolan ansågs nu anpassa inlärningssituationen till elevens möjligheter att förstå och lära (Vernersson 2007:12). I intervjun med specialpedagogen kan utläsas av hennes berättelse att hon hade svårt att nå fram till de tidigare ägarna av friskolan. Hon försökte att få dem att förstå innebörden av specialpedagog och speciallärare på skolan. När det tidigare ägarna började arbeta efter sin lärarutbildning så arbetades det annorlunda med elever i behov av stöd. Specialpedagogen som gått sin utbildning senare har fått med sig ett annat sätt att tänka på om elever i behov av stöd, och när något nytt ska förstås så kan det ta olika tid för olika personer.

Från att ha gått till ett intresse i att anpassa undervisningen efter eleverna så är det idag ett krav. ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Lgr11, 2011:4).

Samtidigt som skolan ska uppmuntra olikheter och anpassar undervisningen efter varje elev, så ska skolan anpassa sig efter att elever i samma ålder ska ligga på ungefär samma nivå eftersom de ska ha undervisning tillsammans. Det blir en svår kombination som skolan får arbeta med och detta för att eleverna ska uppnå kunskapskraven som finns i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan.

5.1.2 Specialpedagogik på grupp- och individnivå

Stora variationer i kunskapsnivå kan finnas i skolklasser idag. Orsaker till det kan vara många men en stor del ligger i att vi som människor utvecklas i olika takt och har olika lätt eller svårt för att förstå och lära olika kunskaper och färdigheter. Skolan styrs genom styrdokument och lagar som anger vilka skolämnen som är obligatoriska och vad som ska läras under utbildningen i skolan. Rektorn menar att det finns risk för att lärarna omedvetet inte förväntar så mycket av eleverna om eleverna lyfts ut från klassen, som om de skulle vara kvar. Likaså förväntar sig kanske inte eleven så mycket om sig själv om den särskiljs från resten av klassen. Han berättar om att han upplever att det blivit bättre stöttning på senare tid för eleverna i behov av stöd, men menar att det kan finnas olika orsaker till det. Det kan enligt honom vara årskullarna, men han menar också att det är farligt att dra slutsatsen utifrån det. Specialläraren anpassar klassens material så det passar eleven. Hon är med eleven i behov av stöd i klassen för att där ge eleven det stöd som behövs. Därmed försöker hon så långt det är möjligt att inte särskilja eleven från den vanliga klassen.

Enligt Vernersson (2007:12–14) uppkom normalitetsbegreppet på 1940-talet. Med detta synsätt såg skolan mer på elevens brister och svårigheter och talade om detta som elever med svårigheter. Det var ur medicinsk och psykologisk synvinkel. Tyvärr är det fortfarande på vissa håll inom skolan så att man fokuserar på avvikelser och hinder istället för att se elevens positiva sidor och möjligheter att utvecklas (Vernersson, 2007:12).

5.1.3 Specialpedagogik på alla tre nivåer

Arte (1985:9–10) menar att specialpedagogik har många betydelser som inte alltid är helt klart uttryckta, eftersom det som står i läroplaner och styrdokument i praktiken inte blir verklighet på en gång. Specialpedagogiken kan därför, som allt i styrdokumenten, ha en strävan efter alternativa metoder och arbetssätt för undervisning. I styrdokumenten är det inte tillräckligt konkret för hur specialpedagogiken kan användas och det kan blir svårt att se det i verksamheten. Rektorn menar att forskning och styrdokument ska följas när det gäller specialpedagogik. Arte menar att det inte går för att det inte är helt klart uttryckt där för hur specialpedagogik ska ske, därför får egna tolkningar göras utifrån det som står (1985:9–10). Problem kan uppstå för elever som lär bäst på ett visst sätt när lärare använder olika arbetssätt för att nå fram till alla elever, i och med att alla elever lär och utvecklas på olika sätt och i olika takt. Konflikter kan påverka de elevernas koncentration mer än andras. De eleverna som har svårare för förändringar kan bli de som stör resten av klassen. Läraren behöver tänka på

sitt sätt att agera som förebild för eleverna, för att konflikter ska undvikas. Går läraren in i konflikten finns risken att eleven får med sig de andra i klassen mot läraren och planeringen för lektionen faller.

5.2 Slutsats

Syftet med undersökningen var att ta del av lärarnas syn på specialpedagogik utifrån deras yrkesroll, och vilken betydelse specialpedagogiken kan ha för lärare och pedagoger inom skolan. Hur lärarna talar om specialpedagogik och betydelsen av den i skolan ser olika ut beroende på identitet, yrkesroll och erfarenheter. Flera av våra informanter anser att undervisning ska anpassas efter eleverna. Användningen av speciallärare och specialpedagog kan se väldigt olika ut. På informanternas skola använder de idag speciallärare och specialpedagoger som handleder eller går med in i klassundervisningen för att främst stötta elever i behov av stöd. Specialläraren och specialpedagogen menar också att de finns tillhands för alla elever. Persson menar att specialpedagogiken sätts in när det bedöms som att den vanliga pedagogiken inte räcker till (1997:4). Om det finns kompetenser hos lärarna att tillgå som kan hjälpa elever i behov av stöd, så kan det kanske vara ett alternativ till att använda som resurs när inte speciallärare eller specialpedagog finns att tillgå. Salamancadeklarationen talar för att elever ska inkluderas i klassen så långt det är möjligt. Olikheter och mångfald betonas som tillgångar samt att skolan genom pedagogiken ska inkludera eleverna så att deras mångfald tillvaratas i undervisning. Undervisning ska ta hänsyn till och anpassas efter barnens möjligheter till inlärning (Olsson & Olsson, 2007:116–118).

På informanternas skola finns mentorskap. Det innebär att undervisande lärare har ansvar för ett antal elever på skolan. Mentorerna har ansvar för att genomföra utvecklingssamtal och regelbundna träffar för att lära känna sina ansvarselever. Genom att mentorerna och dennes ansvarselever träffas regelbundet gör det att djupare relationer kan skapas. Eleverna får hjälpa till med allmänna sysslor på skolan och ambitionen är att eleverna ska känna större trygghet och förtroende kan lättare skapas.

Arte försöker beskriva specialpedagogik som han menar är ”ett vitt och mångtydligt begrepp” (1985:10). Han menar att specialpedagogik därför är svårt att definiera med en kort formulering. I styrdokument står det på flera ställen att lärare, rektor och alla som arbetar i skolan ska ta hänsyn till elever i behov av stöd i skolan och förskolans verksamheter. De finns fyra artiklar som har störst tyngd och kan läsas i barnkonventionen. Artiklarna beskriver

barnens rättigheter till att vara lika mycket värda och rättigheter att utvecklas. Likaså barnens rättighet att påverka sin egen situation och att man alltid ska utgå från barnens bästa betonas också i barnkonventionen (Olsson & Olsson, 2007:114–115). I intervjuerna betonade tre av våra informanter att de tycker att specialpedagogiken ska få vara en stor del på skolan.

5.3 Metoddiskussion

Enligt Patel och Davidson (2003:79) börjar ingen forskare som ett tomt blad och eventuellt är det en fördel om man är insatt i det ämne man ska forska inom, men det är inget krav. Forskaren kan förbereda sig genom att studera tidigare forskning i aktuellt ämne (2003:79). Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer för att samla in material till vår undersökning i specialpedagogik. Vi var intresserade av specialpedagogik och enligt Larsen är kvalitativa intervjuer bäst lämpad för att skaffa sig förståelse för ett enskilt fenomen (2009:22). När vi påbörjade vårt arbete var vi inriktade på att vi ville skriva om en specialpedagog och hennes arbete på en friskola. Efter att vi hade intervjuat henne, började vi förstå att det skulle bli ett för stort arbete inom ramen för tiden som vi hade till förfogande. Efter det valde vi att istället intervjua specialpedagogen, en speciallärare, en lärare och rektorn på friskolan om hur deras syn på specialpedagogik ser ut. Språket formas i en social kontext och påverkas av våra relationer för att hela vår värld bildas genom språket (Bergström & Boréus, 2002).

Vår undersökning är inte på något sätt generell eftersom vi valt att koncentrera oss på personal vid en specifik friskola. Det vi däremot kan visa är hur deras syn på specialpedagogik ser ut. Om vi hade valt att både intervjua och observera våra informanter så hade vi kanske kunnat få fram annat resultat än vi nu har fått. Fortsatt forskning skulle kunna vara att intervjua yrkesverksam personal på en annan skola, kommunal eller friskola. Eller alternativt att bara intervjua elever och föräldrar, eller i kombination med yrkesverksam personal inom skolan. För att se om likheter och skillnader finns mellan kommunal- och friskola. Ytterliggare ett alternativ hade kunnat vara att endast intervjua elever och deras föräldrar för att se om resultatet hade sätt annorlunda ut.

In document Bilder av specialpedagogik (Page 31-35)