I avsnittet nedan diskuterar vi det vi har kommit fram till i resultat- och analysavsnittet. I metoddiskussionen har vi valt att diskutera och lyfta konsekvenser vi stött på under studiens gång beträffande genomförandet av studien.
6.1 Resultatdiskussion
När vi analyserat det resultat vi fått fram av intervjupersonerna, gällande det salutogena förhållningssättet, märkte vi att svaren skiljde sig markant beroende på hur pass mycket biståndshandläggarna tillämpade det i sitt dagliga arbete. De intervjupersoner som fått en introduktion och utbildning om det salutogena synsättet kunde mycket lättare koppla förhållningssättet i arbetet med utrikesfödda äldre, jämfört med de intervjupersoner som inte fått den kunskap tilldelat av arbetsplatsen. Detta utgjorde att vi fick mer utförliga svar om det salutogena förhållningssättet i arbete med utrikesfödda äldre av vissa intervjupersoner mer än av andra intervjupersoner. De intervjupersoner som vi fick förklara begreppet salutogenes för, i början av intervjun, upplevde vi att deras utsagor inte föll lika naturligt som för de som fått en utbildning av arbetsplatsen. Vi kan tycka att detta gav en del luckor i vårt resultat då vissa avsnitt enbart behandlade arbetet med utrikesfödda äldre, utan någon direkt koppling till det salutogena förhållningssättet i deras arbete som biståndshandläggare, vilket vi egentligen önskat. Vi tyckte dock att det var bra att intervjupersonerna kunde dra paralleller till begreppet salutogent som exempelvis begripligt, hanterbart och delaktighet för att de på detta sätt lättare kunde förstå våra frågor och deras handlingsutrymme i förhållande till begreppet salutogent.
Valet av att studera biståndshandläggarens salutogena förhållningssätt som teoretisk utgångspunkt har med stor rimlighet påverkat infallsvinkeln för vår uppsats. Hade våra intervjupersoner varit mer medvetna om det salutogena förhållningssättet i sitt arbete hade vi möjligen fått mer utförliga svar och lättare kunna analysera det salutogena förhållningssättet i förhållande till deras arbete med utrikesfödda äldre. Hade vi dock använt oss av andra teoretiska perspektiv skulle angreppssättet säkerligen blivit annorlunda. Om vi hade frågat biståndshandläggarna hur deras upplevelser av eventuella begränsningar i handläggningsprocessen i arbetet med utrikesfödda äldre hade vi möjligen fått helt andra svar om hur mötet och behovsbedömningsprocessen ser ut med den utrikesfödda äldre. Vi anser även att valet av teori begränsade oss att nyttja internationella källor. De internationella källor som vi kunde finna var inte relevanta nog för att kunna dra paralleller till vår studie och till
det syfte som vi hade.
I uppsatsens resultat kom vi fram till att språket utgjorde en stor del av svårigheterna i biståndshandläggarnas salutogena förhållningssätt. Språksvårigheterna utmanade biståndshandläggarna arbete då det kunde uppstå missförstånd och osäkerhet både för den äldre men också för biståndshandläggaren. Intervjupersonerna menade på att det blir svårt att upprätthålla ett salutogent förhållningssätt när en extern individ för den äldres talan. Intervjupersonerna uttalade sig om att de strävar efter att hjälpa den äldre på olika sätt trots att de upplever att det finns utmaningar i kommunikationen och i språket. Det är inte alltid lätt att besvara alla önskemål som de äldre har då det finns riktlinjer som kräver jämställda beslut oavsett kulturell bakgrund. Detta är något som vi kan uppleva står mot varandra; lagar och riktlinjer kontra salutogenes. Samtidigt som biståndshandläggaren försöker tillgodose den äldres önskemål, för att höja den äldres livskvalité, kan inte handläggaren alltid göra detta då önskemålet inte ryms i lagrummet. Biståndshandläggaren har svårt för i sin tur att förklara denna brist på förmåga att tillgodose den äldre dennes önskemål då det även brister i kommunikationen. Som vi även skrev i resultatet kan den äldre ha svårt för att förstå lagar och regler som finns i Sverige då denne möjligtvis inte har förståelse för välfärdssystemet och därmed har svårt för att begripa vad som sker i dennes omgivning.
En annan tydlig utmaning som vi kunde urskilja ur resultatet var då det uppstod särskilda krav som de äldre kunde komma att ställa. Intervjupersonerna upplevde att dessa krav försvårade deras arbete med de äldre då deras arbete är relativt anpassat efter den svenska kulturen vad gäller tidsanpassningar, mattraditioner och andra utövarfrågor så som manligt och kvinnligt. Utmaningarna är då att kunna tillfredsställa och bevilja den äldre de särskilda krav som denne har samtidigt som de har lagar och riktlinjer de förhåller sig till som inte passar in på den äldres önskemål. Trots att det är utmaning i att tillgodose de speciella kraven från den äldres sidan uppgav intervjupersonerna att rättigheterna och villkoren är samma för alla människor utifrån lag och det ska finnas lika förutsättning för alla äldre att bli beviljade insatser för att uppfylla en skälig levnadsnivå. Samtliga intervjupersoner var noga med uttala sig om att de behandlar alla människor utefter samma synsätt, respekt och värde, oberoende av kulturell bakgrund.
Det resultat vi minst förväntade oss var att samtliga intervjupersoner nämnde anhörigas inflytande över den utrikesfödda äldre. Vi hade aldrig i åtanke att detta tema skulle komma att bli så pass omfattande som det resulterat i att bli under alla intervjuer. Då detta var en genomgående diskussion i alla intervjuer kunde vi inte blunda för att ta med detta i resultatet. I det stora hela kan slutsatsen dras till att diskussionen om anhörigas inflytande över den utrikesfödda äldre har en stor påverkan på kommunikationen då den äldre inte alltid har möjlighet att framföra sin talan i den utsträckning som denne skulle önska. Därför anser vi att det är bra att intervjupersonerna arbetar utefter ett sådant professionellt sätt att de alltid anlitar tolkar vid möten med den äldre och dennes anhöriga. Trots att det även kan uppstå kommunikationssvårigheter med tolkar är det alltid bättre, enligt intervjupersonerna, att ha en tolk som översätter snarare än att en anhörig tolkar för att den äldre ska få möjlighet att framföra sin talan, vilket vi anser är mycket viktigt.
Efter vår sammanställning av resultat- och analysavsnittet anser vi att det hade varit bra för alla biståndshandläggare inom kommunen att får ta del av en utbildning som belyser det salutogena synsättet i arbete med människor. Eftersom att de äldre som biståndshandläggarna möter och hjälper med insatser oftast har en hälsoproblematik och behöver hjälp belyser vi att det är extra viktigt att ha insikt i det salutogena förhållningssättet och hur man som professionell hjälper den äldre att se det friska och bevara sin hälsa. Då de utrikesfödda äldre blir en allt mer aktuell grupp, vilket även intervjupersonerna nämner, kan det vara extra viktigt att uppmärksamma skillnader i önskemål om insatser i framtiden. För att öka den utrikesfödda äldres möjlighet av förståelse för det svenska systemet kan det vara till hjälp för båda parter om de utrikesfödda får tillgång till skriftlig information anpassat efter olika språk, vilket idag inte förekommer allt för ofta.
6.2 Metoddiskussion
Gemensamt för alla intervjupersoner är att de fick ta del av intervjuguiden några dagar innan intervjuerna skulle äga rum. Alla intervjupersonerna fick möjlighet att läsa igenom frågorna som var ämnade studiens syfte vilket gav dem möjlighet att förbereda sig inför intervjun. Det var ett krav från deras sida att få ta del av intervjuguiden, för att delta i intervjuerna. En konsekvens av detta upplever vi att intervjupersonernas svar blev styrda efter svar de förväntade sig att vi önskade istället för att bli spontana. En annan konsekvens kan vara att de hade möjlighet att prata om frågorna med sina kollegor och då prata ihop sig om svarsalternativ. Vi är kluvna när det kommer till utdelandet av intervjuguiden då vi i efterhand inte kan veta vilka exakta konsekvenser detta kan ha medfört i svaren och förförståelsen hos intervjupersonerna. Dock upplever vi nu i efterhand att det var bra att en del av intervjupersonerna fick ta del av frågorna i förhand då det salutogena begreppet var otydligt för vissa.
Vi anser dock i efterhand att det kan varit mer av en fördel för oss att ge ut frågorna i förväg då vi fick intrycket av att det gav informanterna en känsla av lugn och trygghet inför mötet innan intervjun vilket vi tyckte var viktigt att de kände. Trots att intervjupersonerna valde att delta med villkor att se intervjuguiden i förväg var vi noga med att informera om att deltagandet var frivilligt och att de hade rätt att dra sig ur om så var önskemålet. Detta för att de inte skulle känna sig bundna till deltagande efter utlämnande av intervjuguide. Vi var även noga med från början att informera om att personliga uppgifter och identitet inte kommer kunna identifieras av någon utomstående och att vi kommer behandla all information med största möjliga konfidentialitet.
Vi är även medvetna om att vårt val att spela in samtalen genom ljudinspelningar kan påverka intervjudeltagandet. Intervjupersonerna kan känna en viss påfrestning inför att svara på ett visst sätt i fall ljudinspelningarna skulle komma att hamna i fel händer. Vi var mycket noga med att berätta att ljudfilerna endast kommer att vara i syfte för studien och sedan raderas för att inte hamna i fel händer. Även val av plats kan möjligen påverka intervjudeltagarnas känsla inför mötet med oss. Då vi utförde alla intervjuerna på deras arbetsplats, upplever vi, kan påverka hur intervjupersonerna svarar på frågorna beroende på hur avslappnade dem känner
sig i den miljön vi var i. Vi fick höra i korridorerna om att vi var på ingång och att kollegorna pratade sinsemellan om att de skulle delta på intervjun. Vissa var mer avslappnade inför deltagandet än andra, vilket vi kunde läsa av på tonfall och kroppsspråk. Dock utgjorde detta ingen påverkan på resultatet då vi enbart fokuserade hur vad som sades inte hur det sades.
7.
Referenslista
Allwood, C. M. (2000). Kulturell och social påverkan – några förutsättningar för tvärkulturella möten. I Allwood, C. & Franzén, E. (red). Tvärkulturella möten: Grundbok för psykologer och socialarbetare. (s. 39-61). Natur och Kultur: Falkenberg.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Bengtsson, S. (2004). Trygg äldreomsorg: bemötande, etisk reflektion, moral och kommunikation : en handledning. Lund: Personlig kvalitetsutveckling i Lund.
Bennsäter, L. & Palmér, M. (2007). Hemtjänst till äldre invandrare - Problem och möjligheter. Kalmar: Länsstyrelsen Kalmar län.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Börjeson, B. (2010). Förstå socialt arbete. (2., [uppdaterade och utök.] uppl.) Malmö: Liber. Forssell, E. & Torres, S. (2012). Social work, older people and migration: an overview of the situation in Sweden. European Journal of Social Work, vol.15, no.1, pp. 115–130.
Forssell, E., Torres, S. & Olaison, A. (2014). Anhörigomsorg mot betalning: Biståndshandläggare om sent-i-livet-invandrares önskemål. Socialvetenskaplig Tidskrift; vol. 21, no. 2, p. 114-137.
Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Diss. Lund: Lunds universitet, Socialhögskolan.
Gaunt, D. (2002): Äldre invandrare. I Magnusson, Finnur (red.): Etniska relationer i vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. (3. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Green, S. & Hult, S. (2006). Salutogena tankekartor - ett försök att tillämpa salutogena principer i en praktisk metod för att skapa förståelse. Hämtad 2016-04-09 från: http://www.salutogenes.com/Filer/dokument/tankekartor.pdf
Hadziabdic, E. & Sandström, S.A. (2006). Äldre bosniska personers hälsa, lidande och välbefinnande analyserade av livsberättelser. Vård i Norden, 4/2006.
Heikkila K. & Ekman S.L. (2003). Elderly care for ethnic minorities-wishes and expectations among elderly Finns in Sweden. Ethnicity and Health, 8(2):135-46.
Hovde, B., Hallberg, I. & Edberg, A.-K. (2008). Public care among older non-Nordic immigrants in Sweden in comparison with Nordic born controls. Nordic Journal of Nursing Research – Vård i Norden, publikation nr 90, volym 28, 4 PP 9-13.
Johansson, M. & Bergman, A.-S. (2014). Mirakel inom äldreomsorgen?: idén om en salutogen äldreomsorg och dess omsättning i praktiken. Socialvetenskaplig tidskrift, 21(1), 67-84.
Jönson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lill, L. (2007). Att göra etnicitet: inom äldreomsorgen. Diss. Malmö : Malmö högskola, 2007.
Lindblom, J. & Torres, S. (2011). Etnicitets- och migrationsrelaterade frågor inom äldreomsorgen: En analys av Svenska Dagbladets rapportering mellan 1995-2008. Socialvetenskaplig tidskrift, 18(3), 222-243.
Lindelöf, M. & Rönnbäck, E. (2004). Att fördela bistånd: Om handläggningsprocessen inom äldreomsorgen. Doktorsavhandling, Umeå Universitet.
Linné, S. (2005). Jag förstår inte vad dom säger. Äldre med invandrarbakgrund i Malmö berättar om vård och omsorg. FoU- rapport 2005:1, Malmö FoU- enhet för äldre.
Martinsson, I., Edberg, A. - K., & Janlöv, A. - C. (2013). Growing old in a foreign context: Older immigrants' experiences of everyday life in residential care facilities. Vård i Norden, vol.33, nr.3, s.34-38.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2012). Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial. (SOSFS 2012:3). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg om äldre - Socialstyrelsens lägesrapport. Stockholm.
SOU 1997:76. Invandrare i vård och omsorg – en fråga om bemötande av äldre. Stockholm: Fritzes. Hämtad 2016-05-22 från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga- utredningar/1997/06/sou-199776/
Stier, J. (2015). Etnisk identitet. I Darvishpour, M. & Westin, C. Migration och etnicitet: perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. (s. 75-96). Lund: Studentlitteratur.
Storm, P. & Pettersson, Å. (2010). Salutogent synsätt i handläggningsprocessen. En studie av biståndshandläggningen i Södertälje kommun. Handen: Nestor FoU-centrum.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 208-219). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Tamm, M. (2012). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Torres, S. (2010). Invandrarskap och tvärkulturella äldreomsorgsmöten. Johansson, Stina (red.). Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerup.
Torres, S., Olaison, A. & Forssell, E. (2015). Biståndshandläggare om möten med sent-i-livet invandrade äldre: inblick i hur en institutionell kategori skapas. Socialvetenskaplig tidskrift, 22(1): 44-62
Westlund, P. & Duckert, M. (2012). Salutogen handläggning: bistånd enligt SoL inom äldreomsorgen. Solna: Fortbildning/Tidningen Äldreomsorg.
Bilaga 1
Informationsbrev
Hej!
Vi är två socionomstudenter som går på Hälsohögskolan i Jönköping som ska skriva vårt examensarbete. Vi skulle vara tacksamma om du har tid att läsa vårt meddelande, då vi önskar om att få hjälp av dig och din personal.
Syftet med vår studie är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever om och i sådana fall hur kulturella skillnader påverkar det salutogena förhållningssättet i ert arbete. Vårt ämnesval grundar sig i att denna grupp av äldre ständigt ökar och blir allt mer aktuell och därför är vi mycket intresserade av era upplevelser och erfarenheter inom området. Vi skulle vara tacksamma om du som chef vill informera din personal om vår studie och höra efter om de skulle kunna tänka sig ställa upp på en intervju. Vi önskar ert deltagande mellan veckorna 17-19. Intervjuerna kommer att ske individuellt och beräknas ta cirka 45 minuter där vi båda studenter närvarar. För att materialet ska behandlas korrekt önskar vi att få spela in intervjun. Intervjumaterialet kommer enbart att användas i syfte för denna C-uppsats. Personal som väljer att delta kommer inte kunna identifieras och intervjumaterialet kommer att behandlas med största möjliga konfidentialitet.
För deltagande personal kommer vi skicka ut intervjuguiden om så önskas för möjlighet att förbereda sig. Deltagandet är frivilligt och personalen har möjlighet att avbryta deltagandet när så önskas.
Vi hoppas att med vårt ämnesval kunna informera och kunna dela med oss av den kunskap vi kommer beröra i samband med denna studie. Det slutgiltiga examensarbetet har ni möjlighet att få ta del av om så önskas.
Vi hoppas att vi har väckt ett intresse för vår studie. Vid frågor kan vi nås på de listade uppgifterna nedan. Med vänliga hälsningar,
Mia Muratagic Jesika Smiljanic
Socionomstudent Socionomstudent
Bilaga 2
Intervjuguide
Vårt syfte med arbetet är….
Information om frivillighet och konfidentialitet.
Du kan avbryta mitt i intervjun om du har några frågor eller funderingar.
Vi kommer ställa kompletterande frågor då det känns nödvändigt.. känns det okej? Har du några frågor innan vi börjar?
Uppsatsfrågor
Har du lång erfarenhet som biståndshandläggare inom äldreomsorgen? Pratar ni ofta om kulturella skillnader på eran arbetsplats?
Tycker du att biståndshandläggningen med utrikesfödda äldre har förändrats över tid vad gäller t.ex. behov?
- Om ja, på vilket sätt?
Krävs det några särskilda kunskaper för att kunna möta den äldre på ett bra sätt? - Ställer det andra krav på dig i din yrkesutövning?
Vad har du för erfarenheter när det gäller behov hos den äldre?
- Anser du att behoven skiljer sig på grund av den äldres kulturella bakgrund? - Ställer dessa möten annorlunda/andra krav – i sådana fall vilka?
Vad betyder ett salutogent förhållningssätt för dig i arbetet?
- Hur tillämpar du ett salutogent förhållningssätt i ditt dagliga arbete?
Upplever du att kvalitén på behovsbedömningsprocessen, utifrån ett salutogent förhållningsätt, påverkas beroende av den äldres kulturella bakgrund?
- Finns det några bra riktlinjer som ni kan använda er utav?
Tycker du att det salutogena förhållningssättet behöver förändras eller utvecklas i dagens biståndshandläggning?
Utmanar den utrikesfödda äldre det salutogena förhållningssättet eller är det anpassat för alla äldre?
Avslutande frågor
Är det något du vill tillägga eller förtydliga? Har du några andra funderingar?