I diskussionen kapitel går vi igenom olika moment i och under arbetet som är av betydelse att uppmärksamma samt diskuterar arbetets resultat och analys.
7.1 Metoddiskussion
I metoddiskussionen uppmärksammas vissa moment som har försvårat arbetet och arbetets gång. Vi är medvetna om att studiens population och urval av biståndshandläggare är begränsad. En anledning till att få biståndshandläggare valde att delta i vår studie kan vara att det är ett känsligt och inte omtalat ämne. Under våra intervjuer med biståndshandläggarna la vi märke till att samtalen emellanåt kunde bli tysta och stela där informanterna tog långa pauser eller till och med inte gav ett konkret svar på vissa av frågorna. Vid val av urval valde vi i studien att utgå ifrån bekvämlighetsurval, vilket gjorde att vi inte kände till våra informanter väl. Men med hjälp av semistrukturerade intervjuer kunde samtalen med biståndshandläggarna bli mer naturliga och bekväma.
Det har också varit svårt utifrån ett etiskt perspektiv att ställa två grupper mot varandra för att se om biståndshandläggarna skiljer eller ser några likheter mellan grupperna. Vi är medvetna om att till och med vi själva med denna studie är med och bidrar till konstruktionen av gruppen äldre med utländsk bakgrund respektive äldre med svensk bakgrund.
7.2 Resultat diskussion
I analys och resultatdelen konstateras att biståndshandläggare beskriver ärenden med äldre med utländsk bakgrund som komplexa och omfattande. Vilket även tidigare forskning har påpekat att äldre med utländsk bakgrund beskrivs som en mer utmanande och krävande grupp. Våra
informanter fick en bild om att dessa ärenden är utmanande på grund av språksvårigheter i kommunikation med den äldre. Denna problematik fanns även när biståndshandläggare kunde lösa språkhinder med hjälp av tolk, eftersom de upplevde att tala genom en tolk kunde leda till missförstånd eller att all information inte alltid kom fram.
Utifrån resultatet har biståndshandläggare uppgett att de har en uppfattning om att äldre med utländsk bakgrund inte ansöker om hemtjänst och hemvård i samma utsträckning som äldre med svensk bakgrund. Detta då biståndshandläggarna menar att äldre med utländsk bakgrund har en
33
annorlunda kultur och att det i den kulturen är en plikt att ta hand om sina anhöriga och anses därmed skamligt att inte göra det.
Biståndshandläggarna gör en skillnad när det gäller äldres matvanor. De uttrycker att äldre med utländsk bakgrund har en speciell kost som är “icke svensk mat”, kosten är en faktor som skiljer gruppernas behov. Att göra denna skillnad mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund anser vi är problematiskt då det inte går i förväg att veta vad en individ har för matvanor utifrån vad de kommer ifrån. Personen i frågan kan exempelvis vara född i ett land, men blivit uppvuxen i ett annat, därför är det svårt att anta vilken kost personen har eller följer. En utmaning för hemtjänstpersonalen som en av informanter beskriver är sättet äldre med utländsk bakgrund klär sig. Enligt biståndshandläggaren kan det praktiska arbetet för
hemtjänstpersonalens bli svårt och annorlunda när den äldre har extra plagg på sig. Det finns en tanke om att äldre individer som klär sig i långa kläder, extra plagg och sjal är annorlunda och kan kräva mer arbete för hemtjänsten. Det här sättet att klä sig på ses som annorlunda och går emot hur äldre med svensk bakgrund klär sig, det vill säga att det går emot normen om hur man ska klä sig.
En utmaning som en biståndshandläggare tog upp angående gruppen äldre med svensk bakgrund var att det finns äldre som inte vill ha hemtjänstpersonal med annan bakgrund än svensk. Vid enstaka tillfällen har biståndshandläggare även nämnt utmaningar med gruppen äldre generellt där det har handlat om psykisk ohälsa eller önskemål om kvinnlig hemtjänstpersonal samt att gruppen äldre blir allt fler, lever längre och blir sjukare. En annan likhet som
biståndshandläggarna beskrev mellan grupperna på utförarsidan handlade om att många efterfrågade hemtjänstpersonal av samma kön eller samma språk och etniska bakgrund.
Av samtliga informanter har vi fått en bild av att äldre med utländsk bakgrunds behov inte skiljer sig från äldre med svenskars bakgrunds behov. Biståndshandläggarna beskriver det som att behoven är individuella och att de utgår ifrån individens situation och vad den behöver. Även om biståndshandläggarna menade på att det inte fanns några skillnader mellan gruppernas behov, valde de ändå att gå in på teman såsom matvanor, språksvårigheter, klädstil, anhöriga som de beskrev som annorlunda och utmanande i möte med äldre med utländsk bakgrund. På så sätt kan det tolkas som att det föreligger skillnader mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund. Samtidigt lyfter biståndshandläggarna även upp likheter mellan grupperna när det gäller hemtjänstpersonalen utförande av insatser.
Biståndhandshandläggarna i studien var eniga om att yrket behöver utvecklas med insatser i form av kompetenta tolkar, information som kan förmedlas på olika språk och vidareutbildning av andra kulturer inom arbetet. Detta för att biståndshandläggarna ska kunna minska missförstånd och erbjuda alla äldre en likvärdig äldrevård. Föreställningar om äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund kan både reproduceras och upprätthålls av biståndshandläggarna, men det är viktigt som en av biståndshandläggarna nämnde att inte enbart fokusera på
skillnaderna mellan dessa grupper utan bli medveten om sina föreställningar för att på sätt komma till den enskildes behov.
34
8. Slutsatser
I slutdiskussionen kommer vi redogöra för en kort sammanfattning av resultat och analys avsnittet. Sedan kommer vi lyfta upp tre fynd (språk, anhörigomsorg och behov) utifrån vår resultatdiskussion som vi närmare vill utveckla och diskutera vidare.
Sammanfattningsvis lyfter biståndshandläggarna upp några utmaningar som språksvårigheter, tolkbehov, förfrågningar kring anhöriganställning samt önskemål om hjälp av hemtjänstpersonal med annan bakgrund än svensk som utmaningar i arbetet med äldre.Biståndshandläggare
menade att de redan i förväg antar att äldre med utländsk bakgrund har språksvårigheter, men att några biståndshandläggare menade att de är medvetna om sina föreställningar i mötet med den äldre. Alla var eniga om att de kan behöva olika utbildningar om andra kulturer och bättre tillgång till tolk.
Sammantaget uppger biståndshandläggare att behoven inte skiljer sig mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund. De menar att behoven är individuella och
biståndshandläggare utgår ifrån den äldres situation. Samtidigt som biståndshandläggarnas utsagor visar på att utförandet av insatserna inom hemtjänstens praktiska arbete skiljer mellan gruppen äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund. Ett exempel är det finns en skillnad i matvanor mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund. Ännu ett exempel på en skillnad mellan grupperna är att äldre med utländsk bakgrund inte
vänder sig till äldreomsorgen i samma utsträckning som äldre med svensk bakgrund, utan får den hjälpen av sina anhöriga.
Språket har en central betydelse för att äldre ska kunna synliggöra och uttrycka sina behov. Språket är enligt oss ett redskap för att individen ska bli hörd och behandlas på ett rättvist sätt. Språksvårigheter och missförstånd mellan myndighetspersoner och äldre kan leda till att den äldre anses annorlunda och problematisk. Antagande och fördomar om äldre som kan skapas till följd av språkbarriärer kan minska individen rätt att dra nytta av alla sina medborgerliga
rättigheter. Utifrån studien ser vi att det finns ett behov av att sprida mer information om äldreomsorgen och äldres rättigheter genom exempelvis uppsökande arbete och broschyrer på olika språk. Vi anser att språket är det mest grundläggande faktorn till att få sina behov att bli tillgodosedda samt att biståndshandläggare gör en åtskillnad mellan dessa grupper.
I forskningen och utifrån vissa av våra informanters utsagor framkom det att anhöriga till äldre med utländsk bakgrund värnar mer om sin äldre än anhöriga till äldre med svensk bakgrund. Men även att äldre med utländsk bakgrund hellre tar hjälp av sina anhöriga än att vända sig till äldreomsorgen. Biståndshandläggare menar då att detta beror på deras kultur, då det är en plikt att ta hand om sina äldre. Forskningen tyder på samma resonemang och menar att det börjar bildas “vi” och “dem” kulturer. Uppfattningen som finns bland biståndshandläggare upprätthåller inte enbart en bild om äldre med utländsk bakgrund, men även en bild om äldre med svensk bakgrund. De “skapar” även en föreställning om att anhöriga till äldre med svensk bakgrund sällan vårdar och värnar om sina äldre. I det fallet skulle det även innebära en skam för anhöriga till äldre med svensk bakgrund som istället vill ta hand om sin äldre i den mån de kan än att lämna över ansvaret till staten.
35
I grund och botten tycker vi att det handlar om att Sverige är en rik stat med ett utvecklat välfärdssystem som värnar om sina medborgare och samma förutsättningar finns kanske inte i andra länder. Vi tror inte att det finns ”kulturer” där anhöriga tar hand om sina äldre mer eller mindre, utan det handlar om hur samhället är uppbyggt. Med det sagt menar vi att det handlar mindre om kulturer och mer om vad staten är villig att göra för sina medborgare och hur
samhället är uppbyggt ekonomiskt. Vi undrar om biståndshandläggarna hade resonerat likadant om Sverige inte hade haft den välfärdssystem som den har idag.
Biståndshandläggarna menar att behoven inte skiljer sig mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund, samtidigt som de ändå väljer att gå in på teman såsom matvanor, språksvårigheter, klädstil, anhöriga, hemtjänstpersonal samt utförandet av insatser, som de beskrev som annorlunda och utmanande i möte med äldre med utländsk bakgrund. Därför tolkar vi det som att det finns “omedvetna” uppfattningar bland biståndshandläggare om att det finns skillnader mellan grupperna. I studien ser vi att biståndshandläggarna har olika föreställningar om äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund. Föreställningarna handlar inte om deras behov utan om individens intressen, livsstil och vanor. Vår slutsats är alltså att det inte föreligger några skillnader i behoven mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund, men att det finns en tendens bland biståndshandläggarna att omedvetet göra skillnad mellan grupperna. Det råder även en viss osäkerhet kring vad individuella behov är, vilket gör att biståndshandläggare kan känna en viss rädsla för att behandla äldre olika.
I vår kritiska diskussion vill vi belysa att sex informanter inte kan ge en bild om hur arbete med alla äldre eller arbetet inom grupperna äldre med utländsk bakgrund respektive äldre med svensk bakgrund är. De temana som har uppkommit i samtal med biståndshandläggare kan skilja sig åt beroende på vem man pratar med. Biståndshandläggare har egna uppfattningar om vilka behov äldre individer har. Med det sagt menar vi att studiens resultat inte kan generaliseras, utan den kan visa att det kan vara på ett sätt som kan inspirera och utveckla framtida forskning. Studiens resultat kan således användas för att förstå den utvecklingen av sociala kategorier som har bildats och fortsätter att bildas inom äldreomsorgen.
Studiens syfte växte fram av forskning som menar att gruppen äldre med utländsk bakgrund ses som annorlunda och är därmed i behov av särskilda insatser till skillnad från äldre med svensk bakgrund. Vårt resultat av vår kvalitativa studie stämmer överens med tidigare forskning och kan vara av användning till vidare forskning eller studier. Resultatet ger ytterligare en djupare
beskrivning om hur äldre med utländsk bakgrund respektive äldre med svensk bakgrund uppfattas och upplevs av biståndshandläggare. Det skulle även varit intressant att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattningar om äldres behov, eftersom de har en tätare kontakt med äldre och utför insatser som biståndshandläggaren har beviljat.
Vår uppfattning av studien är att det saknas forskning om äldres behov, önskemål och krav. Vi har en uppfattning om att forskningen ger en bild om hur arbetet med äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrund borde vara utifrån praktikers uttalande. Det handlar sällan om hur äldre själva känner, har det eller vill ha det. Inom det sociala arbetet och
forskningen finns det ett behov av mer omfattande och systematiska studier som är generaliserande och som gäller alla äldre.
36
9. Referenser
Litteratur
Andersson, K. & Johansson, S. (2010) Valfrihet som dilemma, sid 116-131, i: Johansson, Stina. (red.) (2010). Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerups.
Ahrne, G. (2016) Intersektionalitet i: Edling, C., Liljefors, F., (2016) Ett delat samhälle- makt, intersektionalitet och social skiktning. Liber AB Stockholm.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Chaib, M. & Orfali, B. (1996) Sociala representationer – om vardagsvetandets sociala fundament. Daidalos.
Danermark, B. & Germundsson, P. (2011) Social Representations and Power i: Education, Professionalization and Social Representations – On the Transformation of Social Knowledge. (2011) Chaib, Danermark & Selander. Routledge: New York.
Hägglund, S. (2000) Social responsibility in the classroom: The presence of social
representations in communication and interaction i: Social representations and communicative processes. (2000) Chaib, M & Orfali, B. Jönköping University Press, Tryckeri AB Småland Quebecor.
Hägglund, S. & Löfdahl, A. (2011) Social Represenations of Belonging in Pre-School Children´s Peer-Cultures i: Education, Professionalization and Social Representations – On the
Transformation of Social Knowledge. (2011) Chaib, Danermark & Selander. Routledge: New York.
Johansson, S. (red.) (2010). Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerups.
Jönson, H. & Harnett, T. (2015) Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur. K Yin, (2013) Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur AB.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB. Larsson, K. & Thorslund, M. (2002) Äldres behov - en kunskapsöversikt och diskussion om framtiden. Äldrecentrum: Jönköping.
Lill, L. (2002) Hemvårdsinspektörers möte med äldre invandrare, i: F. Magnússon (red.) Etniska relationer i vård och omsorg. Lund: Studentlitteratur.
Lill, L. (2007) Att göra etnicitet inom äldreomsorgen (Nr 5). Arbetslivsinstitutet Syd och Malmö Studies in International Migration and Ethnic Relations.
37
Lishman, J., Shardlow, S. & Aldgate, J. (2015) Handbook for Practice Learning in Social Work and Social Care (3:e upplagan). Jessica Kingsley Publishers.
Mattsson, T. (2015) Intersektionalitet i socialt arbete 2:a uppl: Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups.
O´Dell, T. (2002) Etnicitet i spänningsfältet mellan kultur och biologi, s.35, i: M. Finnur (2002) Etniska relationer i vård och omsorg (red.) Lund: Studentlitteratur.
Tilly, C. (2000) Beständig ojämlikhet. Arvik Lund Översättning: Sven-Erik Torhell.
Ronström, O. (2002)The making of older immigrants in Sweden: Identification, categorization and discrimination. I Andersson L. Cultural Gerontology. Greenwood Press.
Torres, S.(2008) Om homogeniserandet av en heterogen social kategori och skapandet av ett välfärdsproblem, sid 395-407, i: Darvishpour, M. och Westin, C. (2008) Migration och etnicitet: Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Torres, S.(2015) Äldre invandrare – den äldreomsorgspolitiska konstruktionen av ett
välfärdsproblem, sid 423-437, i: Darvishpour, M. och Westin, C. (2015) Migration och etnicitet: Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Torres, S. (2010) Invandrarskap och tvärkulturella äldreomsorgsmöten, sid 67-88, i: Johansson, S. (red.) (2010). Omsorg och mångfald. Malmö: Gleerups.
Dr. Gentry, M. (2010) Challenges of Elderly Immigrants. University of North Texas Dallas, USA. Human Services Today, Volume 6, Issue.
2.http://hst.coehs.uwosh.edu/Spring2010articles/GentrySp10.pdf
Forssell, E. (2004) Skyddandets förnuft. En studie om anhöriga till hjälpbehövande äldre som invandrat sent i livet. Avhandling. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:320859/FULLTEXT01.pdf
Fröjdlund- Göransson, L. (2009) Rollen som biståndshandläggare. FoU-trainee: Malmö Uppsats nr 13.
https://malmo.se/download/18.72bfc4c412fc1476e02800064832/1491303315142/Rollen%2Bso m%2Bbist%C3%A5ndshandl%C3%A4ggareLFG.pdf
Hjalmarson, I. (2014) Vem ska bestämma vad i hemtjänsten? Äldrecentrum: forskning & utveckling: Stockholm.
http://www.aldrecentrum.se/Global/Rapporter/2014/2014_2_Vem%20ska%20best%C3%A4mm a%20vad%20i%20hemtj%C3%A4nsten_inlaga_3%20mars.pdf
Linné, S. (2005) ”Jag förstår inte vad dom säger”. Äldre invandrare i Malmö berättar om vård och omsorg. Rapport 2005:1.
38
https://malmo.se/download/18.2d03134212cf2b7c00b800018148/1491299336115/fou%2B2005- 1.pdf
Ng, E., Lai, D. och Rudner, A. & Heather, O. (2012) "What do we know about immigrant seniors aging in Canada? A demograhic, socio-economic and health profile", CERIS the ontario
metropolis centre Canada.
file:///C:/Users/Maryam%20Rezaei/Downloads/What-do-we-know-about-immigrant-seniors-
aging-in-Canada%20(1).pdf
Pease, B., and Fook, J. (2014) Transforming Social Work Practice: Postmodern critical perspectives, Allen & Unwin. ProQuest Ebook Central,
http://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/detail.action?docID=330609. Created from malmo
on 2017-12-22 06:12:54.
SCB, (2010)“Befolkning efter bakgrund”, enheten för befolkningsstatistik, Stockholm, Örebro. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2010A01L/Utrikes_fodda.pdf
Socialstyrelsen (2017) 10 år med öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre. Jämförelser under åren 2007-2016.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20726/2017-11-2.pdf Tezcan-Günekin, H. och Breckenkamp, J., (2017) "Die Pflege älterer Menschen mit
Migrantionshintergrund " Jg. 17, Heft 2 (April), 15–23.
https://www.wido.de/fileadmin/wido/downloads/pdf_ggw/wido_ggw_0217_tezcan- guentekin_breckenkamp_0617.pdf
Torres, S., Olaison, A. & Forssell, E. (2015) Biståndshandläggare om möten med sent-i-livet- invandrade äldre - inblick i hur en institutionell kategori skapas, Socialvetenskaplig tidskrift 2015:1. http://www.soch.lu.se/sites/soch.lu.se/files/2015-1-3.pdf
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Internet
Förvaltningslag (1986:223). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/forvaltningslag-1986223_sfs-1986-223 Kommunallag (1991:900). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/kommunallag-2017725_sfs-2017-725Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-1993387- om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
39
Ronström O. (1996) Äldre invandrare: från teori till praktik. Socialmedicinsk tidskrift, 73 (7-8), s.347-356.
Sand, A., (2013) "Anhörigomsorg, arbetsliv och etnicitet". Äldre i Centrum, Nr 1/2013 Svenska in- och utvandrare.
http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2011/Nr-12013/Anhorigomsorg-arbetsliv-och- etnicitet/
Socialtjänstlag (2001:453).
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Statistiska Centralbyrån, a Nu väntas befolkningen öka snabbt.
http://www.sverigeisiffror.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i- sverige/framtidens-befolkning/
Statistiska Centralbyrån, b, Från massutvandring till rekordinvandring. http://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/
Thorslund, M. (2010) Åldrandet och äldreomsorgens utveckling. Socialmedicinsk tidskrift 5- 6/2010. http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/viewFile/720/545
Torres, S., Forssell, E. & Olaison, A. (2013). Biståndshandläggare möter mångfalden. Äldre i Centrum, Nr 1/2013 Svenska in- och utvandrare.
http://www.aldreicentrum.se/till-tidskriften/2011/Nr-12013/Bistandshandlaggare-moter- mangfalden-/
Verhagen, I., JG Ros, W., Steunenberg, B., & J de Wit, N. (2013) Culturally sensitive care for elderly immigrants through ethnic community health workers: design and development of a community based intervention programme in the Netherlands. BMC Public Health.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3614887/
Intervjuer
Intervju 1, informant x, 2017-05-16 Intervju 2, informant x, 2017-05-19 Intervju 3, informant x, 2017-05-19 Intervju 4, informant y, 2017-05-19 Intervju 5, informant x, 2017-05-23 Intervju 6, informant y, 2017-05-2340
10. Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
Intervjuguide
Allmänna frågor
1. Hur länge har du jobbat som biståndshandläggare?
2. Hur upplever du att utvecklingen inom äldreomsorgen har sett ut avseende olika individer och grupper? (Har grupper förbisetts- vilka och varför?)
Äldres behov & insatser
3. Ser du några skillnader och likheter mellan äldre med utländsk bakgrund och äldre med svensk bakgrunds behov?
5. Vad tänker du kring att många äldre med utländsk bakgrund inte utnyttjar äldreomsorgen i landet? (Förklara)
6. Vilka är de vanligaste insatserna ni beviljar till äldre med utländsk bakgrund respektive äldre med svensk bakgrund (Stöter du på många anhöriga till äldre med utländsk bakgrund som tar