Efter att ha studerat dessa sju ishockeyföreningars twittrande under en match vardera kan vi se att det används en del retoriska begrepp men också att vissa av begreppen inte har en del i deras twittrande. Pathos och logos är vanligt förekommande så som
metaforer. Ethos finns i att det är lagens officiella konton som skriver och att
supportrarna har tillit till sitt eget lag, men i själva texten är ethos svåranalyserat i denna studie eftersom det i själva verket inte handlar om att övertyga eller lyfta fram argument utan mer att bara berätta information. Även synekdoke används en hel del vilket kan bli naturligt då föreningarna skriver om motståndarna som lag och inte skriver ut enskilda spelare. Däremot har inte metonymi eller ironi kunnat hittats i tweetsen.
Decorum har en viktig del eftersom det handlar om att anpassa språket till situationen vilket alla föreningar som analyseras i denna uppsats gör. De använder hockeyrelaterade ord som gör att mottagaren känner igen sig och kan få en bild av det som förklaras genom bara text.
Med tanke på det språk som används i tweetsen, det vill säga många hockeytermer och fysiska uttryck som har en koppling till ishockey, blir dessa anpassade till en viss målgrupp. Därmed finns det en risk att personer som inte ”talar” detta hockeyspråk men som är nyfikna på ishockey, vill lära sig mer om det och börja följa ett lag får svårt att närma sig sporten. Att detta specifika språk används gör att personer som inte har en förkunskap om hockey stängs ute. Hade hockeyn tjänat på att vara mer öppen och använt mer allmänt kända ord och uttryck? Ja, kanske. Men hur hade det påverkat de som redan är intresserade av hockey och använder dessa hockeyord?
Det är också intressant att diskutera hur det påverkar när föreningarna lyfter fram sina egna lag och inte återberättar lika mycket och inte på samma sätt, med retoriska begrepp och detaljrikt, om motståndarlagen. Det gör att mottagarna får en delvis felaktig bild av hur matchen varit och således kan tro att laget de hejar på varit det bättre laget i
matchen trots att det egentligen var motståndarna som skapade de bästa chanserna.
En annan intressant aspekt är just vad som inte tweetsen talar om, litegrann av det som beskrevs i stycket innan handlar det om att mottagarna får en felaktig bild av matchen. I
27 en ishockeymatch inträffar saker i stort sett konstant men den som twittrar väljer ut det som sticker ut, oftast mål eller de farligaste chanserna. Men vilken bild ger det av matchen i stort? Att det vid vissa tillfällen inte görs mål eller skapas farliga chanser finns allt som oftast inte med i tweetsen vilket också ger en felaktig bild av hur matchen varit.
28
Slutsatser
Efter denna analys kan vi gå tillbaka och se på syftet med denna uppsats.
- Vilka retoriska strategier används i herrishockeyföreningars tweets under matcher och hur påverkar de kommunikationen med fans och andra?
Denna uppsats visar på att ishockeyföreningars tweets innehåller flertalet retoriska begrepp som beskriver händelserna på isen på ett tydligare sätt för de som har viss kunskap om hockey och dess specifika språk. Men samtidigt innebär användningen av dessa retoriska begrepp att de som är nyfikna på ishockey och vill börja följa sporten får det svårare att ta sig in i vad det handlar om.
Den har visat genom framingteorin att vissa händelser lyfts fram medan andra inte syns vilket påverkar mottagarens syn på matchen. Föreningarna lyfter också fram sitt eget lag i högre grad och ger oftast inte en helt objektiv återberättelse av matchen. Det påverkar också hur supportrar och andra som tar del av tweetsen uppfattar matchen.
Användningen av retoriska begrepp gör det enklare för mottagaren att förstå matchen med hjälp av bara text och gör det också enklare och snabbare för den som skriver.
Urvalet utgjordes av sju av de fjorton klubbarna i SHL, Sveriges högsta hockeyliga, och valdes ut specifikt för att få en bredd på undersökningen som gör att inte bara de mest framgångsrika föreningarna sportsligt, ekonomiskt eller intressemässigt undersöktes. Utan i denna uppsats fanns ett brett urval som täckte toppen, mitten och botten baserat på intresset publikmässigt i arenorna och hur många som följde dem på Twitter.
29
Förslag till vidare forskning
Framtida forskning skulle kunna analysera andra idrotter och se hur retoriken skiljer sig mellan några av de största idrotterna i Sverige på elitnivå när det gäller retoriska
strategier under matchrapportering på Twitter. Ser det ganska lika ut eller är skillnaderna stora?
En intressant fråga att studera kring är hur retoriken skiljer sig mellan dam- och herrishockeyn. För det första, rapporterar lagen live från sina dammatcher? För det andra, sker det på samma sätt som för herrarna? Används det lika mycket retoriska begrepp, hockeytermer och fysiska uttryck och ord? Dessutom behöver det inte vara endast under match eller på Twitter utan det är också intressant att se rent generellt i kommunikationen hur damerna framställs jämfört med herrarna.
En annan intressant aspekt är naturligtvis att kolla internationellt och jämföra med Sverige. Hur rapporterar till exempel lagen i NHL, som är världens största hockeyliga, från sina matcher sett ur retorikens olika begrepp? Hur skiljer sig språket mellan olika ishockeylag i världen? Sticker Sverige ut på något vis och använder mer hockeytermer än andra? Eller mer fysiska uttryck eller fler retoriska begrepp?
30
Källförteckning
Alvehus, Johan. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber.
Aristoteles. (2012). Retoriken. 1. utg. Ödåkra: Retorikförlaget.
Bryman, Alan & Bell, Emma. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
D'Angelo, Paul. (2018). Doing News Framing Analysis II: Empirical and Theoretical
Perspectives. [Elektronisk]. Routledge.
de Vreese, Claes. (2005). News Framing: Theory and Typology. Information Design
Journal. 13. ss. 51–62. Tillgänglig: DOI: 10.1075/idjdd.13.1.06vre.
du Plessis, Charmaine. (2013). An exploration of digital rhetoric in a
social network environment. Unisa’s Organisational Communication. Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/10500/10533
Gibbs, Chris. (2013). Twitter’s impact on sports media relations. Diss. Stirling: University of Stirling. Tillgänglig:
https://dspace.stir.ac.uk/bitstream/1893/18588/1/GIBBS_Dissertation_Nov_6_2013.pdf
Goffman, Erving (1974). Frame analysis: an essay on the organization of experience. 1. Harper Colophon ed New York: Harper & Row.
Hörnqvist, Joachim & Willman, Jesper. (2017). Konsten att inte vara offside online. Linköpings Universitet. Tillgänglig:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1135357/FULLTEXT01.pdf
Kahneman, Daniel & Tversky, Amos. (1984). Choices, Values, and Frames. American Psychologist. 39 (4). ss. 341-350. Tillgänglig:
31
a=2.152355578.274432879.1586353353-2095842904.1586353353 [Hämtad:
2020-04-08]
Levin, Jonas. (2012). Att övertyga på 140 tecken. En studie om Carl Bildts användande
av Twitter. Institution för kommunikation och medier. Lund: Lunds universitet.
Tillgänglig:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2300560&fileOId=2 300562
Lindqvist Grinde, Janne (2016). Klassisk retorik för vår tid. 2. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Murphy, Greg. (2018). Twitter changes the live TV sports viewing experience. Tillgänglig: https://marketing.twitter.com/na/en/insights/twitter-changes-the-live-tv-sports-viewing-experience. [Hämtad: 2020-04-13]
Olofsson, Joel. (2017). Lär dig rinklingot. Språktidningen. Tillgänglig:
https://spraktidningen.se/artiklar/2016/12/lar-dig-rinklingot [Hämtad: 2020-05-17]
Persson, Anna-Karin. (2019). Bete dig människa – om vett och etikett i sociala medier! Topvisible. Tillgänglig: https://www.topvisible.se/sociala-medier/vett-och-etikett/
[Hämtad: 2020-05-02]
P4 Dalarna. (2015). Strut, balja & slott - vi reder ut hockeytermers betydelse. [radioprogram]. Sveriges Radio, P4. 6 maj.
SHL. (2014). Elitserien och Svenska Hockeyligan blir SHL. Tillgänglig:
https://www.shl.se/artikel/vy6bains1-403dd/elitserien-och-svenska-hockeyligan-blir-shl
[Hämtad: 2020-04-15]
SHL. (2018). Hockeytermer - ”Slottet”. [video]. Tillgänglig:
https://www.shl.se/play/video/44915?provider=staylive&autoplay=1 [Hämtad: 2020-05-15]
32 SHL. (2018). Hockeytermer - ”Gubbhörnet”. [video]. Tillgänglig:
https://www.shl.se/play/video/44890?provider=staylive&autoplay=1 [Hämtad: 2020-05-15]
Skoglund, Henrik. (2019). STATISTIK: De SHL-klubbarna är störst på sociala medier. Hockeysverige. 23 juli. Tillgänglig: https://hockeysverige.se/2019/07/23/statistik-de-shl-klubbarna-ar-storst-pa-sociala-medier [Hämtad: 2020-04-13]
Spring, Robin och Svensson, Emil. (2016). Twitterallsvenskan. Kandidatuppsats. Medie- och Kommunikationsvetenskap. Kalmar, Växjö: Linnéuniversitetet.
http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:938374/FULLTEXT01.pdf
Språktidningen. (2012). Du bestämmer – twittra eller tweeta? 11 januari.
Tillgänglig: https://spraktidningen.se/blogg/du-bestammer-twittra-eller-tweeta [Hämtad: 2020-04-17]
Statens medieråd. (2020). Twitter. Statens medieråd. 4 mars. Tillgänglig:
https://www.statensmedierad.se/nohate/jagvillpratamedmittbarn/snabbguidedigitalamed ierpaforaldriska/twitter.2874.html [Hämtad. 2020-04-15]
Strömbäck, Jesper. (2004). Den medialiserade demokratin. [Elektronisk]. Kristianstad: SNS Förlag. Tillgänglig:
https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/denmedialiserade.pdf [Hämtad 2020-04-14].
Svenska Ishockeyförbundet. (2020). SHL. Stats.swehockey.se. Tillgänglig:
http://stats.swehockey.se/Teams/Statistics/Attendance/10371 [Hämtad 2020-04-13]
Svenskarna och internet, (2019). Antalet användare av sociala medier börjar plana ut Tillgänglig: https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sociala-medier/ [Hämtad 2020-04-08]
Tench, Ralph & Yeomans, Liz (2017). Exploring public relations: global strategic communication. Fourth edition Harlow: Pearson.
33 Twitter, a, How to use hashtags. Tillgänglig:
https://help.twitter.com/en/using-twitter/how-to-use-hashtags [Hämtad 2020-04-15]
Twitter, b, How to tweet. Tillgänglig: https://help.twitter.com/en/using-twitter/how-to-tweet [Hämtad 2020-04-15]
Vigsø, Orla, (2019). Retorisk analys. I Ekström, Mats & Johansson, Bengt (red.)
Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Tredje upplagan Lund:
Studentlitteratur.
Öhman, Malin. (2015). Bortom det sportsliga – en komparativ studie om problem samt
möjligheter i AIK Hockeys externa kommunikation via Hemsida och
Instagram. Institutionen för mediestudier, JMK. Kandidatuppsats. Stockholm:
Stockholms Universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:896297/FULLTEXT01.pdf
Bilagor
Bilaga 6
Bilaga 14