BOOOM! JAAA! MÅÅÅL!: En kvalitativ studie om hur retoriska strategier används av herrishockeyföreningar på Twitter under matcher och hur det påverkar kommunikationen med fansen och andra.

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

BOOOM! JAAA! MÅÅÅL!

En kvalitativ studie om hur retoriska strategier används

av herrishockeyföreningar på Twitter under matcher och

hur det påverkar kommunikationen med fansen och

andra.

Mathias Berglund

2020

Examensarbete, grundnivå (Kandidatexamen), 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Kommunikationsprogrammet inriktning Kommunikatör Medie- och kommunikationsvetenskap C (15hp)

Handledare: Cecilia Mörner Examinator: Cecilia Mörner

AKADEMIN FÖR UTBILDNING OCH EKONOMI

Avdelningen för humaniora

2

Sammanfattning

”BOOOM!”, ”JAAA”, ”Han gräver in pucken”, ”Hugger på en retur”. Ja, så kan det se ut när du besöker en ishockeyförenings twitterkonto under en match.

Denna uppsats syfte är att se vilka retoriska strategier som herrishockeyföreningar i SHL, Svenska Hockeyligan, använder i tweets under matcher samt hur detta påverkar kommunikation med deras fans och annan publik.

De retoriska begrepp som används för att uppnå syftet är den retoriska situationen, de tre övertygelsemedlen ethos, pathos och logos, troperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi samt decorum.

Det teoretiska begreppet framing används för att undersöka hur dessa tweets ramar in vissa händelser i återberättandet av matcherna medan vissa händelser stängs ute och hur detta påverkar mottagarna.

Resultatet visar att retoriska begrepp används i relativ hög grad bland

ishockeyföreningarna som undersökts. Dessutom används ett språk specifikt för ishockey som innebär att föreningarna anpassar sitt språk väl till målgruppen.

Det visar också att föreningarna ofta lyfter fram sitt eget lag och att rapporteringen av matchen inte är helt objektiv och att endast det som sticker ut i matchen syns i tweetsen.

3

Abstract

”BOOOM!”, ”YEEES!”, ”He digs the puck into the goal”, ”Chopping on a rebound”. That is how it can look like when you watch an ice hockey club’s twitter account during a game.

The purpose of this essay is to see which rhetorical strategies the hockey clubs in the Swedish Hockey League use in their tweets during games and how that affect their communication with the fans and others.

The rhetorical tools that is used to achieve the purpose of this essay is the rhetorical situation, ethos, pathos and logos, the tropes. metaphor, metonymy, synecdoche and irony and also the concept decorum.

The theoretical concept framing is used to analyze how these tweets frame some events in the reporting of the games while some events is exclused and how that is affect the recipients.

The result shows that rhetorical tools is widely used by the hockey clubs in this essay. It also shows that a specific hockey language is used which means that the clubs adjust their langugage to the target group.

Further it shows that the clubs in a higher grade tweet about their own team and that the reporting of the game is not entirely objective and only what stands out in the game is tweeted about.

4

Innehållsförteckning

Innehåll

Sammanfattning ... 2 Abstract ... 3 Innehållsförteckning ... 4 1. Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.2 Syfte ... 6 1.3 Frågeställningar ... 6 1.4 Disposition ... 6 1.5 Begreppsförklaring ... 6 1.6 Tidigare forskning ... 7 2. Teori ... 9 2.1 Framing ... 9 3. Metod ... 11 3.1 Material ... 11 3.2 Avgränsning ... 12 3.3 Retorik ... 13

3.3.1 Begrepp inom retoriken ... 13

3.3.1.1 Övertygelseformer ... 15

3.3.1.2 Troper ... 16

3.4 Metodreflektion ... 19

4. Resultat och analys ... 21

5. Diskussion ... 26

Slutsatser ... 28

Förslag till vidare forskning ... 29

Källförteckning ... 30 Bilagor ...

5

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Sociala medier har växt fram stort och blivit en del av de allra flesta människors vardag. Siffror från Svenskarna och internet (2019) visar att 83% av alla internetanvändare använder sociala medier och 65% av internetanvändarna använder det dagligen.

Totalt sett använder 24% det sociala mediet Twitter år 2019 vilket fortfarande ligger bakom de allra största sociala medierna men som ökat med två procentenheter sedan föregående år (Svenskarna och internet, 2019).

Idag finns många idrottsföreningar på sociala medier och förhållande till deras fans är viktig där sociala medier blivit en viktig pusselbit för att stärka relationen. Genom denna kommunikationskanal har föreningar en stor möjlighet att nå ut med sina budskap och få en stor spridning på dessa. Detta visade bland annat Hörnqvist och Willman (2017) i sin kandidatuppsats konsten att inte vara offside online.

Twitters intågande har förändrat hur kommunikationen inom sportmedia ser ut då den tidigare fungerade på ett kontrollerande och traditionellt vis där relationen till

traditionell media ofta var begränsad. Idag ser det annorlunda ut. Nu kan klubbar

kommunicera med tidningar, radio eller andra medier på Twitter och ge information om träningar och spelare till exempel (Gibbs, 2013).

Heath menar i Tenchs och Yeomans (2017) att kommunikation och retorik i stort sett är synonyma med varandra och att retorik har en stark sammankoppling med public relations. Vidare menar han att retoriken är en övertygande form skapad för att möjliggöra strategiska svar.

6

1.2 Syfte

Syftet med denna undersökning är att se vilka retoriska strategier som

herrishockeyföreningar använder i tweets under matcher samt hur detta påverkar kommunikationen med deras fans och hur övriga påverkas av dessa strategier.

Twitter har visat sig ha en stor betydelse för sportentusiaster då en undersökning av Twitter själva visat att användare hade 31% högre engagemang när Twitter användes som ett komplement till TV under ett sportevenemang (Murphy, 2018).

När Twitter användes utan att sportevenemanget sändes på TV var engagemangsgraden på 60% vilket visar att intresset för att följa matcher via det sociala mediet är stort (Murphy, 2018).

1.3 Frågeställningar

- Vilka retoriska strategier används i herrishockeyföreningars tweets under matcher och hur påverkar de kommunikationen med fans och andra?

1.4 Disposition

Denna uppsats fortsätter med en förklaring av olika begrepp som används vilket ger en lättare läsning och förståelse framåt. Därefter följer en presentation av tidigare forskning som gjorts inom detta ämne, det vill säga idrottsföreningars kommunikation med sina supportrar. Sedan beskrivs de teorier och metoder som kommer att användas och dessutom vilket material som hämtas och vilka avgränsningar som gjorts. I kapitel fyra påbörjas huvuddelen med en analys vilket följs av resultat därefter. Till sist kommer en slutdel med förslag till vidare forskning samt källförteckning.

1.5 Begreppsförklaring

Här förklaras ett antal begrepp som används i undersökningen vilket ger en bättre förståelse för dig som läsare.

7

Hashtag – En hashtag skrivs med hjälp av ”#” och därefter ett ord, utan ett mellanslag

mellan. Det används för att peka ut nyckelord inom sin tweet och för att kunna samla innehåll under samma ämne. Det går att söka på hashtags och därmed få upp alla tweets innehållande den hashtagen (Twitter, a).

SHL – Förkortning för Svenska Hockeyligan vilket är den högsta hockeyligan i Sverige

för herrar (SHL).

Trop – En trop är ord eller uttryck som har en annan betydelse än vad den vanligtvis

har. Exempel på troper kan vara metaforer, metonymer eller ironi. (Lindqvist, 2016:279)

Tweet – Ett inlägg som skrivs på Twitter, där du kan använda max 240 tecken. Det går

förutom text även att infoga bilder, video och/eller länkar (Twitter, b). Att skriva en tweet innebär att man tweetar eller twittrar beroende på vilket ord man vill använda. (Språktidningen)

Twitter – Twitter är ett socialt nätverk/medium som grundades 2006. Till skillnad mot

de flesta andra sociala medierna har man på Twitter ett begränsat antal tecken på sig att skriva och meningen med det är just att det ska vara korta och snabba inlägg (Statens medieråd, 2020).

Övertygelseformer/Apellformer – Olika former av övertygande/övertygelse, de tre

grundläggande är ethos, pathos och logos vilket bland retoriker ses som ett måste att använda i sin argumentation för att lyckas (Vigsø 2019: 282)

1.6 Tidigare forskning

Tidigare forskning inom hur idrottsföreningar kommunicerar med sina supportrar har främst berört hur idrottsföreningar använder olika mediekanaler, så som sociala medier, eller hur sociala medier kan användas inom relationsbyggande och

varumärkesutveckling. Till exempel Hörnqvist och Willmans (2017) uppsats, med titeln konsten att inte vara offside online, som bland annat undersökte syftet med sociala

8 medier för svenska elitidrottsklubbar och vilket innehåll de publicerar och hur det påverkar fansen.

Men det finns också en del forskning som berör just hur kommunikationen sker på sociala medier ur ett retoriskt perspektiv. Till exempel Öhman (2015) som undersökte hur AIK Hockey och Djurgården Hockey kommunicerade på sin hemsida och instagram utifrån bland annat ett retoriskt perspektiv och jämförde de båda. De retoriska begrepp som finns med i analysen är den retoriska situationen samt ethos, pathos och logos.

En annan studie, som likt min gäller Twitter, är Spring och Svenssons (2016) ”Twitterallsvenskan” som har berört endast en del av retoriken, i form av pathos-begreppet, och då inom fotbollsallsvenskan där tweets av varje fotbollsklubb i allsvenskan studerades utifrån ett relationsbyggande syfte till deras följare där alltså retoriken berördes en del.

Uppsatsen Att övertyga på 140 tecken (Levin, 2012) har undersökt politikern Carl Bildts användande av Twitter ur ett retoriskt perspektiv. Detta med frågeställningarna ”Vilken retorisk funktion har Bildts twittrande?” samt ”Hur kan Twitter vara ett konstruktivt verktyg för politisk kommunikation?”

Bland annat har Levin analyserat detta utifrån ethos, pathos och logos. Levins uppsats har därmed en del liknande inslag till min egen studie i och med att den analyserar tweets ur ett retoriskt perspektiv.

du Plessis (2013) studerade med sin vetenskapliga artikel An exploration of digital rhetoric in a social network environment hur retoriken användes av kontot

@rugbyworldcup på Twitter för att marknadsföra Rugby VM 2011. du Plessis har med de tre övertygelsemedlen ethos, pathos och logos i sin analys och har därmed flera likheter med denna uppsats.

Gibbs (2013) har undersökt vilken påverkan Twitter har på sportens relationer med sina supportrar inom media och jämför dessutom hur kommunikationen sett ut tidigare och hur den ser ut idag med fokus på sociala medier och Twitter.

9 Detta har visat sig efter att ha sökt via avancerad sökning på Högskolan i Gävles

bibliotek och i DiVA portal med söktermer som ”idrott, sociala medier”, ”retorik, sport, sociala medier” och dessutom för att hitta forskning skriven på engelska har sökning på ”rhetoric, sports, twitter” och ”rhetoric sports social media” gjorts.

2. Teori

2.1 Framing

Denna uppsats tar sin teoretiska utgångspunkt i teorier om framing vilket på svenska skulle översättas till gestaltning. Teorin går i korta drag ut på att medierna påverkar de allmänna åsikterna genom att rama in och markera de händelser och problem som rapporteras kring. Kommunikation ses som en pågående process som innehåller frames och hur dessa samspelar mellan media och publik (de Vreese, 2005: 51).

Psykologerna Daniel Kahneman och Amos Tversky (1983) tog upp ett exempel kring

framing som handlade om att föreställa sig att USA förberedde sig för ett utbrott av en

sjukdom som förväntades göra så att 600 personer miste sina liv. Därefter gav de två olika alternativ till de 152 deltagande personerna. Alternativ ett var att 200 personer skulle bli räddade. Alternativ två innebar att det är en tredjedels chans att 600 personer blir räddade men det också två tredjedelars chans att ingen kommer bli räddad. 72% av de tillfrågade svarade alternativ ett.

De tog sedan fram nya alternativ som 155 personer blev frågade om. Alternativ ett där innebar att 400 personer skulle dö. Alternativ två innebar att det fanns en tredjedels chans att ingen skulle dö och två tredjedelars chans att 600 personer dör. Resultatet här blev att 78% svarade alternativ två (Kahneman & Tversky, 1983: 343).

Detta visar tydligt att hur man ramar in problemet har betydelse för hur mottagaren uppfattar och förstår det. På liknande sätt handlar retorik om att rama in det man

kommunicerar med syfte att övertyga/övertala. Till exempel retorikens tre genrer genus judiciale, genus deliberativum och genus demonstrativum som ramar in olika tal. Genus judiciale handlar om försvarstal och om vad som skett tidigare och hur vi ska bedöma det. Genus deliberativum rör politiska tal och handlar om framtid och vilka handlingar

10 som bör beslutas. Slutligen genus demonstrativum som handlar om ceremoniella tal, eller hyllningstal, som både kan handla om att just hylla någon men också kommit att användas i att håna en fiende till exempel (Lindqvist, 2016: 69-70).

Trots att de tweets jag kommer att analysera inte handlar om några direkta försvarstal, politiska tal eller hyllningstal finns ändå influenser av dessa. Åtminstone kan man säga att försvarstal förekommer i det fall att det även i tweetsen handlar om att återberätta vad som hänt och där mottagaren får lägga sin värdering i det. Även hyllningstal kan finnas med i tweetsen i form av att hylla spelare och det sätt laget spelar på.

Dessa ramar in vad mottagaren ska ta del av och få upp ögonen för och dessutom ska den gärna hålla med om det som skrivits.

Strömbäck (2004) menar att vi bör se nyheter utifrån framing som en rekonstruktion av verkligheten och att det finns ett samband mellan vad nyheten säger och hur

verkligheten ser ut men att det inte går att säga att det är samma sak. Ett vanligt exempel på vad framing är kan vara den kända frågan ”Är glaset halvfullt eller halvtomt?” vilket är i verkligheten samma sak, det vill säga att det finns lika mycket vätska oavsett vad man väljer att säga, men som uppfattas olika beroende på vad man använder för ord. Säger man att ”glaset är halvfullt” uppfattas det som att det inte alls är lite kvar i glaset medan om man säger att ”glaset är halvtomt” uppfattas det som att det inte är så mycket vätska kvar och att det därmed snart är slut.

Goffman skriver att framingär en metafor för vad andra beskrivit det som i form av ord som background, setting, context. Han ser framing som interaktioner med olika normer (1974:8) Vidare menar han att framing svarar på frågan ”Vad är det som händer?” (1974:45). Detta kan kopplas till den analys uppsatsen utför i och med att tweets under matcher är till för att återberätta vad som händer under matchen. Till exempel att matchen är igång, spelare gör mål, spelare missar en bra chans. Framing har en stor del i detta återberättande där den som skriver tweetsen inte kommer återberätta exakt allt som händer, då menat varje liten detalj, utan kommer välja de mest spektakulära händelser som inträffar.

11 D’Angelo menar att det finns en svårighet i att analysera framing i tweets jämfört med att analysera traditionell media. En anledning är att tweets endast får vara skapade med 280 tecken. Han menar att hashtags har blivit sedda som frames i och med att de används för att peka ut nyckelord inom ett ämne (2018: 310-311). Men som ovan nämnts har framing en stor del när tweets skrivs under matcher och även om D’Angelo menar att det krävs längre texter för att analysera framing så handlar framing om samma sak och kan anpassas till textens längd. Det kan vara lättare att hitta ”starkare” frames i en längre text som har en helhet att analysera jämfört med en kort text där inramningen kan bli missvisande i form av att texten är så pass kort. Men samtidigt handlar det om att se till varje text och se just den texten ur framing.

I denna uppsats kommer framing användas för att förklara hur de retoriska strategierna i tweetsen ramar in vissa händelser och uttryck under matcherna medan andra faller bort. Dessutom kommer D’Angelos syn på framing för Twitter, där hashtags ses som en väsentlig del, att finnas med i analysen för att se hur föreningarna genom hashtags ramar in tweetsen.

3. Metod

För att besvara uppsatsens frågeställning kommer sju olika ishockeyföreningars tweets under matcher att analyseras utifrån retoriska strategier.

3.1 Material

Materialet som används är tweets av sju ishockeyföreningar i SHL. För att få en bredare bild har jag valt att använda mig av tweets från sju valda ishockeyföreningar. De som kommer att analyseras är Frölunda HC, Brynäs IF, Djurgårdens IF, Malmö Redhawks, Rögle BK, Linköping HC och IK Oskarshamn.

Anledningen är för att detta är sju föreningar som har relativt spridda placeringar i publiktabellen i SHL 2019-2020 (Svenska Ishockeyförbundet). Dessutom följer dessa placeringar sig ungefär lika när vi studerar tabellen för hur stora SHL-föreningarna är på Twitter baserat på antal följare (Skoglund, 2019). Detta gör att inte bara de populäraste lagen eller de minst populäraste lagen studeras utan att lag både från toppen, mitten och

12 botten, sett ur ett intresseperspektiv baserat på publik och twitterföljare, kommer att analyseras.

Dessa föreningar är valda efter ett strategiskt/målstyrt urval som bygger på att det är relevant för den valda forskningsfrågan (Bryman & Bell, 2017: 406). Eftersom syftet för uppsatsen är att se hur retoriska analyser av herrishockeyföreningars tweets under matcher ger en ökad kunskap av föreningars kommunikation med sina supportrar behöver jag en generell bild vilket ges av att dela upp urvalet på detta vis.

Uppsatsen kommer att studera dessa sju föreningars twittrande under en slumpmässig match vardera under säsongen 2019-2020. Eftersom det skrivs flertalet tweets under matcherna kommer materialet att bli tillräckligt under den tidsperiod som finns för uppsatsen. Alvehus (2019: 73-74) skriver ”att uppnå empirisk mättnad är väl så viktigt som att genomföra ett visst antal intervjuer eller observationer”. I denna uppsats är syftet att se hur retoriska analyser ger kunskap av föreningars kommunikation med deras supportrar och att studera flera olika matcher men samma ishockeyföreningar skulle inte ge mer information. Därmed uppnås denna mättnad som Alvehus skriver om som innebär att man får tillräcklig information och att ytterligare studera, i detta fall fler tweets, skulle inte generera i ny information.

3.2 Avgränsning

Det är endast tweets från en match som kommer att analyseras då materialet kommer att bli tillräckligt stort i och med att föreningarna skriver många tweets under samma match.

Totalt finns fjorton ishockeyföreningar i SHL men i och med den begränsade

tidsperioden som finns för studien kommer endast sju föreningar att analyseras vilket ger en tillräcklig översikt. Dessutom spelar naturligtvis det faktum att en del av föreningarna inte twittrar under sina matcher in.

Dessutom kommer studien att avgränsa sig inom retoriken till att använda den retoriska situationen, som Vigsø (2019: 279) menar att man bör inleda en retorisk analys med, ethos, pathos och logos samt troperna metafor, metonymi, synekdoke och ironi som

13 Lindqvist (2016: 279) menar är de viktigaste begreppen inom retoriken. Dessutom kommer begreppet decorum att analyseras vilket kommer beskrivas närmare senare.

3.3 Retorik

I denna uppsats kommer den retoriska analysen inte användas för att visa hur väl tweetsen lyckas övertyga eller övertala mottagaren utan istället visa hur olika retoriska begrepp ramar in matcherna.

Retoriken uppkom i Grekland runt 500–400 år före Kristus och en person som kommit att bli starkt förknippad med retoriken och kan ses som en grund till den är Aristoteles (Vigsø, 2019: 277–278).

Aristoteles menar i boken Retoriken att retoriken är något som i stort sett alla känner till och att den inte hör till någon separat vetenskap (Aristoteles, 2012:1354a). Vidare menar han att den ska ses som en tillgång för att uppfatta det som är övertygande eller övertalande. (Aristoteles, 2012: 1356a)

I Aristoteles definition av retoriken nämner han ”övertygande eller övertalande” (Lindqvist, 2016: 48) vilket kan behöva brytas ner en aning. Övertygande innebär generellt en mer objektiv påverkan och när vi har blivit övertygad om något innebär det att vi ser det som sanning. Detta till skillnad från övertalande som mer betyder att vi accepterar något som någon annan berättar, som därmed är mer påtvingat (Lindqvist, 2016: 48). Denna studie kommer som ovan nämnts däremot inte behandla huruvida tweetsen är övertygande eller övertalande utan kommer endast presentera hur olika retoriska begrepp ramar in matcherna.

Vad innebär retorik i praktiken då? Det handlar om hur ord men även till exempel symboler eller bilder tillämpas för att försöka påverka den som tar del av det. Retoriken används för alla olika former av språklig men även symbolisk påverkan och för såväl politik som konstnärliga eller kommersiella frågor. Det spelar heller ingen roll hur stor publiken är eller hur den tar del av innehållet (Lindqvist, 2016: 15).

14 Det finns många olika begrepp att använda sig av inom retoriken och i den här

uppsatsen fokuseras det på endast en del av dessa. Dels den retoriska situationen som Vigsø (2019: 279) menar att en retorisk analys bör utgå från. Dels ethos, pathos och logos vilket ses som tre övertygelseformer inom retoriken (Lindqvist, 2016: 74). Även en del olika troper kommer att analyseras. Troper är ord eller uttryck som betyder något annat än dess vanliga betydelse i en annan användning (Lindqvist, 2016: 79). De troper jag tänkt använda mig av är metafor, metonymi, synekdoke och ironi.

Troper kommer att analyseras eftersom de tillsammans med figurer ses som en viktig del inom textanalys (Lindqvist, 2016: 278). Jag har valt att inte analysera figurer med tanke på att tweets är korta texter och att studien handlar om att se på tweets som återberättar händelser från matcher.

Figurer handlar om att sätta orden i ett speciellt mönster eller med en speciell tanke, orden följer en viss struktur (Kjeldsen, 2008: 218). Två kända figurer är allitteration, när ljudet från början av ett ord till början av ett annat upprepas, och rim, när upprepningen av ljudet istället är från slutet av ett ord till slutet av ett annat (Lindqvist, 2016: 298-299)

Varför jag använt mig av just dessa troper är för att de tillhör enligt Lindqvist (2016: 279) de viktigaste inom retorikens troper.

Dessutom kommer jag att gå in på begreppet decorum som innebär att anpassa sig till den specifika situationen vilket passar in att analysera då en viktig del för mottagaren är att känna till det som skrivs, det menar Lindqvist (2016: 274) som vidare menar att för att förklara något som mottagaren inte sett så kan man återge det med något som mottagaren känner till.

Eftersom denna uppsats handlar om hur föreningar återberättar matcherna på Twitter är det nödvändigt för dem att anpassa sig till situationen, dels att de använder ett socialt medium där man måste fatta sig kort (280 tecken) dels måste de anpassa sitt språk till sin målgrupp.

15 3.3.1.1 Övertygelseformer

Ethos handlar om trovärdigheten hos den som argumenterar, uppfattar mottagaren denne som trovärdig är chansen att argumentationen lyckas mycket större. Det finns olika sätt att uppfattas som trovärdig på, det kan till exempel handla om att berätta om sitt yrke och på så vis framstå som kunnig om det man pratar om.

Ethos handlar enkom om hur den som argumenterar uppfattas i den text eller tal den utgiver. Därmed gäller inte tankar om personen som bildas på förhand genom till exempel kön, hudfärg eller sexuell läggning (Lindqvist, 2016: 83–84).

Inom ishockeyföreningars tweetande handlar ethos om att kontot, det vill säga föreningens konto, verkar trovärdigt genom det sättet som tweeten är skrivit på.

Dessutom att inte personen bakom kontots, det vill säga den som skriver, bakgrund eller dylikt spelar in. Utan endast texten och dess trovärdighet ska betyda något.

Pathos lyfter fram känslornas betydelse eftersom våra känslor har en stark inverkan på hur vi uppfattar något och hur vi blir övertygade. Denna övertygelseform innebär alltså de känslor som används för att påverka mottagaren. Viktigt är också att den som använder känsloargument för att påverka någon vet vad som berör mottagaren och får denne att känna något.

Pathos finns oftast konstant i tal eller i texter i och med att varje enskilt ord, gest och dessutom tonläge eller bildval bidrar till känslor hos mottagaren (Lindqvist, 2016: 82– 83).

I ishockeyföreningars tweetande under en match skulle pathos kunna vara att man i text visar en glädje genom att skriva ”JAAAA” vid ett mål.

Logos används för att bevisa något i en text eller i ett tal, man skulle kunna översätta det till ”argument” då det är vad det handlar om. Man kan också syfta till själva språket med logos vilket gör att det blir det allra viktigaste av de tre övertygelseformerna. Utan språket kan vi inte använda vare sig ethos eller pathos och det blir helt ogenomförbart att skriva en text eller hålla ett tal utan logos.

16 Att analysera en text utifrån logos betyder att man framför allt kollar på

argumentationen och de faktapåståenden som lyfts fram (Lindqvist, 2016: 82).

Logos inom ishockeyföreningars tweetande kan vara att rapportera resultat eller målskyttar vilket är faktabaserad information.

3.3.1.2 Troper

Metaforer bygger på jämförelse eller likhet men där skillnaden är att ord som ”liksom”, ”som” eller ”på samma sätt” inte används. Det vill säga att det blir en direkt jämförelse eller likhet från något till något annat för att ge en tydligare förklaring i många fall (Kjeldsen, 2008: 211).

Retorikern I.A Richards beskriver användningen av metaforen så här: ”När vi använder en metafor för vi aktivt samman två tankar om olika saker i ett enskilt ord eller fras, vars betydelse blir resultatet av deras ömsesidiga påverkan.” (Kjeldsen, 2008: 262).

Enkelt förklarat kan man beskriva den som att man förklarar det man vill säga med hjälp av något som liknar det. Skillnaden mot en liknelse är att där säger eller skriver man ”han är som en raket på isen” medan en metafor skulle istället sägas eller skrivas som ”han är en raket på isen”.

Metonymi är en annan trop och den bygger på en närhet till det man vill förklara. Man beskriver det man vill ha sagt med något som har en närhet eller en direkt relation till det.

Det kan till exempel handla om att man säger ”vill du ha ett glas?” när man i själva verket menar innehållet i glaset eller att man ”läser Strindberg” men då menar att man läser böcker skriva av August Strindberg (Lindqvist, 2016: 282–283).

För att ta ett exempel kopplat till ishockey så skulle det kunna vara att någon kopierar en annan spelares egenskaper genom att bli jämförd med honom. Till exempel ”han gör en Foppa” om en spelare gör en likadan straff som Peter ”Foppa” Forsberg gjorde under

17 OS 1994 och som blivit förknippad med honom efter det. Det kan också vara att någon säger att en spelare ”läser spelet”.

Den tredje tropen som användsi analysen är synekdoke. Den innebär att man ersätter helheten med en del eller tvärtom. Det kan också vara att man ersätter det man egentligen menar med något större eller mindre alternativt fler eller färre (Lindqvist, 2016: 285).

Det kan till exempel inom ishockeyn vara att man säger ”Nu kommer Färjestads BK med pucken” när det egentligen bara är en spelare ur laget som kommer med pucken.

Den fjärde tropen som denna uppsats använder är ironi. Den innebär att man säger något där man menar något helt annat. Resultatet av användningen av ironi beror oftast på spänningen eller kontrasten mellan det som sägs och vad man egentligen menar. Många gånger kan ironi ge en humoristisk effekt men den används ofta inom argumentationen också eller för att till exempel ge en lite finare kritik till någon.

En ironi kan till exempel vara att någon säger ”Det här var ju roligt” när denne ser en parkeringsbot på sin bil i och med att man då menar motsatsen. Det kan också vara att någon säger ”Han är ju ingen raketforskare direkt” för att visa på att någon inte är smart utan att uttrycka det med de orden.

Ett exempel kopplat till ishockey kan vara att någon säger ”Åh vilken bra passning” när en spelare passar fel eller ”Åh vad snabb han är” när en spelare förlorar en

skridskoåkningsduell.

Ironin innehåller olika delar, verbal ironi, delverbal ironi och icke–verbal ironi. Den verbala ironin innebär en direkt motsättning med ord, det vill säga att man tydligt berättar att man inte menar det man säger, genom att till exempel lägga in ett ”inte” på slutet.

Delverbal ironi innebär en motsättning som inte uttrycks direkt med ord utan istället med hjälp av ansiktsuttryck, ljud eller föremål till exempel.

18 Till sist den icke–verbala ironin där en motsättning skapas mellan till exempel ljud och bild. Det vill säga att bilden visar något annat än vad ljudet uttrycker (Kjeldsen, 2008: 214–215).

3.3.1.3 Den retoriska situationen

Den retoriska situationen innehåller fem frågor som ska besvaras:

Vem är det som försöker övertyga? Vem är det som man försöker övertyga? Vad är det man vill övertyga om? Vilken kontext sker det i, dvs. tid och plats? Hur försöker man övertyga? (Vigsø, 2019: 279)

Vem försöker övertyga? Är det en person som försöker övertyga någon eller är det en hel organisation eller ett företag som försöker övertyga? Vad vet vi om den som försöker övertyga? Dessa frågor gör att ethos kan kopplas in som just bygger på trovärdigheten hos den som försöker övertyga (Vigsø, 2019: 279).

Vem försöker man övertyga? Tidigare har man pratat om publik men idag talar man istället om mottagare. Vem är texten riktat till? Vad är den egentliga målgruppen? (Vigsø, 2019: 279)

Vad är det man vill övertyga om? Det vill säga textens syfte (Vigsø, 2019: 280).

Vilken tid och plats är aktuell? Har tiden och platsen en betydelse för texten och hur den uppfattas? (Vigsø, 2019: 280)

Till sist, hur försöker man övertyga? Detta är vad den retoriska analysen som senare görs ska svara på men redan innan kan en föraning om detta finnas. Till exempel om den kommer peka mot känslor, pathos, eller mot faktapåståenden, logos (Vigsø, 2019: 280).

19 Decorum innebär hur man anpassar sig till situationen och på vilket sätt man därefter väljer till exempel de rätta orden för att det ska passa den publik det riktar sig till. Det handlar kort och gott om att göra passande val i textens språk (Lindqvist, 2016: 68).

3.4 Metodreflektion

Retoriken har valts för att analysera tweets i textform för att ge en ökad förståelse kring hur ishockeyföreningar använder sin kommunikation mot sina supportrar under

matcher. De utvalda delarna inom retoriken har valts för att passa uppsatsens syfte.

Inom forskning pratar man om två begrepp som är viktiga för forskningens kvalitet. Reliabilitet och validitet.

Reliabilitet handlar om det resultat forskningen visar är upprepningsbart. Om du eller någon annan gör om undersökningen, blir resultatet det samma som du fått tidigare? (Alvehus, 2019: 126)

Validitet handlar om hur vi undersöker det vi vill få svar om. Har vi undersökt på ett korrekt sätt och lyckats mäta det vi vill mäta till exempel (Alvehus, 2019: 126).

Om vi ser till reliabiliteten inom denna uppsats så är min uppfattning att samma resultat skulle visa sig om undersökningen görs om med samma teori, metod och material. Skulle man göra en intervju med en eller flera personer skulle svaren kunna skilja sig något om man gör om intervjun senare i och med att personer kan ändra uppfattning, men i detta fall handlar det om textanalyser och används samma tweets så står exakt samma text nu som i framtiden. Det som kan ändra resultaten är att personen som gör om forskningen har en annan egen tolkning men som Alvehus (2019: 127) skriver ska inte tolkningen vara ett problem.

Validiteten inom denna uppsats anser jag vara god i och med att flertalet begrepp inom retoriken har analyserats inom de tweets som föreningarna skrivit. Uppsatsens syfte är att se vilka retoriska strategier som används i herrishockeyföreningars tweets under matcher och hur dessa påverkar kommunikationen med fans och andra. Med tanke på att nio olika retoriska begrepp analyseras så ges en klar bild av vilka strategier som

20 används. För att få ännu högre validitet bör fler retoriska begrepp analyseras men med de begränsningar som finns utifrån tid och därmed relevans uppfylls uppsatsens syfte som ger en bild av vilka retoriska strategier som används.

21

4. Resultat och analys

Rent generellt kan man se alla tweets som frames detta med Strömbäcks (2004)

beskrivning av framing i tankarna där han menar att de ska ses som en rekonstruktion av verkligheten. Det gäller även tweets som ger en bild av verkligheten som inte behöver vara helt sann utan man bör ha i åtanke att det är en person bakom kontot som skriver och som då uttrycker sin syn på matchen.

Om vi ser till det D’Angelo lyfter fram som viktigast för framing på Twitter, hashtags, så kan vi se att fyra av dessa sju studerade föreningar använder det. Brynäs använder hashtags vid periodens början och vid periodsluten (Bilaga 3 och 4). Då skriver man ”#BIFIKO” vilket är förkortningarna för lagen som möts och detta gör att mottagaren snabbt kan se vad tweeten handlar om, det vill säga att det blir en kategorisering och inramning av ämnet.

Oskarshamn använder sin hashtag ”#IKORBK” på varje tweet under matchen, som vi kan se i bilaga 6 och 7, vilket som tidigare nämnts gör att man kommer kunna söka på den hasthagen och se alla tweets under matchen samlade. Samma sak gäller för Malmö (Se bilaga 13) och Rögle (Se bilaga 14).

Ethos är relativt svårt att analysera ur dessa tweets där syftet är att återberätta vad som sker i matchen. Men i och med att det framför allt riktar sig till det egna lagets

supportrar och de har en tillit till sitt lag så uppfylls ethos i tweetsen. Det handlar också om lagens officiella konton så en viss trovärdighet finns redan inbyggt där men när det gäller trovärdigheten i texten får vi nog acceptera att lagen i de flesta fall skriver mer fördelaktigt om sig själv och lyfter fram sig själva mer än motståndarna.

Som i till exempel bilaga 12 där Malmö endast lyfter fram deras egna prestationer. Hade inte motståndarna någon chans under denna tid? Likaså i bilaga 11 där de lyfter fram att motståndarna hade ett bra läge, men istället för att beskriva hur det gick till eller lägga någon värdering om det var bra eller snyggt gjort så lyfter man fram att sin egen målvakt gör en bra räddning. Ett annat exempel är Rögle i bilaga 14 som framför allt rapporterar om när det blir mål i matchen. Men när de själva gör mål skrivs en längre

22 och mer beskrivande tweet medan när motståndarlaget gör mål skrivs mer eller mindre endast att de har gjort mål. Detta kan kopplas till framing eftersom Malmö och Rögle, i detta fall, gör att de lyfter fram sitt eget lag mer och utesluter det andra laget och deras prestationer.

Pathos uttrycks en del i tweetsen, det vill säga att visa eller väcka känslor, när föreningarna twittrar om ett mål som de själva gjort. Det kan man se på bilaga 1 och bilaga 3 där Frölunda respektive Brynäs skriver ”MÅÅÅL!”. Även bilaga 10 där Djurgården skriver ”BOOOOOM!!!!....”eller bilaga 11 där Linköping twittrar ”13.10 Jaaaaaaaaa!...”. Att skriva med versaler och utropstecken signalerar att man

skriker/ropar vilket förknippas med känslor (Persson, 2019).

Vi kan också se logos uttryckas i form av att mål och målskyttar presenteras flertalet gånger, till exempel i bilaga 3 där Frölunda skriver ”Joel Lundqvist 10:e mål i SHL 2019/20 assisteras av Lucas Raymond (3) och Ryan Lasch (19)”. Där lyfts flera faktapåståenden fram.

Det finns också en del exempel på troper i tweetsen från de olika föreningarna. I bilaga 5 skriver Brynäs ”Sallinen gräver in en retur till 3-3 i PP…” vilket kan ses som en metafor i och med att ”gräver” representerar att han med hjälp av sin klubba försöker komma åt pucken och inte att han gräver som i gräver en grop.

Även i bilaga 7 när Oskarshamn skriver ”Rögle kommer 2 mot 0… Men Marcus Hellgren murar igen! Wow!” så finns en metafor i att han murar igen vilket han bokstavligt inte gör utan där mura igen får betydelsen av att det är tätt i målet.

Djurgården skriver i bilaga 9 ”Det är Manuel Ågren som bara blåser mellan försvaret…” vilket kan ses som en metafor till att spelaren är snabb.

Det finns också exempel på synekdoker. Som i Djurgårdens tweet (Bilaga 8) där de skriver ”Förstakedjan biter sig fast i offensiv zon och snurrar runt Leksand!”. I själva verket är det inte hela föreningen Leksand som de snurrar runt utan de spelare som är inne på isen just då vilket gör att ”Leksand” får stå som helheten fast det är en del man i själva verket menar.

23 Det samma gäller Malmös tweet i bilaga 12 där man skriver ”Stor räddning från

Alsenfelt när Örebro får läge i slottet!”. Här symboliserar hela Örebro en enda spelare i och med att det är en spelare som får läget och inte hela laget.

Någon form av ironi eller metonymi har inte kunnat hittats bland de studerade tweetsen.

I analysen av tweetsen har också flera specifika hockeytermer upptäckts, det vill säga ord eller uttryck som används bland de som är insatta i hockey. Detta kan kopplas till retorikens decorum som innebär att språket anpassas till exempelvis målgruppen, det handlar helt enkelt om anpassning rent generellt.

Att i sina tweets använda hockeytermer som supportrar har kunskap om och själva ofta använder gör att språket har anpassat till den målgruppen föreningarna har. Även om det inte är helt säkert att målgruppen måste vara hockeyintresserade så är det rimligtvis personer som har en del kunskap om hockey och som pratar detta ”hockeyspråk” som följer föreningarna på Twitter och är intresserade av deras tweets under matcher.

Bengt Skött förklarar i Sveriges Radio att användningen av dessa ord kommit användas som ”snabbord” för att snabbt beskriva vad som händer på isen med ett eller få ord istället för att behöva använda en längre förklaring (P4 Dalarna, 2015). Något som såklart även passar Twitter bra då det finns en maxgräns på 280 tecken per tweet.

Några exempel är i bilaga 2 och 12 när Frölunda respektive Malmö använder ordet slottet som är en hockeyterm som används för att beskriva delen mitt framför målet, vilket är ett jättebra läge för en motståndare att göra mål (SHL, 2018).

Ett annat ord specifikt för hockeyn som används är i bilaga 3 där Brynäs skriver att spelaren ”Stoppar in den (pucken) perfekt i gubbhörnet”. Gubbhörnet är när

motståndaren skjuter pucken lågt ner intill stolpen (SHL, 2018).

Ordet näta används också i bilaga 4 när Brynäs skriver ”som nätar mellan benskydden”. Ordet används i sportsammanhang som synonym till att göra mål, i ishockeyns fall innebär det att pucken går i nät (Olofsson, 2017).

24 Analyserar vi språket vidare så finns flera fysiska uttryck och ord med i tweetsen när föreningarna beskriver olika händelser. Som i bilaga 5 där Brynäs skriver att spelaren ”gräver” in pucken, bilaga 8 då Djurgården skriver att laget ”biter” sig fast i offensiv zon eller i bilaga 14 där Malmö har en tweet där de skriver att en spelare ”bryter” sig fram och en tweet där en spelare ”hugger” på en retur.

Att flera fysiska uttryck och ord används kan kopplas till att ishockey är en fysisk sport som innehåller tacklingar och till viss del slagsmål. Att beskriva händelser med dessa ord gör att mottagaren kan se händelserna framför sig och förstå situationen genom bara text eller egentligen genom bara ett eller ett par ord.

Även den retoriska situationen ska analyseras och de fem frågorna: Vem är det som försöker övertyga? Vem är det som man försöker övertyga? Vad är det man vill

övertyga om? Vilken kontext sker det i, dvs. tid och plats? Hur försöker man övertyga?

Några av dessa frågor är enklare att besvara än andra. Vem det är som försöker övertyga är de sju ishockeyföreningar som valts ut, Brynäs, Djurgården, Frölunda, Linköping, Malmö, Oskarshamn och Rögle.

Vem är det som man försöker övertyga? Övertyga blir att uttrycka sig lite fel i och med uppsatsens syfte att endast undersöka hur retoriska strategier används och inte hur de lyckas övertyga. Men frågan kan översättas till ”Vem/vilka är målgruppen?” och det handlar ju om föreningens supportrar som följer dem på Twitter i första hand.

Vad är det man vill övertyga om? Det man vill med tweetsen under matchen är att återberätta för sina supportrar vad som sker under matchen.

Vilken kontext sker det i? Tweetsen skrivs direkt under matcherna med syfte att supportrarna ska kunna följa i korta inlägg vad som händer i matchen. Tweetsen finns alltid kvar i efterhand så tiden spelar på sätt och vis roll i och med att supportrarna ska följa dessa under matchen men att de finns kvar i efterhand gör att folk kan reagera på dem efter matchen med. Det kan till exempel vara så att man inte sett matchen men inte heller varit inloggad på Twitter och därmed inte vet hur matchen varit, då fyller denna

25 återberättelse ett syfte. Det kan också vara att man till exempel varit på plats i arenan och sett matchen, ser tweetsen från matchen ett par dagar senare för att minnas tillbaka.

Till sist, hur försöker man övertyga? Föreningarna använder sig av olika strategier när de återberättar händelser från matcherna. Vissa håller det mer formellt och enkelt medan andra tar ut svängarna lite mer. Användningen av någon av de retoriska begreppen finns hos de alla mer eller mindre.

De olika retoriska begreppen används för att ge läsaren en förståelse och en bild av matchen trots att det endast är text som används. Begreppen ramar in vissa händelser som sticker ut medan andra får mindre plats. Till exempel beskrivs oftast det egna lagets mål mer noggrant och retoriska begrepp används i högre grad. När motståndaren gör mål är det allt som oftast mer formellt och enkelt skrivit.

I en match händer det grejer hela tiden och vad den som twittrar väljer att skriva ut och hur det görs påverkar också mottagarens syn på matchen. De retoriska begrepp som används i dessa tweets ersätter andra ord och beskriver situationer enklare och med färre ord än vad som annars behövts.

Till exempel när Djurgården skriver att laget biter sig fast i offensiv zon där det menas att laget stannar kvar i zonen under en längre tid och etablerar sig där. När vi jämför dessa två förklaringar kan vi se att ”biter sig fast” kräver färre ord och går snabbare att skriva vilket också är lämpligt för just Twitter och att återberätta händelser live. Det gör att vi återigen kan koppla in decorum med att anpassa språket. Här anpassas språket och texten till det valda mediet.

26

5. Diskussion

Efter att ha studerat dessa sju ishockeyföreningars twittrande under en match vardera kan vi se att det används en del retoriska begrepp men också att vissa av begreppen inte har en del i deras twittrande. Pathos och logos är vanligt förekommande så som

metaforer. Ethos finns i att det är lagens officiella konton som skriver och att

supportrarna har tillit till sitt eget lag, men i själva texten är ethos svåranalyserat i denna studie eftersom det i själva verket inte handlar om att övertyga eller lyfta fram argument utan mer att bara berätta information. Även synekdoke används en hel del vilket kan bli naturligt då föreningarna skriver om motståndarna som lag och inte skriver ut enskilda spelare. Däremot har inte metonymi eller ironi kunnat hittats i tweetsen.

Decorum har en viktig del eftersom det handlar om att anpassa språket till situationen vilket alla föreningar som analyseras i denna uppsats gör. De använder hockeyrelaterade ord som gör att mottagaren känner igen sig och kan få en bild av det som förklaras genom bara text.

Med tanke på det språk som används i tweetsen, det vill säga många hockeytermer och fysiska uttryck som har en koppling till ishockey, blir dessa anpassade till en viss målgrupp. Därmed finns det en risk att personer som inte ”talar” detta hockeyspråk men som är nyfikna på ishockey, vill lära sig mer om det och börja följa ett lag får svårt att närma sig sporten. Att detta specifika språk används gör att personer som inte har en förkunskap om hockey stängs ute. Hade hockeyn tjänat på att vara mer öppen och använt mer allmänt kända ord och uttryck? Ja, kanske. Men hur hade det påverkat de som redan är intresserade av hockey och använder dessa hockeyord?

Det är också intressant att diskutera hur det påverkar när föreningarna lyfter fram sina egna lag och inte återberättar lika mycket och inte på samma sätt, med retoriska begrepp och detaljrikt, om motståndarlagen. Det gör att mottagarna får en delvis felaktig bild av hur matchen varit och således kan tro att laget de hejar på varit det bättre laget i

matchen trots att det egentligen var motståndarna som skapade de bästa chanserna.

En annan intressant aspekt är just vad som inte tweetsen talar om, litegrann av det som beskrevs i stycket innan handlar det om att mottagarna får en felaktig bild av matchen. I

27 en ishockeymatch inträffar saker i stort sett konstant men den som twittrar väljer ut det som sticker ut, oftast mål eller de farligaste chanserna. Men vilken bild ger det av matchen i stort? Att det vid vissa tillfällen inte görs mål eller skapas farliga chanser finns allt som oftast inte med i tweetsen vilket också ger en felaktig bild av hur matchen varit.

28

Slutsatser

Efter denna analys kan vi gå tillbaka och se på syftet med denna uppsats.

- Vilka retoriska strategier används i herrishockeyföreningars tweets under matcher och hur påverkar de kommunikationen med fans och andra?

Denna uppsats visar på att ishockeyföreningars tweets innehåller flertalet retoriska begrepp som beskriver händelserna på isen på ett tydligare sätt för de som har viss kunskap om hockey och dess specifika språk. Men samtidigt innebär användningen av dessa retoriska begrepp att de som är nyfikna på ishockey och vill börja följa sporten får det svårare att ta sig in i vad det handlar om.

Den har visat genom framingteorin att vissa händelser lyfts fram medan andra inte syns vilket påverkar mottagarens syn på matchen. Föreningarna lyfter också fram sitt eget lag i högre grad och ger oftast inte en helt objektiv återberättelse av matchen. Det påverkar också hur supportrar och andra som tar del av tweetsen uppfattar matchen.

Användningen av retoriska begrepp gör det enklare för mottagaren att förstå matchen med hjälp av bara text och gör det också enklare och snabbare för den som skriver.

Urvalet utgjordes av sju av de fjorton klubbarna i SHL, Sveriges högsta hockeyliga, och valdes ut specifikt för att få en bredd på undersökningen som gör att inte bara de mest framgångsrika föreningarna sportsligt, ekonomiskt eller intressemässigt undersöktes. Utan i denna uppsats fanns ett brett urval som täckte toppen, mitten och botten baserat på intresset publikmässigt i arenorna och hur många som följde dem på Twitter.

29

Förslag till vidare forskning

Framtida forskning skulle kunna analysera andra idrotter och se hur retoriken skiljer sig mellan några av de största idrotterna i Sverige på elitnivå när det gäller retoriska

strategier under matchrapportering på Twitter. Ser det ganska lika ut eller är skillnaderna stora?

En intressant fråga att studera kring är hur retoriken skiljer sig mellan dam- och herrishockeyn. För det första, rapporterar lagen live från sina dammatcher? För det andra, sker det på samma sätt som för herrarna? Används det lika mycket retoriska begrepp, hockeytermer och fysiska uttryck och ord? Dessutom behöver det inte vara endast under match eller på Twitter utan det är också intressant att se rent generellt i kommunikationen hur damerna framställs jämfört med herrarna.

En annan intressant aspekt är naturligtvis att kolla internationellt och jämföra med Sverige. Hur rapporterar till exempel lagen i NHL, som är världens största hockeyliga, från sina matcher sett ur retorikens olika begrepp? Hur skiljer sig språket mellan olika ishockeylag i världen? Sticker Sverige ut på något vis och använder mer hockeytermer än andra? Eller mer fysiska uttryck eller fler retoriska begrepp?

30

Källförteckning

Alvehus, Johan. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber.

Aristoteles. (2012). Retoriken. 1. utg. Ödåkra: Retorikförlaget.

Bryman, Alan & Bell, Emma. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber

D'Angelo, Paul. (2018). Doing News Framing Analysis II: Empirical and Theoretical

Perspectives. [Elektronisk]. Routledge.

de Vreese, Claes. (2005). News Framing: Theory and Typology. Information Design

Journal. 13. ss. 51–62. Tillgänglig: DOI: 10.1075/idjdd.13.1.06vre.

du Plessis, Charmaine. (2013). An exploration of digital rhetoric in a

social network environment. Unisa’s Organisational Communication. Tillgänglig:

http://hdl.handle.net/10500/10533

Gibbs, Chris. (2013). Twitter’s impact on sports media relations. Diss. Stirling: University of Stirling. Tillgänglig:

https://dspace.stir.ac.uk/bitstream/1893/18588/1/GIBBS_Dissertation_Nov_6_2013.pdf

Goffman, Erving (1974). Frame analysis: an essay on the organization of experience. 1. Harper Colophon ed New York: Harper & Row.

Hörnqvist, Joachim & Willman, Jesper. (2017). Konsten att inte vara offside online. Linköpings Universitet. Tillgänglig:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1135357/FULLTEXT01.pdf

Kahneman, Daniel & Tversky, Amos. (1984). Choices, Values, and Frames. American Psychologist. 39 (4). ss. 341-350. Tillgänglig:

31

a=2.152355578.274432879.1586353353-2095842904.1586353353 [Hämtad:

2020-04-08]

Levin, Jonas. (2012). Att övertyga på 140 tecken. En studie om Carl Bildts användande

av Twitter. Institution för kommunikation och medier. Lund: Lunds universitet.

Tillgänglig:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2300560&fileOId=2 300562

Lindqvist Grinde, Janne (2016). Klassisk retorik för vår tid. 2. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Murphy, Greg. (2018). Twitter changes the live TV sports viewing experience. Tillgänglig: https://marketing.twitter.com/na/en/insights/twitter-changes-the-live-tv-sports-viewing-experience. [Hämtad: 2020-04-13]

Olofsson, Joel. (2017). Lär dig rinklingot. Språktidningen. Tillgänglig:

https://spraktidningen.se/artiklar/2016/12/lar-dig-rinklingot [Hämtad: 2020-05-17]

Persson, Anna-Karin. (2019). Bete dig människa – om vett och etikett i sociala medier! Topvisible. Tillgänglig: https://www.topvisible.se/sociala-medier/vett-och-etikett/

[Hämtad: 2020-05-02]

P4 Dalarna. (2015). Strut, balja & slott - vi reder ut hockeytermers betydelse. [radioprogram]. Sveriges Radio, P4. 6 maj.

SHL. (2014). Elitserien och Svenska Hockeyligan blir SHL. Tillgänglig:

https://www.shl.se/artikel/vy6bains1-403dd/elitserien-och-svenska-hockeyligan-blir-shl

[Hämtad: 2020-04-15]

SHL. (2018). Hockeytermer - ”Slottet”. [video]. Tillgänglig:

https://www.shl.se/play/video/44915?provider=staylive&autoplay=1 [Hämtad: 2020-05-15]

32 SHL. (2018). Hockeytermer - ”Gubbhörnet”. [video]. Tillgänglig:

https://www.shl.se/play/video/44890?provider=staylive&autoplay=1 [Hämtad: 2020-05-15]

Skoglund, Henrik. (2019). STATISTIK: De SHL-klubbarna är störst på sociala medier. Hockeysverige. 23 juli. Tillgänglig: https://hockeysverige.se/2019/07/23/statistik-de-shl-klubbarna-ar-storst-pa-sociala-medier [Hämtad: 2020-04-13]

Spring, Robin och Svensson, Emil. (2016). Twitterallsvenskan. Kandidatuppsats. Medie- och Kommunikationsvetenskap. Kalmar, Växjö: Linnéuniversitetet.

http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:938374/FULLTEXT01.pdf

Språktidningen. (2012). Du bestämmer – twittra eller tweeta? 11 januari.

Tillgänglig: https://spraktidningen.se/blogg/du-bestammer-twittra-eller-tweeta [Hämtad: 2020-04-17]

Statens medieråd. (2020). Twitter. Statens medieråd. 4 mars. Tillgänglig:

https://www.statensmedierad.se/nohate/jagvillpratamedmittbarn/snabbguidedigitalamed ierpaforaldriska/twitter.2874.html [Hämtad. 2020-04-15]

Strömbäck, Jesper. (2004). Den medialiserade demokratin. [Elektronisk]. Kristianstad: SNS Förlag. Tillgänglig:

https://jesperstromback.files.wordpress.com/2009/12/denmedialiserade.pdf [Hämtad 2020-04-14].

Svenska Ishockeyförbundet. (2020). SHL. Stats.swehockey.se. Tillgänglig:

http://stats.swehockey.se/Teams/Statistics/Attendance/10371 [Hämtad 2020-04-13]

Svenskarna och internet, (2019). Antalet användare av sociala medier börjar plana ut Tillgänglig: https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sociala-medier/ [Hämtad 2020-04-08]

Tench, Ralph & Yeomans, Liz (2017). Exploring public relations: global strategic communication. Fourth edition Harlow: Pearson.

33 Twitter, a, How to use hashtags. Tillgänglig:

https://help.twitter.com/en/using-twitter/how-to-use-hashtags [Hämtad 2020-04-15]

Twitter, b, How to tweet. Tillgänglig: https://help.twitter.com/en/using-twitter/how-to-tweet [Hämtad 2020-04-15]

Vigsø, Orla, (2019). Retorisk analys. I Ekström, Mats & Johansson, Bengt (red.)

Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. Tredje upplagan Lund:

Studentlitteratur.

Öhman, Malin. (2015). Bortom det sportsliga – en komparativ studie om problem samt

möjligheter i AIK Hockeys externa kommunikation via Hemsida och

Instagram. Institutionen för mediestudier, JMK. Kandidatuppsats. Stockholm:

Stockholms Universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:896297/FULLTEXT01.pdf

Bilagor

Bilaga 6

Bilaga 14