I det här kapitlet diskuterar vi det vi kommit fram till i analysen med den tidigare forskningen som vi valt att lyfta fram. Vi delar in kapitlet med en diskussion om resultatet, en metoddiskussion samt en diskussion om de teoretiska utgångspunkterna som vi använt i denna studie. Syftet med vår studie är att undersöka och analysera några niondeklassares bild av byggbranschen, hur de konstruerar byggarbetaren samt hur de ser sig själva i relation till byggbranschen. Avslutningsvis kommer vi att lyfta fram förslag på vidare forskning.
7.2. Resultatdiskussion
I den tidigare forskning som vi lyft fram framkommer det att kunskap om karriärmöjligheter är något som är bland det fundamentala bland de influenser som anses ha positiva effekter när det kommer till att söka till byggprogrammet (Bigelow, Saseendran och Elliot, 2017). I jämförelse med den empirin som vi samlat in går det att se dessa mönster då informanterna menar att det inte finns några karriärmöjligheter inom byggbranschen. Byggbranschen målas ofta fram som en återvändsgränd då majoriteten av informanterna beskriver att det inte finns några karriärmöjligheter. Nu i efterhand tror vi att informanternas uppfattning att byggbranschen anses vara en återvändsgränd, beror på att de inte har tillräcklig kunskap om byggbranschen och dess karriärmöjligheter som erbjuds. Utöver detta kan problematiken med kompetensförsörjningen förstås utifrån det som informanterna lyfter fram, att behörighet till högre studier är mer lockande. Å ena sidan menar informanterna att branschen skulle bli mer attraktiv om byggprogrammet skulle garantera behörighet från början utan kravet att behöva lägga till individuella val. Å andra sidan visade det sig att intresset hos informanterna att söka sig mot byggbranschen förblev oförändrad oavsett behörighet.
46
Frågan som då går att ställa sig är ifall en garanterad behörighet till högre studier kommer resultera i en bättre kompetensförsörjning för byggföretagen?
Den tidigare forskning som vi redogjort framställer byggbranschen som en machokultur där det råder trakasserier och destruktiva maktstrukturer (Regeringen 2018). Till skillnad från den tidigare forskning som vi använt framkommer det att informanterna i vår studie har en delad uppfattning om hur kulturen inom byggbranschen är. Stämningen uppfattas istället som en glad och avslappnad miljö där byggarbetarna är trevliga och skämtsamma och där intresse lyfts fram som en av få faktorer som en ny person behöver ha för att komma in i gänget som ny. Bara en av tre grupper beskrev byggbranschen som en machokultur där de lyfte upp testosteron och aggressivitet. I efterhand fann vi det intressant hur synen på byggarbetaren kan skilja sig bland personer i samma ålder. Hur kommer det sig att endast en grupp har en delad uppfattning med tidigare forskning i studien? Vår tes är att det kan bero på den otillräckliga kunskap inom de andra grupperna om branschen, vilket även nämns av informanterna själva. Men det kan även vara så att en person behöver vara verksam inom branschen för att kunna uppleva det med egna ögon.
Vad som i resultatet förvånade oss är det legitima tillvägagångssättet hos ungdomarna i hur de disidentifierar sig med branschen. Att informanterna enkelt förkastar byggbranschens yrken genom att säga ”Nä, jag är inte intresserad” ger en fingervisning om vad intresse innehåller hos deltagarna i studien. Att deras personliga intressen inte först och främst utgår ifrån deras inre egenskaper utan att det, likt Hedenus och Wikstrands (2015) studie istället visar på att de mer pratar om sitt intresse utifrån yrkens status och lön. Liknande perspektiv går att urskilja i resultatet då det framkommer att en akademisk utbildning står högre i kurs då det leder till yrken med högre status och lön.
7.3. Metod- och teoridiskussion
Syftet med studien är att undersöka vilken bild några niondeklassare har av byggbranschen, hur de konstruerar den typiska byggarbetaren samt hur de talar om sig själva i relation till branschen. Inför denna studie var tanken att vi skulle besvara våra frågeställningar med hjälp av en kvalitativ metod då en kvantitativ metod inte skulle kunna bidra lika bra till att
47
besvara frågeställningarna då vi upplever att det blir svårare att få mer utvecklade svar. En bit in i undersökningen valde vi dock att lägga till en enkät som skulle följas upp med en gruppintervju. När vi analyserade den insamlade empirin insåg vi fördelarna med metodtriangulering som vi har använt oss utav. Metodtrianguleringen gav oss en bra grund till att få en fördjupad helhetsbild. Vi fick exempelvis fram att intresse är något som ofta används som ett argument för disidentifiering och att vi med hjälp av yrkesenkäten kunde se att informanterna i stort sett hade liknande och ibland identiska föreställningar om branschen och byggarbetaren. När vi skulle transkribera och analysera empirin insåg vi att vi hade kunnat ställa fler följdfrågor för att få de att ytterligare utveckla sina svar, vilket vi tror hade hjälpt oss att få en större förståelse. Vi ser att det finns en risk att informanterna under gruppintervjuerna kan ha påverkat varandras åsikter och att det i längden även kan ha försämrat tillförlitligheten i empirin. Dock så är tanken med studien att få fram kollektiva åsikter vilket bäst görs med gruppintervjuer. Varför vi valde att använda oss av gruppintervjuer visade sig exempelvis i gruppintervju 2 då deltagarna började diskutera ifall intresset för byggprogrammet skulle varit större ifall det garanterade behörighet till högre studier. Vid valet av teoretiska utgångspunkter utgick vi utifrån den tidigare forskning som vi valt att använda oss av. Den visar på att byggbranschen är mansdominerad och där det råder en machokultur samt att det finns ett flertal stereotypa föreställningar om den, valde vi därför att utgå ifrån Theory of circumscription and
compromise då den förklarar hur föreställningar skapas och begreppet hegemonisk maskulinitet för att förstå hur informanterna konstruerar den typiska byggarbetaren.
Hegemonisk maskulinitet visade sig vara svårt att använda i analysen då begreppet mer relaterar till medelklassen vilket inte informanterna gör då de istället konstruerar denne som en arbetarklassman. Avslutningsvis valde vi även att använda oss av begreppet identitet som har hjälpt oss att förstå hur informanterna i studien identifierar respektive disidentiferar sig med branschen och byggarbetaren.
48
7.4. Förslag till vidare forskning
Då intresse blev en tydlig markör för disidentifiering bland informanterna hade det varit intressant att mer ingående studera vad intresse egentligen innebär och varför ungdomar lägger så stor vikt vid detta när det kommer till disidentifikation. Detta är också aktuellt ur ett vägledningsperspektiv då intresse är centralt i många vägledande samtal och intressetester.
49