Gruppintervju 3

Informanterna i denna gruppintervju har såsom de tidigare grupperna en liknande bild av byggarbetaren när det kommer till hur den klär sig på fritiden. Det framkommer likt i de andra intervjuerna att byggarbetaren har en vardaglig klädsel. I likhet med de andra gruppintervjuer är att informanterna i den här intervjun lyfter fram att byggarbetaren inte går på dyra restauranger och att det är hamburgare eller ”steak” som byggarbetaren går och äter på restaurang.

När informanterna beskriver sin bild av hur stämningen är inom byggbranschen, förklarar de samtidigt vilken syn de har på själva byggarbetaren och då framkommer det att byggarbetaren är den “manliga mannen”.

35

Det är ju såklart det finns såna här undantag men förmodligen så här.. den manlige mannen, mannen som inte har känslor, mannen som är.. mycket testosteron.. super sig

full efter jobbet.. Lite.. lite aggressivt.. så här.. mycket testosteron.. mycket fysiskt Ja för det är ju ett arbete där.. det är ju ett fysiskt arbete.. (Gruppintervju 3)

Deltagarnas bild om byggarbetaren är att denne är både fysiskt och psykiskt stark. En av eleverna menar att detta är viktigt då det är mycket press att bli färdig i tid. Eleven förklarar också att det även är utomhusarbete och att det tidvis är väldigt kallt och att män klarar av att uthärda det bättre än kvinnor då de är mentalt starkare. Informanten menar att det även kan vara en av orsakerna till varför det är få yrkesverksamma kvinnor inom byggbranschen.

5.3. (Dis)identifikation med byggbranschen

5.3.1. Gruppintervju 1

Samtliga informanter i den här gruppen disidentifierar sig tydlig med byggbranschen då de förklarar att de helt enkelt inte har något intresse av den. En aspekt som diskuteras inom gruppen är, som tidigare nämnt, att deras föreställningar om yrken i byggbranschen är fysiskt påfrestande och att lönerna inte är så bra. En annan aspekt är att de ser att det är lättare att starta karriärer inom andra yrken då det finns tydliga karriärvägar inom andra yrken.

Bland deltagarna i den här gruppen är byggbranschen inte så lockande och de lyfte fram att de är mer intresserade av bredare gymnasieprogram som ger dem möjligheten till att läsa vidare. De ser byggprogrammet som ett alternativ för dem som inte kan komma in på andra program och att de ser på det som att det är sistahandsvalet samt att det är stämplat för killar.

Att man tar det för att man inte går in på något annat… Jag tänker att jag vill ha möjligheten till att läsa vidare.. Om man sen kommer på att man vill bli något annat.. ja det känns som om man läser bygglinjen så måste man jobba med det liksom.. jag vill

36

Det framkommer av en informant att byggprogrammet är något som väljs av de som helt enkelt har intresse för det. En annan informant menar att ett program som samhällsprogrammet inte begränsar en och säger “men det känns som man läser samhälle

eller en annan linje så är det liksom inget så här specifikt som det här måste du jobba med sen..” (Gruppintervju 1). Dock uttrycker en av informanterna att den tycker det är positivt

att kunna variera arbetsplats och inte var på ett och samma kontor hela tiden och en annan kommenterade med att det är drygt att göra samma saker och att samma saker händer varje dag, ifall man sitter på ett kontor. Trots det är de som tidigare nämnt inte intresserade av byggbranschen då de uttrycker att de inte har intresse utav det och att de vill gå på andra program som är högskoleförberedande.

5.3.2. Gruppintervju 2

När deltagarna inom gruppen diskuterar huruvida de är intresserade av att arbeta inom byggbranschen eller inte blir det snabbt tydligt att de disidentifierar sig med branschen då det först och främst saknas ett intresse hos eleverna. Informanterna nämner att det krävs ett intresse för att jobba inom byggbranschen och menar att den yngre generationen har andra intressen såsom IT eller kontorsarbeten. En av deltagarna utvecklar sitt svar och berättar att den har dålig erfarenhet och att det inte hade varit kul att arbeta inom byggbranschen.

Jag har dålig erfarenhet av träslöjd och allt sånt dära. Inte för att det är nära byggarbetare.. Det är fortfarande så där inte min grej. Det är säkert tungt, man måste asså.. Så liksom.. Det känns bara som att det är någonting som jag inte heller hade varit

bra på och hade inte heller tyckt det var kul. Ingenting för mig. (Gruppintervju 2)

Eleven i citatet ovan förklarar sin avsaknad av intresse utifrån dålig erfarenhet från träslöjden och sin föreställning att branschen är tung för att avslutningsvis återgå till intresset där eleven menar att det helt enkelt inte kommer att vara kul. En annan deltagare i gruppen förklarade att det för denne finns ett stort intresse av byggbranschen och har till och med sökt till ett byggprogram. När eleven får möjlighet att utveckla sitt svar framkommer det att han redan som liten hade ett intresse av att bygga och att hans pappa även jobbar inom byggbranschen. Deltagaren i fråga förklarade att denne i framtiden ser sig

37

som förman på ett bygge och att värdet på att kunna vara aktiv på jobbet är något som uppskattas. “Jag hatar att sitta stilla och tycker det hade varit ett bra arbete. Jag tar hellre

ett sånt än att det bara är en massa sånt, kolla på folk bara”. (Gruppintervju 2). Eleven

identifierar sig mer med yrket än vad de andra deltagarna gör då kunskapen kring yrket upplevs passa in på elevens intresse och att det redan skapats någon form av framtidsbild hos individen.

När gruppen diskuterade kring branschens stereotypa bild förklarade en av dem att den hela tiden reproduceras då de som söker sig dit är personer som upplever sig själv passa in i den stereotypa bilden.

Det blir ju folk som känner att de passar in i den stereotypa bilden som sen söker såna jobb och liksom börjar jobba där. Då bryter man egentligen inte dem och då blir det

egentligen typ att det lätt blir samma typer av människor som gör det så. När den yngre generationen kommer så blir de som den förra när de jobbar med dem

och så fortsätter det så hela tiden och spolas om. (Gruppintervju 2)

Eleverna har uppfattningen om att det är svårt att förändra den stereotypa bilden då de nya byggarbetarna som kommer in i branschen redan passar in i de stereotypa bilderna av yrket eller att de i längden tar till sig av den rådande kulturen och de förväntningar som omgivningen har på yrkesrollen.

Deltagarna började även prata om att intresset hade varit större ifall byggprogrammet från början garanterar behörighet till högre studier. Hela gruppen uttryckte att de höll med om detta varvid tre av deltagarna menar att möjligheten att plugga vidare i framtiden väger tungt. När de därefter fick frågan om de skulle kunna söka till ett byggprogram om det garanterar behörighet till högre studier blev svaret trots det ett tydligt nej då de ändå inte är intresserade av området. “Jag hade ju inte även asså om det hade varit

högskoleförberedande valt att plugga ehh.. asså bygg.. Gå på byggymnasiet för det är liksom inte.. Det jag är intresserad av eller så” (Gruppintervju 2).

38

5.3.3. Gruppintervju 3

Till skillnad från de andra gruppintervjuerna framkommer det att majoriteten av informanterna är positiva till byggbranschen då de ser positiva fördelar såsom bra lön och inte behöver ta något studielån men att de samtidigt menar att intresset fattas och inte är aktuellt som förstahandsval. “Det är ändå en bra reservplan” (Gruppintervju 3). En av deltagarna förklarar att man redan som liten blir påverkad av omgivningen till att söka högre utbildningar och nämner det typiska exemplet att man ska sköta sig i skolan och få bra betyg så du blir något som vuxen. “Som barn blir man oftast uppmuntrad till att söka

en bra utbildning” (Gruppintervju 3). De övriga deltagarna instämmer och menar att många

väljer att studera vidare på högskola eller universitet då de har chansen att utbilda sig till något mer. Eleverna förklarar även att man nuförtiden strävar efter att bli någonting med en bra utbildning för att senare få en hög lön och lyfter fram yrken som doktor och advokat.

39