4.2.1 Intervju
Över lag stämde informationen från intervjun in med vad som förvän-tats. Den grundläggande informationen om att Sense står för att för-bättra inneklimatet och konsumentens hälsa genom att snabbt ge kon-sumenten ett sammanställt komfortindex och vad Healthy homes som företag stod för var information som det fanns tydningar på redan i bakgrunden. Det som övergripande var matnyttigt här var den djupare informationen om olika aspekter av företagets arbete och ansvariga för företagets motivationer.
Grunden till kampanjutformningen blev naturligt bred då responden-ten lyfte både värden som speglar ett komperesponden-tent och ett varmt varu-märke genom att lyfta både aspekter av professionalitet och hållbarhet (Chang et al., 2019). Det här validerade kopplingen till första och tredje person då företaget ännu inte tydligt såg sig som ett visst varumärke.
Det som om något upplevs som överraskande var just det stora fokuset på de mjuka värdena där respondenten rätt ut sa att det viktiga för fö-retaget låg på de mjuka värdena såsom hälsa. Det ger grund till att, med viss återhållsamhet, inkorporera även mjuka värden i tredjeper-sonskampanjen.
Det som fanns i litteraturen gällande USP kan tydligt kopplas samman med att respondenten lyfte en tydlig konkurrent vid intervjun och även vilka fördelar de olika produkterna hade gentemot varandra. Där finns det dock flera sätt att se på det. Fler konkurrenter skulle kunna vara intressant för att hitta något som tydligt skiljer produkten från mängden samtidigt som färre konkurrenter dels gör det enklare att ur-skilja ens egna produkt unika fördelar och, för att koppla till problem-formuleringen, tyder på att det är en nyare produkt och därmed får något unikt i form av sin nyhet.
I litteraturen så lyfter Huang et al. (2019) möjligheten att ge kunden en tydlig bild av produkten genom ett mätbart löfte utifrån en säljande slogan grundad genom en sammanfattning av etablerade punkter. In-tervjun besvarade litteraturen väldigt väl genom att respondenten en-kelt kunde räkna upp ett flertal fördelaktiga funktioner med Sense som lägger en tydlig grund till en icke diffus slogan som kan inkorporeras i tredjepersonskampanjen.
Trots respondentens blygsamhet gällande dennes marknadsförings-förmåga hittades en tydlig känsla en Sense-kampanj kunde spela på relativt enkelt via oro i form av att ett dåligt inneklimat påverkar dig och din familjs hälsa. I samband med detta går det att anmärka på vad målgruppen har för problem och den tydliga lösningen som finns via Sense (Badugu & Srivastava, 2014).
4.2.2 Utformningen av kampanjerna
Valet av designparametrarna gav både kreativa friheter och begräns-ningar. Främst parametern färg som baserades på emotioner och där-med i sig styrde förstapersonskampanjen i en viss riktning. Samtidigt som parametrarna skapade tydliga kontraster mellan kampanjerna vilket gjorde dem vitt skilda.
Då kampanjens utformning grundade sig tungt på litteraturen gäl-lande designparametrar inom områden som skulle kunna täckas av en grafisk manual fanns det i vissa fall en klyfta mellan Healthy homes och kampanjernas utformning. En problematik som grundade sig på tolk-ningen att företaget idag inte har en tydlig visuell identitet och att kampanjerna förändrar vissa designparametrar som inte skulle kun-nat förändras med ett mer etablerat företag. Problematiken löstes upp men hade med bättre kommunikation kunnat undvikas från första början.
4.2.3 Analys av interaktioner för kampanj Skillnad mellan kampanjer
Annonserna fick relativt lika resultat sett till räckvidd, interaktioner, geografi och demografi vilket påvisar att valet av designparametrar ut-ifrån olika säljargument i det här fallet inte har påverkat annonsernas utfall nämnvärt. Det här kan tolkas som att nya produkter i generellt skulle kunna ha en större frihet i hur dess annonser utformas och vilka säljargument de brukar utan att ha en större påverkan på dess resul-tat. Om det finns en grafisk profil att förhålla sig efter är det något man bör göra men resultatet ger en viss bild av att större frihet kan tas med designparametrarna så länge avsändaren framstår tydligt. Arbete med olika teckensnitt som kompletterar företagets eller avvikande färger behöver inte nödvändigtvis anses avskräckande vid marknadsföring av en ny produkt. Därmed skulle ett varumärke, med Chang et al.
(2019)’s resultat, kunna välja om de vill fokusera på social närhet eller självuppfyllelse med mindre fokus på dess produkt som utgångspunkt.
Det kan även diskuteras utifrån Ghodeswars (2008) synvinkel där olika personer fokuserar på olika saker och där det därför finns ut-rymme för både tekniska och emotionella argument så länge annonsen har en kreativ utformning. Då båda annonserna över lag fick genom-snittligt betyg kan det diskuteras om det var olika personer som inte-ragerade med de olika annonserna, en del som prioriterade tekniska argument och en annan som prioriterade emotionella.
Ur antalet länkklick kunde det utläsas att även fast förstapersonskam-panjen initialt fick fler länkklick gick tredjepersonskamförstapersonskam-panjen så små-ningom om då dess länkklick inte dalade på samma sätt som förstaper-sonskampanjen. Med en längre testtid skulle detta potentiellt leda till en större skillnad i antalet länkklick mellan kampanjerna. Även den begynnande skillnaden i att förstapersonskampanjen hade aningen större räckvidd men aningen färre interaktioner skulle kunna tyda på att tredjepersonskampanjen ledde fler till köp även fast den inte hade samma räckvidd. Något som även det skulle kunna urskiljas enklare med hjälp av en längre testperiod.
Vid diskussionen om längre testperiod kan en koppling göras till att förstapersonsannonsen plockades ned och att det skulle kunna vara ett argument för att sådan marknadsföring kan vara svårare att nomföra via Facebook Ads. Då annonsen inte gav betydligt bättre ge-nomslag kan det risktagandet en sådan annonsen medför på plattfor-men vara svår att ekonomiskt försvara då det kan behövas lägga mer tid på att utforma en som följer de riktlinjer Facebook Ads har för an-nonsering.
Uppdelningen för demografi var väldigt lik mellan de olika kam-panjerna men något som kunde utläsas var att båda var populärare hos män och i de äldre målgrupperna. Här skulle utformningen och säljargumenten möjligtvis kunna omformas för att nå den yngre delen av målgruppen och i större utsträckning kvinnor. Här kan det även ar-gumenteras för att det skiljer sig mellan produkter och att den aktuella produkten i generellt är mer intressant för män än för kvinnor.
Skillnad mellan plattformar
Svenskarna och internet (2020) påpekade att Facebook var den popu-läraste sociala medien hos den målgrupp arbetet riktades mot vilket skulle kunna reflekteras i resultatet då en stor majoritet av både räck-vidd och interaktioner kom från just Facebook. Då Instagram även växer hos målgruppen skulle det kunna vara ett resultat som inom nå-got år skiljer sig från det som framkommit i denna studie.
En argumentation kan även föras för att videoformatet passade Fa-cebook bättre än Instagram då, som Kusumasondjaja et al. (2019) lyfte, Instagram lämpar sig bättre för enklare design. En video skulle potentiellt kunna upplevas som för svår att ta till sig och därmed skulle en stillbildsannons istället kunna lämpa sig bättre. Liknande kan re-flekteras kring Instagram stories kopplat till Belanche et al. (2019)’s resultat där en video blir enklare att hoppa över i ett story-format då den upptar längre tid från det konsumenten avsåg konsumera i sina stories.
Belanche et al. (2019) nämnde även att Instagram stories var ett effek-tivt sätt att marknadsföra sig till yngre och kvinnor, vilket kan korre-lera med att majoriteten av interaktionerna bestod av äldre män som nåtts av annonserna via Facebook.
4.2.4 Kampanjernas påverkan på företaget
Det är vid utförandet av rapporten för tidigt för att säga om kam-panjerna hjälpt med försäljning av produkten eller inte. Dock kan det via Healthy homes Facebook Ads-sida tydas att det är de effektivaste annonserna som publicerats av dem som �inns att tillgå vilket ger stöd för att kreativt utformade annonser i någon mening genererar större spridning.
4.2.5 Metoddiskussion
Intervjun gav god grund till företagets bild av sig självt samtidigt som den naturligt kopplade till olika delar av litteraturstudien. Den skulle ha kunnat ändra fokus i designparametrarna om den diskuterade va-rumärkets begynnande utformning i samband med säljargumentsdis-kussionen. Något som hade kunnat skifta fokus i valda designparamet-rar och i förlängningen potentiellt ändrat resultatet på de olika kampanjerna.
Testingen som utfördes på ansvariga från Healthy homes gav tydlig feedback på vad de som företag ansåg vara lämpligt vid marknadsfö-ring för deras varumärke. Dock speglar de inte perfekt målgruppen och med längre tid skulle en testing i form av en enkätundersökning som haft som mål att nå målgruppen kunnat ge ett bredare resultat av vilken utformning de anser mest attraherande och därmed skapat bättre slutprodukter.
Mycket av förarbetet i studien fokuserade på utformningen av annon-ser på sociala medier vilket gav en god förståelse för hur designpara-metrar påverkar annonsers utformning men en svagare vad gäller fak-tisk annonsering på sociala medier. En djupare förståelse för Facebook Ads annonseringssystem och algoritmer hade kunnat göra att resulta-tet både blivit enklare att utläsa och även potentiellt skapat annonser med ett mer varierat resultat. Båda annonserna fick efter Facebook Ads bedömning ett genomsnittlig mottagande vilket möjligtvis hade kunnat förbättras med mer kunskap om annonseringsplattformarna och hur utformningen kan påverkas för att ge olika resultat på sagda plattformar. En djupare kunskap om prioriteringen av annonser hade även kunnat ge ett resultat som potentiellt hade fördelat räckvidden på de olika plattformarna annorlunda. Vidare hade även längre ge-nomsnittlig visningstid kunnat uppnås med material bättre anpassat för plattformen då en genomsnittlig visningstid på tre sekunder knappt introducerar någon av annonserna.
Att från ett tidigt skede av arbetet haft djupare kunskap om annonse-ringsreglerna annonserna behövde förhålla sig efter hade kunnat lett till ett annat fokus på den semistruktrurerade intervjun som samspe-lade mer med vad som var tillåtet att annonsera på Facebook. Valet av att fokusera på konsumentens rädsla och oro i marknadsföringssyfte kan dessutom, beroende på utformning, diskuteras huruvida det är ett etisk korrekt val av marknadsföring eller inte då det kan anses nyttja privatpersoners negativa sinnestillstånd. Exempelvis så hade ett fokus kunnat ligga på att framhäva vilka positiva känslor som produkten kunde framkalla istället för vilka negativa känslor konsumenten kunde lindra med hjälp av produkten. På grund av situationen som uppstod resulterade det nuvarande arbetet i en kampanj som, utan bearbet-ningar, inte skulle gå att använda på Facebook under en längre tid vil-ket motverkar möjligheten att skarpt testa och rättvist jämföra olika kampanjer.
Det kortare tidsspannet som valdes då en av annonserna plockades ned av Facebook gav mindre data att arbeta med i resultatet vilket gjorde det svårare att dra konkreta slutsatser. En längre period, som hade varit möjlig med bättre förståelse kring annonseringsreglerna, hade därmed gett ett mer underbyggt resultat.
Vad gäller den carry-over effect som togs upp som en risk med meto-den sågs ingen tydlig effekt under studiens gång (American Psycho-logy Association, u.å.). Kampanjernas relativt lika resultat tyder på att oavsett vilken som publicerats först eller om de publicerat långt ifrån varandra hade de potentiellt kunnat få lika resultat. Dock kan det vara så att förstapersonskampanjen hade kunnat få mycket mindre inter-aktioner om den inte byggts upp av tredjepersonskampanjen innan.
Det är något som skulle kräva en studie om just carry-over effects inom annonsering för att klargöra.